Statsutskottets utlåtande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående skyldighet
för lärare att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning
m. m.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 12 januari 1934 dagtecknad proposition,
nr 48, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta att, därest lärare vid av departementschefen i statsrådsprotokollet
angiven undervisningsanstalt vägrar underkasta sig i vederbörlig ordning
anbefalld läkarundersökning för utrönande av huruvida han lider av sjukdom
eller lyte, som gör honom oförmögen att behörigen sköta sin tjänst,
och därest han i anledning därav varder i vederbörlig ordning avstängd från
utövande av sin lärarbefattning, det skall ankomma på Kungl. Majit eller,
där Kungl. Majit så finner lämpligt förordna, på skolöverstyrelsen att pröva
och avgöra, huruvida läraren under tiden för avstängningen skall av sina
avlöningsförmåner avstå mer än vad som är stadgat i fall av ledighet på
grund av sjukdom, dels ock medgiva, att kostnad för läkarundersökning, som
nyss sagts, samt ersättning, som prövas böra utgå till från tjänstgöring avstängd
lärare för mistade avlöningsförmåner, må gäldas från för vederbörande
skolform i riksstaten uppfört anslag, i den mån detta härtill lämnar tillgång.

I anledning av en inom riksdagens andra kammare väckt motion gjorde
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit den 15 april 1931, nr 98, framställning
om utredning, huruvida icke sådana bestämmelser borde införas såväl i
stadgan för rikets allmänna läroverk som ock i folkskolestadgan, som ginge
ut på att lärare, som på grund av sjukdom, vanförhet, lyte eller minskad
arbetsförmåga av vederbörande skolmyndighet ansåges oförmögen att på ett
tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, skulle vara skyldig att för frågans
bedömande underkasta sig sådan läkarundersökning, som vederbörande skolstyrelse
eller skolöverstyrelsen ansåge nödigt föreskriva.

Sedan Kungl. Majit härefter anbefallt skolöverstyrelsen att skyndsamt
verkställa den av riksdagen begärda utredningen samt att därmed inkomma
till Kungl. Majit tillika med de förslag, som kunde därav föranledas, har
skolöverstyrelsen avlämnat utredning och förslag i ämnet, vilket förslag i
korthet innebär följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 38—39.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

De under skolöverstyrelsen lydande statliga oell kommunala läroanstalter,
som böra ifrågakomma, äro: högre allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminariet småskoleseminariet tekniska fackskolor och
tekniska gymnasier, kommunala yrkesskolor, kommunala mellanskolor, kommunala
flickskolor, folk- och småskolor, nomadskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor, folkhögskolor, blindskolor, dövstumskolor samt vissa statsunderstödda
skolhem.

Därest vederbörande skolmyndighet finner anledning antaga, att en lärare
lider av sjukdom eller lyte, som gör honom oförmögen att behörigen sköta
sin tjänst, bör myndigheten, därest läraren icke i vanlig ordning begär ledighet,
anmäla förhållandet för skolöverstyrelsen, som äger föreskriva, att läraren
skall underkastas undersökning av vederbörande skolläkare eller annan
läkare, som överstyrelsen bestämmer. Om så finnes erforderligt, inå läraren
meddelas ledighet såsom på grund av sjukdom, intill dess att läkarundersökningen
blivit slutförd och vederbörande myndighet med stöd av densamma
fattat beslut örn eventuell fortsatt ledighet för läraren. Skulle det
vid undersökningen visa sig, att tillräcklig grund icke förelegat för redan
beviljad ledighet, skall läraren av allmänna medel uppbära ersättning för
de avlöningsförmåner, som han till följd av ledigheten avstått. Jämväl
kostnaderna för läkarundersökning skola bestridas av allmänna medel. — Därest
lärare gentemot intyg av den för undersökningen anvisade läkaren åberopar
intyg av annan läkare, skall saken underställas medicinalstyrelsens
prövning. Dock må med stöd av det förra intyget åt läraren kunna meddelas
ledighet såsom på grund av sjukdom, intill dess att medicinalstyrelsen
fattat beslut i ärendet. Örn detta beslut skulle innebära, att tillräcklig
grund för ledighet icke förelegat, skall läraren av allmänna medel uppbära
ersättning som nyss sagts. — Örn lärare vägrar underkasta sig sådan läkarundersökning,
som av överstyrelsen anbefallts, må han kunna tills vidare
avstängas från utövande av sin befattning. Vid sådan avstängning må på
Kungl. Maj:ts prövning bero, huruvida läraren skall av sina avlöningsförmåner
avstå mer, än vad som är stadgat rörande ledighet på grund av
sjukdom.

