Statsutskottets utlåtande Nr 151.

1

Nr 151.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning
och i propositionen nr 118 gjorda framställningar
angående anslag till byggnadsarbeten, avseende kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

(3:e och 4:e avd.)

l:o) Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m. I den

till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl.
Majit (punkt 38, sid. 88—99, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter
för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att till beredande av
utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m. bevilja ett belopp av 2,312,000
kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

525.000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Såsom redan organisationsnämnden framhållit, måste med hänsyn till det
år 1928 mellan kronan och Stockholms stad träffade s. k. Kanslihus-Kungsholmsavtalet
generaltullstyrelsens lokalfråga vinna sin slutliga lösning före
den 1 oktober 1937.

Härvid äro, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, två möjligheter
tänkbara. Dels kan generaltullstyrelsen, efter inlösen av vissa fastigheter
samt betydande örn- och nybyggnadsarbeten, kvarbliva inom kvarteret Argus
(det s. k. Argusprojektet), dels kunna å annan plats i staden, förslagsvis å
Ladugårdsgärde, nya lokaler uppföras för styrelsen (det s. k. nybyggnadsprojektet).

Det kapital, som enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle tagas i anspråk
för Argusprojektet, (2,312,000 + 525,000) 2,837,000 kronor, skulle med

137.000 kronor överstiga det beräknade kapitalvärdet å nybyggnadsprojektet,
(1,900,000 + 800,000) 2,700,000 kronor. I betraktande av å ena sidan de stora
praktiska fördelar, som äro förenade med Argusprojektet och vilka närmare
belysts i de av organisationsnämnden, byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen
gjorda uttalandena, samt å andra sidan de av nämnden och de båda
ämbetsverken framhållna olägenheterna av en förflyttning till annan plats,
och då vidare den relativt obetydliga merkostnaden icke synes kunna tillmätas
avgörande betydelse i jämförelse med de tungt vägande sakliga skäl, som anförts
för Argusprojektet, har jag funnit mig böra uttala min anslutning till
detta förslag.

För det förslag till lösning av här förevarande fråga enligt det sålunda av

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 151. 1142 84

2

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottet.

mig förordade alternativet, som av byggnadsstyrelsen uppgjorts i samråd med
generaltullstyrelsen, har jag i det föregående redogjort.

Yad till en början tomtfrågan beträffar innefattar förslaget, dels att från
Stockholms stad skulle inlösas de i Kanslihus-Kungsholmsavtalet ingående
fastigheterna nr 3 och 7 i kvarteret Argus med ett beräknat värde av 1,672,000
kronor, varifrån emellertid skulle gå i avräkning det kronan för samma fastigheter
enligt berörda avtal tillerkända beloppet, 525,000 kronor — den kontanta
löseskillingen skulle alltså bliva 1,147,000 kronor — dels ock att fastigheterna
nr 1 och 2 i samma kvarter skulle förvärvas för en sammanlagd kostnad
av 155,000 kronor.

Då ett förvärvande av samtliga nu angivna fastigheter synes vara en nödvändig
förutsättning för byggnadsfrågans ändamålsenliga lösning, tillstyrker
jag förslaget härom. Mot de för fastigheterna beräknade köpesummorna, sådana
de fastställts vid de av byggnadsstyrelsen förda preliminära förhandlingarna
eller tillhopa (1,147,000 + 155,000) 1,302,000 kronor, synes intet vara
att erinra.

De av byggnadsstyrelsen framlagda och av generaltullstyrelsen i huvudsak
godkända ritningarna och kostnadsberäkningarna — de sistnämnda slutande
på 781,000 kronor för byggnadskostnader, grundförstärkningar, inredningar
m. m., 118,000 kronor för ledningsarbeten samt 111,000 kronor för oförutsedda
utgifter, ritningar, kontroll och administration eller tillhopa 1,010,000 kronor
— hava icke givit mig anledning till erinran.

