Statsutskottets memorial Nr 137.
1
Nr 137.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1934 kl. 12 m.
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkten 119, gjorda framställning angående
arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen
(ur 1) angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1934/1935
hade Kungl. Majit (punkt 119, sid. 142—146 i det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 1,231,400 kronor.
I samband härmed hade statsutskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson m. fl. väckt motion
(I: 91), vari hemställts, att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl. Majit
hemställa, att den av riksdagen påkallade utredningen rörande omläggning
av skolarbetets inre organisation och de därmed förbundna ekonomiska kostnaderna
måtte snarast möjligt föreläggas riksdagen, dels i avbidan på sagda
utredning besluta att minska det under punkten 119 av åttonde huvudtiteln
äskade extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 med 51,000 kronor, dels
ock uttala, att gymnasiets organisation i vad det gäller det fasta främmande
levande språket samt reallinjens bildningsmål, skall anordnas i enlighet med
de av riksdagen godkända grunderna, dock med den jämkning i förstnämnda
avseende — till förmån för franska språket — som i motionen angivits;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar A. Thelin och G. Bagge (I: 92) och den andra inom andra kammaren
av herrar C. Lindskog och 7. Sefve (lii 194), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte vid beviljandet av anslag till extralärare vid de allmänna läroBiliang
till riksdagens protokoll 1984. 6 sami. Nr 187.
1
2
Statsutskottets memorial Nr 137.
verken för budgetåret 1934/1935 hemställa, att Kungl. Majit skyndsammast
vidtager åtgärder, lämpade att i möjligaste mån undanröja de missförhållanden,
som utformningen av 1933 års läroverksstadga i vissa i motionen
berörda avseenden medfört;
dels ock en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping väckt
motion (II: 219), vari hemställts, att riksdagen måtte vid anslaget till extra
och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1934/1935 knyta det villkoret, dels att i latingymnasiets två högsta ringar
engelska må kunna väljas som fast ämne i stället för franska, om minst
fem lärjungar därtill anmäla sig, dels att till realgymnasiets sex ämneskombinationer
fogas en sjunde, omfattande ämnena tyska, fysik och kemi.
I sitt utlåtande nr 103 hade statsutskottet under punkten l:o) i anledning
av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och nyssnämnda motioner anfört och
hemställt följande:
»Utskottet har ansett sig böra i här förevarande punkt i ett sammanhang
till behandling upptaga dels de motionsvis framförda yrkandena om ändringar
i gällande läroverksstadga med tillhörande kurs- och timplaner, dels
frågan om anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken, vilken sistnämnda fråga i vissa av de väckta motionerna
anknutits till ändringsyrkandena rörande läroverksstadgan.
Utskottet upptager till en början förslagen örn förändringar i 1933 års
läroverksstadga m. m.
Enligt 1927 års riksdagsbeslut skulle, såsom i motionen II: 219 erinrats,
på gymnasiets differentierade stadium ett modernt språk vara obligatoriskt,
s. k. fast ämne. Enligt 1928 års läroverksstadga hade lärjungarna möjlighet
att fritt välja vilket som helst av de tre moderna språken såsom fast
språk. I denna ordning gjorde 1933 års läroverksstadga den förändringen,
att valfriheten upphävdes och ett av språken gjordes till fast språk: på
latinlinjen franskan, på reallinjen engelskan. I motionerna hava framhållits
svårigheter av olika slag, vilka anses hava blivit en följd av bestämmelsen
att franskan skall vara fast språk å latinlinjen. Utskottet har visserligen
funnit ett stärkande av franskans ställning vid läroverken motiverat,
men å andra sidan har utskottet av de framlagda utredningarna funnit sig
övertygat örn att vissa olägenheter uppkommit på grund av berörda bestämmelse
i 1933 års läroverksstadga. Utskottet har med hänsyn härtill funnit
skäl att till omprövning upptaga frågan örn det fasta språket på gymnasiets
differentierade stadium.
I motionen I: 91 har föreslagits, att engelska skulle intaga ställningen
som obligatoriskt språk å gymnasiets båda linjer med samma timtal men
att de lärjungar, som så önskade, skulle erhålla frihet att i stället läsa
franska, varvid lämpligen minimikravet på anslutning kunde sättas till fem
vid ett läroverk. I motionen II: 219 har däremot föreslagits, att i latin
-
Statsutskottets memorial Nr 137.
