Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1

Nr 124.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1934 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning, dels ock
i propositionerna nr 47, 107 och 156 gjorda framställningar
angående anslag till byggnadsarbeten, avseende
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

(2:a avd.)

l:o) Uppförande av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand.

I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under
utgifter för kapitalökning (bil. 6, punkt 2, sid. 3—4 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
nämnda dag) föreslagit riksdagen att av det till uppförande av en byggnad
för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade anslaget å

330,000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa
återstoden, 100,000 kronor.

1930 års riksdag beviljade till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med företedda ritningar oeh kostnadsförslag av en byggnad för landsarkivet
i Härnösand ett anslag av 330,000 kronor. Av detta belopp hava
hittills anvisats för budgetåret 1930/1931 50,000 kronor, för budgetåret 1931/
1932 50,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 130,000 kronor eller tillhopa
230,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen bland annat anfört,
att under alla omständigheter byggnaden kunde beräknas vara färdigställd
under loppet av budgetåret 1934/1935, samt hemställt, att för nämnda budgetår
måtte anvisas återstoden, 100,000 kronor, av det för byggnadsföretaget
beviljade beloppet.

Departementschefen har biträtt byggnadsstyrelsens förslag samt anfört,

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 124—125. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

bland annat, att de för nästkommande budgetår erforderliga medlen, 100,000
kronor, torde böra anvisas under rubriken »Fonden för förlag till statsverket».

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästkommande
budgetår för här ifrågavarande ändamål av ett anslag å 100,000
kronor. Beträffande sättet för täckande av det sålunda tillstyrkta anslaget
kommer utskottet senare under riksdagen att avgiva förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må av det till uppförande av en byggnad
för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade
anslaget å 330,000 kronor för budgetåret 1934/1435
såsom reservationsanslag anvisa återstoden, 100,000 kronor.

2:o) Nybyggnad för statens historiska museum m. m. Kungl. Maj:t
har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 3, sid. 4—6 i statsrådsprotokollet)
föreslagit riksdagen att av det av 1931 års riksdag till örn- och nybyggnadsarbeten
för statens historiska museum, vitterhetsakademien och
andra under nämnda akademi ställda statssamlingar beviljade beloppet av

3.850.000 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

530.000 kronor.

För örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar å f. d.
positionsartilleriregementets kasernområde i Stockholm, i huvudsaklig överensstämmelse
med av byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 31 januari
1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag, har 1931
års riksdag beviljat ett belopp av 3,850,000 kronor. Av detta belopp hava
hittills anvisats för budgetåret 1931/1932 150,000 kronor och för budgetåret
1933/1934 400,000 kronor eller tillhopa 550,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen, med förmälan att
den av styrelsen tidigare skisserade arbetsplanen givetvis numera icke kunde
följas på grund av uppskov med arbetenas påbörjande, anfört, att under
förutsättning att arbetena kunde påbörjas senast med ingången av år 1934
för budgetåret 1934/1935 skulle erfordras anvisandet av ett anslag av

1.250.000 kronor.

Departementschefen har för ändamålet för nästkommande budgetår föreslagit
ett anslag av 530,000 kronor, vadan sålunda, med inräknande av hittills
anvisade 550,000 kronor, ett belopp av 1,080,000 kronor skulle stå till
förfogande för byggnadsföretagets igångsättande. Departementschefen har
vidare anfört, att anslaget torde böra anvisas under rubriken: »Fonden för
förlag till statsverket».

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

3

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet anvisandet för
här ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår av ett anslag av

530,000 kronor. Beträffande sättet för täckande av det sålunda tillstyrkta
anslaget kommer utskottet senare under riksdagen att avgiva förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till örn- och
nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar
beviljade beloppet av 3,850,000 kronor för budgetåret
1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 530,000
kronor.

3:o) Uppförande och inredning av byggnad för kvinnokliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning,
bil. 6, punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande och inredning
av byggnad för obstetrisk-gynekologiska kliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag
av 316,425 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 23 februari

1934 dagtecknad proposition, nr 156, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag, föreslagit riksdagen att till uppförande och inredning av nybyggnad för
kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1934/

1935 bland utgifter för kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag
till statsverket» anvisa ett reservationsanslag av 316,375 kronor.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala hemställde i skrivelse
den 23 oktober 1933 till större akademiska konsistoriet, att konsistoriet måtte
söka utverka proposition till 1934 års riksdag om ett anslag å 316,375 kronor
till nybyggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Av framställningen inhämtas, att ögonkliniken vore inrymd i samma paviljong
(1) som den obstetriska avdelningen. Den gynekologiska avdelningen
vore provisoriskt inredd i en entresolvåning i den nya kirurgiska byggnaden.
Fakulteten hade tagit del av de utredningar, som genom direktionens för
sjukhuset försorg utförts i och för ernående av förbättrade sjukvårdsmöjligheter
å den obstetrisk-gynekologiska kliniken samt i intimt samband härmed
å ögonkliniken. Under nuvarande tryckta ekonomiska tider borde endast
ett provisorium komma till stånd för att avhjälpa de mest trängande
bristerna å den obstetrisk-gynekologiska kliniken, men ett dylikt provisorium
borde utgöra ett led i den definitiva lösningen av de båda klinikernas byggnadsfråga,
så att de på provisoriet nedlagda kostnaderna icke bleve helt

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

eller till stor del tillspillogivna. Vid utredningen av frågan hade följande
alternativ befunnits lämpliga att närmare undersökas och utredas.

1) Ombyggnad av paviljong 1 till en moderniserad obstetrisk-gynekologisk
klinik och ögonklinik, vilken ombyggnad kunde ske etappvis (kostnad

1.233.000 kronor).

2) Ombyggnad av paviljong 1 till obstetrisk-gynekologisk klinik samt förläggande
av ögonkliniken i bröstpaviljongen efter nödiga ombyggnads- och
reparationsarbeten å densamma (kostnad 1,205,000 kronor).

3) Fullständig nybyggnad för den obstetrisk-gynekologiska kliniken, möjlig
att genomföra i etapper, samt förläggning av ögonkliniken inom den i viss
omfattning moderniserade paviljong 1 (kostnad 1,273,750 kronor).

Vid sin bedömning av de olika alternativa förslagen framhåller fakulteten
som sammanfattning, att en modernisering av den obstetrisk-gynekologiska
kliniken vore ofrånkomlig samt att fakulteten i likhet med sjukhusdirektionen
ansåge, att man vid lösningen av klinikens byggnadsfråga
borde följa den plan, som betecknats med alternativ 3. Detta alternativ
innebure, att den obstetrisk-gynekologiska kliniken förlädes i en nybyggnad,
medan ögonkliniken, som ävenledes vore i trängande behov av utvidgning,
erhölle utökade och förbättrade lokaler i den paviljong, där den
nu vöre förlagd. Önskvärt vore, att denna byggnadsplan kunde genomföras
en etapp, men med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget och även
med hänsyn till andra viktiga byggnadsfrågor för fakultetens teoretiska
institutioner — en nybyggnad för de medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vore synnerligen trängande — ville fakulteten stanna vid
tanken, att utbyggnaden skedde i två etapper. Sedan den första etappen
fullbordats, skulle den obstetrisk-gynekologiska kliniken erhålla den provisoriska
utvidgning, som vore ett ofrånkomligt villkor för att sjukvården
skulle kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt, och ifrågavarande etapp
läte sig sedan utan större tekniska svårigheter infogas i den definitiva
byggnaden. Enligt gjorda beräkningar droge ifrågavarande etapp en
byggnadskostnad av 452,750 kronor, inventariekostnaderna belöpte sig till

150.000 kronor och kostnaderna för utökning av värmecentralen till 30,000
kronor. Den summa, universitetet skulle äska av statsmedel för byggnadsplanens
realiserande, skulle under sådana förhållanden bliva 316,375 kronor.
Då vid tidigare nybyggnader av detta slag kostnaderna delats lika mellan
universitet och landsting, förutsatte nämligen fakulteten, att en sådan fördelning
även nu komme till stånd och att sålunda Uppsala län vid kommande
urtima landsting beviljade en summa utgörande hälften av byggnadskostnaderna.

Universitetets drätselnämnd bade intet att erinra mot fakultetens hemställan.

I skrivelse den 18 november 1933 till kanslersämbetet för rikets universitet
anmälde det större akademiska konsistoriet, att Uppsala läns landsting

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

5

vid urtima möte den 15 november 1933 beslutat att till nybyggnad för
kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse
med ovannämnda alternativ 3 bevilja ett anslag av högst 316,375
kronor att utgå till universitetet såsom räntefritt lån. Detta lån skulle lämnas
på samma villkor som tidigare, då landstinget bidragit till ny- eller
ombyggnadsarbeten vid sjukhuset och under förutsättning att tio nya platser
för vårdbehövande från länet tillkomme. Konsistoriet hemställde om
utverkande av proposition till 1934 års riksdag om beviljande av ett statsanslag
av 316,375 kronor för uppförande av ifrågavarande byggnad enligt
ovannämnda alternativ 3.

Kanslern för rikets universitet bar i utlåtande den 8 december 1933 hemställt
örn proposition till 1934 års riksdag i enlighet med konsistoriets framställning.
Beträffande finansieringen av den föreslagna nybyggnaden genom
räntefritt lån från landstinget hänvisade kanslern till ett samma dag avgivet
utlåtande rörande de närmare villkoren för uppförande av ett centralsanatorium
i anslutning till det akademiska sjukhuset. I sistnämnda utlåtande
anföres i detta hänseende bland annat följande:

Efter sammanslagningen år 1857 av dåvarande länslasarett och akademiska
sjukhus hade Uppsala läns landsting bidragit till uppförande av nya sjukhusbyggnader
genom räntefria lån till universitetet till sammanlagt belopp
av 3,242,646 kronor 36 öre emot rätt till inteckning i sjukhustomten med
samtliga därå uppförda byggnader. Denna rätt till inteckning hade dock
endast begagnats beträffande ett belopp av 242,646 kronor 36 öre. Taxeringsvärdet
av själva sjukhustomten uppginge för närvarande till 181,000
kronor och motsvarande värde av sjukhusbyggnaderna till 8,000,000 kronor.
Under förutsättning att statsverket bidroge till uppförande av ett centralsanatorium
i anslutning till akademiska sjukhuset med visst närmare angivet
belopp, hade landstinget för enahanda ändamål beviljat universitetet ett
räntefritt lån å 843,900 kronor. En föreliggande framställning angående
statsanslag till en nybyggnad för kvinnokliniken avsåge ett räntefritt lån å
316,375 kronor. I händelse av statsmakternas bifall till dessa två framställningar
om statsanslag, kornme alltså landstingets räntefria lån till universitetet
att uppgå till sammanlagt 4,402,921 kronor 36 öre. Enligt nu gällande
mellan universitetet och landstinget upprättade kontrakt angående akademiska
sjukhuset, vilket kontrakt utlöpte år 1966 och vars bestämmelser rörande
de räntefria lånen vore avsedda att gälla jämväl i fråga örn de nu beviljade
lånen, skulle de räntefria lånen efter viss uppsägningstid till landstinget
återbetalas, därest vid kontraktstidens utgång sjukhuset skulle av universitetet
avyttras eller ny överenskommelse mellan universitetet och landstinget
då icke skulle kunna träffas.

Trots den tveksamhet kanslern sedan länge hyst i fråga om det sätt, varpå
nybyggnader för akademiska sjukhusets räkning hittills finansierats, funne
kanslern dock situationen ännu icke vara sådan, att det med hänsyn särskilt
till det trängande behovet av de två föreslagna nybyggnaderna kunde
anses försvarligt att för en avsevärd tid framåt fördröja eller rent av äventyra
tillkomsten av dessa nybyggnader genom att nu ifrågasätta en ändring

6

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

av kontraktets bestämmelser i syfte att vid kontraktstidens utgång bättre än
hittills skett säkerställa universitetets ekonomiska intressen.

På grund härav tillstyrkte kanslern godkännande av de utav Uppsala
läns landsting antagna villkoren för ovannämnda sanatoriums uppförande,
i den mån de rörde universitetet, och för den framtida driften därav.

