Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1934/1935 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet.
(3:e avd.)
Centrala verk med underlydande stater.
l:o) Kommerskollegii verksamhet. På grund av Kungl. Maj:ts i den
till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 därom
gjorda framställning (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över handelsärenden samma dag) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetåret ägt rum, till uppehållande av kommersr
kollega verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra förslagsanslag av 21,800 kronor.
2:o) Kostnader för viss låneverksamhet. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag angående anslag till bestridande av kostnader för viss låneverksamhet
inom kommerskollegium (punkt 2, sid. 3) avgiver utskottet framdeles
under riksdagens utlåtande; vilket härmed
anmäles.
3:o) Bergsstaten. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, sid.
3—10) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid bergsstaten på
följande sätt:
Befattning
4 bergmästare ...
3 gruvingenjörer
4 kontorsbiträden
Lönegrad
B 29
B 22
B 4;
Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 10.
Utskottet.
2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
dels besluta, att å övergångsstat skola uppföras följande befattningar,
nämligen:
Befattning Lönegrad
1 bergmästare .................................................... B 29
1 gruvingenjör ................................................... B 22
1 kontorsbiträde ................................................. B 4:
dels godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas från och med
den 1 juli 1934:
Avlöningrsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 72,000
Expenser ................................................. » 5,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar till bergsstatens
befattningshavare, förslagsanslag ...................... » 9,000
Förslagsanslag kronor 86,000.
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 20,000;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten, nu 101,000
kronor, med 5,000 kronor till 106,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär minskning av antalet bergmästardistrikt
från fem till fyra och överflyttande på övergångsstat av den
övertaliga personalen, en bergmästare, en gruvingenjör och ett kontorsbiträde.
Kommerskollegium har framlagt tre olika alternativ till
distriktsindelning, betecknade A, B och C. Bland dessa har departementschefen
förordat alternativ B. Ändringen i indelningen skulle genomföras
i samband med närmast inträffande ledighet å bergmästartjänst.
Vad anslaget för nästa budgetår beträffar, hänför sig den ifrågasatta
höjningen till den å avlöningsstaten uppförda anslagsposten till resekostnads-
och traktamentsersättningar till bergsstatens befattningshavare, vilken
post föreslagits höjd från 4,000 kronor med 5,000 kronor till 9,000 kronor.
Utskottet vill till en början erinra, att föregående års riksdag funnit
sig böra i princip biträda vad departementschefen då anfort i fråga örn
bergsstatens organisation å fyra distrikt. Riksdagen framhöll emellertid,
att den äldste bergmästaren bleve pensionsmässig först den 5 augusti 1937
och att den äldste gruvingenjören ej uppnådde pensionsåldern förrän den
28 juli 1939. Med hänsyn härtill uttalade riksdagen, att, då frågan örn uppförande
av de föreslagna befattningarna å övergångsstat sålunda icke
krävde omedelbart avgörande, riksdagen ansett, att, innan beslut därom
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
3
fattades, riksdagen borde beredas tillfälle att taga del av blivande förslag
till ändrad indelning av bergmästardistrikten. Med anledning härav ansåg
sig riksdagen böra avslå Kungl. Marits förslag örn överförande å övergångsstat
av vissa befattningar.
I årets statsverksproposition har — såsom förut framhållits — redogjorts
för tre av kommerskollegium efter anmodan från Kungl. Majit framlagda
alternativa förslag till ny indelning av bergmästardistrikten, av
vilka förslag departementschefen förordat det såsom alternativ B betecknade.
Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att kommerskollegium vid framläggandet
av berörda förslag erinrat, att, såvitt någon oförutsedd avgång
ur tjänsten icke inträffade inom bergsstaten, omorganisationsfrågan icke
bleve aktuell förrän på hösten 1937. Att bedöma arbetsbördans fördelning
vid tiden för omorganisationsprogrammets aktualisering syntes kollegium,
med hänsyn till den bristande stadga, varunder näringslivet numera arbetade,
och de därmed förknippade svårigheterna att förutsäga förhållanden
vid nämnda tidpunkt, endast i ringa mån vara möjligt.