Kostnaderna för läkarundersökning böra bestridas av statsmedel ur de
nuvarande till de olika läroanstalterna utgående huvudanslagen. Även ersättning
för ovannämnda mistade avlöningsförmåner böra utgå ur samma
anslag.

Skolöverstyrelsens förslag har i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna,
medicinalstyrelsen, statskontoret och justitiekanslersämbetet.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Den verkställda utredningen synes hava ådagalagt behovet av föreskrifter,
som möjliggöra för den ansvariga skolmyndigheten att oberoende av
vederbörande lärares egen önskan införskaffa läkarbetyg angående hans
hälsotillstånd.

Tvivelsutan torde behov av liknande bestämmelser föreligga beträffande
andra tjänstemannagrupper. Härutinnan tarvas emellertid närmare utredning,
varom chefen för finansdepartementet torde komma att föranstalta.
Att i avvaktan på resultatet härav låta anstå med prövningen av det föreliggande
spörsmålet beträffande lärarkårerna synes icke nödvändigt.

Statsutskottets utlåtande Nr 38. 3

Jag vill alltså nu förorda, att åtgärder i förevarande avseende till en början
vidtagas i den huvudsakliga omfattning, myndigheterna föreslagit.

Beträffande frågan örn vilka lärare, som böra underkastas de ifrågasatta
bestämmelserna, vill jag ansluta mig till skolöverstyrelsens ståndpunkt därutinnan.
Sålunda böra bestämmelserna bliva tillämpliga icke allenast på
lärarna vid de allmänna läroverken och folkskolorna utan även på dem vid
andra undervisningsanstalter, som kunna jämställas med nämnda skolor.

Jämväl i fråga om innehållet av de föreskrifter rörande undersökningen,
som böra meddelas, anser jag mig i stort sett kunna förorda vad överstyrelsen
föreslagit. De erinringar, som framförts av de hörda myndigheterna,
böra dock bliva föremål för beaktande vid den slutliga utformningen av bestämmelserna
i ämnet.

I fråga om en detalj torde emellertid riksdagens samtycke vara erforderligt.
Jag syftar då på den föreslagna bestämmelsen, att Kungl. Maj:t,
därest vederbörande lärare vägrar underkasta sig undersökning och till följd
därav avstänges från tjänstgöring, må kunna förordna, att han skall av
sina avlöningsförmåner avstå mer än vad som är stadgat rörande ledighet
på grund av sjukdom. Ehuruväl det knappast är sannolikt, att en dylik
åtgärd annat än i undantagsfall behöver tillgripas, torde på de skäl justitiekanslersämbetet
anfört en bestämmelse i angivna riktning icke vara omotiverad.
På grund härav och med hänsyn till vad justitiekanslersämbetet
vidare i denna del yttrat förordar jag, att förslag förelägges riksdagen om
rätt för Kungl. Maj:t eller, där Kungl. Majit så finner lämpligt, skolöverstyrelsen
att meddela föreskrift av omförmälda innebörd.

Aven frågan om bestridandet av de kostnader, som enligt vad överstyrelsen
framhållit äro förenade med de ifrågasatta tvångsundersökningarna, är
av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning.

