4
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1934 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående beredande av ytterligare medel till
upprensning av norra inloppet till Fårösund m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I det vid propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd oell behov
i avseende å budgetåret 1934/1935 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 3 januari 19Ö4 har departementschefen
under sjätte huvudtiteln (sid. 152—159) omförmält frågan om upprensning
av norra inloppet till Fårösund.
I samband med behandlingen av berörda fråga har utskottet förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena, nr 18, i första kammaren av herrar
G. Roos och G. Bodin samt den andra, nr 32, inom andra kammaren av
herr T. Gardell i dalins m. 11., i vilka hemställts, att vid behandling av
sjätte huvudtiteln i statsverkspropositionen riksdagen ville uttala sin anslutning
till vad departementschefen anfört örn önskvärdheten av sprängnings-
och muddringsarbetenas i Fårösund snara utförande och sin förväntan
att samma arbeten fortsättas och avslutas som ett led i åtgärderna till motverkande
av arbetslösheten och med anlitande av därför avsedda medel,
därvid, på sätt riksdagen i skrivelse år 1931 anfört, Kungl. Maj:t borde
meddela närmare bestämmelser i avseende på bottenbredd och djup för
ifrågavarande farled.
Beträffande de till stöd för nämnda yrkande åberopade skälen får utskottet
hänvisa till motionen I: 18.
I förevarande sammanhang har utskottet, till vars förberedande behandling
riksdagens år 1933 församlade revisorers berättelse angående verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 ävensom de i anledning
därav från vederbörande ämbetsverk och myndigheter till Kungl. Maj.t avgivna
utlåtanden och förklaringar blivit hänvisad, jämväl behandlat den av
revisorerna under statens affärsverksamhet, § 71, upptagna frågan örn upprensning
av norra inloppet till Fårösund (Del I sid. 209—220).
Sedan 1930 års riksdag anvisat ett anslag å 65,000 kronor till försöksarbeten
vid Fårösund samt dessa arbeten av vattenfallsstyrelsen slutförts,
290 34
Statsntslcottets utlåtande Nr 18.
O
anvisade 1931 års riksdag — i anledning av väckta motioner — ett anslag
av 425,000 kronor till upprensning av norra inloppet till Fårösund.
Departementschefen Ilar nu i detta ärende anfört följande:
lie anslag för liär ifrågavarande ändamål, som hittills blivit beviljade —
65.000 kronor för försöksarbeten enligt framställning av Kungl. Majit till
1930 års riksdag oell 425,000 kronor på grund av enskilda motioner vid
1931 års riksdag eller tillhopa 490,000 kronor — hava, såsom vattenfallsstyrelsens
nu föreliggande framställning utvisar, befunnits otillräckliga för
arbetenas genomförande enligt det ursprungligen avsedda programmet. Av
frågans behandling vid 1931 års riksdag synes framgå, att riksdagen vidanslagets
anvisande avsett att bottendjupet skulle bliva 5.5 meter i hela rännan,
örn än åt Kungl. Majit förbehållits rätt att meddela närmare bestämmelser
i avseende på bottenbredd och djup.
Med de medel, som nu stå till buds, kan emellertid enligt vattenfallsstyrelsens
beräkningar endast erhållas en farledsränna, som med den förutsatta
bredden har ett djup av cirka 5.5 meter i norra hälften och cirka 4.5
meter i södra hälften. En dylik inskränkning synes, såsom de i ärendet hörda
myndigheterna framhållit, innebära en väsentlig minskning av de fördelar, man
önskat ernå och för vilka redan avsevärda ekonomiska uppoffringar gjorts.