Även örn frågan örn återbetalning av de räntefria lånen hittills kunnat
betraktas som ett spörsmål av mer teoretisk natur, kunde kanslern dock icke
underlåta att redan nu uttala stora betänkligheter emot en fortsättning i
framtiden på den inslagna vägen. Under årens lopp måste det ena nybyggnadsbehovet
efter det andra vid akademiska sjukhuset tillgodoses. Därest
dessa nybyggnader alltjämt skulle finansieras på sätt som hittills skett och
universitetet alltså för de nya lånen skulle ikläda sig en ansvarighet, vars
innebörd vore svävande och vars slutliga lösning lämnades åt framtiden,
kunde för universitetet i dess helhet synnerligen allvarliga konsekvenser
uppstå. Det bleve nödvändigt att söka finna någon utväg i fråga örn finansieringen
av nybyggnader för akademiska sjukhusets räkning, som mindre
än hittills äventyrade universitetets förmögenhet. Vilka åtgärder, som i
nämnda hänseende lämpligen borde vidtagas, vore kanslern ej i tillfälle att
nu bestämt angiva.

Sedan byggnadsstyrelsen i utlåtande den 21 december 1933 yttrat sig
över den föreliggande framställningen och därvid anfört, bland annat, att
byggnadsfrågan i sin helhet borde bliva föremål för ytterligare och mer
ingående utredning, utarbetades nya ritningar, vilka medicinska fakulteten
i förnyat yttrande förklarade sig kunna godkänna under förutsättning att
den nuvarande bröstkliniken icke efter kvinnoklinikens uppförande komme
att användas såsom tuberkulossjukhus.

I förnyat yttrande den 17 januari 1934 framhöll det större akademiska
konsistoriet bland annat, att byggnadsförslaget enligt de nya ritningarna
vore allenast en variant av det såsom alternativ 3 betecknade förslaget
och skilde sig från detta däri, att enligt de nu föreliggande ritningarna
den nya klinikbyggnaden skulle ha formen av ett fristående »rakhus» i
stället för en till den kirurgiska kliniken fogad vinkelbyggnad; planen och
rumsanordningen vore i övrigt väsentligen desamma. Den nu föreliggande
varianten av alternativ 3 hade legat till grund såväl för Uppsala läns landstings
beslut i ärendet som för konsistoriets föregående prövning av detsamma,
ehuru fullständiga ritningar då icke ännu förelåge.

I förnyat utlåtande den 1 februari 1934 anförde byggnadsstyrelsen bland
annat, att enligt det nya förslaget nybyggnaden för kvinnokliniken vore avsedd
att förläggas på sådant avstånd från den kirurgiska paviljongen och
bröstkliniken, att vissa av byggnadsstyrelsen tidigare påpekade olägenheter
beträffande den först avsedda förläggningen undanröjts. Med hänsyn härtill
och då enligt vad styrelsen under hand erfarit från vederbörande universitetsmyndigheter
det nuvarande sjukhusområdet av dessa myndigheter
icke ansåges lämpligen kunna tagas i anspråk för någon ytterligare nybyggnad,
varför det torde vara vederbörandes avsikt att söka åvägabringa

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

7

en utvidgning av sjukhusområdet, funne sig styrelsen, som för sin del icke
kunde finna, att sjukhusområdet kunde erbjuda annan lämpligare byggnadsplats,
kunna tillstyrka den nu föreslagna förläggningen av kvinnokliniken,
ehuru någon generalplan över sjukhusets utbyggnad icke upprättats.
Det nya förslaget framkallade ej heller i övrigt några väsentligare erinringar
från styrelsens sida. Den för genomförande av den första byggnadsetappen
angivna kostnaden 452,750 kronor ansåg styrelsen rimlig.

Departementschefen erinrar, att medicinska fakulteten i sitt senast i
ärendet avgivna yttrande påpekat, att ritningarna av fakulteten godkänts,
under förutsättning att den nuvarande bröstkliniken icke efter kvinnoklinikens
uppförande komme att användas såsom tuberkulossjukhus. Bröstpaviljongen
skulle, såsom fakulteten i sitt första yttrande angivit, bliva disponibel för andra
ändamål än direkta sjukvårdsbehov. Fakulteten hade därvid tänkt sig byggnadens
anordnande såsom bostadshus för sjukvårdspersonal, varigenom en
årlig besparing av 15,000 kronor skulle uppkomma. Den sålunda till nedläggande
föreslagna bröstkliniken skulle ersättas av ett centralsanatorium,
till vilket Uppsala läns landsting under förutsättning av erforderligt statsbidrag
anslagit medel. Frågan härom hade av Kungl. Majit under punkt 54
av statsverkspropositionens femte huvudtitel underställts riksdagens prövning.

I detta sammanhang erinrade departementschefen örn att riksdagens revisorer,
som avlagt besök vid akademiska sjukhuset, i sin den 15 december
1933 avgivna berättelse anfört:

Revisorerna konstaterade vid sitt besök, att ögonavdelningens lokaler
voro otillräckliga. Barnbördsavdelningen var vid revisorernas besök i hög
grad överbelagd, och har detta enligt vad för revisorerna uppgivits sedan
lång tid tillbaka varit fallet, något som med hänsyn till den särskilt å denna
avdelning stora smittorisken måste betecknas såsom en mycket allvarlig
olägenhet. För denna avdelnings räkning fanns allenast ett isoleringsrum.
För verkställandet av förlossningar funnes endast ett rum, i vilket således
samtliga patienter med pågående förlossningsarbete måste sammanföras.
Särskild operationssal för förlossningsfall saknades, varför även operationerna
måste utföras å förlossningsrummet. Enligt vad revisorerna inhämtat,
hava fall av barnsängsfeber förekommit å barnbördsavdelningen, utan
att vid verkställda undersökningar något framkommit, som kunnat läggas
läkare eller sjukvårdspersonal till last. Gynekologiska avdelningen har inretts
i en entresolvåning i den nya för kirurgiska fall avsedda byggnaden.
Särskild operationssal för denna avdelning saknas, varför den för öronavdelningen
avsedda operationssalen provisoriskt upplåtits till den gynekologiska
avdelningen.

Revisorerna hava ansett sig icke kunna underlåta att bringa omförmälda
förhållanden till riksdagens kännedom.

För egen del anför därefter departementschefen bland annat:

»Behovet av uppförande och inredning av en nybyggnad för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset synes mig vara så trängande — såsom senast

8

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

av statsrevisorerna vitsordats — att jag icke tvekar att tillstyrka det nu
föreliggande förslaget. De erinringar, som av byggnadsstyrelsen tidigare
framställts mot universitetsmyndigheternas förslag, hava sedermera av dessa
beaktats, och någon meningsskiljaktighet i sakfrågan föreligger sålunda icke.
Jag anser mig därför böra förorda det framlagda förslaget i huvudsaklig
överensstämmelse med det såsom 3 betecknade alternativet och de senast
upprättade ritningarna, mot vilka jag ej funnit anledning till erinran. Förevarande
förslag till nybyggnad står i visst samband med det i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln (s. 99) omförmälda förslaget angående
uppförande av ett centralsanatorium i Uppsala inom akademiska sjukhusets
område. Medicinska fakulteten har nämligen vid sitt förordande av det nu
ifrågavarande förslaget till förläggning av kvinnokliniken förutsatt, att den
nuvarande bröstkliniken icke efter kvinnoklinikens uppförande kommer att
användas såsom tuberkulossjukhus, en förutsättning som uppfylles, därest
ett centralsanatorium kommer till stånd enligt därom av Kungl. Majit framlagt
förslag.

Det föreliggande förslaget slutar på en summa av 632,750 kronor. Uppsala
läns landsting har anslagit hälften av sistnämnda summa eller 316,375
kronor. Beträffande formen för sistnämnda anslags utgående har den tidigare
kommit till användning beträffande nybyggnader för akademiska sjukhuset,
och har jag ej någon erinran att göra mot densamma. Det av statsmedel
erforderliga beloppet utgör således 316,375 kronor.»

Utskottet har funnit den i ärendet förebragta utredningen giva vid handen,
att behovet av den föreslagna nybyggnaden för kvinnokliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala är i hög grad trängande. De uttalanden,
som gjorts av riksdagens år 1933 församlade revisorer, visa med styrka på
behovet av en snar förbättring av de rådande förhållandena, och utskottet
har vid besök å platsen fått ytterligare bekräftelse härpå. Utskottet tillstyrker
alltså förslaget om en nybyggnad.

Vederbörande myndigheter ävensom departementschefen hava för byggnadsföretaget
förordat ett med alternativ 3 betecknat förslag med kvinnokliniken
placerad såsom en fristående byggnad på den framför den nuvarande
bröstkliniken belägna gårdsplanen. ATid sitt förordande av detta förslag
har medicinska fakulteten förutsatt, att den nuvarande bröstkliniken
icke efter kvinnoklinikens uppförande kommer att användas såsom tuberkulossjukhus,
en förutsättning, som skulle uppfyllas, därest ett centralsanatorium
komme till stånd enligt därom av Kungl. Majit framlagt förslag.
Utskottet vill erinra, att utskottet tidigare i utlåtande nr 119 tillstyrkt sistberörda
förslag. Förutsättningen för utförande av byggnadsföretaget i enlighet
med det föreslagna alternativet föreligger alltså, i vad på statsverket

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

9

ankommer, och utskottet tillstyrker i anslutning härtill, att berörda alternativ
lägges till grund för arbetets utförande.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till 632,750 kronor,
varav Uppsala läns landsting anslagit hälften eller 316,375 kronor. Det av
statsmedel erforderliga beloppet, alltså likaledes 316,375 kronor, tillstyrkes
av utskottet.

Landstingets anslag har beslutats skola, på samma sätt som tidigare vid
liknande tillfällen ägt rum, utgå i form av räntefritt lån till universitetet.
Med anledning av vad kanslern för rikets universitet i sitt i statsrådsprotokollet
återgivna utlåtande den 8 december 1933 anfört rörande det hittills
använda sättet i fråga örn finansieringen av landstingets andel i nybyggnader
för akademiska sjukhusets räkning vill utskottet — som i likhet med
departementschefen icke har något att erinra mot att berörda form för anslags
utgående nu kommer till användning — framhålla vikten av att denna
fråga upptages till övervägande av vederbörande myndigheter.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under
riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av det
nu utav utskottet tillstyrkta anslaget — hemställa,

att riksdagen må till uppförande och inredning av nybyggnad
för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i
Uppsala för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 316,375 kronor.

4:o) Uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen
vid universitetet i Uppsala. Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning,
bil. 6, punkt 6, sid. 10—14 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen
att till uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen
vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med ett
i ärendet företett, såsom alternativ II betecknat förslag för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett reservationsanslag av 192,625 kronor.

I skrivelse den 14 juni 1933 till kanslern för rikets universitet hemställde
det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala örn anslag av 192,625
kronor för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett såsom alternativ
II betecknat förslag av en ny växthusbyggnad för botaniska institutionen
vid universitetet.

Enligt utredningen i ärendet vore det nuvarande s. k. lilla växthuset ej
endast för sitt ändamål alldeles för litet utan det hotade att snart falla
sönder. Det hade en med glas överbyggd golvyta av endast 340 kvadratmeter.
Behovet av ett nytt växthus kunde motiveras bland annat med
nödvändigheten att råda hot för den nuvarande trängseln, som försvårade
växternas skötsel och omöjliggjorde för de studerande att i växthusen studera
växterna. I ett nytt växthus avsågs att placera en stor del av det växt -

10

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

material, som nu provisoriskt förvarades i det s. k. frigidariet i den gamla
institutionsbyggnaden. Slutligen borde med ett nytt växthus tillgodoses de
oundgängliga behoven av dels ett särskilt förökningshus eller en förökningsavdelning
under glas och dels en särskild varmavdelning för vattenväxter.

Ett år 1932 uppgjort förslag till nytt växthus, avsett att förläggas utanför
den botaniska trädgårdens område, ungefär mitt emot den zoologiska
institutionen, upptog för nybyggnader en med glas överbyggd golvyta av
1,440 kvadratmeter, vartill komme diverse andra utrymmen. Kostnaderna
för detta förslag beräknades till 267,700 kronor.