3
gymnasiets två högsta ringar engelska skulle kunna väljas som fast ämne
i stället för franska, örn minst fem lärjungar därtill anmälde sig.
Utskottet har funnit det i motionen II: 219 framförda förslaget innebära
ett lämpligt uppslag till lösning av denna fråga. Vid bifall till vad i berörda
motion i denna del yrkats sker ingen förändring i den ställning som fast
språk å latinlinjen, som franskan erhållit genom 1933 års läroverksstadga.
Däremot öppnas jämväl för latingymnasiets elever tillfällen till ett fördjupat
studium av engelska språket i den mån de för sin framtida levnadsbana
tinna sådant ändamålsenligt.
Emellertid finner utskottet skäligt, att motsvarande valfrihet beträffande
det fasta språket i gymnasiets två högsta ringar, som sålunda föreslagits
skola under viss förutsättning tillkomma latingymnasiets elever, jämväl tillförsäkras
realgymnasiets elever på så sätt, att det medgives, att i realgymnasiets
två högsta ringar franska skall kunna väljas som fast språk i stället
för engelska, om minst fem lärjungar därtill anmäla sig.
I anslutning till vad sålunda anförts finner sig utskottet böra tillstyrka,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 91 och II: 219, i vad dessa
motioner avse det fasta språket å latinlinjen, hos Kungl. Maj:t hemställa
om vidtagande av sådana jämkningar i gällande läroverksstadga, att dels i
latingymnasiets två högsta ringar engelska språket må kunna väljas som
fast ämne i stället för franska språket, dels ock i realgymnasiets två högsta
ringar franska språket må kunna väljas som fast ämne i stället för engelska
språket, allt under förutsättning att i varje fall minst fem lärjungar därtill
anmäla sig.
I fråga om matematikundervisningen å realgymnasiet hava i motionerna
I: 91 samt I: 92 och II: 194 framförts vissa anmärkningar. Det har sålunda
framhållits, att genom den år 1933 vidtagna beskärningen av nämnda undervisning
en lucka uppstått mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors,
speciellt tekniska högskolans, undervisning. Då ett icke ringa antal av dem,
som avlägga studentexamen å reallinjen, sedan fortsätta just vid tekniska
högskolan och andra i motionerna berörda fackhögskolor, måste de på grund
av nyssberörda förhållanden uppkommande svårigheterna bliva kännbara.
Härigenom nödgas antingen dessa studerande att före inträdet i en fackhögskola
av nu förevarande slag underkasta sig en kostsam och tidsödande
komplettering eller vederbörande högskola att utöka sin matematikundervisning
med de partier, vilka tidigare ingått i studentkursen, något som —
frånsett de härmed förenade kostnaderna — måste medföra en viss förlängning
av studietiden.
Utskottet Ilar funnit vad sålunda motionsvis anförts, vilket jämväl under
ärendets handläggning i utskottet ytterligare bekräftats, beaktansvärt och
linner det med hänsyn härtill vara önskvärt att matematikundervisningen på
realgymnasiet så ordnas, att herörda lucka mellan realgymnasiets oell vissa
fackhögskolors undervisning utfylles. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen
4
Statsutskottets memorial Nr 137.
må hos Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte, efter vederbörlig
utredning, vidtaga sådana ändringar i gällande läroverksstadga med tillhörande
kurs- och timplaner med avseende å matematikundervisningen å
realgymnasiet, som kunna befinnas erforderliga och lämpliga för vinnande
av berörda syfte.
1 de i här förevarande sammanhang av utskottet behandlade motionerna
hava vidare upptagits vissa andra, under förarbetena för 1933 års läroverksstadga
icke närmare berörda ändringar i 1928 års läroverksstadga, främst
biologiens ställning samt tillvalsgrupperna å realgymnasiet.
Utskottet har icke funnit skäl föreligga för riksdagen att ingå på någon
närmare prövning av dessa detaljfrågor. Vid den omprövning av hithörande
frågor, som torde komma att ske med anledning av vad utskottet
nyss förordat rörande matematikundervisningen å realgymnasiet, torde det
lämpligen böra bliva föremål för övervägande huruvida och i vad mån olägenheter
i övrigt kunna föreligga, varefter de åtgärder torde böra vidtagas,
som med anledning härav kunna visa sig erforderliga.
Härefter vill utskottet övergå till frågan om det belopp, med vilket anslaget
till arvoden åt extra och vikarierande änmeslärare vid de allmänna
läroverken må böra uppföras för budgetåret 1934/1935.