Yad beträffar det av generaltullstyrelsen framförda önskemålet örn beredande
av lokaler inom byggnadskomplexet även för tullverkets undervisningsanstalt,
synes byggnadsstyrelsen hava anfört bärande skäl för sin uppfattning,
att så icke lämpligen kan ske. I stället torde man, såsom byggnadsstyrelsen
framhållit, få inrikta strävandena på att bereda anstalten lokal i det närmaste
grannskapet, förslagsvis i något av de gamla riksbankshusen.

De erforderliga anslagsmedlen, tillhopa 2,312,000 kronor, skulle enligt byggnadsstyrelsens
förslag fördelas med 525,000 kronor på budgetåret 1934/1935,

540,000 kronor på budgetåret 1935/1936 och 1,247,000 kronor (därav 1,147,000
kronor för inlösen av fastigheterna nr 3 och 7 i kvarteret Argus) för budgetåret
1936/1937. Med det för nästkommande budgetår äskade beloppet skulle
bestridas dels köpeskillingarna för fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Argus
med 155,000 kronor, dels kostnaderna för förberedande arbeten, ritningar m. m.
med 50,000 kronor samt för byggnads- och ledningsarbeten för nybyggnaderna
inom sistnämnda fastigheter med 320,000 kronor. Mot vad sålunda föreslagits
har jag icke funnit något att erinra.

Enligt vad statens organisationsnämnd vitsordat och utskottet också vid
besök på platsen iakttagit äro generaltullstyrelsens nuvarande lokaler trånga
samt till en stor del också otidsenliga och olämpliga för sitt ändamål. Ett
ytterligare skäl för att lokalfrågan nu vinner sin lösning utgör också det
mellan kronan och Stockholm år 1928 slutna fastighetsavtalet, enligt vilket
kronan skall den 1 oktober 1937 till staden avträda de av generaltullstyrelsen
nu inom kvarteret Argus vid Skeppsbron disponerade tomterna och byggnaderna.

Förevarande ombyggnadsförslag innefattar nu att staten skulle för en
summa av 1,147,000 kronor återlösa äganderätten till de i nyssnämnda avtal
med Stockholms stad ingående fastigheterna nr 3 och 7 i kvarteret Argus, varjämte
av enskilda skulle för en sammanlagd kostnad av 155,000 kronor förvärvas
fastigheterna nr 1 och 2 i samma kvarter. Själva ombyggnadskostna -

Statsutskottets utlåtande Nr 151. 3

derna hava beräknats till 1,010,000 kronor. Totalkostnaderna för ombyggnaden
kunna alltså beräknas uppgå till 2,312,000 kronor.

Då alltså generaltullstyrelsens behov av förbättrade lokaler ej synes lämpligen
kunna längre undanskjutas och då det framlagda ombyggnadsförslaget
ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen
m. m. bevilja ett belopp av 2,312,000 kronor
samt därav för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag
anvisa ett belopp av 525,000’ kronor.

2: o) Tillbyggnad till och grundförstärkning av lantmäteristyrelsens hus i
Stockholmn!, m. Kungl. Maj:t har (punkt 39, sid. 99 och 100) föreslagit riksdagen
att av det utav 1933 års riksdag för tillbyggnad till och grundförstärkning
av lantmäteristyrelsens hus i Stockholm m. m. beviljade beloppet av
232,500 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa återstoden
132,500 kronor.

För ifrågavarande byggnadsföretag, till vilket för innevarande budgetår
anvisats 100,000 kronor, äskas nu återstoden 132,500 kronor av det för företaget
beviljade beloppet 232,500 kronor. Då enligt vad utskottet inhämtat
arbetena beräknas komma att bliva fullbordade före utgången av instundande
budgetår, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag för tillbyggnad
till och grundförstärkning av lantmäteristyrelsens hus i Stockholm
m. m. beviljade beloppet av 232,500 kronor för budgetåret
1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa återstoden, 132,500
kronor.

3:o) Örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Karlskrona. Under förmälan
att enligt vad som inhämtats förevarande byggnadsföretag beräknas
vara färdigställt före den 30 juni 1935 får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 100) hemställa,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till om- och
tillbyggnad av landsstatshuset i Karlskrona beviljade beloppet
av 170,000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag
anvisa återstoden, 70,000 kronor.

