Statsutskottets utlåtande Nr 87.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av latinlyceilinjen vid statens provskola,
nya elementarskolan i Stockholm.

(2 :a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 19 januari 1934 dagtecknad proposition, nr
61, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, må
från och med läsåret 1934/1935 successivt ombildas till en femårig realskollinje
och ett fyraårigt realgymnasium på det sätt, att under första året upprättas
första klassen av den femåriga realskolan och första ringen av det fyraåriga
Tealgymnasiet och sedan ytterligare en klass och en ring per år, till dess sagda
realskollinje och gymnasium äro i sin helhet färdigbildade.

Sedan 1927 års riksdag i samband med omorganisationen av det högre skolväsendet
beslutit, att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,
skulle successivt ombildas till ett lyceum endast för manliga lärjungar, föreskrev
Kungl. Majit i anslutning till riksdagens beslut genom cirkulär den
18 juni 1927, att läroverket, som skulle vara avsett endast för manliga lärjungar,
skulle organiseras såsom sexårigt lyceum, omfattande latin-, nyspråklig
och reallinje.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 119 till 1930 års riksdag beslöt
riksdagen, att med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga
lyceilinjen vid läroverket skulle tills vidare anstå. I stället skulle tills vidare
finnas fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium samt realskola,
anordnad med fyra ettåriga klasser och anknytande till folkskolans sjätte
klass. Vidare föreskrev riksdagen, att första kretsen av latinlyceilinje fingé
upprättas endast under förutsättning, att minst 8 lärjungar blivit godkända i
anställd inträdesprövning. Kungl. Majit förordnade i överensstämmelse härmed
genom beslut den 27 juni och den 30 juli 1930. Samtidigt anbefalldes
skolöverstyrelsen att avgiva förslag till de ändringar i gällande specialplan
för läroverket, vilka föranleddes av riksdagens beslut, och att, när överstyrelsen
funne förhållandena sådant påkalla, dock tidigast tre ar därefter, upptaga
och underställa Kungl. Majits prövning frågan om lyceiorganisationens
omfattning.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 221 till 1932 års riksdag beslöt
riksdagen (skrivelse nr 275), att, under vissa närmare angivna förutsättningar,

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 6 sami. Nr 37. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

inom Bromma församling i Stockholm skulle från och med läsåret 1932/1933
successivt upprättas ett högre allmänt läroverk och i samband därmed nya
elementarskolan från och med samma läsår successivt nedläggas. Detta ärende
uppkallade hos Stockholms stad vissa betänkligheter, och staden hemställde
därför, att med frågan finge anstå i avvaktan på dess ytterligare prövning
från stadens sida. Under punkt 141 i 1933 års åttonde huvudtitel gjorde departementschefen
gällande, att ett nytt riksdagsbeslut vore erforderligt, därest
ett läroverk i Bromma skulle kunna upprättas senare än från och med läsåret
1932/1933; vidare anförde departementschefen, att den i ärendet förebragta
utredningen syntes hava givit vid handen, att frågan örn ett dylikt
läroverk icke lämpligen borde för det dåvarande lösas i samband med frågan
örn eventuell indragning av ett läroverk i den inre staden utan borde tagas
under omprövning såsom ett fristående spörsmål. Under punkt lil i 1934
års åttonde huvudtitel har departementschefen ånyo uttalat, att frågan örn
det nya läroverket i Bromma borde tagas under omprövning såsom ett fristående
spörsmål. I överensstämmelse med denna uppfattning har Kungl.
Majit föreslagit 1934 års riksdag att medgiva upprättandet av ett högre allmänt
läroverk inom Bromma församling i Stockholm från och med läsåret
1934/1935 eller från den senare tidpunkt, Kungl. Majit kunde finna gott bestämma,
avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig
som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig
latinlinje samt fyraårig reallinje.