För fullföljande av arbetena i huvudsaklig överensstämmelse med den tidigare
framlagda planen — dock med viss förändring i avseende å bredden i
rännans norra del — Ilar vattenfallsstyrelsen beräknat ett tilläggsanslag av
140.000 kronor bliva erforderligt. Därest farledsdjupet i rännans södra del
begränsas till 5 meter, skulle det erforderliga tilläggsanslaget kunna minskas
till 85,000 kronor. Örn nyssberörda jämkning med avseende på farledens
bredd ej kommer till stånd, skulle enligt viig- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkningar i bägge fallen uppstå en kostnadsökning av ytterligare 20,000
kronor. I de sålunda angivna beräkningarna har vattenfallsstyrelsen av förut
angivna skäl ej tagit hänsyn till avskrivningar å muddringsmaterielen, beräknade
till 30,000 kronor, vilket belopp emellertid riksdagens revisorer vid
sin granskning funnit vara för lågt.
Åv de i ärendet hörda myndigheterna hava kommerskollegium och lotsstyrelsen
funnit sig kunna i huvudsak godtaga det senare av de bägge nyssnämnda
alternativen, under det att länsstyrelsen i Gotlands län samt vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen uttalat sig för det förra alternativet.
Givetvis är det önskvärt, att ifrågavarande arbeten snarast möjligt fullföljas
och slutföras. Utan ytterligare medelsanvisning kan detta, såsom
nämnts, endast ske på sådant sätt, att de resultat i fråga om farledsdjup,
som riksdagen torde hava förutsatt, i väsentlig grad ej skulle uppnås. På
grund av det rådande finansiella läget med därav föranledda starka krav på
skattebudgetens begränsning kan jag emellertid icke förorda, att hos riksdagen
nu äskas de medel, som skulle erfordras för arbetenas fullföljande i
vidsträcktare omfattning. I det läge, vari ärendet sålunda befinner sig, och
då det icke synes uteslutet att arbetena —• därest något av de alternativ anses
böra följas, vilka kräva ytterligare medelstillgång — skola kunna fortsättas
och avslutas som ett led i åtgärderna till motverkande av arbetslösheten
och med anlitande av därför avsedda medel, har jag dock ansett frågan nu
böra anmälas i syfte att bereda riksdagen tillfälle att taga del av den föreliggande
utredningen samt att göra de uttalanden, vartill anledning må givas.
Riksdagen* revisorer hava sammanfattningsvis anfört, hurusom av den av
revisorerna förebragta utredningen framginge att skillnaden mellan de av
6
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
vattenfallsstyrelsen beräknade kostnaderna för Fårösundsföretaget och de
verkliga kostnaderna för samma företag vore så stor, att det vore osäkert,
huruvida riksdagen beslutat företaget ifråga, örn anledning funnits till antagande
att kostnaderna skulle komma att uppgå till så högt belopp som nu
blivit fallet, att vattenfallsstyrelsen genom bokföringsåtgärder av skilda slag
sökt skenbart hålla nere kostnaderna för företaget, att styrelsen underlåtit
att påföra företaget avskrivningar samt att dessa i stället verkställts å byggnadscentralförrådet,
varvid vinsten å styrelsens övriga muddringsföretag eller
rena driftmedel för ändamålet anlitats.
Styrelsens förfaringssätt i dessa hänseenden funne revisorerna anmärkningsvärt.
Då vidare avskrivningar å byggnadscentralförrådet skett utan tillfredsställande
planläggning och en viss sammanblandning synes hava ägt rum
mellan kostnader för underhåll och förbättringar, ansåge sig revisorerna böra
föreslå att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära dels en ingående, opartisk
värdering av byggnadscentralförrådet, dels ock att utredning rörande de
avskrivningsprinciper, som borde gälla ifråga örn vattenfallsverkets materiel,
måtte bringas till stånd.
Förklaring har avgivits av vattenfallsstyrelsen (Del III sid. 171)—189), som
därvid anfört bland annat följande:
Frågan örn verkställande av avskrivningar på arbetena för upprensningen
av Fårösund har av vattenfallsstyrelsen behandlats sålunda, att styrelsen i
sin underdåniga framställning den 3 oktober 1933 rörande slutanslag till
nämnda arbete klart och tydligt angivit, att styrelsen icke medräknat något
belopp för avskrivningar å egen materiel. Detta har skett av två skäl. Dels
har styrelsen kunnat göra nödiga avskrivningar på sin materiel genom inkomster
från uthyrning av delar av sin muddringsattiralj till andra företag.