Kungl. Majits förslag, som slutar å ett belopp av 1,231,400 kronor eller
102,400 kronor mera än innevarande budgetår, innebär i tre hänseenden
ändringar i de beräkningsgrunder, som legat till grund för bestämmandet
av det för innevarande budgetår utgående anslaget. Till en början har för
beredande av möjlighet av viss uppdelning vid undervisning å begynnelsestadiet
i modersmålet och de främmande levande språken av klassavdelningar,
vilkas lärjungantal överstiger 30, beräknats föreligga ett behov av omkring
450 lärartimmar, motsvarande tjänstgöring för ungefär 17 extralärare,
vilket enligt vedertagna grunder antagits skola draga en kostnad av 51,000
kronor. Vidare har för beredande av möjlighet att upprätta nya parallellavdelningar
i de fall, där eljest ett större antal kompetenta inträdessökande
förväntas bliva avvisade från första klassen av realskolan eller första ringen
av gymnasiet, beräknats medel för omkring 25 nya parallellavdelningar,
80,000 kronor. Vid framläggandet av detta förslag har departementschefen
jämväl framhållit den rådande arbetslösheten bland extralärarna. Slutligen
har departementschefen med hänsyn till erfarenheterna från innevarande
läsår ansett sig böra räkna med en säkerhetsmarginal av 10 extralärarbefattningar
mot 5 för innevarande budgetår.
Vad först beträffar frågan örn uppdelning av klass i mindre avdelningar
vid undervisning å begynnelsestadiet i modersmålet och de främmande
levande språken har i motionen I: 91 yrkats avslag härå i avbidan på framläggande
för riksdagen av den av 1927 års riksdag påkallade utredningen
rörande omläggning av skolarbetetets inre organisation och de därmed för
-
Statsutskottets memorial Nr 137.
5
enade kostnaderna. Med hänsyn härtill har anslaget föreslagits skola minskas
med det för detta ändamål beräknade beloppet av 51,000 kronor.
De av 1927 års riksdag begärda utredningarna rörande skolarbetets inre
gestaltning äro synnerligen omfattande och kunna ■— särskilt i vad angår
den då berörda frågan örn minskning av parallellavdelningarnas storlek —
medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Utskottet utgår från att utredningar
i de av 1927 års riksdag i här förevarande sammanhang berörda
frågorna komma att — i den mån omständigheterna sådant påkalla och
medgiva — föreläggas riksdagen. Det förslag, vartill utskottet nu har att
taga ställning, berör däremot endast en detalj av det stora av 1927 års
riksdag behandlade frågekomplexet. De ekonomiska konsekvenserna av
uppdelningen med den begränsning, den nu föreslagits skola erhålla, kunna
— efter den av skolöverstyrelsen verkställda, i statsrådsprotokollet återgivna
utredningen — helt överblickas. Med hänsyn till de stora och från alla
håll vitsordade fördelar av pedagogisk art, som en uppdelning som den nu
ifrågasatta måste medföra, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.
Maj.ts. förslag i denna del samt avstyrker alltså motionen I: 91 i vad den
avser minskning av anslaget. Utskottet utgår härvid från att uppdelning
av klass eller klassavdelning i vidare omfattning än vad nu ifrågasatts icke
kommer att ske utan att riksdagen dessförinnan — i den män en dylik uppdelning
är förbunden med ökade kostnader — satts i tillfälle att pröva frågan.
Såsom nyss erinrats, har vidare för upprättande av omkring 25 nya parallellavdelningar
för beredande av utrymme för godkända inträdessökande
beräknats ett belopp av 80,000 kronor. De skäl, som av departementschefen
anförts för viss uppmjukning av gällande bestämmelser rörande upprättande
av parallellavdelningar, hava synts utskottet hava mycket fog för sig.