Jämväl utskottet är av den uppfattningen, att vägande skäl tala för att
icke nu taga definitiv ställning till spörsmålet örn ny distriktsindelning
inom bergsstaten, särskilt med hänsyn till frågan örn bergmästarexpeditionernas
och arkivens förläggning. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla,
att ett genomförande av det av departementschefen förordade alternativet
oförändrat synes medföra relativt höga utgifter för rese- och traktamentsersättningar.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat, torde någon övergångsstat
för bergsstaten lämpligen icke böra uppföras utan antalet befattningar
å ordinarie stat upptagas till samma antal som för närvarande. I ordinarie
staten torde emellertid under en rubrik, förslagsvis benämnd »Anm.»,
böra angivas, att vid inträffad ledighet å en bergmästar-, en gruvingenjörsoch
en kontorsbiträdesbefattning en dylik befattning skall indragas.
Utskottet, som i övrigt ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid
bergsstaten på följande sätt:
Befattning Lönegrad
5 bergmästare ................................ B 29
4 gruvingenjörer ............................ B 22
5 kontorsbiträden ............................ B 4;
Anin. Vid inträffad ledighet å en bergmästar-, en gruvingenjörsoch
en kontorsbiträdesbefattning skall en dylik befattning indragas.
b) godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas
från och med den 1 juli 1934:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ...................... kronor 92,000
Expenser ............................. » 5,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar
till bergsstatens befattningshavare,
förslagsanslag ................ » 9,000
Förslagsanslag kronor 106,000;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten,
nu 101,000 kronor, med 5,000 kronor till 106,000 kronor.
4:o) Sprängämnesinspektionens verksamhet. Statens elektriska inspektions
verksamhet. Fartygsinspektionens verksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 4, 6 och 7, sid. 10—13) hemställer utskottet,
j .,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa,
a) till uppehållande av sprängämnesinspektionens
verksamhet ett extra förslagsanslag av 8,800 kronor;
b) till uppehållande av statens elektriska inspektions
verksamhet ett extra förslagsanslag av 26,600 kronor;
samt
c) till uppehållande av fartygsinspektionens verksamhet
ett extra anslag av 62,300 kronor.
5:o) Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna.
I fråga örn Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna (punkt 9, sid. 15)
avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
6:o) Navigationslärarkursen. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning (punkt 10, sid. 16) hemställer utskottet,
att riksdagen må å riksstaten upptaga det ordinarie
reservationsanslaget till navigationslärarkursen utan
angivet belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 5
7:o) Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. På grund av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 11, sid. 16 ock 17) får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för anordnande av kompletteringskurs
vid tekniskt läroverk för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 2,400 kronor.
8:o) Laboratorieutrustning vid navigationsskolan i Malmö. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 17—19) att
dels medgiva, att vad av tidigare för komplettering av vissa laboratorier
m. m. anvisade anslag beräknats för komplettering av maskinlaboratoriet
vid tekniska läroverket i Malmö i stället må användas för anskaffande avutrustning
för ett självständigt laboratorium vid navigationsskolan i
Malmö,
dels ock för sistnämnda ändamål för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
På därom av Kungl. Majit framställt förslag beslöt 1931 års riksdag för
nedbringande av de högst avsevärda kostnader, anskaffningen av maskinlaboratorier
för navigationsskolorna eljest beräknats draga, komplettering
av vissa laboratorier vid tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut
samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom reparationer
av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i Härnösand
för en beräknad kostnad av 30,000 kronor samt anvisade för detta
ändamål för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
För fortsatt komplettering i enlighet med den uppgjorda planen har sedermera
1932 års riksdag å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisat
ytterligare ett belopp av 10,000 kronor.
Med hänsyn till det budgetära läget gjordes icke någon framställning
till 1933 års riksdag örn anslag för ifrågavarande ändamål.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär den avvikelsen från den
ursprungligen uppgjorda planen, att det äskade beloppet jämte viss å tidigare
anvisade anslag kvarstående reservation skulle få användas för anskaffande
av utrustning för ett självständigt laboratorium vid navigationsskolan
i Malmö i stället för, såsom förut avsetts, till komplettering
av laboratoriet vid tekniska läroverket därstädes.