För att minska byggnadskostnaderna utarbetades ett nytt reviderat förslag,
vilket icke avsåg en allmän minskning av måtten på alla husen utan
i stället uteslöt vissa i det tidigare förslaget upptagna särskilda avdelningar.
En sådan planering ansågs fördelaktig även ur den synpunkten, att härigenom
ett framtida utbyggande av växthuset kunde ske efter den ursprungliga
planen. Kostnaderna för det nya förslaget, benämnt alternativ II, beräknades
till 167,500 kronor. Kostnadsberäkningarna voro med vissa smärre
undantag grundade på anbud från svenska firmor.

Universitetets drätselnämnd anförde bland annat följande:

Drätselnämnden funne efter tagen del av kostnadsberäkningarna för ifrågavarande
byggnadsföretag att vissa utgiftsposter vore synnerligen knappt
tilltagna. A andra sidan syntes alla möjligheter vara uttömda för ytterligare
besparingar vare sig genom minskning av byggnadens dimensioner
eller eljest. Vidare tillkomme det osäkerhetsmoment, som läge i svenska
kronans framtida värde i förhållande till utländska valutor, en omständighet,
som vid detta byggnadsföretag vore av särskild vikt emedan vissa konstruktioner
m. m. överhuvudtaget icke kunde utföras inom landet.

Drätselnämnden, som genom tidigare erfarenheter funnit anledning att
vid byggnadsföretag i allmänhet beräkna en viss procents tillägg för oförutsedda
utgifter, ansåge ett dylikt tillägg i detta fall mer än eljest erforderligt.
Ett belopp av 15 procent å den beräknade kostnaden, 167,500 kronor,
eller 25,125 kronor, syntes böra tilläggas i kostnadsberäkningarna. I sagda
belopp torde jämväl kontrollantarvoden kunna inrymmas. Hela det belopp,
som borde begäras av riksdagen, bleve alltså 192,625 kronor.

Kanslern förklarade sig i utlåtande den 10 oktober 1933 finna behovet
av den föreslagna nybyggnaden vara obestridligt. Då emellertid organisationsnämnden
i sin tioårsplan upptagit anslag till detta bygge först under
budgetåret 1936/1937 ansåge sig kanslern ej böra redan nu äska anslag för
ändamålet.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 9 november 1933, att styrelsen
icke hade något att erinra beträffande ritningarna.

Det syntes icke styrelsen möjligt att trots de beskärningar av byggnaden,
som alternativ II innebure, genomföra byggnadsföretaget för en lägre kostnad
än den av större akademiska konsistoriet angivna, 192,625 kronor.
Däremot syntes det byggnadsstyrelsen icke uteslutet, att företaget skulle
för denna kostnad kunna utföras med användande av svenskt material i
större utsträckning, än vad som i framställningen avsåges, även om man

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

11

därvid skulle bliva nödsakad att avstå från vissa patenterade specialordningar.
Därest byggnadsföretaget komme att anförtros byggnadsstyrelsen,
komme styrelsen givetvis att före arbetenas igångsättande närmare undersöka
möjligheten härför.

Statens organisationsnämnd hade i sitt betänkande föreslagit, att ifrågavarande
växthus skulle komma till utförande under budgetåret 1936/1937.
Då det emellertid måste anses föreligga ett starkt behov av nybyggnaden i
fråga, funne sig byggnadsstyrelsen för sin del icke hava något att erinra
mot att medel för ändamålet anvisades redan för budgetåret 1934/1935.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Det nu framlagda förslaget avser, att här ifrågavarande växthusbyggnad
skall uppföras något tidigare än som beräknats i den av organisationsnämnden
uppgjorda tioårsplanen för statens byggnadsverksamhet. Med hänsyn
till vad som anförts beträffande det trängande behovet av det nya växthuset
vill jag förorda, att detsamma redan nu får utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med det såsom II betecknade alternativet.

De för detta alternativ föreliggande ritningarna och kostnadsberäkningarna
hava icke givit mig anledning till någon erinran. Jag vill dock betona,
att vid arbetets utförande det noga bör undersökas, örn icke svenskt material
må kunna användas i större utsträckning än som beräknats.

Jag vill vidare tillstyrka, att medel för byggnadsföretaget måtte upptagas
bland utgifter för kapitalökning under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket''.
»

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, har sedan åtskilliga år ett starkt
behov gjort sig gällande av ett nytt växthus för den botaniska institutionen
vid universitetet i Uppsala. Härtill har bidragit, att det nu befintliga s. k.
lilla växthuset blivit så bristfälligt, att det årligen kräver betydande reparationer.
Utskottet har vid besök å platsen kunnat konstatera dessa bristfälligheter,
vilka äro högst avsevärda, ävensom det trängande behovet av
en nybyggnad. Det kan icke enligt utskottets förmenande vara förenligt
med klok sparsamhet att under ännu några år bibehålla den gamla växthusbyggnaden,
vars nödtorftiga underhåll kräver betydande summor men
vars ersättande med en ny dock icke kan undvikas. Med hänsyn härtill
ävensom till vad i övrigt i äreudet anförts finner sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande under nästkommande budgetår av en
ny växthusbyggnad.

I ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar, de senare slutande
på ett belopp av 192,625 kronor, hava icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet vill emellertid i likhet med departementschefen understryka,
att vid byggnadens utförande svenskt material i största möjliga utsträckning
bör komma till användning. Enligt vad utskottet inhämtat lärer
detta också vara möjligt i större utsträckning än vad tidigare beräknats
utan att kostnadssumman på grund härav behöver överskridas.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under
riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av det
nu utav utskottet tillstyrkta anslaget — hemställa,

att riksdagen må till uppförande av en växthusbyggnad
för den botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i ärendet företett,
såsom alternativ II betecknat förslag för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett reservationsanslag av 192,625 kronor.

5:o) Om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 7, sid. 14
—15 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att av det av 1933 års riksdag
till örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala
beviljade beloppet av 450,000 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa såsom
reservationsanslag återstoden, 300,000 kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Majits proposition,
nr 67 — till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och
kostnadsförslag ett belopp av 450,000 kronor samt anvisade därav för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen beräknat, att byggnadsarbetena
kunde igångsättas våren 1934 och avslutas senast med utgången
av budgetåret 1934/1935. Den ännu icke anvisade delen av det beviljade
beloppet eller 300,000 kronor borde sålunda anvisas för sistnämnda
budgetår.

Departementschefen har intagit samma ståndpunkt samt anfört, bland
annat, att det för budgetåret 1934/1935 anvisade anslaget borde uppföras
bland utgifter för kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag till
statsverket».

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag, att återstoden av det för här
ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga beloppet, 300,000 kronor, anvisas
för nästkommande budgetår. Utskottet — som senare under riksdagen
kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av det nu utav
utskottet tillstyrkta anslaget — hemställer alltså,

att riksdagen må av det av 1933 års riksdag till om- och
tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala beviljade
beloppet av 450,000 kronor för budgetåret 1934/1935
anvisa såsom reservationsanslag återstoden, 300,000 kronor.

6:o) Uppförande av en byggnad m. m. för den kemiska institutionen
vid universitetet i Lund. Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning,
bil. 6, punkt 8, sid. 15—16 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

13

att av det till uppförande av en byggnad m. ro. för kemiska institutionen
vid universitetet i Lund av 1933 års riksdag beviljade anslaget å 1,890,000
kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning bil. 4, punkt 7, framställda
förslag — till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad m. m. för kemiska
institutionen vid universitetet i Lund ett belopp av 1,890,000 kronor samt
anvisade därav för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 600,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 28 augusti 1933 anfört bland annat,
att styrelsen beräknade att kunna igångsätta arbetena under våren 1934
samt att arbetena skulle kunna genomföras under en tid av omkring två år.
Byggnaden borde sålunda kunna tagas i anspråk för sitt ändamål våren
1936. Under denna förutsättning skulle erfordras för budgetåret 1934/1935
ett anslag av 800,000 kronor och för budgetåret 1935/1936 återstående

490,000 kronor, i vilket sistnämnda belopp skulle ingå den summa av
129,400 kronor, som, enligt vad i statsverkspropositionen anförts, av vederbörande
professorer beräknats till inköp av instrument, maskiner och apparater.
Byggnadsstyrelsen hemställde sålunda, att för ändamålet för budgetåret
1934/1935 måtte anvisas ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Jag anser mig böra för nästkommande budgetår föreslå för ändamålet
ett belopp av 200,000 kronor, vadan sålunda, med inräknande av hittills
beviljade 600,000 kronor, 800,000 kronor skulle stå till förfogande för byggnadsföretagets
igångsättande. Anslaget bör uppföras bland utgifter för kapitalökning
under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’».

Enligt vad utskottet under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, beräknas
arbetena på här ifrågavarande institutionsbyggnad kunna igångsättas
först omkring den 1 oktober 1934, enär det visat sig nödvändigt att revidera
ritningarna. Med utgångspunkt härifrån har byggnadsstyrelsen beräknat,
att för budgetåret 1934/1935 ett sammanlagt belopp av 700,000 kronor
skulle bliva erforderligt för byggnadsarbetenas ändamålsenliga och planmässiga
bedrivande. Med hänsyn till osäkerheten i fråga om den tidpunkt, då
här förevarande byggnadsarbeten verkligen kunna komma att igångsättas,
och då i varje fall ett belopp av 600,000 kronor kommer att stå till förfogande
för arbetenas igångsättande och bedrivande under en byggnadstid av
högst nio månader, håller emellertid utskottet före, att någon ytterligare
medelsanvisning för här ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår
icke är av behovet oavvisligen påkallad.

Utskottet.

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts här förevarande förslag icke må av
riksdagen bifallas.

7 :o) Om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 9, sid. 17—18 i
statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att av det av 1933 års riksdag till
örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund beviljade beloppet
av 400,000 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa såsom reservationsanslag
återstoden, 200,000 kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Majis proposition,
nr 83 — till örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten A. Noreen uppgjort
förslag ett belopp av 400,000 kronor samt anvisade därav för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen anfört, bland annat,
att arbetena förväntades kunna igångsättas under våren 1934. Då byggnadsföretaget
torde kunna fullbordas på omkring ett år, torde företaget
beräknas vara avslutat i god tid före utgången av budgetåret 1934/1935.
Den ännu icke anvisade delen av det beviljade beloppet eller 200,000 kronor
borde sålunda anvisas för sistnämnda budgetår.

Departementschefen har biträtt byggnadsstyrelsens förslag och bland annat
anfört, att återstoden av anslaget syntes böra uppföras bland utgifter för
kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket».

Mot Kungl. Maj :ts förslag, att återstoden av det för här ifrågavarande
byggnadsföretag erforderliga beloppet, 200,000 kronor, skulle anvisas för
nästkommande budgetår, har utskottet intet att erinra. Utskottet — som
senare under riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande
av förevarande anslag — hemställer alltså,

att riksdagen må av det av 1933 års riksdag till örn- och
tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund beviljade
beloppet av 400,000 kronor för budgetåret 1934/1935
anvisa såsom reservationsanslag återstoden, 200,000 kronor.

8:o) Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning bil. 6, punkt 10, sid. 18—23
i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att av det till uppförande av byggnader
för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade
beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
reservationsanslag av 1,413,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

15

Efter det omfattande utredningar och förberedelser verkställts, beträffande
vilka utskottet hänvisar till 1933 års statsverksproposition, bilagan 4, utgifter
för kapitalökning, beslöt 1931 års riksdag, bland annat,

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,
varom 1930 års riksdag fattat beslut, skulle — med beaktande av
vad riksdagen härutinnan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, sedermera överarbetade
ritningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,
en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk
klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,
tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,
apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,
begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom
ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skulle sammanföras cancerföreningens
i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom
forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som en av Hans Majestät Konungen tillsatt kommitté i betänkande
den 23 maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet med
den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kunde komma att träffa
med styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal finge träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och
drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet
med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och landstinget
godtagna bestämmelser; samt

att byggnadsföretaget skulle — med beaktande av vad riksdagen härutinnan
anfört — finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de av
nämnde departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna.