För att bedöma behovet av nya avdelningar av här förevarande art har
utskottet under hand från skolöverstyrelsen inhämtat detaljerade uppgifter
rörande godkända inträdessökande lärjungar till första klassen av realskolan
eller första ringen av gymnasiet, vilka höstterminen 1933 måst avvisas på grund
av platsbrist. De sålunda erhållna uppgifterna giva vid handen, att vid vissa
skolor antalet dylika avvisade inskränker sig till några få. Utskottet har
emellertid ansett sig böra utgå från att parallellavdelning av här förevarande
slag ej må upprättas, därest icke minst 10 godkända inträdessökande eljest
kunna förväntas bliva avvisade och icke kunna vinna inträde i annat statligt
läroverk, respektive kommunal mellanskola å samma ort. Från denna utgångspunkt
har utskottet efter sin granskning av berörda uppgifter funnit sig
kunna föreslå en nedsättning av de beräknade nya parallellavdelningarna
till högst 10. Såsom departementschefen föreslagit, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att på framställning av skolöverstyrelsen inom det sålunda
angivna antalet medgiva upprättande av nya parallellavdelningar, där eljest
ett större antal inträdessökande skulle Idiva avvisade från berörda klasser,
respektive ringar. Kostnaderna för de av utskottet sålunda tillstyrkta 10
6
Statsutskottets memorial Nr 137.
parallellavdelningarna kunna efter sedvanliga grunder beräknas till 30,000
kronor, vilket innebär en anslagsminskning i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 50,000 kronor.
Förslaget örn beräknande av en reserv av 10 extralärartjänster har utskottet
ansett sig böra tillstyrka.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
skulle anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 behöva upptagas med ett
belopp av (1,231,400 — 50,000) 1,181,400 kronor.
Vad i motionen II: 219 yrkats därom, att vid beviljandet av här förevarande
anslag skulle knytas vissa villkor rörande undervisningens anordnande,
kan utskottet med den ställning, utskottet i det föregående intagit till vissa
i samband med 1933 års läroverksstadga gjorda yrkanden, icke biträda.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
ej mindre å herr Olof Olssons ovanberörda motion (I: 91), i vad densamma
avser minskning av här förevarande anslag, än även å herr Andersons
i Norrköping ovannämnda motion (II: 219), i vad densamma avser
knytande av vissa villkor vid här ifrågavarande anslag, till arvoden åt extra
och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,181,400 kronor;
b) att riksdagen må, i anledning av herr Olof Olssons och herr Andersons
i Norrköping ovannämnda motioner (I: 91 och II: 219), i vad dessa
motioner avse det fasta språket å latinlinjen, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om vidtagande av sådana jämkningar i gällande läroverksstadga,
att dels i latingymnasiets två högsta ringar engelska språket må kunna väljas
som fast ämne i stället för franska språket, dels ock i realgymnasiets två
högsta ringar franska språket må kunna väljas som fast ämne i stället för
engelska språket, allt under förutsättning att i varje fall minst fem lärjungar
därtill anmäla sig;
c) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte, efter vederbörlig utredning, vidtaga sådana jämkningar i gällande
läroverksstadga med tillhörande kurs- och timplaner med avseende å
matematikundervisningen å realgymnasiet, som kunna befinnas erforderliga
med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört;
d) att herr Olof Olssons, herrar Thelius och Bagges ävensom herrar Lindskogs
och Sefves samt herr Andersons i Norrköping ovannämnda motioner
(I: 91, I: 92 och II: 194 samt II: 219) — i den mån de icke innefattas i
vad utskottet i det föregående hemställt — må anses besvarade med vad
utskottet i det föregående anfört.»
Statsutskottets memorial Nr 137.
i
I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Lindblad m. fl.
förklarat sig anse, att utskottets utlåtande och förslag under nu förevarande
punkt bort hava följande lydelse:
»Utskottet har —---rörande läroverksstadgan.
Utskottet upptager —---läroverksstadga m. m.
Utskottet vill ingalunda bestrida, att åtskilliga av de anmärkningar och
farhågor beträffande den nya stadgans verkningar, som i motionerna kommit
till uttryck, kunna befinnas motiverade. Tillräckligt erfarenhetsunderlag
för ett slutligt omdöme härutinnan föreligger ännu icke. Utskottet förväntar
emellertid, att verkningarna av den nya stadgan från början noggrant observeras
och att, i den mån erfarenheten bekräftar behovet av ändringar i av
motionärerna berörda eller andra avseenden, eller där sådant behov redan
uppenbart framträtt, Kungl. Majit vidtager nödiga jämkningar i stadgan.
Därvid synes i första hand och snarast möjligt spörsmålet örn det fasta
språket på gymnasiets differentierade stadium böra tagas under övervägande.
I motionen I: 91----anmälde sig.