4:o) Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad. Kungl.

Maj :t har (punkt 41, sid. 100—107) föreslagit riksdagen att till örn- pch
tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad bevilja ett belopp av 262,000
kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av
130,000 kronor.

Departementschefen, som funnit utredningen giva vid handen, att åtgärder
äro erforderliga för beredande av utökade och förbättrade lokaler för länsstyrelsen
i Kristianstads län, har anfört följande;

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottet.

Organisationsnämnden har i sitt utlåtande hållit före, att härmed borde
kunna anstå till budgetåret 1938/1939. Såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen
hava däremot gjort gällande, att länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden
vöre sådana, att föreliggande fråga borde upptagas till omedelbar
prövning, så att lokalerna kunde färdigställas inom två å tre år. Vid besök på
platsen har jag fått det intrycket, att ett uppskjutande av lokalfrågans lösning
skulle innebära avsevärda olägenheter för arbetet inom länsstyrelsen. Jag vill
alltså föreslå, att medel för byggnadsarbetenas påbörjande äskas redan för
nästkommande budgetår.

För åvägabringande av den ifrågasatta utvidgningen hava två alternativ
framlagts. Enligt det ena skulle ‘länsresidensets vind inredas dels till arkivlokaler
och dels till tjänsterum för vägingenjören; genom friläggande av arkivutrymmen
i de övriga våningarna skulle därvid sex nya arbetsrum utvinnas.
Enligt det andra alternativet skulle på länsresidensets tomt uppföras en nybyggnad,
varvid länsstyrelsens lokalbehov — delvis även genom ändringar i
den nuvarande byggnaden — skulle, i motsats till vad fallet bleve enligt det
förra alternativet, komma att fullständigt tillgodoses samt dessutom utrymme
beredas även åt lantmäterikontoret, som likaledes är i behov av utvidgade och
för sitt ändamål mera lämpade lokaler än dem, som nu förhyras. I likhet med
organisationsnämnden och ämbetsverken finner jag övervägande skäl tala för
det sistnämnda alternativet, och jag tillstyrker därför, att detta genomföres.
Mot byggnadsstyrelsens på grundval av detta alternativ upprättade ritningsförslag
synes icke vara något att invända. Kostnaderna för byggnadsföretaget
hava beräknats till 262,000 kronor. I detta belopp ingår en post å 215,000
kronor för ny- och tillbyggnadsarbeten, överensstämmande med den av organisationsnämnden
angivna kostnaden för motsvarande arbeten. Härjämte har bj^ggnadsstyrelsen
beräknat ett belopp av 47,000 kronor bliva erforderligt för vissa
tidigare icke förutsedda ombyggnadsarbeten. Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna
har jag icke funnit anledning till erinran.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle det för arbetenas utförande beräknade
totalbeloppet fördelas på två budgetår med 130,000 kronor för budgetåret
1934/1935 och 132,000 kronor för budgetåret 1935/1936. Till detta förslag
ansluter jag mig.

I likhet med departementschefen har utskottet vid sin prövning av ärendet
funnit frågan om förbättrade lokalförhållanden för länsstyrelsen i Kristianstad
icke längre böra undanskjutas, utan nu vinna sin lösning.

Förevarande förslag örn lokalbehovets tillgodoseende i huvudsak genom en
på länsresidenstomten uppförd nybyggnad har ej givit utskottet anledning till
erinran.

Enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit skulle det erforderliga beloppet (262,000
kronor) fördelas med 130,000 kronor på nästkommande budgetperiod och återstoden,
132,000 kronor, på budgetåret 1935/1936. Byggnadsarbetena torde
emellertid ej kunna omedelbart påbörjas. Med hänsyn härtill har utskottet
ansett, att för nästkommande budgetår bör anvisas endast ett belopp av 65,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag,
må till om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad
bevilja ett belopp av 262,000 kronor samt därav för budgetåret
1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 65,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

5

5:o) Nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands län m. m.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 107 och 108) att för färdigställande
av ifrågavarande byggnadsföretag skulle anvisas återstoden av det
erforderliga beloppet, får utskottet, som inhämtat att företaget beräknas bliva
fullbordat under instundande budgetperiod, hemställa,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till nybyggnad
för lantmäterikontoret i Värmlands län m. m. beviljade beloppet
av 236,000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag
anvisa återstoden, 100,000 kronor.