Tillika beviljade riksdagen i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten
i första etappen samt till bestridande av utgifter för uppgörande
av detaljritningar, arbetsbeskrivningar m. m., ävensom till övriga i samband
med dessa byggnadsarbeten stående administrationskostnader ett belopp av
11,626,984 kronor samt anvisade därav för budgetåret 1931/1932 såsom
extra reservationsanslag 750,000 kronor.

Med anledning av vad riksdagen anfört i samband med sitt nyssberörda
beslut tillsatte Kungl. Majit härefter genom beslut den 3 juli 1931 en särskild
byggnadskommitté — karolinska sjukhusets byggnadskommitté — att
handhava byggnadsföretaget.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Genom beslut samma den 23 oktober 1931 godkände vidare Kungl. Majit
för sin del de bestämmelser rörande samarbete för karolinska sjukhusets
uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting, som återgivits i propositionen nr 132 till 1931 års riksdag och
som såväl av staden och landstinget som av riksdagen enligt skrivelsen den
28 maj 1931 för dess del godkänts. I anslutning härtill har också den 23
oktober 1931 avtal träffats och underskrivits mellan statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet å Kungl. Majits och kronans vägnar å ena
sidan och Stockholms stads hälsovårdsnämnd, respektive Stockholms läns
landstings förvaltningsutskott å den andra.

För här ifrågavarande ändamål hava vidare anvisats för budgetåret 1932/
1933 500,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 1,114,000 kronor.

Med skrivelse den 21 oktober 1933 har karolinska sjukhusets byggnadskommitté
gjort framställning rörande anslag för byggnadsarbetenas fortsättande
under budgetåret 1934/1935. Kommittén har därvid avgivit en utförlig
arbetsredogörelse för budgetåret 1932/1933, enligt vilken utredn ngsoch
ritningsarbetena för såväl sjukhusets byggnader som anläggningar i
övrigt fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med gjorda beräkningar samt
å byggnadsplatsen verkställts vissa schaktnings- och sprängningsarbeten ävensom
arbeten för ledningars framdragande, samt vidare utfört beräkningar
rörande det för budgetåret 1934/1935 erforderliga beloppet. Under förutsättning
att arbetena med sjukhusets uppförande hade kunnat taga sin början
vid sistlidna årsskifte beräknade kommittén ett belopp av 1,863,000 kronor
vara erforderligt för nästkommande budgetår.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Ett fullföljande av karolinska sjukhusets utbyggnad under budgetåret
1934/1935 torde stå i överensstämmelse med de av riksdagen tidigare fattade
besluten örn sjukhusets uppförande. Jag tillstyrker sålunda, att medel för
ändamålet anvisas jämväl för nästkommande budgetår.

Jag anser mig för nästkommande budgetår böra räkna med ett belopp
av 1,413,000 kronor. I likhet med vad som föreslagits beträffande bestridandet
av kostnaderna för åtskilliga andra byggnadsföretag vill jag vidare
förorda, att detta belopp upptages bland utgifter för kapitalökning under
rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’.»

I en till utskottet ingiven, den 21 april 1934 dagtecknad skrivelse har
härefter karolinska sjukhusets byggnadskommitté inkommit med förnyad
framställning angående medelsbehovet för sjukhusets uppförande under budgetåret
1934/1935.

Berörda framställning är av följande lydelse:

I statsverkspropositionen till 1934 års riksdag har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att av det till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

17

i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 11,626,984
kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 1,413,000
kronor.

Detta belopp är lägre än det belopp, karolinska sjukhusets byggnadskommitté
i skrivelse den 21 oktober 1933 föreslagit skulle av riksdagen äskas
för nämnda budgetår. Den av kommittén uppgjorda kostnadsberäkningen
grundade sig på den förutsättningen, att arbetena med sjukhusets uppförande,
som till följd av då pågående arbetskonflikt inom byggnadsfacket
legat nere, ånyo kunde taga sin början omkring årsskiftet 1933/1934. Skulle
så icke bliva fallet och i följd därav medelsbehovet för nästkommande budgetår
undergå en mera avsevärd förändring, ämnade kommittén inkomma
med ny anslagsberäkning.

I anslutning till detta uttalande och då byggnadsarbetena för sjukhuset
numera återupptagits har kommittén ansett sig böra verkställa ny beräkning
av kostnaderna under budgetåret 1934/1935 för sjukhusets uppförande.

Härvid vill kommittén framhålla, att å ena sidan genom det nya kollektivavtalet
i byggnadsbranschen arbetskostnaderna nedgått, att å andra sidan
prisstegringar å vissa materialier såsom trä och järn ägt rum, men att dessa
båda faktorer i huvudsak motväga varandra. Huruvida de reducerade arbetskostnaderna
komma att medverka till att byggnadskostnaderna för sjukhusföretaget
i dess helhet nedbringas låter sig för närvarande icke bedömas.

Kommittén har under nu förhandenvarande förhållanden funnit sig kunna
beräkna kostnaderna för sin verksamhet under tiden 1 juli 1933—30 juni
1935 till följande belopp:

för administration .............................kronor

» arkitekt, experter och kontroll.................. »

» centralbyggnaden: byggnadskostnad.............. »

» sysslomanskontoret: byggnadskostnad ............ »

» Konung Gustaf V:s jubileumsklinik: byggnadskostnad »

» ekonomikomplexet: byggnadskostnad............. »

» entrekomplexet: byggnadskostnad ............... »

» kulverter

därav belöpande på sjukhuset........... 25,000

därav belöpande på Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
..................... 30,000 »

» vägarbeten och terrasseringar huvudsakligen inom tomten »

» vatten-, avlopps-, gas- och elektriska ledningar inom

tomten och byggnader..................... »

75,000

400.000
2,380,000

210.000

750.000

430.000

55.000

50.000

1,000,000

Summa kronor 5,350,000

Enligt de grunder, efter vilka Konung Gustaf V:s jubileumsfond skall
bidraga till uppförande av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, torde hälften
av den i sammanställningen upptagna kostnaden 750,000 kronor för jubileumskliniken
eller 375,000 kronor samt halva kostnaden 30,000 kronor för
på jubileumskliniken belöpande kulvertar elior 15,000 kronor, sålunda tillhopa
390,000 kronor, böra bestridas av jubileumsfonden. Under iakttagande
härav skulle återstoden 4,960,000 kronor av det totala kostnadsbeloppet fördelas
mellan övriga intressenter i sjukhuset, nämligen staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting.

I skrivelse den 12 november 1932 har kommittén angivit vissa grunder
för fördelning mellan parterna av under byggnadstiden erforderliga medel.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 124—125. 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

Enligt dessa grunder skulle staden erlägga 29,70 procent, landstinget 9,79
procent samt staten 60,51 procent.

Med iakttagande härav har för budgetåret 1933/1934 anvisats av staden

546,000 kronor, av landstinget 180,000 kronor och av staten 1,114,000
kronor eller tillhopa 1,840,000 kronor.

För budgetåret 1934/1935 skulle parterna behöva anvisa (4,960,000—
1,840,000) 3,120,000 kronor.

Fördelas nu nämnda för budgetåret 1934/1935 erforderliga belopp å 3,120,000
kronor efter ovan angivna grunder, skall staden bidraga med 927,000 kronor,
landstinget med 305,000 kronor och staten med 1,888,000 kronor.

Emellertid är att märka, att från det belopp, som belöper å staten, bör
dragas den till 479,062 kronor 42 öre uppgående medelsreservationen per
den 30 juni 1933 av de av riksdagen till sjukbusanläggningen anvisade medlen.
Från statens sida skulle sålunda behöva anvisas i runt tal 1,409,000
kronor.

Av det för budgetåret 1934/1935 beräknade medelsbebovet 3,120,000 kronor
belöper sålunda

på Stockholms stad .........................kronor 927,000: —

» Stockholms läns landsting.................. » 305,000: —

» staten................................. » 1,409,000: —

kronor 2,641,000:—,

varjämte finnes tillgänglig reservationen per den 30 juni

1933 av anvisade statsmedel.......... »_479,062: 42,

summa kronor 3,120,062: 42,

eller i runt tal.................................. 3,120,000: —.

Det belopp, som i överensstämmelse härmed skulle behöva att av riksdagen
anvisas, understiger med 4,000 kronor det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
äskade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommittén vördsamt hemställa,
att statsutskottet ville föreslå riksdagen att av det till uppförande av
byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag
beviljade beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
reservationsanslag av 1,409,000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för fortsättande av här förevarande byggnadsföretag
anvisas för nästkommande budgetår. Mot det av karolinska
sjukhusets byggnadskommitté i dess skrivelse den 21 april 1934 härför såsom
erforderligt beräknade beloppet, 1,409,000 kronor eller 4,000 kronor
mindre än det belopp, som vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande
kunde beräknas, har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet — som senare under riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande
sättet för täckande av det nu utav utskottet tillstyrkta anslaget —
hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
av det till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset
i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade
beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1934/1935
anvisa ett reservationsanslag av 1,409,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

19

9:o) Nybyggnad för kanslilokaler m. m. för tekniska högskolan.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning bil. 6, punkt 11 sid. 24 i statsrådsprotokollet)
föreslagit riksdagen att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen under förevarande punkt omförmälda,
av professorn E. Lallerstedt avgivna förslag samt för inredning av
ett laboratorium för svetsningsteknik vid tekniska högskolan för budgetåret
1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 26,100 kronor.

Kungl. Majit har vidare (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 12, sid.
24—28 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att till uppförande och
inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
och kostnadsförslag av byggnad, inrymmande lokaler för tekniska högskolans
kansli samt dess laboratorium för byggnadsstatik m. m., å högskolans
område vid Valhallavägen i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
reservationsanslag av 478,500 kronor.

Av skäl, för vilka i det följande kommer att närmare redogöras, har utskottet
upptagit här förevarande båda framställningar till behandling i ett
sammanhang.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i fråga örn förstnämnda ärende angående
uppförande och inredning av ett laboratorium för svetsningsteknik,
att tekniska högskolans lärarkollegium i en av högskolans styrelse med tillstyrkande
utlåtande den 15 september 1933 till Kungl. Majit överlämnad
framställning hemställt örn anslag för uppförande och inredning av ett
laboratorium i svetsningsteknik. Enligt ett av professorn E. Lallerstedt
framlagt förslag till nybyggnad, som förordats av lärarkollegiet, beräknas
kostnaderna för byggnaden till 20,000 kronor. Härtill komma ytterligare
dels kostnaden för erforderlig elektrisk utrustning, 1,000 kronor, och dels
utgifterna för svetsningsteknisk utrustning utöver vad som erbjudits högskolan
såsom gåva av enskilda firmor samt för övrig inredning, beräknade till
5,100 kronor. För laboratoriets inrättande erforderligt anslag uppgår sålunda
sammanlagt till 26,100 kronor, vilket belopp kollegiet hemställer måtte
begäras av 1934 års riksdag.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 12 oktober 1933 förklarat sig icke
hava något att erinra beträffande kostnaden för laboratoriebyggnaden.

Departementschefen har för egen del rörande detta ärende anfört bland
annat följande:

»De föreliggande kostnadsberäkningarna hava icke heller givit mig anledning
till erinran.

I anslutning till vad jag i annat sammanhang anfört beträffande inrättande
av en speciallärarbefattning i svetsningsteknik vid högskolan vill
jag förorda bifall jämväl till ifrågavarande framställning om nybyggnad
för ett svetsningstekniskt laboratorium. De nuvarande lokalerna vid hög -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

skolan synas icke lämna möjlighet för ett tillfredsställande ordnande av
undervisnings- och forskningsarbetet i detta ämne. Det erforderliga anslaget,
26,100 kronor, torde böra upptagas bland utgifter för kapitalökning
under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’.»