Såsom skäl för den föreslagna avvikelsen från den ursprungliga planen
för komplettering av vissa laboratorier har i statsrådsprotokollet
angivits, att laboratorier rågan vid Malmö navigationsskola så till
vida kommit i ett nytt läge, som viss örn- och tillbyggnad av skolans
lokaler avsetts att bereda utrymme jämväl för ett skolans eget laborato
-
UisAettet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10
rium, att skolan såsom gåva erhållit viss laboratorieutrustning (fullständigt
ångmaskinsaggregat) samt att det, då en anordning med för flera anstalter
gemensamma maskinlaboratorier måste i flera avseenden medföra
betydande olägenheter, skulle vara den nr alla synpunkter lyckligaste lösningen,
örn navigationsskolan kunde erhålla ett självständigt laboratorium
med tillräcklig utrustning inom ramen för de kostnader, som den eljest
erforderliga kompletteringen av tekniska läroverkets laboratorium skulle
draga.
Utskottet kan icke dela den uppfattningen, att de sålunda anförda skälen
äro av den beskaffenhet, att de böra föranleda ett frångående av den
så sent som år 1931 av riksdagen beslutade organisationen av navigationsskolorna.
Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anskaffande och utrustning
av ett självständigt laboratorium vid navigationsskolan i Malmö. I likhet
med departementschefen anser dock utskottet, att ett ytterligare uppskov
med slutförandet av kompletteringsplanen skulle för navigationsskolan
medföra avsevärda olägenheter. Utskottet har därför velat tillstyrka, att
för fortsatt komplettering enligt den ursprungliga planen för nästa budgetår
anvisas återstoden av det tidigare beräknade beloppet eller 10 000
kronor. Vid bifall härtill torde anslagets rubrik böra ändras i överensstämmelse
med vad utskottet sålunda förordat,
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för fortsatt komplettering av vissa
laboratorier för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
9:o) Lots- och fyrinrättningen. Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I fråga
örn Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till lots- och fyrinrättningen
(punkt 13, sid. 19—27) samt till säkerhetsanstalter för sjöfarten
(punkt 14, sid. 27—39) har riksdagen redan fattat beslut; varom
utskottet velat här
erinra.
10 :o) Patent- och registreringsverket. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 15, sid. 39—43) att
dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för
patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1934,
dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket
med oförändrat belopp 1,500,000 kronor.
Enligt numera tillämpade budgetprinciper bör det ordinarie förslagsanslaget
till patent- och registreringsverket uppföras i riksstaten med
samma belopp som inkomsttiteln »Patent- och varumärkes- samt registre
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ringsavgifter». I enlighet härmed äro i riksstat© n för innevarande budgetår
ifrågavarande anslag och inkomsttitel upptagna med enahanda belopp
av 1,500,000 kronor. De inflytande avgifterna tillgodoföras över anslaget
en särskild fond, »patent- och registreringsverkets fond», från vilken
utgifterna för verket bestridas.
Den av 1933 års riksdag godkända staten för patent- och registreringsverket
har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor
Avlöningar till å övergångsstat uppförda en byrådirektör
och en registrator, förslagsvis .................... »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vika
riatsersättningar
m. m., förslagsvis ..................
Expenser, förslagsvis ..................................
Fastigheten, förslagsvis ................................
Postavgifter och transportkostnader, förslagsvis ........ »
Resor, förslagsvis ......................................
Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerations
avgifter
och dylikt, samt kungörelser, förslagsvis ---- »
Återställda registrerings- m. fl. avgifter, förslagsvis---- »
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsvis ............................................
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ........ »
Dyrtidstillägg, förslagsvis ........................... »
564,700
18,000
300.000
64.000
15.000
8,500
1,000
160.000
25.000
2,600
50.000
85.000
Summa kronor 1,293,800.