Skolöverstyrelsen har i yttrande den 30 januari 1933 över vissa framställningar
örn omorganisation av nya elementarskolan anfört bland annat följande! Efterfrågan

på lyceilinjen syntes vara alltför liten, för att det kunde anses
skäligt att söka bibehålla lyceilinjen vid läroverket eller ännu mindre vidhålla
planen på hela läroverkets ombildning till ett lyceum. Därest läroverket skulle
fortbestå, funne överstyrelsen starka skäl tala för att dess ombildning till lyceum
helt skötes på framtiden och att läroverket tills vidare erhölle en sådan
organisation, att den på bästa sätt motsvarande det faktiska behov, som
för närvarande gjorde sig gällande.

Läroverkets realskola vore organiserad såsom fyraårig, dock att vissa klasser
av den sexåriga realskolan kvarstode, läsåret 1932/1933 klasserna 4—6 med
sammanlagt 101 lärjungar. I den fyraåriga realskolan, som för närvarande
omfattade de tre lägsta klasserna, vore sammanlagda antalet lärjungar 42.
Jämväl till den vid läroverket inrättade fyraåriga realskolan vore tillströmningen
sålunda anmärkningsvärt liten. Detta hade vållat den allmänna stora
nedgången i skolans lärjungenumerär från 465 under läsåret 1926/1927 till
294 innevarande läsår, överstyrelsen funne all sannolikhet tala för, att
därest icke åtgärder vidtoges för en ändring i de rådande förhållandena, lärjungeantalet
vid skolan komme att ytterligare sjunka och att det, sedan den
sexåriga realskolan om tre år blivit helt avvecklad, torde komma att uppgå
till allenast omkring 200.

Den ringa tillströmningen till skolan bleve lätt anledning till en viss misstro
mot densamma och till ytterligare avledning av lärjungeströmmen från
skolan. Under de båda senaste åren hade åtskilliga av läroverkets ordinarie
lärare under känslan av de ovissa förhållandena sökt och erhållit transport
till andra läroverk i Stockholm, och såsom en följd härav hade inträtt rubb -

Statsutskottets utlåtande Nr 37.

3

ningar och vållats en betydande diskontinuitet i undervisningen. Överstyrelsen
funne det även ur här anförda synpunkt ofrånkomligt, att sådana åtgärder
med det snaraste vidtoges, som kunde skapa klarhet rörande möjligheterna
för läroanstaltens fortbestånd och utveckling.

Minskningen i lärjungetillströmning vållade påfrestning i skolans ekonomi.
Redan med nuvarande lärjungenumerär syntes de terminsavgifter, som inflöte,
vara otillräckliga för att i förening med inskrivningsavgifter samt inflytande
ränte- och hyresmedel täcka de driftkostnader, som jämlikt § 10 av Kungl.
Maj:ts reglemente den 2 december 1905 åvilade läroverkets båda kassor, byggnadskassan
och skolkassan.

Med stöd av en utredning rörande tillströmningen till de olika realskolelinjerna
vid läroverken i Stockholm funne överstyrelsen läget bjuda, att en femårig
realskola finge från och med läsåret 1933/1934 upprättas vid nya elementarskolan.
Huruvida den borde inrättas vid sidan av eller i stället för den
fyraåriga realskolan samt huruvida den borde organiseras med enkel eller
dubbel linje vore en fråga, vars lösning bland annat vore beroende av frågan
örn gymnasiets organisation och det vid läroverket disponibla lokalutrymmet
i dess helhet.

Skolans latingymnasium vore fyraårigt, och någon ändring i detta avseende
hade icke ifrågasatts och syntes icke böra ske. Realgynmasiet vore treårigt.
Den nuvarande tillströmningen till gymnasiet vid de högre allmänna läroverken
i Stockholm pekade mycket bestämt på nödvändigheten av en utökning
av särskilt den fyraåriga realgymnasieorganisationen. Å andra sidan torde
det icke kunna påstås, att antalet treåriga gymnasielinjer visat sig för stort.
Det motsvarade i själva verket ganska jämnt efterfrågan. Härvid berodde
det dock i stor utsträckning på den fyraåriga gymnasieorganisationens omfattning,
huru stor tillströmningen till den treåriga linjen bleve. I den mån
det vore möjligt för lärjungarna att erhålla placering i det fyraåriga gymnasiet,
föredroges uppenbarligen detta, så länge det gällde de egna lärjungarna
vid ett högre allmänt läroverk, och i fråga om dessa lärjungar bleve det treåriga
gymnasiet sålunda i flertalet fall en nödfallsutväg, därest platserna i
det fyraåriga icke räckte till. Annorlunda ställde det sig för realskolornas
och kommunala mellanskolornas lärjungar, och med hänsyn till dessa funne
överstyrelsen det nödvändigt, att ett icke för litet antal treåriga gymnasielinjer
funnes tillgängligt.