Beträffande förslaget rörande uppförande av nybyggnad m. m. för tekniska
högskolan inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat, att en del av
högskolans institutioner ävensom lokalerna för rektorsexpedition och kansli
fortfarande äro förlagda till högskolans gamla lokaler vid Drottninggatan i
Stockholm. Byggnadsstatiska och byggnadstekniska laboratorierna åter befinna
sig bland dem, som redan överflyttats till komplexet vid Valhallavägen.

Vid upprepade tillfällen har tekniska högskolans lärarkollegium gjort
särskilda framställningar örn uppförande av nybyggnad för laboratoriet
för byggnadsstatik samt för högskolans kansli m. m. I skrivelse den 9
september 1931 anförde kollegiet i sådant hänseende bland annat följande:

Behovet av en gemensam byggnad för byggnadsstatiskt och byggnadslekniskt
laboratorium vore synnerligen trängande, dels på grund av ämnenas
stora betydelse i och för sig, dels emedan vid tiden för planerandet av
den stora utbyggnaden vid Valhallavägen — färdig 1917 — så gott som
ingen hänsyn hade tagits till lokaler vare sig för institutionerna för byggnadsstatik
eller byggnadsteknik. Professurerna i byggnadsstatik och byggnadsteknik
vore nämligen ej besatta, då de ursprungliga planerna och
kostnadsberäkningarna uppgjordes. Givetvis kvarstode fortfarande behovet
av båda dessa laboratorier, men med hänsyn till det ekonomiska läget
hade det icke ansetts lämpligt att nu anhålla örn medel till laboratorier
för båda institutionerna utan endast för institutionen för byggnadsstatik,
som för närvarande hade det mest prekära läget. Det mindre utrymme,
som nu disponerades av byggnadsstatiska institutionen skulle efter dess
överflyttning till ny byggnad iordningställas för att sedermera tagas i
anspråk för byggnadstekniska institutionen, som då finge en viss utvidgning,
innebärande åtminstone någon förbättring av det nu bekymmersamma
läget.

Till minskande av anläggningskostnaderna för nybyggnad av det byggnadsstatiska
laboratoriet hade föreslagits att icke göra detsamma friliggande
utan sammanbygga detsamma med erforderliga lokaler för kansli
m. m. till en byggnad belägen som pendang till biblioteksbyggnaden.

Lokalerna för styrelse, lärarkollegium, rektor, sekreterare, kamrerare och
kanslipersonal i byggnaderna vid Drottninggatan erfordrades nu för andra
ändamål, nämligen dels för lantmäteriundervisningen, som vore förlagd i
omedelbar närhet till dessa lokaler och som utvidgade sig naturligt åt det
håll, där kanslilokalerna nu vore belägna, dels för speciallärare och assistenter,
vilka för närvarande hade det synnerligen bekymmersamt ställt ur
utrymmessynpunkt.

En förflyttning av kansliet m. m. från de nuvarande lokalerna torde därför
anses som en tvingande nödvändighet, och det vore då naturligast, att
erforderligt utrymme bereddes i en nybyggnad vid Valhallavägen, dit givetvis
ingen av de lokaler, som ovan sagts skulle komma att inkräkta på
nuvarande kansliutrymmet, lämpligen kunde förläggas.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

21

Det kunde även med hänsyn till kansliets läge framhållas, att det hade
en mera naturlig förläggning vid Valhallavägen, ty det kunde sägas att
i runt tal omkring 4/s av samtliga professorer och speciallärare hade sin
tjänstgöring vid Valhallavägen och cirka 3U av de studerande vore för
sina studier i huvudsak hänvisade till byggnaderna vid Valhallavägen.

I byggnaden hade även föreslagits tre vaktmästarbostäder, av vilka en
avsetts för en kanslivaktmästare och två för laboratorievaktmästare.

För tillgodoseendet av här framställda krav hade professor E. Lallerstedt
på anmodan utfört ett förslag till en byggnad vid Valhallavägen såsom
pendang till högskolans biblioteksbyggnad. Förslaget, daterat augusti 1931,
slutade å 478,500 kronor.

För kanslilokalerna komme de nuvarande möblerna och övrig utrustning
att till större delen kunna direkt användas. För nyanskaffning av möbler
torde ett anslag av högst 10,000 kronor vara erforderligt. För flyttning av
och utrustning för det byggnadsstatiska laboratoriet kunde beräknas en
kostnad av högst 2,000 kronor.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit täcktes i proposition till 1932
års riksdag föreslå uppförande av ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig
överensstämmelse med de av professor E. Lallerstedt i augusti 1931 utförda
ritningarna.

Styrelsen för tekniska högskolan tillstyrkte i skrivelse den 24 september
1931 bifall till framställningen.

Byggnadsstyrelsen, som efter anmodan av rektorsämbetet vid tekniska
högskolan granskat de av professor E. Lallerstedt uppgjorda ritnings- och
kostnadsförslagen, meddelade i skrivelse till rektorsämbetet den 10 september
1931, att byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra emot nämnda
förslag eller emot den till 478,500 kronor beräknade kostnadssumman.

Framställningen föranledde icke något Kungl. Majit förslag till 1932 års
riksdag.

I högskolans petita till 1933 års riksdag upptog högskolans lärarkollegium
ånyo frågan och anförde därvid bland annat, att ett starkt behov av
nybyggnaden fortfarande förelåge.

I utlåtande den 15 december 1932 vitsordade byggnadsstyrelsen angelägenheten
av att nybyggnaden komme till utförande, samt framhöll samtidigt,
att byggnadsföretaget icke vore mera omfattande än att det med
fördel skulle kunna genomföras under loppet av ett år.

I proposition nr 82 till 1933 års riksdag framlade härefter Kungl. Majit
förslag örn uppförande av ifrågavarande byggnad, men förslaget blev av
riksdagen avvisat.

Högskolans lärarkollegium har därefter i en med utlåtande den 15 september
1933 av styrelsen för högskolan till Kungl. Majit överlämnad framställning
ånyo hemställt örn anslag för byggnadens uppförande.

Departementschefen har rörande ifrågavarande ärende anfört följande:

»Behovet av den ifrågasatta nybyggnaden vid tekniska högskolan synes
vara väl styrkt redan med hänsyn till de byggnadsstatiska och byggnads -

22

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

tekniska institutionernas nuvarande trångboddhet och till de olägenheter,
vilka äro förbundna med kanslilokalernas förläggning till de gamla lokalerna
vid Drottninggatan. Härtill kommer emellertid, att till följd av 1932
års riksdags beslut beträffande lantmäteriundervisningens inordnande vid
högskolan denna är i behov av ej oväsentligt ökade utrymmen, sedan från
och med läsåret 1935—1936 den nya fackavdelningen blivit till fullo utbyggd.
Därest icke, såsom beräknats, de lokaler, som för närvarande disponeras
för kansliändamål, vid nämnda tid kunna tagas i anspråk för
lantmäteriundervisningen, torde möjligheter saknas att inom de av högskolan
brukade egendomarna ställa till förfogande erforderliga utrymmen
för denna undervisning.

Under sådana omständigheter anser jag det ofrånkomligt, att den föreslagna
nybyggnaden omedelbart kommer till stånd. Jag vill därför förorda,
att anslag nu beviljas till byggnadens uppförande i huvudsaklig
överensstämmelse med företedda ritningar och med den placering, som i
framställningen föreslagits. I det erforderliga anslagsbeloppet, 478,500 kronor,
ingå jämväl 7,500 kronor för inredning av det nuvarande byggnadsstatiska
laboratoriets lokaler för byggnadstekniska institutionens räkning.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beräknas vissa medel komma
att bliva erforderliga för anskaffning av möbler och utrustning m. m.
för de nya lokalerna. Summan angives till sammanlagt 12,000 kronor. I
den mån besparingar uppkomma å byggnadsanslaget, torde dessa i första
hand böra användas för nu berörda ändamål. I övrigt lärer framställning
härom, sedan byggnaden fullbordats, böra göras till riksdagen.

Det erforderliga anslagsbeloppet torde böra upptagas bland utgifter för
kapitalökning under rubriken Tondén för förlag till statsverket’.»

I en den 2 maj 1934 dagtecknad promemoria har tekniska högskolans
rektor anfört huvudsakligen följande:

Sedan en för behandling av frågan örn förläggningen av föreslaget svetsningslaboratorium
vid tekniska högskolan tillsatt kommitté dryftat och
inför högskolans lärarkollegium redogjort för sin uppfattning angående
svetsningslaboratoriets förläggning och därvid kommit till den uppfattningen,
att laboratoriet i fråga lämpligast borde förläggas i sammanhang
med byggnadsstatiska laboratoriet, hade lärarkollegiet på sammanträde
den 2 maj 1934 beslutat att, under förutsättning att medel av statsmakterna
ställdes till förfogande för nybyggnad för kansli, byggnadsstatiskt
laboratorium m. m., föreslå, att svetsningslaboratoriet förlädes inom det
byggnadsstatiska laboratoriet i nämnda byggnad. För den händelse så
skedde hade beräknats, att det i högskolans riksdagspetita upptagna beloppet
av sammanlagt 26,100 kronor (varav för enbart svetsningslaboratoriebyggnaden
20,000 kronor) skulle kunna minskas med 10,000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet funnit behovet av
den ifrågasatta nybyggnaden för tekniska högskolans kansli m. m. vara

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

23

fullt bestyrkt. Redan de olägenheter, som måste vara förknippade med
kanslilokalernas förläggning till de gamla lokalerna vid Drottninggatan,
dit endast en mindre del av professorer och studerande hava sitt arbete
förlagt, tala för att en förändring av kansliets förläggning kommer till
stånd. Avgörande för utskottets ställningstagande har emellertid varit det
oavvisliga kravet på utökade och förbättrade lokaler för högskolans fackavdelning
för lantmäteri. När riksdagen år 1932 efter upprepade utredningar
beslöt, att lantmäteriundervisningen skulle förläggas till tekniska
högskolan, skedde ingen motsvarande utvidgning av de till högskolans förfogande
stående lokalerna. Utskottet kan icke finna annat än att det nu
framlagda förslaget örn nybyggnad i första hand måste betraktas som en
konsekvens av berörda riksdagsbeslut. I jämförelse med kostnaderna för en
nybyggnad för en fristående lantmäterikögskola — något som i annat fall
torde hava varit ofrånkomligt — kunna de nu beräknade byggnadskostnaderna
icke betraktas som höga. Vidare får ej förbises, att genom det nu
framlagda förslaget lösning vinnes på åtskilliga andra för tekniska högskolan
aktuella byggnadsfrågor.

Den nyinrättade fackavdelningen för lantmäteri kommer att från och
med läsåret 1935/1936 vara fullt utbildad, omfattande fyra årsklasser. De
nya lokalerna böra alltså kunna tagas i bruk från och med ingången av
höstterminen 1935, och med hänsyn härtill finner utskottet ett vidare
uppskov med här förevarande byggnadsföretag icke vara försvarligt. Utskottet
tillstyrker alltså, att medel för ändamålet anvisas för nästkommande
budgetår. Till frågan örn det erforderliga beloppet återkommer utskottet
i det följande.

Jämväl behovet av ett laboratorium i svetsningsteknik vid tekniska högskolan
har utskottet funnit trängande. Med hänsyn till den allmänt kända
betydelse, som svetningstekniken numera erhållit såsom ett nödvändigt
hjälpmedel för industrien i dess helhet, finner utskottet i likhet med
departementschefen av vikt, att de blivande ingenjörerna bibringas en
grundläggande utbildning i detta ämne. Riksdagen har också tidigare i år
bifallit Kungl. Majtts förslag örn anvisande av medel för att möjliggöra
inrättandet av en speciallärarbefattning i svetsningsteknik vid tekniska
högskolan. Då de nuvarande lokalerna vid högskolan, såsom departementschefen
framhållit, icke synas lämna möjlighet för ett tillfredsställande
ordnande av undervisnings- och forskningsarbetet i detta ämne, finner
sig utskottet böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas för beredande av erforderliga
lokaler härför.