Det av departementschefen nu förordade förslaget till stat för patentoch
registreringsverket innebär allenast den ändring i nu gällande stat, att
posten för pensioner åt avskedade tjänstemän höjts med 15,000 kronor eller
från 50,000 kronor till 65,000 kronor samt att till statsbidrag för inrättande
av ett uppfinnarekontor upptagits en ny anslagspost å 8,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Vad särskilt angår frågan örn statsbidrag för inrättande av ett
uppfinnarekontor, har den för kontorets verksamhet upplagda planen och
de för statsbidragets erhållande ifrågasatta villkoren icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för patent- och registre
ringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1934:
Utskottet
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 564,700
Avlöningar till å övergångsstat uppförda
en byrådirektör och en registrator,
förslagsvis................ » 18,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis.................. » 300,000
Expenser, förslagsvis................ » 64,000
Fastigheten, förslagsvis ............ » 15,000
Postavgifter och transportskostnader,
förslagsvis ........................ » 8,500
Resor, förslagsvis .................. » 1,000
Publikationer, efter avdrag av influtna
prenumerationsavgifter och
dylikt, samt kungörelser, förslagsvis
................................ » 160,000
Återställda registrerings- m. fl. avgifter,
förslagsvis ................ » 25,000
Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern, förslagsvis...... » 2,600
Bidrag till uppfinnarekontoret...... » 8,000
Pensioner åt avskedade tjänstemän,
förslagsvis ........................ » 65,000
Dyrtidstillägg, förslagsvis .......... » 85,000
Summa kronor 1,316,800;
samt
b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patent-
och registreringsverket med oförändrat belopp,
1,500,000 kronor.
liro) Kostnader för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattning med vissa slag av registrering. I överensstämmelse
med Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt 16, sid. 43 och 44)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna folden
Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande
befattningen med registreringar och anmälningar
till förenings- med flera register för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 9
12 :o) Statens provningsanstalt. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 17, sid. 44—48) att med godkännande av ett av departementschefen
förordat förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från
och med den 1 juli 1934, höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalten,
nu 341,100 kronor, med 13,000 kronor till 354,100 kronor.
Utgifterna för statens provningsanstalt bestridas från ett under tionde
huvudtiteln upptaget ordinarie förslagsanslag, varvid dock är att märka,
att dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg till anstaltens personal
utgå från huvudtitelns allmänna anslag för nämnda ändamål. Inkomsterna
från anstalten uppföras å riksstatens inkomstsida å särskild titel
under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet».
Beträffande anstaltens faktiska utgifter och inkomster samt de tillskott
av statsmedel, som under senare år erfordrats för uppehållande av anstaltens
verksamhet, torde få hänvisas till den sammanställning härutinnan,
som finnes intagen i tionde huvudtiteln, sid. 81, i 1932 års statsverksproposition.
Till komplettering må nämnas, att för budgetåren 1931/1932 och
1932/1933 utgifterna — inbegripet kostnaderna för dyrtidstillägg — utgjort
sammanlagt respektive 402,200 kronor och 386,400 kronor samt inkomsterna
305,100 kronor och 302,100 kronor. Tillskotten av statsmedel
hava alltså för nämnda båda budgetår uppgått till 97,100 kronor respektive
84,300 kronor.
I riksstaten för nu löpande budgetår är det ordinarie förslagsanslaget
till statens provningsanstalt upptaget med 341,100 kronor.
Den av 1933 års riksdag godkända staten för provningsanstalten har följande
utseende:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ................................................kronor 165,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 42,000
Tillfälliga biträden, förslagsanslag » 40,000
Inspektörens arvode.................................... *__ 1>00Q kronor 248,000
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .......................................................kronor 30,600
Omkostnadsstat.
Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor 9,000
» värme, förslagsanslag » 5,000
» inventarier och maskiner m. m................. » 4,000
» bibliotek ........................................................ » 2,000
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
glasvaror, förslagsanslag ........................... laboratorieutensilier, kemikalier, maten- |
kronor |
4,000 |
alier, förbrukningsartiklar, provnings-anordningar m. m., förslagsanslag .... |
» |
18,000 |
expenser, förslagsanslag ............................ |
» |
14,000 |
resor, förslagsanslag.................................... |
4,000 |
|
publikationer, förslagsanslag .................... underhåll av tomten m. m., förslagsan- |
» |
1,000 |
slag ............................................................ |
1,500 kronor 62.500 |
Förslagsanslag kronor 341,100.
Vad först avlöningsstaten angår, innebär Kungl. Maurts nu föreliggande
förslag allenast den ändring, att anslagsposten till tillfälliga biträden
skulle med hänsyn till postens belastning höjas från 40,000 kronor till
50,000 kronor.
Beträffande övergångsstaten har någon ändring icke ifrågasatts.