Vad särskilt beträffade nya elementarskolans lärjungar, torde det vara åtskilliga
av de klass 6 tillhöriga 19 lärjungarna, vilka hade för avsikt att
söka inträde i ett treårigt realgymnasium, då de icke i föregående klass haft
möjlighet att vid läroverket kunna övergå till realgymnasium.

Överstyrelsen komme alltså till den slutsatsen, att den nuvarande treåriga
gymnasielinjen vid läroverket Hnge anses behövlig men att behovet av en
fyraårig reallinje vore ännu påtagligare och betydligt mera trängande.

Därest gymnasiet vid läroverket sålunda skulle komma att omfatta fyraårigt
latin- och realgymnasium samt treårigt realgymnasium, komme det att
omfatta sammanlagt 11 avdelningar. Då lokalutrymmet vid läroverket icke
för närvarande torde medgiva mer än 20 avdelningar, möjligen tillfälligt 21,
skulle till realskolans disposition återstå utrymme för 9 avdelningar. Detta
skulle jämnt utfyllas av två serier avdelningar av den femåriga realskolan
med gemensam avslutningsklass. Et sådant utnyttjande av utrymmet skulle
närmast motsvara behovet. Å andra sidan funne överstyrelsen skäl
tala för ett bibehållande av den fyraåriga realskollinjen vid läroverket. Visserligen
vore antalet lärjungar i klass l4 vid nya elementarskolan och högre
allmänna läroverket å Södermalm läsåret 1932/1933 icke så stort, att upprätthållande
av två avdelningar kunde anses strängt nödvändigt. Men å andra

4

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

sidan ville överstyrelsen framhålla, att tillströmningen till linjen vid högre
allmänna läroverket å Södermalm hela tiden varit i stigning och att nya elementarskolans
ovissa ställning sistnämnda läsår kunde hava bidragit till att
tillströmningen blivit mindre än den under normala förhållanden skulle hava
blivit. Då överstyrelsen funnit sig nödsakad föreslå, att lyceilinjen vid läroverket
slopades, ansåge överstyrelsen även detta förhållande utgöra ett skäl
för att den fyraåriga realskollinjen bibehölles. Skulle mot förmodan antalet
godkända inträdessökande till klass l4 vid samtliga gossläroverk i Stockholm
något enstaka år icke bliva större än att de funne utrymme i en enkel avdelning,
torde det få bero på Kungl. Maj:ts prövning i vad mån ett sammanförande
av avdelningarna till ett läroverk borde ske under ifrågavarande läsår.

Såsom ett alternativ till en realskolorganisation med en femårig och en
fyraårig linje funne överstyrelsen kunna ifrågakomma en organisation med
två femåriga och en fyraårig linje. I senare fallet bleve det emellertid nödvändigt
att inskränka realgymnasiet till en linje, vilken i så fall, av skäl,
som ovan anförts, borde vara fyraårig. Såsom skäl för detta sistnämnda
alternativ kunde möjligen anföras, att realskolan och gymnasiet i så fall
skulle komma i ett mera naturligt storleksförhållande inbördes; två realskolelinjer
skulle bilda en väl smal bas för ett treledat gymnasium. Å andra
sidan syntes detta förhållande icke behöva vara avgörande med hänsyn till
förefintligheten av realskolor och kommunala mellanskolor i Stockholm med
omnejd och till platsbristen å gymnasiet vid de högre allmänna läroverken
i Stockholm i allmänhet.