Utskottet har funnit det i motionen 11:219 framförda förslaget innebära
ett lämpligt uppslag till lösning av denna fråga. Vid anslutning till vad i
berörda motion i denna del yrkats skulle ingen förändring ske i den ställning
som fast språk å latinlinjen, som franskan erhållit genom 1933 års
läroverksstadga. Däremot skulle jämväl för latingymnasiets elever öppnas
tillfällen till ett fördjupat studium av engelska språket i den mån de för
sin framtida levnadsbana finna sådant ändamålsenligt.
Emellertid finner utskottet skäligt, att motsvarande valfrihet beträffande
det fasta språket i gymnasiets två högsta ringar, som sålunda föreslagits
skola under viss förutsättning tillkomma latingymnasiets elever, jämväl tillförsäkras
realgymnasiets elever på så sätt, att det medgives, att i realgymnasiets
två högsta ringar franska skall under motsvarande förutsättning
kunna väljas som fast språk i stället för engelska.
I fråga örn matematikundervisningen å realgymnasiet hava i motionerna
1:91 samt 1:92 och 11:194 framförts vissa anmärkningar. Det har sålunda
framhållits, att genom den år 1933 vidtagna beskärningen av nämnda undervisning
en lucka uppstått mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors,
speciellt tekniska högskolans, undervisning. I de i här förevarande sammanhang
av utskottet behandlade motionerna hava vidare upptagits vissa
andra under förarbetena för 1933 års läroverksstadga icke närmare berörda
ändringar i 1928 års läroverksstadga, främst biologiens ställning samt tillvalsgrupperna
å realgymnasiet.
Utskottet har icke funnit skäl föreligga för riksdagen att ingå på någon
närmare prövning av dessa frågor. Vid det övervägande, som utskottet i
det föregående förutsatt skall komma till stånd, torde alla dessa spörsmål
bli föremål för prövning. Utskottet vill dock i detta sammanhang särskilt
framhålla önskvärdheten av att matematikundervisningen så ordnas, att be
-
8 Statsutskottets memorial Nr 137.
rörda lucka mellan realgymnasiets oell vissa fackhögskolors undervisning
utfylles.
Med vad sålunda anförts torde motionerna 1:91, 1:92 och 11:194 samt
11:219 i nu förevarande delar få anses besvarade.
Härefter vill----budgetåret 1934/1935.
Kungl. Maj:ts--— — innevarande budgetår.
Vad först — —-- 51,000 kronor.
De av —---pröva frågan.
Såsom nyss---- 50,000 kronor.
Förslaget örn —---böra tillstyrka.
Då Kungl. — — — — 1,181,400 kronor.
Vad i —---icke biträda.
I anslutning-----hemställer utskottet,
a) att riksdagen —--- 1,181,400 kronor;
b) att herr Olof Olssons, herrar Thelins och Bagges ävensom herrar Lindskogs
och Sefves samt herr Andersons i Norrköping ovannämnda motioner
(1:91, 1:92 och 11:194 samt 11:219) må — motionerna 1:91 och 11:219 i
den mån de icke innefattas i vad utskottet under a) hemställt — anses besvarade
med vad utskottet i det föregående anfört.»
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
bifallit vad utskottet hemställt, under det andra kammaren bifallit den vid
punkten fogade reservationen.
Kamrarna hava sålunda fattat samstämmande beslut i fråga om anslaget
till arvoden till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken.
Beträffande de i ämnet väckta motionerna, i vad dessa avse ändringar
i 1933 års läroverksstadga, hava kamrarna däremot stannat i skiljaktiga
beslut såväl beträffande vissa delar av motiveringen som i fråga örn
utskottets hemställan. I anledning av de olika meningar, som sålunda framkommit,
finner sig utskottet böra hemställa,
att första kammaren må, med frånträdande av sitt i förevarande
fråga tidigare fattade beslut, biträda andra kammarens
beslut i vad detsamma avser såväl utskottets yttrande
som dess hemställan.
Stockholm den 29 maj 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Statsutskottets memorial Nr 137.
9
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Nylander, Pauli, Jonsson i Lycksele
och Sandén, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,
Persson i Fritorp, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl,
Högström, Weijne och Danielsson.
Reservationer:
1) av herrar Lindblad, Pauli, Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Andersson
i Höör och Högström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Kamrarna hava--— utskottets hemställan. Då de skiljaktiga me
ningar,
vari kamrarna sålunda stannat, icke synas kunna samman jämkas
och gemensam votering icke kan äga rum, har frågan i denna del för denna
riksdag förfallit, vilket utskottet härmed skolat för riksdagen
anmäla.»;
2) av herr Strindlund.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 137.
2