Vad omkostnadsstaten beträffar, har posten till värme ansetts kunna
nedsättas med 500 kronor, under det att posten till expenser höjts med 3,500
kronor eller från 14,000 kronor till 17,500 kronor. Slutligen har posten för
»inventarier och maskiner m. m.» ansetts höra erhålla förändrad benämning
och i staten upptagas under rubriken »tekniska inventarier och maskiner
m. m.»
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens provningsanstalt,
att tillämpas från och med den 1 januari 1934:
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ... kr. 165,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag
» 42,000
Tillfälliga biträden, förslagsanslag » 50,000
Inspektörens arvode » 1,000 258,000
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .................. 30,600
Omkostnadsstat.
Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag
kr. 9,000
» värme, förslagsanslag ............ » 4,500
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
11
Till tekniska inventarier och maskiner
m. m. kr.
» bibliotek .......................... »
» glasvaror, förslagsanslag »
» laboratorieutensilier, kemikalier,
materialier, förbrukningsartiklar,
provningsanordningar
m. m., förslagsanslag
......... »
» expenser, förslagsanslag »
» resor, förslagsanslag »
» publikationer, förslagsanslag »
» underhåll av tomten m. m.,
förslagsanslag ................»
4.000
2.000
4,000
18,000
17,500
4.000
1.000
1,500 65,500
Summa kronor 354,100;
samt
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens
provningsanstalt, nu 341,100 kronor, med 13,000 kronor
till 354,100 kronor.
Handel och sjöfart.
13:o) Handelshögskolan i Stockholm. Exportstipendier. På grund av
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och 19, sid. 48—50) får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa
a) såsom bidrag till handelshögskolan i Stockholm
under läsåret 1934—1935 ett extra anslag av 25,000
kronor; samt
b) till exportstipendier ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
14:o) Svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Majit bär föreslagit
riksdagen (punkt 20, sid. 50—54) att såsom understöd för år 1934 till svenska
handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 70,500 kronor.
Till svenska handelskamrar i utlandet har för innevarande budgetår anvisats
ett anslag av enahanda storlek som det nu äskade.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
vnkotttt.
Beträffande anslagets historik torde få hänvisas till tionde huvudtiteln,
sid. 96 och 97, i 1932 års statsverksproposition.
Det för budgetåret 1933/1934 anvisade anslaget har fördelats å de olika
handelskamrarna sålunda, att handelskammaren i London erhållit 20,000
kronor, handelskammaren i Paris 12,500 kronor, handelskammaren i New
York 15,500 kronor, handelskammaren i Sydney 12,500 kronor och handelskammaren
i Warschau 10,000 kronor.
Därjämte har Kungl. Maj:t tilldelat handelskammaren i London och
handelskammaren i Paris av särskilda förhållanden betingade bidrag för
år 1933 å 10,000 kronor respektive 6,500 kronor, vilka belopp utgått från
handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefondens räntemedel.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr E. Nylander väckt
motion, nr 220, vari hemställts, att såsom understöd åt svenska handelskammaren
i Riga å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisas ett extra
anslag av 5,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vad angår det motionsvis väckta yrkandet örn anslag åt svenska handelskammaren
i Riga, har — såsom statsrådsprotokollet utvisar —• departementschefen
ansett sig av statsfinansiella skäl icke kunna tillstyrka
medels anvisande å riksstaten till sagda handelskammare. Utskottet anser
ock för sin del en höjning av riksstatsanslaget för det ändamål, varom
fråga är, icke böra förekomma, men förutsätter, att, därest fullgiltiga skäl
för utanordnande av något statsbidrag till svenska handelskammaren i
Riga efter ytterligare utredning av ärendet förebringas, Kungl. Majit må
kunna av tillgängliga medel annorledes understödja sagda handelskammare.
Utskottet hemställer alltså,
I:o) att riksdagen må såsom understöd för år 1934
till svenska handelskamrer i utlandet å riksstaten för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 70,500
kronor; samt
II:o) att herr Nylanders ovanberörda motion, II: 220,
må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört. ■
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
13
15:o) Internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik. 1 enlighet
med Kungl. Marits förslag (punkt 21, siel. 54 och 55) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag för år 1935 till den
internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik å
riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 700 kronor.