Överstyrelsen hade upprättat förslag till specialplan för läroverket enligt
båda de angivna alternativen. Alternativ 1 upptoge sålunda en femårig och
en fyraårig realskollinje, fyraårigt latingymnasium samt fyra- och treårigt
realgymnasium. Alternativ 2 upptoge två femåriga och en fyraårig realskollinje
samt fyraårigt latin- och realgymnasium. Alternativ 1 torde kunna anses
närmast ansluta sig till läroverkets nuvarande organisation, enär det
endast innebure, att den nuvarande lyceilinjen ersattes av en realskol- och
en realgymnasielinje.

Den slutliga kostnadsökningen på grund av den föreslagna omorganisationen
bleve allenast högst 5,500 och lägst 1,700 kronor, vadan frågan knappast
kunde anses äga någon betydelse i ekonomiskt avseende.

Snarare syntes i detta avseende en mycket allvarlig erinran kunna riktas
mot de nuvarande anordningarna vid läroverket. Medan kostnaden för lärjunge
vid högre allmänna läroverket på Östermalm budgetåret 1931/1932
vore 419 kronor, uppginge samma kostnad vid nya elementarskolan till icke
mindre än 668 kronor.

Läroverkets nuvarande lokaler vore delvis otillfredsställande, och det vore
endast en tidsfråga, när en nyordning jämväl i lokalavseende måste komma
till stånd. Å andra sidan torde de nuvarande lokalerna trots sin bristfällighet
ännu någon tid låta sig användas. Läroverksbyggnaden liksom den tomt,
å vilken byggnaden vore uppförd, tillhörde i förevarande fall staten, icke
Stockholms stad. Då läroverket emellertid numera ägde sin huvudsakliga
betydelse icke såsom en statlig försöksskola utan såsom ett vanligt läroverk
för tillgodoseende av möjligheterna för läroverksutbildning inom Stockholm,
ansåge överstyrelsen det naturligt, att ett eventuellt ombygge eller nybygge
icke komme att åvila staten. Det torde sålunda kunna ifrågasättas, huruvida
icke byggnadsskyldigheten borde överflyttas från staten till staden och
från vilken tidpunkt ett sådant överflyttande lämpligen borde äga rum. Därvid
torde emellertid de förhållanden, som måste beaktas i samband med en
eventuell överflyttning, behöva bliva föremål för närmare utredning och för
underhandling mellan staten och Stockholms stad. Med hänsyn jämväl till

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

5

den stadsplanereglering, som förbereddes beträffande det område, där läroverket
vore beläget, torde frågan örn dispositionen av de nuvarande läroverkslokalerna
och det ifrågavarande tomtområdet ur det allmännas synpunkt befinna
sig i ett sådant läge, att ett omedelbart avgörande icke vore erforderligt.

Ovannämnda förslag föranledde icke någon Kungl. Maj :ts framställning
till 1933 års riksdag. Frågan har emellertid senare ånyo förts på tal.

Skolöverstyrelsen har sålunda i yttrande den 30 november 1933 över en
framställning från kollegiet vid nya elementarskolan i samma ämne hänvisat
till vad överstyrelsen anfört i ovannämnda utlåtande av den 30 januari 1933
samt framhållit, att därest överstyrelsens förslag av den 16 november 1933
rörande upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, omfattande femoch
fyraårig realskola samt fyraårigt gymnasium, vunne bifall, avgörande
skäl talade till förmån för en omorganisation av nya elementarskolan enligt
alternativ 1 i överstyrelsens utlåtande av den 30 januari 1933.

I överensstämmelse härmed hemställde skolöverstyrelsen, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att besluta, att i stället för latinlyceilinjen skall vid
nya elementarskolan från och med läsåret 1934/1935 successivt upprättas en
femårig realskollinje och ett fyraårigt realgymnasium på så sätt, att första
klassen av den femåriga realskolan och första ringen av det fyraariga realgymnasiet
upprättas med början av läsåret 1934/1935 och övriga klasser och
ringar successivt under följande år.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Av utredningen i ärendet framgår med full tydlighet, att den sjunkande
lärjungefrekvensen vid nya elementarskolan giver anledning till allvarliga
farhågor. Samtidigt med att lärjungeantalet där befinner sig i stadig nedgång,
är lärjungetillströmningen till de övriga allmänna läroverken i huvudstaden
starkare än skolornas resurser medgiva. Elementarskolans ekonomi
har genom det minskade lärjungeantalet redan kommit i ett vanskligt läge,
och skolans lärarpersonal och lokaler kunna icke i tillbörlig grad utnyttjas.
Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen ger vid handen, att skolan
härigenom under nuvarande förhållanden drives med osedvanligt stora kostnader
per undervisad lärjunge. Dessa förhallanden kunna näppeligen anses
stå i god överensstämmelse med sunda ekonomiska principer.

