Statsutskottets utlåtande Nr 120.
1
Nr 120.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1934 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/
1935 jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagteeknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1934/1935 har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen
under rubrik »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor;
6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.» fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels godkänna de av departementschefen förordade grunderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret
1934/1935,
dels ock besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch
fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent-
och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa
och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,
bro- och vägtrafikinspektion samt vid vägorganisationen i länen skola utgå
av statens automobilskattemedelsfond,
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-
eller anskaffningsanslag.
I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,
som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet samt
pensionsstaterna.
Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 saini. Nr 120—121.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
Vidare har Kungl. Maj:t i förutnämnda, den 3 januari 1934 dagtecknade
proposition (nr 1) under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets
behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för
dyrtidstillägg för budgetåret 1934/1935 såsom extra förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
departementet .
lantförsvaret......
sjöförsvaret ......
flygvapnet..........
» femte huvudtiteln
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» tionde »
kronor 950,000
» 135,000
... kronor 25,000
» 2,700,000
» 1,000,000
» 95,000 »
................................. »
................................. »
................................ »
»
3.820.000
3.300.000
105,000
1.650.000
5.350.000
520,000.
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag
hava inom riksdagen väckts följande motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr J. Pålsson väckt motion, nr 27,
däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att dyrtidstillägg icke utgår
åt någon efter den 1 januari 1934 i statens tjänst tillsatt extra eller ordinarie
befattningshavare samt ej heller åt i statsrådsprotokollet omnämnda
tjänsteinnehavare, som efter denna dag befordras till högre lönegrad nya
ålderstillägg, pension eller dylikt;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 90, inom första kammaren
av herr I. Pauli m. fl. och den andra, nr 161, inom andra kammaren
av herr I. Sefve, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
dyrtidstillägget till ordinarie befattningshavare vid de allmänna läroverken
för månad under kommande budgetår måtte beräknas på en tolvtedel
av årslönen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 198, inom första kammaren
av herr J. Johansson i Friggeråker och den andra, nr 165, inom
andra kammaren av herr G. Johanson i Hallagården, i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande bestämmelser angående
dyrtidstillägg till befattningshavare i statens tjänst, att befattningshavare
å indragningsstat med oreglerad avlöning, som åtnjuter pensionsförhöjning,
i dyrtidstilläggshänseende behandlas efter samma grunder som
personal med reglerad lön;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 199, inom första kammaren
av herr J. Johansson i Friggeråker och den andra, nr 166, inom
andra kammaren av herr G. Johanson i Hallagården m. fl., i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande bestämmel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
3
ser om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, att varken procentuellt
dyrtidstillägg eller barntillägg utgå å sådan arvodestjänst, som
icke är avsedd att utgöra innehavarens huvudsakliga verksamhet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 272, inom första kammaren
av herr A. Henriksson m. fl. och den andra, nr 394, inom andra kammaren
av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta örn sådan ändring i de av Kungl. Majit föreslagna
grunderna för dyrtidstilläggens utgående att dyrtidstillägg å nyreglerad
avlöning helt slopas, samt att å oreglerad avlöning procenttalet för dyrtidstillägget
utgår med en tredjedel av talet för levnadskostnadsökningen
•enligt socialstyrelsens index;
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 273, inom första kammaren
av herr E. B. Andersson i Fältenborg m. fl. och den andra, nr 389,
inom andra kammaren av herr A. Hilding m. fl., i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta sådan ändring i vad i statsverkspropositionen under
Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 6, Dyrtidstillägg
till befattningshavare i statens tjänst m. fl. föreslagits, att dyrtidstilläggen
under budgetåret 1934/1935 skola beräknas efter hälften av
det tal, som enligt nu gällande beräkningsgrunder överstiger ett indextal
av 136;
dels en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion,
nr 180, däri hemställts, det riksdagen måtte besluta om sådan ändring
i de av Kungl. Majit föreslagna grunderna för dyrtidstilläggens utgående,
att å s. k. nyreglerad avlöning dyrtidstilläggen helt slopas; att å s. k. oreglerad
avlöning procenttalet för dyrtidstillägget utgår med Va av talet för
levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens index, varvid procenttalet
i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal, dock med den
begränsningen, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg må utgå, fastställes
till 400 kronor per månad; att beträffande tjänstepensioner och
familjepensioner det dyrtidstillägg, som skall utgå, sänkes i relation till
den sänkning och maximering, som ovan föreslagits för s. k. icke reglerad
avlöning;
dels ock en inom andra kammaren av herr P. M. Olsson i Blädinge väckt
motion, nr 477, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att det täcktes Kungl. Majit låta verkställa utredning i vad
mån statstjänstemännens löner lämpligen må till större eller mindre del
kunna beräknas utgå efter gällande priser å jordbrukets viktigare livsmedel
oell efter verkställd utredning för riksdagen framlägga det förslag
vartill utredningen kunnat föranleda; samt att nuvarande dyrtidstillägg
såsom lönefyllnad till statens tjänstemän och befattningshavare avvecklas.
Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet infordrat utlåtanden
dels av statskontoret och skolöverstyrelsen över motionerna 1:90 och
lii 161, dels ock av statskontoret över motionerna T: 198 och TI: 165.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
Enligt de av 1923 och 1925 års riksdagar antagna grunderna utgå dyrtidstilläggen
med vissa procent å månadslönen. Beträffande befattningshavare
med oreglerad avlöninng är procenttalet för dyrtidstillägget lika
med hälften av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens
index, därvid procenttalet i förekommande fall av jämnas till närmast
lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår
dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt gent emot harn under 16 års
ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och
vid reglerade verk med 4 kronor för månad och harn. För befattningshavare
under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes
dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av 155
eller 154 — det indextal varmed departementschefen räknat för nästkommande
budgetår —- blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler
27 vid oreglerade verk och (27 -—18 =) 9 vid nyreglerade verk. Vid
nuvarande levnadskostnadsindex av 153 (= 152) utgår dyrtidstillägget
med 26, respektive 8 procent.
1931 års riksdag beslöt beträffande dyrtidstillägg under budgetåret
1931/1932, att, örn gällande levnadskostnadsindex under sagda budgetår
nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle beräknas efter
sistnämnda siffra.
För budgetåret 1932/1933 gällde på grund av 1932 års riksdags beslut,
att dyrtidstilläggen skulle utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte
stadgades en avvikelse beträffande de maximibelopp för månad, å vilka
enligt 1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå. Ifrågavarande maximibelopp
fastställdes för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden (i
stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden
(i stället för 650 kronor).
Det vid 1933 års riksdag fattade beslutet örn dyrtidstillägg under budgetåret
1933/1934 innebar väsentligen en återgång till förut gällande
grunder för dyrtidstilläggens fastställande. Dyrtidstilläggen skola alltså
under detta budgetår utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i övrigt
i huvudsak enligt de vid 1923 och 1925 års riksdagar fastställda
grunderna, dock med den avvikelsen, att, i vad avser bestämmande av
viss maximigräns för dyrtidstilläggen, de grunder, som härutinnan fastställts
av 1932 års riksdag, skola oförändrade tillämpas under budgetåret
1933/1934.
Departementschefen, som icke ansett sig böra föreslå någon ändring i
de för löpande budgetår gällande grunderna för dyrtidstilläggen, laar förordat,
att dyrtidstilläggen bestämmas att jämväl för budgetåret 1934/1935
utgå enligt vid 1923 och 1925 års riksdagar antagna allmänna grunder
samt att de för innevarande budgetår gällande maximeringsföreskrifterna
vinna fortsatt tillämpning under nästa budgetår. Till grund för
beräknandet av anslagen för dyrtidstillägg har lagts ett indextal av 154.