16:o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 22, sid. 55—63), att för beredande under år 1934 åt sjömanshusen
av ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets
räkning å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 146,000 kronor.
Sjömanshusinstitutionen tillkom år 1748 såsom ett led i vissa strävanden
att genom särskilda åtgärder bringa ordning och skick inom sjöfarten
och för sjöfartens befrämjande över huvud taget. Sjömanshusens ursprungligen
främsta uppgifter voro utdelande av understöd till behövande
sjöfolk eller deras efterlevande, utövande av viss tillsyn och kontroll över
sjömän samt förvaltning av sjömanshusens kassor och fonder. Efter hand
hava emellertid sjömanshusen kommit att anlitas även för statliga uppgifter,
främst genom att tillhandagå i avseende å de värnpliktigas inskrivning
och redovisning samt beträffande kontroll i vissa sociala och andra
hänseenden och genom att meddela myndigheter och andra upplysningar
rörande sjöfolket m. m.
Sjömanshusens viktigaste inkomster utgöras av den s. k. tonavgiften,
som utgår för fyån svensk hamn till utrikes ort avgående fartyg, den å
sjöfolkets intjänta hyra utgående s. k. hyresavgiften, räntor å sjömanshusens
fondmedel samt ersättning av statsmedel.
Ersättningsfrågan in t ill 19 3 3 års riksdag. Som ersättning
för ombesörjandet av förenämnda sjömanshusen åvilande bestyr
med värnpliktigas inskrivning och redovisning ävensom utarbetande av
sjöfartsstatistiska uppgifter anvisade riksdagen å extra stat för vart och
ett av åren 1900—1911 ett anslag å 30000 kronor. Detta anslag utgick för
åren 1912—1920 med ett till 40,000 kronor för år höjt belopp.
I anledning av en av 1915 års riksdag i skrivelse, nr 175, gjord hemställan
uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1916 åt kommerskollegium att med
tillhjälp av sakkunniga verkställa utredning angående sjömanshusen i
riket, i syfte att dessa institutioner på ett bättre sätt än dittills måtte
kunna fylla sitt ändamål, ävensom att därefter till Kungl. Majit avgiva
de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Den. 18 november 1919 avlämnade dessa sakkunniga (1917 års sjömanshuskommitterade)
till kommerskollegium betänkande och förslag till sjömanshusens
omorganisation. Efter en ingående utredning rörande sjömanshusens
arbetsuppgifter uttalade de sakkunniga, att den andel i arbetsbördan,
som arbetet för direkta statsändamål eller därmed likställda
ändamål utgjorde, icke syntes böra sättas till mindre än 75 procent av sjömanshusens
hela arbetsbörda.
Sedan Kungl. Majit den 20 september 1919, i anledning av hemställan
av samma års riksdag, uppdragit åt de s. k. skeppstjänstkommitterade att
utarbeta förslag angående ordnande av sjömanspensioneringen, framlade
kommerskollegium i skrivelse till Kungl. Majit den 9 december
1919 förslag till en provisorisk lösning av frågan örn statsbidrag
till sjömanshus. Under åberopande av den av 1917 års sjömanshuskommitterade
verkställda uppskattningen av statens andel i sjömanshusens
arbetsuppgifter samt med utgångspunkt från ett inom de
kommitterade framkommet förslag, enligt vilket den årliga omkostnadsstaten
för sjömanshusen upptogs till 216,600 kronor, hemställde kollegium
därvid om statsanslagets provisoriska fastställande till 75 procent av
sistnämnda belopp eller i avrundat tal 162,000 kronor. Kungl. Majits i
statsverkspropositionen till 1920 års riksdag i enlighet härmed gjorda
hemställan bifölls av riksdagen. Samma anslag, 162,000 kronor, har sedermera
årligen till och med år 1932 anvisats för ifrågavarande ändamål.
Omorganisationsfrågan intill 193 3 års riksdag. 1917
års sjömanshuskommitterades majoritet förordade i fråga örn antalet sjömanshus
en minskning från 47 till 31, medan en reservant, som instämde
i förslaget om fullständig indragning av 16 sjömanshus, ansåg, att av de
återstående 31 allenast 12 borde bibehållas som sjömanshus och 19 ombildas
till mönstringskontor.