Nya elementarskolan har gjort betydande insatser till den högre undervisningens
fromma och all anledning finnes att antaga, att den även i fortsättningen
skall kunna i detta avseende vara till stort gagn. Emellertid synes
en ovillkorlig förutsättning härför vara, att åt skolan gives en organisation,
som är ändamålsenligare än den nuvarande och bättre motsvarar föreliggande
behov. Jag vill betona, att en dylik omorganisation endast bör hava det syftemål,
som nyss angivits, och sålunda sikta till ett mer ekonomiskt utnyttjande
av skolans tillgångar.

Skolöverstyrelsen har framlagt två alternativa förslag till omorganisation
av nya elementarskolan. Båda dessa förslag gå ut på den tillärnade lyceiformens
utbytande mot annan organisationsform, överstyrelsen Ilar ansett
böra komma i fråga antingen en femårig och en fyraårig realskollinje, fyra -

6

Statsutskottets utlåtande Nr 37.

Utskottet.

årigt latingymnasium saint fyra- och treårigt realgymnasium eller två fernea
och en fyraårig realskollinje samt fyraårigt latin- och realgymnasium.
.Vid en granskning av överstyrelsens prövning av dessa båda organisationsformer
har jag ansett mig böra giva företräde åt förstnämnda alternativ,
vilket också av överstyrelsen förordats i dess senare utlåtande den 30 november^
1933. Ombildningen bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag
försiggå successivt pa sa sätt, att första klassen av den femåriga realskolan
och första ringen av det fyraåriga realgymnasiet upprättas från och med
läsåret 1934/1935 och övriga klasser och ringar successivt under följande år.

Kostnaderna för denna omorganisation torde bliva förhållandevis obetydliga.
Kostnadsökningen kan uppfattas såsom skillnaden mellan kostnaderna
för erforderliga fasta lärartjänster vid nya elementarskolan och kostnaderna
för de extra ordinarie lärartjänster vid andra läroverk, som bliva erforderlig*
ifall organisationsplanen icke genomföres. Någon höjning av anslaget
till extra ordinarie lärare för nästkommande budgetår torde icke vara erforderlig
vid ett bifall till förslaget.

Då nya elementarskolan numera, sedan dess karaktär av statlig försöksskola
så gott som upphört, torde böra betraktas såsom ett vanligt läroverk,
synes det förefinnas anledning att taga under närmare omprövning, huruvida
icke Stockholms stad bör ikläda sig ansvaret för den örn- eller nybyggnad
för elementarskolans räkning, som i en framtid kan befinnas erforderlig.
Frågan härom synes mig i sinom tid böra upptagas till dryftande.»

De skäl, som av skolöverstyrelsen och departementschefen anförts till förmån
för en omorganisation av nya elementarskolan i Stockholm, hava synts
utskottet övertygande. Då den av Kungl. Maj :t föreslagna organisationsformen
under förhandenvarande omständigheter synes vara den lämpligaste, tillstyrker
utskottet, att riksdagen lämnar det begärda medgivandet. Kostnadsökningen
vid ett bifall till förslaget kommer enligt den förebragta utredningen
att bliva förhållandevis obetydligt — högst 5,500 kronor och lägst 1,700 kronor
och någon anslagshöjning för budgetaret 1934/1935 har icke ansetts
bliva erforderlig.