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
5
Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt
de sålunda föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader belöpa sig
till 15.9 miljoner kronor för befattningshavare och pensionärer vid
affärsverken samt till 42.o miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg
berättigade. De sålunda beräknade kostnaderna fördela sig på följande
sätt:
Milj. kr
Dyrtidstillägg vid affärsverken ............................................................................ 15.9
Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.
1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst å huvudtitlarna II—X .................................... 16.6
2. Statsunderstödda undervisningsanstalter .................................... 17.4
3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ............................ 0.5
4. F. d. befattningshavare saint änkor och barn m. fl............. 6.5
5. Pensionerade båtsmän m. fl..................................................... 1-0 42.0
Summa 57.9
Vid beräkningen av anslaget för dyrtidstillägg vid statsunderstödda
undervisningsanstalter bar hänsyn tagits till den tillfälliga utgiftsminskning
för nästa budgetår, som uppkommer vid den av riksdagen numera
godkända omläggningen av redovisningsåret för vissa statsbidragsberäkningar
m. m. vid folkundervisningen.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att dyrtidstilläggen
under nästkommande budgetår bestämmas utgå efter samma
grunder, som gälla för innevarande budgetår. Med denna ståndpunkt
kan utskottet alltså icke biträda de i väckta motioner framförda förslagen
örn ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggens utgående.
I herrar Paulis m. fl. och Sefves motioner 1:90 och 11:161 har föreslagits,
att dyrtidstillägget för befattningshavare vid de allmänna läroverken
skulle beräknas på en tolftedel av årslönen. I likhet med vad
statskontoret och skolöverstyrelsen i sina över motionerna avgivna yttranden
framhållit anser utskottet, att åtgärder böra vidtagas i syfte att
undanröja de olägenheter, som uppkomma därigenom, att befattningshavares
avlöning utbetalas med olika belopp olika delar av året. Då en
i ämnet verkställd utredning är beroende på Kungl. Maj:ts prövning,
förutsätter utskottet, att Kungl. Majit föranstaltar örn de anordningar,
som befinnas lämpliga för vinnande av nämnda syfte.
I sitt yttrande över herrar Johanssons i Friggeråker och Johansons
i Hallagården motioner 1:198 och 11:165 har statskontoret tillstyrkt genomförandet
från och med nästkommande budgetår av motionärernas i
besparingssyfte framkomna förslag, att befattningshavare å indragningsstat
med oreglerad avlöning, som åtnjuter pensionsförhöjning, i dyrtidstilläggshänseende
behandlas efter samma grunder, som befattningshavare
å indragningsstat med reglerad lön. Utskottet anser förslaget för
-
Vtskottet.
6 Statsutskottets utlåtande Nr 120.
tjänt av beaktande och förväntar, att åtgärder i denna riktning vidtagas
av Kungl. Maj:t.
Det av herrar Johansson i Friggeråker och Johanson i Hallagården
m. fl. i motionerna 1:199 och II: 166 ifrågasatta borttagandet av procentuellt
dyrtidstillägg och barntillägg å sådan arvodestjänst, som icke är
avsedd att utgöra innehavarens huvudsakliga verksamhet, ansluter sig
till ett av riksdagens år 1933 församlade revisorer i denna fråga gjort
uttalande. I sitt yttrande i anledning av revisorernas uttalande har statskontoret
med hänsyn till den bristande enhetlighet, som vore rådande på
detta område, ej ansett det lämpligen låta sig göra att utan vidare i
större eller mindre utsträckning avskaffa för närvarande utgående dyrtidstillägg,
utan funnit, att åtgärder i denna riktning borde föregås av
en närmare utredning i ämnet. Hela frågan örn nu förekommande arvodesbelopp
och örn dyrtidstillägg å dem borde underkastas en ingående
granskning i syfte att, i den mån så läte sig göra, få arvodena bestämda
efter mera enhetliga grunder, än vad nu vore fallet, och i samband därmed
i möjligaste mån avveckla systemet med dyrtidstillägg å arvoden.