Dels blevo Fårösundsarbetena fördyrade i förhållanden till gjord kostnadsberäkning,
därigenom att riksdagsbeslutet rörande Fårösund blev så försenat,
att den för arbetet avsedda muddringsattiraljen redan var uthyrd för annat
inkomstbringande ai''bete. Den härav föranledda fördyringen vid Fårösund
motsvarar ungefär den avskrivning, som borde belöpa på samma arbeten,
och har, som sagt, kunnat ske med uthyrningsinkomster för den materiel,
som ursprungligen var avsedd för Fårösund.
Genom en den 8 januari 1934 dagtecknad värdering, gjord av så oparttiska
och sakkunniga krafter, som finnas att tillgå inom styrelsen, utan att
med extra kostnader anlita expertis utanför verket, har utrönts, att det vid
årsskiftet föreliggande bokförda värdet på styrelsens byggnadscentralförråd
uppgår till ett belopp, som ligger cirka 220,000 kronor under det verkliga
värdet.
För centralförrådets skötsel med tillhörande rapportsystem och bokföringssystem
finnas synnerligen noggranna föreskrifter. Det är ej styrelsen
bekant, örn revisorerna tagit kännedom örn dem. Styrelsen bestrider, med
hänvisning till dels nämnda bestämmelser, dels det arbete, som nedlägges
på en sund avskrivning, och dels det ovan angivna inventeringsresultatet, revisorernas
uttalande, att avskrivningarna å byggnadscentralförrådet ske utan
» planläggning ».
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
7
Enligt den plan, som låg till grund för 1931 års riksdags beslut om Fårösundsarbetena
—• avseende en farled med 5.5 meters genomgående djup —
beräknades kostnaderna härför till 425,000 kronor, vartill böra läggas kostnaderna
för tidigare utförda försöksarbeten å 65,000 kronor. På grund av
vissa oförutsedda ökningar i kostnaderna för muddring och sprängning har
nu vattenfallsstyrelsen ansett ett tilläggsanslag av 140,000 kronor erforderligt
för arbetenas slutförande. Härvid har intet anslag begärts för avskrivningar
å muddringsmaterielen; det erforderliga avskrivningsbeloppet å hittills
använd materiel har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 38,505 kronor.
Inräknat försöksarbetena och nämnda avskrivningsbelopp böra alltså totalkostnaderna
för farledsarbetena numera uppskattas till cirka 670,000 kronor.
Till jämförelse må nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tidigare
plan för arbetena slutade på en kostnad av 784,000 kronor utöver ovannämnda
till försöksarbeten anvisade belopp å 65,000 kronor; i avgivet yttrande över
vattenfallstyrelsens framställning rörande tilläggsanlag har emellertid av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen gjorts gällande att kostnadsskillnaden mer än
väl uppvägdes av andra av vattenfallsstyrelsen havda men ej farledsföretaget
påförda kostnader såsom reparationer och ombyggnad av mudderverk m. m.
För egen del måste utskottet finna beklagligt att en så betydande utgiftsökning
skall behöva uppkomma i förhållande till de vattenfallsstyrelsens
tidigare kalkyler, som lågo till grund för riksdagens beslut örn företaget.
Önskligt synes emellertid vara att ytterligare erforderliga medel nu ställas
till förfogande så att arbetena kunna i ett sammanhang slutföras. I detta
avseende må framhållas att vattenfallstyrelsen med hänsyn till risken av att
under vinterstormarna transportera det vid Fårösundsarbetena använda enskopsmudderverket
från Gotland till fastlandet har detsamma alltjämt kvarliggande
i Fårösund för att efter slutförandet av farledsarbetena omedelbart
låta detta komma till användning för andra arbeten å fastlandet.