Såsom skolöverstyrelsen erinrat, tillhör nya elementarskolans byggnad liksom
den tomt, å vilken den är uppförd, staten, icke Stockholms stad. Då
emellertid läroverket numera äger sin huvudsakliga betydelse icke såsom en
statlig försöksskola utan såsom ett vanligt läroverk för tillgodoseende av möjligheterna
för läroverksutbildning inom Stockholm, har överstyrelsen ansett
det naturligt, att ett eventuellt ombygge eller nybygge för skolan icke kommer
att hvila staten. Departementschefen har uttalat, att det syntes förefinnas
anledning att taga under närmare omprövning, huruvida icke Stockholms stad
borde ikläda sig ansvaret för den örn- eller nybyggnad för elementarskolans
räkning, som i en framtid kunde befinnas erforderlig, ävensom att frågan
härom i sinom tid syntes böra upptagas till dryftande.

Utskottet delar den uttalade uppfattningen, att här förevarande läroanstalts
karaktär av statlig försöksskola numera så gott som upphört. De skäl, som

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

7

tidigare talat för att byggnadsskyldigheten för denna skola åvilat staten och
icke — såsom vid alla andra allmänna läroverk — vederbörande läroverkskommun,
föreligga ej längre. Vid sådant förhållande har utskottet funnit
det uppenbart, att en förändring i hittills gällande ordning bör vidtagas. Nya
elementarskolan kommer, såsom skolöverstyrelsen framhållit, att i fortsättningen
väsentligen fylla samma uppgift som övriga stockholmsläroverk. Under
sådana förhållanden synes också Stockholms stad böra för detta läroverk, liksom
beträffande andra allmänna läroverk i staden, tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor. Utskottet är alltså av den uppfattningen, att riksdagen
såsom förutsättning för nya elementarskolans fortsatta uppehållande
bör föreskriva, att Stockholms stad åtager sig nyssberörda skyldigheter.

Utskottet kan icke finna några skäl, varför denna skyldighet för Stockholms
stad skulle inträda först när frågan rörande om- eller nybyggnad för nya elementarskolan
blir aktuell. Skolans karaktär av försöksskola har redan i allt
väsentligt upphört, och med hänsyn härtill finner utskottet naturligt, att den
ifrågasatta överflyttningen av här berörda skyldigheter från staten till staden
äger rum snarast möjligt, eventuellt genom ett förhyrande från staten av
de för närvarande av skolan disponerade lokalerna. Då emellertid ett icke
alltför snävt tillmätt rådrum synes böra givas för de utredningar och förhandlingar
med Stockholms stad, som vid bifall till utskottets nu intagna
ståndpunkt bliva erforderliga, vill utskottet föreslå, att tidpunkten för den
nya ordningens ikraftträdande sättes till senast ingången av budgetåret
1936/1937. I den mån här förevarande fråga är av natur att vidare böra
underställas riksdagens prövning, måste alltså detta ske senast vid 1936 års
riksdag.

Vad utskottet här framhållit angående överflyttande av nämnda skyldigheter
från staten till Stockholms stad, bör givetvis icke utgöra något hinder
för att omorganisationen av nya elementarskolan, såsom utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag i det föregående tillstyrkt, genomföres med början
redan från och med läsåret 1934/1935.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att latinlyceilinjen vid statens provskola, nya
elementarskolan i Stockholm, må från och med läsåret 1934/
1935 successivt ombildas till en femårig realskollinje och ett
fyraårigt realgymnasium på det sätt, att under första året
upprättas första klassen av den femåriga realskolan och första
ringen av det fyraåriga realgymnasiet och sedan ytterligare
en klass och en ring per år, till dess sagda realskollinje och
gymnasium äro i sin helhet färdigbildade;

b) besluta, att såsom förutsättning för ifrågavarande läroanstalts
fortsatta uppehållande skall gälla, att Stockholms
stad före den 1 juli 1936 åtagit sig att tillhandahålla erfor -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

derliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller byresersättning åt rektor vid
läroverket.

Stockholm den 6 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Walles, Bergström, Thelin,
Pålsson, Pauli och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Persson i Falla,
Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norsell,
Andersson i Ovanmyra, Olsson i Staxäng, Weijne och Danielsson.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340732