Utskottet har funnit förevarande spörsmål förtjänt av vidare övervägande
genom Kungl. Maj:ts försorg.
Beträffande herr Olssons i Blädinge motion II: 477 örn beräkning av
statstjänstemännens avlöning på grundval av priserna å jordbrukets viktigaste
produkter vill utskottet endast erinra, att ett vid 1933 års riksdag
framställt liknande yrkande ej vann riksdagens bifall. Under framhållande
därjämte att en av samme motionär vid innevarande riksdag väckt
motion örn årliga utredningar rörande produktionskostnaderna för de viktigaste
livsmedlen ej föranlett någon riksdagens åtgärd, får utskottet avstyrka
motionen.
Vid beräkningen av anslag till dyrtidstillägg för nästkommande budgetår
har utskottet ej funnit anledning frångå det av Kungl. Maj:t till
utgångspunkt tagna medelindexet 154. Utskottet tillstyrker alltså Kungl.
Maj:ts förslag även i vad detsamma avser anslagsbeloppen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare, hörande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna ävensom
allmänna indragningsstaten, med bifall till Kungl.
Maj:ts förevarande förslag samt med avslag å motionerna
1:27 av herr Pålsson, I: 272 av herr Henriksson
m. fl. och II: 394 av herr Hansson i Rubbestad m. fl.,
I: 273 av herr Andersson i Fältenborg m. fl. och II: 389
av herr Hilding m. fl. samt II: 180 av herr Bengtsson i
Kullen, godkänna de av departementschefen i stats
-
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
7
rådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari
1934 förordade grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret
1934/1935;
b) för budgetåret 1934/1935 såsom extra förslagsanslag
anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst
under andra huvudtiteln ........................kronor
» tredje » ........................ »
» fjärde » försvarsdepar -
950.000
135.000
» » »
» » »
7> J> »
» femte »
» sjätte »
» sjunde
» åttonde »
» tionde »
tementet ....
lantförsvaret
sjöförsvaret...
flygvapnet ....
» 25,000
» 2,700,000
» 1,000,000
» 95,000
» 3,300,000
» 105,000
* 1,650,000
» 5,350,000
» 520,000;
c) besluta,
ej mindre att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen
ävensom patent och registreringsverket
och försäkringsinspektionen skola utgå av de
medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
väg-, bro- och vägtrafikinspektionen samt vid
vägorganisationen i länen skola utgå av statens automobilskattemedelsfond,
än även att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag.
II. att herrar Paulis m. fl. och Sefves motioner I: 90
och II: 161 må anses besvarade med vad utskottet
ovan anfört;
8 Statsutskottets utlåtande Nr 120.
lil. att herrar Johanssons i Friggeråker och Johansons
i Hallagården motioner 1:198 och II: 165 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört;
IV. att herrar Johanssons i Friggeråker och Johansons
i Hallagården m. fl. motioner 1:199 och II: 166
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;
V. att herr Olssons i Blädinge motion II: 477 ej må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 maj 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla, Nilsson
i Malmö, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, friherre Lagerfelt, Alexander Nilsson,
Nglander och Jonsson i Lycksele; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,
Andersson i Prästbol, Högström och Olsson i Staxäng.
Reservationer
dels av herrar Alexander Nilsson, Strindlund och Svensson i Grönvik,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Genom senaste årens starkt framträdande och särskilt bland jordbruksbefolkningen
kännbara depression Ilar landets ekonomiska barkraft avsevärt
försvagats. Samtidigt med att skattekällorna minskats, ställas alltjämt
de största anspråk på såväl stat som kommuner, då det gäller att
lindra nöd och arbetslöshet. Att kunna begränsa utgifterna för det allmänna
måste mer än eljest framstå som en tvingande nödvändighet, något
som ej heller statens befattningshavare lära undgå att helt heröras av.