6:o) Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands län m. m.

Kungl. Majit har (punkt 43, sid. 108) föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till nybyggnad för
lantmäterikontoret i Västmanlands län m. m. för budgetåret 1934/1935 beräkna
ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en den 9 februari 1934 till riksdagen avlåten
proposition, nr 118, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen
att till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands län m. m. för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

179,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Uppenbarligen föreligger ett trängande behov av att ökade och i övrigt ändamålsenligare
lokaler beredas åt lantmäterikontoret i Västmanlands län. Av utredningen
framgår, att detta behov icke kan tillgodoses annorledes än genom
uppförande av nybyggnad samt att det med hänsyn till de nuvarande lokalernas
otillfredsställande beskaffenhet är önskvärt, att åtgärder härför redan nu vidtagas.

Frågan örn platsen för en blivande nybyggnad har, såsom den lämnade redogörelsen
visar, varit föremål för upprepade överväganden. Det av organisationsnämnden
och byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslaget innebär, att byggnaden
skulle placeras på ett väster örn slottet beläget område, vilket enligt upprättat
preliminärt avtal skulle av kronan förvärvas för en köpeskilling av 13,600
kronor. Mot den sålunda föreslagna lösningen synes ej vara något att invända.
Det område, varom nu är fråga, är en del av den mark, som — i samband med
upplåtelse från stadens sida av viss del av dess donationsjord för beredande av
plats för nytt länslasarett ■— år 1919 av kronan överläts på staden. Den sålunda
av kronan till staden överlåtna marken ikläddes likaledes donationsjords
natur, varjämte uppställdes vissa villkor angående områdets bebyggande m. m.
Hos Kungl. Majit föreligger nu en framställning från drätselkammaren i
Västerås och Västmanlands läns landstings förvaltningsutskott om godkännande
av en år 1929 mellan staden och landstinget träffad överenskommelse,
innefattande bland annat, att det av kronan till staden år 1919 överlåtna markområdet
skulle med full äganderätt av staden överlåtas till landstinget. Omförmälda
preliminära köpeavtal är uppgjort under förutsättning att denna framställning
vinner bifall. Nyssnämnda överenskommelse är alltså ännu beroende
på Kungl. Majits prövning. Enligt vad jag under hand inhämtat torde emellertid
möjlighet för kronan under alla förhållanden föreligga att för här angivna

6

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottet.

köpeskilling förvärva nu ifrågavarande, för uppförande av lantmäterikontor
erforderliga markområde. På grund härav och med hänsyn till behovet av en
snar lösning av lantmäterikontorets byggnadsfråga har jag ansett denna kunna
och böra upptagas till behandling utan avvaktan av den slutliga prövningen av
förenämnda ärende, vilket ännu icke hunnit färdigberedas.

Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda ritningsförslaget och den för byggnadsföretaget
beräknade kostnaden av 165,400 kronor hava ej givit mig anledning
till erinran.

Sammanlagda kostnaden för mark och husbyggnad skulle alltså uppgå till
(13,600 + 165,400) 179,000 kronor eller 11,000 kronor mindre än vad i riksstatsförslaget
beräknats.

För lantmäterikontoret i Västmanlands län — för närvarande förlagt till
Västerås slott — synes föreligga stort behov av ökade och lämpligare lokaler.
Enligt förevarande förslag skulle detta behov tillgodoses genom nybyggnad å
ett strax väster örn slottet beläget höjdområde. Tomtplatsen skulle för 13,600
kronor inköpas från Västmanlands läns landsting. Nybyggnaden beräknas
kosta 165,400 kronor, varför förslagets genomförande skulle draga en totalkostnad
av 179,000 kronor. Vad sålunda föreslagits har ej givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet har emellertid funnit det böra från statsverkets
sida tillses, att statsverket icke betungas med några kostnader för underhåll
av området omkring lantmäterikontorets blivande byggnad.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands
län m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 179,000 kronor.