Under ärendets handläggning inom utskottet har upplysts, att frågan
örn lokaler för laboratoriet i svetsningsteknik skulle kunna vinna en ändamålsenlig
lösning genom laboratoriets förläggning inom det byggnadsstatiska
laboratoriet i den ifrågasatta byggnaden för kansli m. m.
Kostnaderna för inredning och utrustning hava då beräknats kunna be -

24

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

gränsas från tidigare angivna 26,100 kronor till 16,100 kronor. Det sålunda
framlagda förslaget Ilar synts utskottet innebära en lämplig lösning på
här föreliggande byggnadsfråga, och utskottet vill därför uttala sin anslutning
därtill.

Kostnaderna för byggnaden för kansli m. m. hava beräknats till 478,500
kronor. Detta belopp har icke givit utskottet anledning till erinran. Vid
bifall till vad utskottet nyss tillstyrkt torde det emellertid böra ökas med
det för laboratorium för svetsningsteknik erforderliga beloppet, 16,100
kronor, till 494,600 kronor, vilket belopp nu torde böra av riksdagen beviljas
såsom ett anslag. Då byggnaden icke skall tågås i anspråk förrän från
och med ingången av höstterminen 1935, synes det emellertid icke vara
erforderligt, att hela detta belopp anvisas redan för nästkommande budgetår.
Enligt vad utskottet inhämtat, lärer utan olägenhet kunna anstå
med anvisandet av ett belopp av 100,000 kronor till budgetåret 1935/1936.
I anslutning härtill skulle för budgetåret 1934/1935 ett belopp av 394,600
kronor behöva anvisas.

Mot de för byggnaden för kansli m. m. framlagda ritningarna har utskottet
icke funnit något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att efter vederbörlig utredning besluta örn de ändringar härutinnan,
som bliva erforderliga på grund av svetsningslaboratoriets förläggande
till denna byggnad.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under
riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av
det nu utav utskottet tillstyrkta anslaget — hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag,
dock med de ändringar härutinnan, som bliva erforderliga
med anledning av vad utskottet i det föregående
tillstyrkt, å tekniska högskolans område vid Valhallavägen
i Stockholm av byggnad, inrymmande lokaler för tekniska
högskolans kansli samt dess laboratorier för byggnadsstatik
och svetsningsteknik m. m., bevilja ett belopp av
494,600 kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 såsom
reservationsanslag anvisa 394,600 kronor.

10:o) Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut. Kungl. Majit har (utgifter
för kapitalökning, bil. 6, punkt 13), föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till uppförande och inredning av byggnad för fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1934/1935 beräkna
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

25

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 9 februari

1934 dagteeknad proposition, nr 107, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag, föreslagit riksdagen att, under av departementschefen i statsrådsprotokollet
angiven förutsättning beträffande ändring i avtalet med Göteborgs
stad rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tekniska institut, till uppförande
å nyssnämnda tomt av byggnad för fackavdelningen för väg- och
vattenbyggnad vid nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse med
föreliggande av professor S. Hultin justerade ritningar för budgetåret 1934/

1935 bland utgifter för kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag till
statsverket» anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Enligt ett den 31 december 1920 av Kungl. Majit godkänt avtal mellan
Kungl. Majit och kronan å ena sidan och Göteborgs stad å den andra
överlät Göteborgs stad »i syfte att bereda Kungl. Majit och Kronan möjlighet
dels att uppföra en kemisk och en fysisk institutionsbyggnad och
dels att uppföra byggnader, avsedda att inrymma den nuvarande högre
avdelningen vid Chalmerska institutet eller en densamma ersättande högre
teknisk läroanstalt», åt Kungl. Majit och kronan med full äganderätt
utan ersättning en areal om 96,000 kvadratmeter av stadens egendomar
Landala och Gibraltar. I överensstämmelse med överlåtelsens syhe finge
området endast användas för nyss angivna ändamål. De kemiska och
fysiska institutionsbyggnaderna skulle vara uppförda å den överlåtna arealen
inom fem år (denna frist förlängdes senare till den 31 december 1926) samt
byggnader för den högre tekniska läroanstalten i övrigt inom femton år,
allt räknat från och med den 1 januari 1920. För den händelse Kungl.
Majit och kronan i något avseende bröte emot nyss angivna bestämmelser,
skulle det upplåtna området omedelbart i gravationsfritt skick återlämnas
till staden utan någon som helst ersättning; dock skulle, därest Kungl.
Majit och kronan inom föreskriven tid uppfört en eller flera av de avsedda
byggnaderna, Kungl. Majit och kronan bibehållas vid sin äganderätt
till så mycket av den överlåtna arealen, som erfordrades för att den eller
de uppförda byggnaderna kunde fylla sitt ändamål, under förbehåll att
Kungl. Majit och kronan i övrigt iakttoge vederbörande bestämmelser. Storleken
av och gränserna för den areal, som sålunda erfordrades, skulle, i
regel, bestämmas av styrelsen för institutet samt drätselkammaren i Göteborg.

A ifrågavande tomt hava sedermera, på sätt av statsrådsprotokollet närmare
framgår, uppförts byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna
vid Chalmers tekniska institut. Några andra byggnader för institutets
räkning hava icke uppförts å markområdet.

Vid sin anmälan den 4 januari 1929 inför Kungl. Majit av en av institutets
styrelse den 14 september 1928 gjord framställning angående anslag
till uppgörande av detaljerade ritningar och kostnadsförslag till en ny byggnad
för byggnadsteknik erinrade dåvarande departementschefen under punkt

26

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

139 i 1929 års åttonde huvudtitel bland annat, att, ifall byggnader för högre
avdelningen vid institutet eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt
icke uppförts inom därför föreskriven tid, vederbörande till statsverket
överlämnade tomtområde skulle, i den mån det icke tagits i anspråk
genom då uppförda byggnader eller erfordrades för att dessa måtte kunna
fylla sin uppgift, återlämnas till staden. På departementschefens hemställan
beslöt Kungl. Majit föreslå riksdagen att till ritningar m. m. för en nybyggnad
för byggnadsteknik vid institutet anvisa ett anslag av 9,000 kronor för
budgetåret 1929/1930.

Riksdagen anförde i sin skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt
132, att riksdagen visserligen uppmärksammat de av departementschefen berörda
bestämmelserna i ifrågavarande avtal. Emellertid ansåge riksdagen
det icke lämpligt att, innan resultatet av den utredning rörande institutets
omorganisation till en teknisk högskola förelåge, varom riksdagen gjort hemställan
under punkt 131 i samma skrivelse, igångsätta förberedande åtgärder
för institutets fortsatta utbyggande. Riksdagen förutsatte att, därest till
följd av nu berörda förhållanden den i avtalet mellan staden och kronan
angivna tidsgränsen skulle behöva överskridas, staden icke skulle befinnas
ovillig att medgiva erforderlig förlängning av respittiden. Riksdagen ansåge
på grund av vad sålunda anförts, att något anslag till ritningar m. m.
för omförmälda nybyggnad icke borde beviljas för budgetåret 1929/1930.

Under punkt 121 i samma skrivelse anförde riksdagen vid behandlingen
av ett utav Kungl. Majit framlagt förslag till omläggning av undervisningen
vid tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad bland
annat:

Riksdagen hade icke kunnat undgå att i detta sammanhang jämväl taga
i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska institutets ombildning
till en teknisk högskola och det därmed nära sammanhängande
spörsmålet örn denna läroanstalts och tekniska högskolans inbördes förhållande.
Riksdagen ansåge sig visserligen, i saknad av närmare utredning i
ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation av institutet
till en högskola kunde vara befogat. Men klart vore att, därest detta
krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet örn en fördelning av den högre
tekniska utbildningen mellan de två anstalterna, tekniska högskolan och
Chalmers tekniska institut, måste bringas till en lösning i samband med
en eventuell omorganisation av sistnämnda institut. Sådana förhållandena
nu vore ordnade, förelåge otvivelaktigt en dubbelorganisation, i det att vardera
läroanstalten i vissa fack, bland annat skeppsbyggeri, meddelade en
högre teknisk undervisning. Huruvida detta även innebure en överorganisation
vore icke möjligt att då avgöra, men riksdagen holle för sannolikt,
att en allsidig utredning av båda dessa frågor, Chalmerska institutets ombildning
till en teknisk högskola samt detta instituts och tekniska högskolans
inbördes ställning, kunde giva uppslag till en mera praktisk och samtidigt
mindre kostsam organisation av den högre tekniska undervisningen. Med
den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit, hade riksdagen icke ansett sig
kunna bifalla det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn en ändrad an -

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

27

ordning av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan, enär ett
bifall till detta förslag givetvis skulle innebära ett föregripande av ovanberörda
utredning.

Under punkt 131 av samma skrivelse anförde riksdagen vidare bland
annat följande med anledning av två vid riksdagen väckta motioner, i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppföra professorerna vid Chalmerska
institutet i samma lönegrad som professorerna vid tekniska högskolan,
medförande ett ytterligare anslag under åttonde huvudtiteln å 12,480
kronor.

Av vad riksdagen anfört framginge, att riksdagen icke ansett sig kunna
bifalla de väckta motionerna, men att riksdagen å andra sidan funne önskvärt,
att en allsidig utredning verkställdes såväl rörande frågan örn Chalmers
tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola som ock
rörande spörsmålet örn tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes
ställning. Det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att, på sätt Kungl.
Majit funne lämpligt, företaga denna utredning samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I anslutning härtill anhöll riksdagen, att Kungl. Majit måtte verkställa
utredning angående frågan örn Chalmers tekniska instituts omorganisation
till en teknisk högskola samt angående den nuvarande tekniska högskolans
och nämnda instituts inbördes ställning ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört och hemställt utverkade
dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet den 6 december 1929 Kungl.
Majits bemyndigande att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda
departement biträda med utredning av frågan angående organisationen av
den högre tekniska undervisningen, varvid särskilt borde tagas under omprövning
frågan örn omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre
avdelning till en teknisk högskola samt förhållandet mellan tekniska högskolan
och en eventuell teknisk högskola i Göteborg.

I skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 25 oktober 1932
hemställde de med anledning härav tillkallade sakkunniga — under hänvisning
till de kostnader, förslagets genomförande skulle medföra, och rådande
ekonomiska förhållanden — örn befrielse från det dem anförtrodda utredningsuppdraget.

Genom beslut den 4 november 1932 biföll Kungl. Majit vad de sakkunniga
sålunda hemställt.

Institutets styrelse har i skrivelse den 7 december 1933 anmält, att styrelsen
hos Göteborgs stads drätselkammare, andra avdelningen, hemställt
om förlängning av den tid, inom vilken enligt ovanberörda avtal nybyggnaderna
skulle vara uppförda, med ytterligare tio år, alltså till och med
den 31 december 1944.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

I anledning härav hade avdelningen anfört, att den vore villig tillmötesgå
styrelsens framställning med den begränsning att uppskovet bestämdes till
fem år, därvid nybyggnadsskyldigheten således skulle vara fullgjord senast
den 31 december 1939.

Emellertid hade — framhölle avdelningen — behov framträtt för staden
att återfå viss del av de genom avtalet överlåtna områdena. Därvid avsåges
ett område norr örn den till det överlåtna området gränsande idrottsplatsen,
innehållande en areal av vid pass 4,080 kvadratmeter. Utgående
från dessa synpunkter hade avdelningen upprättat förslag till överenskommelse
med bestämmelser, innefattande medgivande till ett femårigt uppskov
med fullgörandet av byggnadsskyldigheten och överlåtelse till staden av
ovannämnda areal. Det vore emellertid styrelsens avsikt att träda i närmare
förhandlingar med staden, innan ärendet underställdes Kungl. Maj:ts
prövning.

För att förekomma förnyad framställning från stadens sida örn ytterligare
inskränkning av det för institutets nybyggnader avsedda området, hemställde
styrelsen örn medel till nybyggnad för en av institutets fackavdelningar
ur anslag till beredskapsarbeten.

Lärarkollegiet hade förordat nybyggnad för fackavdelningen för vägoch
vattenbyggnad på grund av följande skäl.

Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vore för närvarande institutets
största fackavdelning. I denna vore nämligen innevarande termin av
högre avdelningens 413 elever 130 inskrivna. Fackavdelningen hade icke
något laboratorium. Eleverna hade för utförande av för dem erforderliga
försök varit hänvisade till laboratoriet för maskinbyggnad. Kostnaderna för
det i nybyggnaden ingående laboratoriet utgjordes av kostnader för själva
byggnaden, för inredningsarbeten och utrustning. Kostnaderna för den del
av den instrumentella utrustningen, som behövde införskaffas från utlandet,
bleve för ifrågavarande fackavdelning jämförelsevis små.

Av utredningen i ärendet framgår, att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbete
på grundval av ett av professorn i väg- och vattenbyggnadslära
vid institutet S. Hultin uppgjort förslag till nybyggnad beräknats ligga
mellan 1,000,000 och 1,200,000 kronor.

Departementschefen har för egen del, under åberopande av en av medlemmarna
av 1929 års förutnämnda sakkunnigberedning avgiven, den 29
januari 1934 dagtecknad promemoria, anfört bland annat följande:

»Örn icke inom utgången av år 1934 byggnader för institutets högre avdelning
utöver redan förefintliga byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna
uppförts, skall enligt ovannämnda avtal den av Göteborgs stad
upplåtna arealen med undantag för det område, som erfordras för att redan
befintliga byggnader må fylla sitt ändamål, omedelbart med full äganderätt
i gravationsfritt skick återlämnas till staden utan ersättning. Institutets
styrelse har nu anmält, att utsikter förefinnas till förlängning av fristen
med ytterligare fem år men att staden synes vara benägen att vid ett sådant
medgivande knyta villkor örn återlämnande till staden av viss del av
de genom avtalet överlåtna områdena. För de fortsatta förhandlingarna i
ämnet skulle det tvivelsutan vara av betydelse att hava vidtagit åtgärder

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

29

för uppförandet av förevarande sedan länge planerade och av behovet påkallade
nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I allt fall synes mig i betraktande av de bristfälliga anordningar, som
känneteckna de nuvarande arbetslokalerna vid institutet, med byggnadsföretaget
ej kunna anstå under så lång tid, att spörsmålet om den närmare avvägningen
av den högre tekniska undervisningen mellan institutet och tekniska
högskolan hinner få sin lösning. Såsom framgår av den utav 1929
års sakkunniga senast avgivna promemorian, kan det nu föreliggande förslaget
icke anses komma att föregripa denna fråga. Jag hänvisar till de
skäl, som anföras i denna promemoria. Vad angår frågan örn en eventuell
differentiering av undervisningen mellan de båda fackavdelningarna för vägoch
vattenbyggnad vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut,
kommer densamma att av Kungl. Majit uppmärksammas och skyndsamt
göras till föremål för närmare utredning. Under alla förhållanden lärer den
ifrågavarande fackavdelningen vid Chalmers tekniska institut tvivelsutan vara
i behov av de förbättrade och moderniserade utrymmen, som det föreliggande
förslaget innebär. Jag kan från denna synpunkt sålunda icke finna några
betänkligheter mot att tillstyrka åtgärder för igångsättande av det föreslagna
byggnadsföretaget.

De föreliggande av professor Hultin justerade ritningarna torde i huvudsak
kunna ligga till grund för arbetet. Det synes mig lämpligt, att planläggandet
och utförandet av byggnadsföretaget, liksom skedde i fråga om
byggnaderna för de fysiska och kemiska institutionerna, varder anförtrott
åt en särskild byggnadskommitté. Innan arbetena igångsättas, torde kommittén,
såsom likaledes fallet var vid sistnämnda byggnadsarbeten vid institutet,
böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar jämte beskrivning,
utarbetade i huvudsaklig anslutning till professor Hultins nyssnämnda
förslag, ävensom ny kostnadsberäkning och byggnadsplan för uppförande
av ifrågavarande byggnad å den av staden för ändamålet upplåtna tomten.
Byggnadsföretaget bör utföras inom ramen av ett anslag av 1,100,000 kronor.
Byggnadskommittén må emellertid erhålla i uppdrag att i görligaste
mån söka nedbringa kostnadsbeloppet. Detta belopp bör därför ej nu fixeras.
För nästkommande budgetår torde för ritningarnas uppgörande samt byggnadsarbetenas
igångsättande m. m. anvisas ett belopp av 400,000 kronor att
upptagas bland utgifter för kapitalökning under rubriken ''Fonden för förlag
till statsverket’.

Utöver nu angivna kostnader komma sedermera att erfordras anslagsmedel
till inredning och utrustning av den nya institutionsbyggnaden. De
härför erforderliga kostnaderna hava av professor Hultin uppskattats till
omkring 200,000 kronor, vilken summa dock angivits såsom approximativ.
En närmare utredning på denna punkt torde sedermera bliva erforderlig.
Likaledes kommer den nya byggnaden att medföra ökade kostnader i avseende
å drift och underhåll, eventuellt även avlöning åt vaktmästare eller eldare.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

I vad mån dessa kostnader kunna täckas förmedelst institutets elevavgifter
eller till en del komma att belasta statsverket, torde likaledes böra närmare
utredas.

Anslaget bör beviljas under förutsättning att erforderlig uppgörelse träffas
mellan Kungl. Majit och Kronan och Göteborgs stad angående tomtfrågan,
innefattande förlängning av fristen för byggnadsarbetenas utförande.»

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, begärdes av 1929 års riksdag utredning
angående frågan örn Chalmers tekniska instituts omorganisation till en
teknisk högskola samt angående den nuvarande tekniska högskolans och
nämnda instituts inbördes ställning, vilken utredning ännu icke slutförts.

Vid sin prövning av Kungl. Majits här förevarande förslag har utskottet
funnit sig böra ansluta sig till den av 1929 års riksdag intagna ståndpunkten,
att det icke torde vara lämpligt att, innan resultatet av berörda utredning
föreligger, igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta utbyggande.

Under erinran att årets riksdag tidigare (skrivelse nr 8, punkt 84) framhållit
önskvärdheten av att sagda utredning så bedrives, att de av densamma
berörda frågorna utan alltför stor tidsutdräkt må kunna vinna sin
lösning, finner sig utskottet böra avstyrka Kungl. Majits här förevarande
förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Majits här förevarande förslag icke må av
riksdagen bifallas.

Illo) Nedläggande av förskolan för blinda i Växjö m. m. Kungl.
Majit har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 14) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till ombyggnad och inredning av förskolan för blinda å Tomteboda
samt till omändring och inredning av de av förskolan för blinda i Växjö
för närvarande disponerade lokalerna till hantverksskola för blinda kvinnor
för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag av 283,150 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 12 januari
1934 dagtecknad proposition, nr 47, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag,
föreslagit riksdagen att

ej mindre besluta

dels att med utgången av juni 1935 nedlägga förskolan för blinda i Växjö;

dels ock att från och med höstterminen 1935 upprätta en hantverksskola
för blinda kvinnor, vilken skall förläggas till de genom nedläggandet av
förskolan för blinda i Växjö ledigblivna lokalerna;

än även för budgetåret 1934/1935 bevilja

dels till ombyggnad av förskolans å Tomteboda fastighet i huvudsaklig

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

31

överensstämmelse med av arkitekten Th. Kellgren upprättade ritningar och
kostnadsförslag samt till inredning m. m. ett reservationsanslag av 221,650
kronor;

dels ock till reparations- och ändringsarbeten å den för hantverksskolan
i Växjö för blinda kvinnor avsedda fastigheten likaledes i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Th. Kellgren upprättade ritningar och
kostnadsförslag samt till inredning m. m. ett reservationsanslag av 61,500
kronor.

I skrivelse den 5 maj 1933, nr 8, anförde riksdagen under punkt 194
bland annat, att riksdagen uppmärksammat, att elevantalet vid förskolan för
blinda i Växjö sedan några år varit statt i sjunkande, vilket torde sammanhänga
därmed, att överhuvudtaget antalet av dem, som lede av blindhet,
numera alltjämt minskades. Detta förhållande syntes riksdagen utgöra
anledning att taga under övervägande möjligheten att nedlägga denna läroanstalt
och överföra eleverna till Tomtebodainstitutet, vilket som bekant nyligen
fått sina lokaler utvidgade. Tidpunkten för ett sådant övervägande
förefölle särskilt lämplig just nu med hänsyn till att, enligt vad riksdagen
inhämtat, rektorsbefattningen för närvarande endast uppehölles på förordnande
och två av skolans tre lärarinnor vore pensionsmässiga. Det syntes
riksdagen angeläget, att Kungl. Majit ägnade uppmärksamhet åt denna
fråga.

Kungl. Majit anbefallde den 12 maj 1933 skolöverstyrelsen att, i den mån
så erfordrades, i samråd med byggnadsstyrelsen verkställa utredning angående
nedläggande av förskolan för blinda i Växjö och därmed sammanhängande
spörsmål. Samtidigt föreskrev Kungl. Majit, att lärarinnebefattningarna
vid skolan, i den mån de vore eller bleve lediga, icke skulle tillsättas
med ordinarie innehavare.

Enligt lag den 29 maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen, sådan
den lyder enligt lag den 17 juni 1932 (nr 256), upprättas erforderliga anstalter
för blinda barns uppfostran och undervisning av staten. Dessa anstalter
utgöras av dels förskolor, till vilka är förlagd den grundläggande
blindundervisningen, dels institut och hantverksskolor för undervisningens
fortsättande och avslutande. Institutet för blinda är förlagt till Tomteboda,
och med institutet är förenad en förskola för blinda. Förutom denna förskola
finnes för närvarande ännu en förskola för blinda i Växjö. Endast
en statlig hantverksskola för blinda är upprättad, nämligen hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda. Denna skola är avsedd för män. Motsvarande
utbildning för blinda kvinnor omhänderhaves av en enskild anstalt, hantverksskolan
i Uppsala för blinda kvinnor, vilken åtnjuter statsunderstöd.

Undervisningen av blinda med korpplicerat lyte torde icke behöva i detta
sammanhang beröras.

Vid ovannämnda den 1 december 1933 överlämnade utredning har skol -

32

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

överstyrelsen såsom sakkunnigt biträde anlitat inspektören för blindundervisningen,
rektor Gustaf Ek.

Av utredningen framgår, att antalet blinda barn avsevärt minskats under
de senare åren. Minskningen vore avgjort större för Växjöskolan än för
Tomtebodaskolan.

Enligt utredningsmannens uppfattning talade alla skäl för att förskolan
å Tomteboda borde bibehållas och utvidgas och barnen från förskolan
i Växjö överflyttas dit. Förskolan borde örn möjligt vara förlagd till den
mellersta delen av landet. De jämförelsevis få barnen från Götaland kunde
utan olägenhet undervisas å Tomteboda. Resorna för dessa barn bleve ej
längre än för barnen från vissa delar av Svealand för att nu ej tala om
Norrland. På grund av sitt byggnadssätt vore förskolan vid Tomteboda
lättare att utvidga. Den under nuvarande omständigheter tyngst vägande
synpunkten vore emellertid, att barndomsskolorna för blinda vore förlagda
till ett och samma ställe. Med ett större antal elever vore det nämligen
lättare och förenat med mindre utgifter att ordna med den specialundervisning
av skilda slag, som vid blindskolorna alltmer måste göra sig gällande
och som vore svår att få till stånd vid en mindre skola. Vidare vore det
för en god ögonvård, särskilt under barnaåren, nödvändigt, att man hade
tillgång till ögonläkare och ögonklinik. Detta senare hade saknats vid förskolan
i Växjö.

Ett önskemål, som länge gjort sig gällande, vore att staten helt övertoge
de vuxna blinda kvinnornas hantverksutbildning, i likhet med vad som redan
år 1884 skedde beträffande de blinda männens. Den privata hantverksskolans
i Uppsala lokaler vore otillräckliga för att skolan skulle kunna utvecklas
och bliva landets blinda kvinnor till största möjliga gagn. Växjöskolans
lokaler vore mycket lämpliga för en liantverksskola av ifrågavarande
storlek. Däremot vore det ej tänkbart att förlägga denna hantverksskola
till Tomteboda. Att ha vuxna, nästan fullvuxna och barn å samma
plats, stötte på många och betydande svårigheter.