De kostnader, som i sådant hänseende kunna uppkomma, utgöras främst
av utgifter för anskaffande av läkarbetyg i enlighet med tvångsförfarandet.
Emellertid bör dessutom ersättning för mistade avlöningsförmåner i samband
med undersökningen få utgå till tvångspermitterad lärare, som därvid
icke befinnes vara behäftad med sjukdom eller lyte, som gör honom oförmögen
att sköta sin tjänst.

I likhet med myndigheterna anser jag övervägande skäl tala för att samtliga
ifrågavarande kostnader bestridas av statsmedel.

Skolöverstyrelsen har därvid föreslagit, att omförmälda utgifter — som
beräknas bliva relativt obetydliga — skola gäldas från de till de olika läroanstalterna
utgående huvudanslagen. Häremot har statskontoret framfört
vissa betänkligheter. Ämbetsverket anser att, då vederbörande anslag i riksstaten
är upptaget utan beteckning eller såsom reservationsanslag, det kunde
vara ovisst, huruvida i förekommande fall anslagen försloge till kostnadernas
gäldande; ett särskilt anslag för ändamålet borde i stället uppföras i riksstaten.

För egen del finner jag mig böra förorda, att anslagsfrågan, åtminstone

4

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet.

tills vidare, löses i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Förevarande
kostnader torde sålunda böra få bestridas av vederbörande skolanslag, vilka
i regel äro förslagsanslag eller ock reservationsanslag, varå reservationer finnas,
som kunna tagas i anspråk för ändamålet. I det fåtal fall, då vederbörande
anslag ej skulle lämna utrymme för gäldandet av dylika kostnader,
torde vid behov Kungl. Majit äga möjlighet att av till Kungl. Majlis förfogande
stående medel anvisa för ändamålet erforderliga belopp.»

Utskottet har icke funnit något att erinra emot Kungl. Majits förslag, som
föranletts av en utav 1931 års riksdag gjord framställning i ämnet. Utskottet
utgår härvid från att det föreslagna förfarandet för avstängning av
lärare från tjänstgöring och tvång att underkasta sig läkarundersökning
kommer att tillämpas med all den varsamhet, som betingas av den ömtåliga
beskaffenheten av dessa frågor.

I likhet med departementschefen finner utskottet behov föreligga av liknande
bestämmelser beträffande andra tjänstemannagrupper, med hänsyn vartill
utskottet vill framhålla önskvärdheten av att den av departementschefen
i utsikt ställda utredningen av denna fråga snarast möjligt igångsättes.

I överensstämmelse med Kungl. Majits förslag hemställer sålunda utskottet,
att riksdagen må

a) besluta att, därest lärare vid av departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 12 januari
1934 angiven undervisningsanstalt vägrar underkasta
sig i vederbörlig ordning anbefalld läkarundersökning för
utrönande av huruvida han lider av sjukdom eller lyte, som
gör honom oförmögen att behörigen sköta sin tjänst, och
därest han i anledning därav varder i vederbörlig ordning
avstängd från utövande av sin lärår befattning, det skall ankomma
på Kungl. Majit eller, där Kungl. Majit så finner
lämpligt förordna, på skolöverstyrelsen att pröva och avgöra,
huruvida läraren under tiden för avstängningen skall av sina
avlöningsförmåner avstå mer än vad som är stadgat i fall
av ledighet på grund av sjukdom;

b) medgiva, att kostnad för läkarundersökning, som
nyss sagts, samt ersättning, som prövas böra utgå till från
tjänstgöring avstängd lärare för mistade avlöningsförmåner,
må gäldas från för vederbörande skolform i riksstaten uppfört
anslag, i den mån detta härtill lämnar tillgång.

Stockholm den 6 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson, Svensson i Kompersmåla,
Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Asplund, Thelin,
Pålsson och Tham; samt

från an]dra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,
Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norsell, Norling, Andersson i
Ovanmyra, Olsson i Staxäng, Weijne och Danielsson.

Bihang till riksdagens protokoll 193d

6 sami.

Nr 38-39.

2