7:o) Flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnösand. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 108 och 109) tillstyrker utskottet, att
till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknas bliva färdigställt under
nästkommande budgetår, anvisas återstoden av det beviljade beloppet, och
hemställer alltså,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till flygelbyggnad
till landsstatshuset i Härnösand beviljade beloppet av

145.000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag
anvisa återstoden 45,000 kronor.

8:o) Om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Umeå. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 109) örn anvisande av slutanslag till förevarande
byggnadsarbeten, som enligt vad som inhämtats beräknas kunna fullbordas
under instundande budgetperiod, får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran, hemställa,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till om- peli
tillbyggnad av landsstatshuset i Umeå beviljade beloppet av

238.000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag
anvisa återstoden 138,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

7

I fråga om sättet för beredande av täckning m. m. beträffande detta och
övriga i det föregående omförmälda anslag kommer utskottet att framdeles
avgiva yttrande.

Stockholm den 1 juni 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson
i Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Petrén, Nylander, Jonsson i
Lycksele och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Persson
i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla,
Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol och Skoglund.

Reservationer

vid punkt l:o (beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m.)

dels av herrar Bergqvist, Bagge, Nylander, Tham, Persson i Fritorp, Persson
i Falla och Skoglund, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:

»I samband med byggnadskonfliktens avveckling pågår för närvarande en
livlig byggnadsverksamhet i Stockholm, som ytterligare stimulerats av vissa
av staten igångsatta byggnadsföretag. I betraktande härav synes icke erforderligt
att i arbetslöshetslindrande syfte igångsätta ytterligare statliga byggen
i huvudstaden. Jämväl med hänsyn till den statsfinansiella situationen bör
försiktighet iakttagas vid beslutande av nya byggnadsföretag. Redan ur
dessa synpunkter kan stor tveksamhet hysas beträffande Kungl. Maj:ts förevarande
förslag örn beredande av förbättrade lokaler för generaltullstyrelsen.

Utskottet, som avlagt besök å platsen, har visserligen funnit styrelsens
lokalförhållanden mindre tillfredsställande men har å andra sidan ansett, att
lösningen av styrelsens byggnadsfråga kan utan större olägenhet något anstå.

Då alltså enligt utskottets mening medel för ifrågavarande ändamål icke
nu böra anvisas, hemställer utskottet,

att Kungl. Majlis förevarande förslag ej må av riksdagen
bifallas.»

dels ock av herr Hamrin;

vid punkt G:o (lantmäterikontoret i Västmanlands län) av herrar Hamrin,
Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Bagge, Nylander, Jonsson i Lycksele, Tham,

8

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Strindlund, Persson i Fritorp, Jeppsson, Persson i Falla och Skoglund, vilka
ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utredningen i ärendet synes icke giva bestämt vid handen att frågan om
förbättrade och utvidgade lokaler för lantinäterikontoret i Västmanlands län
bör lösas redan nu. I varje fall synes ifrågavarande lokalbehov icke vara av
den angelägenhetsgrad, att detsamma icke utan olägenhet kan anstå till något
kommande budgetår.

Därtill kommer, att ifrågavarande tomtplats, som statsverket skulle inköpa
från Västmanlands läns landsting, ingår i ett markområde, som enligt en
mellan landstinget och Västerås stad upprättad, på Kungl. Maj:ts prövning
ännu beroende överenskommelse, landstinget skulle förvärva från staden. Då
frågan örn landstingets äganderätt till omförmälda tomtplats sålunda icke
avgjorts, synas medel icke nu böra anvisas för inköp av densamma.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej må av riksdagen
bifallas.»

Stockholm 1984. K. L. Beckmans Boktr.