I ekonomiskt hänseende äro dessa alltjämt jämförelsevis gynnsamt ställda,
och deras förmåga att hära en inkomstminskning måste anses betydligt
större än många andra befolkningsgruppers.
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
9
Enligt Kungl. Maurts förslag skulle dyrtidstilläggsgrunderna bibehållas,
oförändrade för budgetåret 1934/1935; dyrtidstilläggen skulle alltså alltjämt
utgå efter en kvartalsvis rörlig index, varvid för nästkommande
budgetår räknats med ett indextal av 154. Utskottet, som emellertid funnit
en minskning av statens löneutgifter oundviklig, anser sig böra föreslå,
att dyrtidstilläggen för nästkommande budgetår bestämmas att utgå efter
fast, för hela budgetåret gällande indextal av 144. Detta innebär att dyrtidstilläggen
komma att utgå med 22, respektive 4 procent i stället för som
nu med. 26, respektive 8 procent. Den budgetära besparing, som härigenom
skulle uppnås i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, kan uppskattas till
cirka 20 miljoner kronor; medan Kungl. Maj:t räknat med en total utgiftssumma
av 57.9 miljoner kronor, skulle densamma vid bifall till utskottets
förslag kunna begränsas till 38.5 miljoner kronor, på sätt framgår av följande
tabell.
Kostnaderna för dyrtidstilläggen vid index 144.
Mili. ki''-
Dyrtidstillägg vid affärsverken ............................................................... 8.5
Dyrtidstillägg i övrigt:
1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst å huvudtitlarna II—X............................... 10.2
2. Statsunderstödda undervisningsanstalter................................ 14.4
3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X .................... 0.4
4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl........ 4.o
5. Pensionerade båtsmän m. fl..................................................... l.o 30.0
Summa 38.5
Utskottet, som alltså beaktat de i ett flertal motioner framförda kraven
på en allmän reduktion av dyrtidstilläggen, får med avseende å vissa
andra motionsvis framkomna detaljönskemål anföra följande.
I herrar Paulis m. fl.---utskottet avstyrka motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare, hörande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna ävensom
allmänna indragningsstaten, i anledning av Kungl.,
Maj:ts förevarande förslag samt motionerna I: 27 av
herr Pålsson, 1:272 av herr Henriksson m. fl. och
11:394 av herr Hansson i Rubbestad m. fl., 1:273 av
herr Andersson i Fältenborg m. fl. och II: 389 av herr
Hilding m. fl. samt II: 180 av herr Bengtsson i Kullen,
besluta, att dyrtidstilläggen åt befattningshavare i
statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/1935 skola
Bihang lill riksdagens protokoll 19,1''t. fl saini. Nr 120—121. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 120.
utgå efter ett fast indextal av 144 samt i övrigt enligt
de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 3 januari 1934 förordade grunderna;
h)
för hudgetåret 1934/1935 såsom extra förslagsanslag
anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst
ider andra huvudtiteln |
........................ kronor |
500,000 |
|
» tredje |
» |
........................ » |
60,000 |
» fjärde |
» |
försvarsdepar-tementet ... » |
11,000 |
» » |
» |
lantförsvaret » |
1,200,000 |
» » |
» |
sjöförsvaret... » |
500,000 |
» |
flygvapnet .... » |
45,000 |
|
» femte |
» |
........................ » |
1,900,000 |
» sjätte |
» |
............ » |
50,000 |
» sjunde |
................ » |
750,000 |
|
» åttonde |
» |
............... » |
4,450,000 |
» tionde II. --- III. --- IV. --- V. --- |
........................ » |
270,000 |
dels av herrar Hamrin, Jonsson i Lycksele och Jeppsson;
dels och av herrar Svensson i Kompersmåla, Persson i Falla och Olsson
i Staxäng.