Med tagen hänsyn också till vad länsstyrelsen i Gotlands län och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen anfört örn vikten av att ingen inskränkning av
bottendjupet 5.5 meter förekomme, vill utskottet alltså tillstyrka, att hela
det av vattenfallsstyrelsen förutsatta medelsbeloppet, 140,000 kronor, ställes
till förfogande. Beträffande sättet för anslags beredande må framhållas, att
enligt vad utskottet inhämtat några medel ej finnas disponibla för ändamålet
på de å löpande bridget anvisade arbetslöslietsanslagen. Däremot har
vattenfallsstyrelsens ledning förklarat sig beredd att, i avvaktan på täcknings
beredande, förskottera det erforderliga tilläggsbeloppet 140,000 kronor.
Utskottet vill förorda, att denna utväg anlitas, varvid framdeles till behandling
bör upptagas frågan örn täckning av de medel, som kunna komma att
förskotteras.
Vad därefter angår riksdagens revisorers i ärendet framförda erinringar
anser utskottet, i likhet med revisorerna, att bland kostnaderna för Fårösundsarbetena
också rätteligen böra upptagas tillbörliga avskrivningar å den
använda, statens vattenfallsverk tillhöriga muddrings- och spriingningsmate
-
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
nelen. Då emellertid vattenfallsstyrelsen förklarat sig i detta fall kunna
— med överskott, uppkommet på tidigare uthyrning av muddringsattiraljen
— täcka erforderliga avskrivningsbelopp, synes utskottet anledning saknas
belasta budgeten med dessa ytterligare utlägg för Får ösundsf öre taget.
Utskottet vill i övrigt endast erinra, hurusom ett syfte med statsrevisorernas
erinringar och yrkanden synes hava varit att erhålla trygghet för en tillförlitlig
uppskattning av de i statens vattenfallsverks centralförråd ingående
inventarierna. Detta syfte torde emellertid få anses i huvudsak tillgodosett
genom den vid senaste årsskiftet i särskild ordning verkställda värderingen.
Enligt denna värdering hade inventariebeståndet den 31 december 1933 ett
värde, som med cirka 220,000 kronor överstiger det bokförda.
Sammanfattningsvis vill utskottet med avseende å sättet för avskrivningars
verkställande framhålla vikten av att dessa ske i tillräcklig omfattning och
så att riksdagens bestämmanderätt över anslagen ej åsidosättes. Utan att
kunna finna statsrevisorernas i detta och övriga avseenden i ärendet framförda
erinringar i allo nöjaktigt bemötta av vattenfallsstyrelsen anser sig
dock utskottet kunna föreslå, att riksdagen låter bero vid vad i ärendet förekommit.
Hänsyn har härvidlag också tagits till Eårösundsarbetenas karaktär
av ett synnerligen vanskligt farledsföretag, som trots tillstötande oväntade
svårigheter vid bottensprängningarna samt opåräknat ogynnsamma väderleksförhållanden
dock synes kunna genomföras.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av de av herrar Roos och Gunnar
Bodin samt herr Gardell i Gahns m. fl. väckta motionerna I: 18
och II: 32, ina medgiva, att vattenfallsstyrelsen, utöver tidigare
till upprensning av norra inloppet till Fårösund anvisade anslag,
må förskottsvis till nämnda arbetens slutförande disponera
ett belopp av högst 140,000 kronor med skyldighet för
styrelsen att hos Kungl. Majit anmäla nämnda förskott till
ersättande från anslag, som riksdagen för ändamålet må komma
att ställa till förfogande.
Stockholm den (5 februari 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande; samma ledamöter som de under utlåtandet nr 16 antecknade med
undantag därav, att herr Nylander i stället för Thelin deltagit i behandlingen av
ärendet, varjämte jämväl herr Gustafsson i Benestad varit närvarande.
Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.