Genom det föreliggande förslaget kunde det nyss antydda önskemålet väl
tillgodoses. De fördelar, som därigenom stöde att vinna, sammanfattas av
utredningsmannen på följande sätt:

1. Blindundervisningen bleve fullständigt ordnad.

2. Genom att övertaga förskolan i Växjö hade skolan tillförsäkrat sig goda
och välbelägna lokaler för framtiden.

3. Skolan erhölle avsevärt bättre och rymligare lokaler än vad nu vore
fallet och kunde sålunda bättre tillgodose de blinda kvinnornas yrkesutbildning.

4. En statligt ordnad hantverksskola kunde och borde bli en centralpunkt
för främjande av de blinda kvinnornas utkomstmöjligheter.

5. Samma bestämmelser beträffande avlöningar, lärarkompetens m. m.,
som gällde för andra blindskolor, komme även att gälla för denna skola.

Inspektörens för blindundervisningen förslag innebär sålunda,

att förskolan för blinda nedlägges från och med den 1 juli 1935, varvid
skolans dåvarande elever överflyttas till förskolan för blinda å Tomteboda,

att för budgetåret 1934/1935 ett anslag av 221,650 kronor beviljas för
utvidgning av Tomteboda-institutet i enlighet med av arkitekten Th. Kellgren
på uppdrag av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag,

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

33

att från och med den 1 juli 1935 fastställes ny stat för institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda i enlighet med av den sakkunnige framlagt
förslag,

att från och med den 1 juli 1935 upprättas en hantverksskola i Växjö
för blinda kvinnor

samt att till vissa härför erforderliga ändringsarbeten och inventarier för
budgetåret 1934/1935 beviljas anslag å tillhopa 57,000 kronor.

Förslaget har i stort sett tillstyrkts av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna.
Dock har byggnadsstyrelsen ansett, att de beräknade kostnaderna
för byggnadsarbetena inom Växjöskolan borde höjas med 4,500 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»En förflyttning av förskolan för blinda i Växjö till förskolan vid institutet
å Tomteboda medför enligt utredningen en engångsutgift av 221,650
kronor samt från och med budgetåret 1935/1936 en minskning av statens
årliga utgifter för blindundervisningen av omkring 22,000 kronor. Då av
utredningen att döma några olägenheter ej skulle vållas av en sådan förflyttning
utan fastmer obestridliga fördelar och då enligt miu mening några
hållbara skäl ej anförts för det motsatta alternativet — förflyttning av förskolan
å Tomteboda till Växjö — anser jag mig böra tillstyrka förstnämnda
alternativ. Kungl. Majit torde därför nu böra föreslå riksdagen att besluta
att med utgången av juni månad 1935 nedlägga förskolan för blinda i
Växjö. För budgetåret 1934/1935 torde vidare böra anvisas för ombyggnad
och inredning m. m. av Tomteboda-institutet erforderligt anslag. Jag har
inte funnit något att erinra mot de härför beräknade kostnaderna, 221,650
kronor, i vilket belopp är inräknat utgifter för inventarier med 15,750 kronor.

Genom nu ifrågasatta åtgärder öppnas möjligheter att ordna frågan örn
statens övertagande av hantverksundervisningen för blinda kvinnor. En
lösning av denna fråga i överensstämmelse med den sakkunniges av skolöverstyrelsen
med flera förordade förslag synes mig både ändamålsenlig och
naturlig. Den härav föranledda årliga kostnadsökningen — omkring 2,700
kronor förutom löneförbättring, ålderstillägg och dyrtidstillägg åt rektor och
tre lärarinnor — är relativt obetydlig örn hänsyn tages till de med förslaget
förenade fördelarna. Engångsutgiften 61,500 kronor, i vilket belopp ingå
utgifter för inventarier med 15,000 kronor, torde heller icke vara ägnad att
ingiva betänkligheter. Riksdagens medgivande torde därför böra inhämtas
till upprättande av en hantverksskola för blinda kvinnor från och med höstterminen
1935 i de lokaler, som kunna disponeras genom nedläggandet av
förskolan för blinda i Växjö. De för reparationer och ändringar m. m. av
Växjö-skolans lokaler beräknade kostnaderna, som böra täckas genom anslag
för budgetåret 1934/1935, hava icke givit mig anledning till erinran.

De för budgetåret 1934/1935 erforderliga anslagen torde böra uppföras
bland utgifter för kapitalökning under rubrik ''Fonden för förlag till statsverket.
’»

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 124—123.

3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts här förevarande förslag avser i första hand, att förskolan
för blinda i Växjö skall nedläggas och dess elever överflyttas till förskolan
vid institutet för blinda å Tomteboda. Denna sammanslagning av de båda
förskolorna, på vars möjlighet 1933 års riksdag riktade uppmärksamheten,
finner utskottet välmotiverad och ändamålsenlig, och utskottet tillstyrker
fördenskull Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Genom nedläggandet av förskolan i Växjö öppnas tillika möjligheter att
genom disponerande av de ledigblivande lokalerna i Växjö på ett tillfredsställande
sätt ordna frågan örn statens övertagande av hantverksundervisningen
för blinda kvinnor. Det framlagda förslaget örn upprättande av en
hantverksskola i Växjö för blinda kvinnor finner utskottet i likhet med departementschefen
innebära en ändamålsenlig och naturlig lösning av denna
fråga, och utskottet tillstyrker alltså förslaget jämväl i denna del.

För genomförandet av den ifrågasatta omorganisationen erfordras dels
ombyggnad av förskolans å Tomteboda fastighet, dels reparations- och ändringsarbeten
å den för hantverksskolan i Växjö avsedda fastigheten. De
för dessa arbeten framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna, vilka
sistnämnda sluta å respektive 221,650 kronor och 61,500 kronor, hava icke
givit utskottet anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under
riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av de
nu utav utskottet tillstyrkta anslagen — hemställa,

att riksdagen må

I. besluta

a) att med utgången av juni 1935 nedlägga förskolan för
blinda i Växjö;

b) att från och med höstterminen 1935 upprätta en hantverksskola
för blinda kvinnor, vilken skall förläggas till
de genom nedläggandet av förskolan för blinda i Växjö
ledigblivna lokalerna;

II. för budgetåret 1934/1935 bevilja

a) till ombyggnad av förskolans å Tomteboda fastighet
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Th. Kellgren
upprättade ritningar och kostnadsförslag samt till inredning
m. m. ett reservationsanslag av 221,650 kronor;

b) till reparations- och ändringsarbeten å den för hantverksskolan
i Växjö för blinda kvinnor avsedda fastigheten
likaledes i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Th. Kellgren upprättade ritningar och kostnadsförslag samt
till inredning m. m. ett reservationsanslag av 61,500 kronor.

Stockholm den 23 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

35

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i
Malmö, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Alexander Nilsson, Nylander och
Jonsson i Lycksele; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i
Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i
Eskilstuna, Holmdahl, Olsson i Staxäng och Weijne.

Reservationer:

vid punkt 4:o) (uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen
vid universitetet i Uppsala) av herrar Svensson i Kompersmåla,
Borell, Bagge, Nylander, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxäng,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet, som tillika avlagt
besök å platsen, behovet av en ny växthusbyggnad inom en icke alltför
långt avlägsen framtid styrkt. Emellertid har utskottet icke funnit sig
övertygat om nödvändigheten av att denna byggnad kommer till utförande
redan under nästkommande budgetår. Statens organisationsnämnd, som
behandlat denna fråga, höll före, att nybyggnaden borde komma till utförande
först under budgetåret 1936/1937, och med hänsyn härtill har kanslern
för rikets universitet ansett sig ej böra redan nu äska anslag för ändamålet.
Ur synpunkten av beredande av arbetstillfällen finner utskottet ej
heller denna byggnad vara så angelägen; i Uppsala hava redan under detta
budgetår igångsatts och komma jämväl under nästkommande budgetår att
igångsättas en rad betydande statliga byggnadsföretag, varigenom rikliga
arbetstillfällen i byggnadsbranschen komma att beredas. Den förhandenvarande
statsfinansiella situationen bjuder slutligen enligt utskottets förmenande
till den största återhållsamhet, när det gäller igångsättandet av nya
byggnadsföretag. Ur nu angivna synpunkter anser sig utskottet böra för
närvarande avstyrka här förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts här förevarande förslag icke må av
riksdagen bifallas.»

vid punkt 9:o) (nybyggnad för kanslilokaler m. m. för tekniska högskolan)

dels av herrar Svensson i Kompersmåla, Borell, Bagge, Nylander, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxäng,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

36

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

»Utskottet har icke av den i ärendet förebragta utredningen funnit sig
övertygat om nödvändigheten av att den föreslagna nybyggnaden för kansli
m. m. för tekniska högskolan redan nu kommer till utförande.

Det mest bärande skälet för en nybyggnad är onekligen fackavdelningens
för lantmäteri behov av ökade och ändamålsenliga lokaler. Emellertid vill
utskottet framhålla, att denna fackavdelning redan under läsåret 1934/1935
kommer att omfatta fyra årsklasser — därav en utgör avslutningskurs för
den tidigare lantmäteriundervisningen — och att alltså i alla händelser
under nästkommande läsår provisoriska åtgärder måste vidtagas för att bereda
erforderliga lokaler för denna fackavdelning. Det torde enligt utskottets
förmenande icke vara uteslutet att låta detta provisorium vara ännu
ett eller annat år.

Utskottet vill vidare erinra, att frågan om anslag för här ifrågavarande
ändamål var föremål för prövning vid 1933 års riksdag utan att då vinna
riksdagens bifall. Därvid erinrades, att statens organisationsnämnd i sitt
betänkande den 25 oktober 1932 med plan för statens byggnadsverksamhet
under närmast kommande tioårsperiod ansett, att den föreslagna nybyggnaden
borde komma till stånd under tioårsperioden samt upptagit kostnadsbeloppet
på budgetåren 1937/1938 och 1938/1939.

Under förhandenvarande förhållanden synes den största försiktighet böra
iakttagas, då fråga är örn igångsättandet av nya byggnadsföretag. Härtill
kommer slutligen, att under alla omständigheter i huvudstaden en rad stora
statliga byggnadsföretag redan igångsatts eller med det snaraste torde komma
att igångsättas, vadan arbetstillgången inom byggnadsbranschen även
vid ett uppskov med här förevarande byggnadsföretag torde bliva god.

Av nu angivna skäl finner sig utskottet böra avstyrka Kungl. Maj:ts här
förevarande förslag.

Vad så beträffar frågan om uppförande och inredning av ett laboratorium för
svetsningsteknik har utskottet visserligen funnit behovet härav styrkt. Under
ärendets handläggning inom utskottet har emellertid upplysts, att frågan
örn lokaler för svetsningslaboratoriet skulle kunna vinna en ändamålsenlig
lösning genom laboratoriets förläggning inom det byggnadsstatiska laboratoriet
i den ifrågasatta byggnaden för kansli m. m. Kostnaderna för inredning
och utrustning hava då beräknats kunna begränsas från. tidigare angivna
26,100 kronor till 16,100 kronor. Det sålunda framlagda förslaget
har synts utskottet kunna innebära en lämplig lösning på här förevarande
lokalfråga. Då emellertid närmare utredning i ämnet saknas och utskottet
icke är berett att utan dylik utredning taga ståndpunkt till den ifrågasatta
förändringen av det framlagda förslaget till nybyggnad för kansli m. m.,
finner utskottet häri ytterligare ett skäl för uppskov med utförandet av sistberörda
byggnad. A andra sidan kan givetvis icke utskottet i det läge,
frågan numera kommit, tillstyrka anvisande av medel för uppförande av

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 37

en särskild byggnad för laboratorium för svetsningsteknik. Utskottet nödgas
alltså avstyrka jämväl Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts förslag om nybyggnad för kanslilokaler
m. m. för tekniska högskolan icke må av riksdagen
bifallas;

b) att Kungl. Maj:ts förslag om uppförande och inredning
av ett laboratorium för svetsningsteknik vid tekniska
högskolan icke må av riksdagen bifallas.»;

dels ock av herrar Hamrin och Jonsson i Lycksele, vilka ansett, att utskottet
bort avstyrka Kungl. Maj:ts här förevarande förslag.