I skrivelse den 23 september 1927 örn anslag åt sjömanshusen för år
1928 föreslog kommerskollegium indragning från och med den 1 januari
1929 av inalles 13 av de 16 sjömanshus, som av majoriteten inom sjömanshuskommitterade
föreslagits till indragning. Dessa av kollegium till indragning
ifrågasatta sjömanshus voro de i Piteå, Skellefteå, Hudiksvall,
Uppsala, Södertälje, Söderköping, Linköping, Vadstena, Jönköping, Ronneby,
Falkenberg, Kungälv och Lidköping. De av kollegium anförda skä
len för indragning av nämnda sjömanshus voro i korthet följande:
Under årens lopp hade olägenheter allt mera gjort sig märkbara i fråga
örn bibehållande av en del av de mindre sjömanshusen. Sålunda hade
det visat sig svårt att annorledes än efter flera påstötningar kunna förmå
vederbörande sjömanshusdirektion att avgiva svar å kollegii skrivelser
eller att avlämna föreskrivna periodiska uppgifter till kollegium. På
grund av sjömanshusens stora antal vore vidare organisationen ganska
tungrodd, vilket bland annat framträdde vid skriftväxling och genom
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
15
svårigheten för kollegium att genom inspektion på ort oell ställe underkasta
vederbörande erforderlig kontroll. Enär ombudsmansbefattningarna
särskilt vid de minsta sjömanshusen av naturliga skäl hade karaktären
av bisysslor, hade slutligen jämförelsevis täta ombyten av innehavare
å befattningarna ifråga blivit följden, ett förhållande som icke kunnat
undgå att inverka menligt på tjänstens utövande.
Genom en indragning av åtminstone flertalet av de mindre sjömanshusen
skulle de nyss antydda olägenheterna i väsentlig grad bortfalla.
Samtidigt därmed skulle vinnas en stor fördel i avseende å en av sjömanshusens
viktigare funktioner, nämligen understödsutdelningen. Den
höjning av statsbidraget från 40,000 kronor till 162,000 kronor, som under
de senare åren genomförts, hade visserligen möjliggjort väsentliga förbättringar
i nu ifrågavarande hänseende. Men det stöde för kollegium
fullt klart, att en viss centralisering av sjömanshusen och deras verksamhet
i förevarande avseende skulle kunna verka mycket gagneligt. Genom
av kollegium utfärdade anvisningar rörande sjömanshusens understödsverksamliet
hade det under de senare årens lopp lyckats att genomdriva
en viss utjämning de olika sjömanshusen emellan och förbättringar i
övrigt i vad anginge understödsutdelningen och kapitaltillgångarna.
Emellertid kvarstode ännu åtskilliga ojämnheter, som det vore önskvärt
få undanröjda. Detta skulle underlättas, örn ett antal mindre sjömanshus,
där understödsutdelningen och även annan verksamhet visat sig
spela mindre roll, indroges och deras kapitaltillgångar finge komma
andra sjömanshus tillgodo, samtidigt som hela organisationen bleve lättare
att överblicka och handhava.
Under åberopande av vad kollegium sålunda anfört och under framhållande,
att något slutligt avgörande beträffande sjömanshuskommitterades
förslag till omorganisation av sjömanshusen icke kunde åvägabringas,
förrän ställning tagits till ett av skeppstjänstkommitterade dåmera
utarbetat förslag angående ordnande av sjömanspensioneringen, förklarade
kollegium sig finna det vara angeläget, att, i avvaktan på en slutlig
lösning av båda förenämnda frågor, en åtminstone provisorisk omorganisation
av sjömanshusen i av kollegium antydd riktning åstadkommes.
Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1928 av denna fråga anförde
föredragande departementschefen — under erinran hurusom 1921
års riksdag i sin skrivelse, nr 10 A, i fråga örn statsbidrag till sjömanshusen
för år 1922 uttalat, att riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit riktade
sin uppmärksamhet på åstadkommande av förenklingar i sjömanshusens
organisation i den mån sådana visade sig lämpliga och möjliga att ernå
— att, enär han, i likhet med kommerskollegium, icke kunde finna, att
de då ännu ej slutligt hista spörsmålen angående sjömanshuskommitterades
förslag till omorganisation av sjömanshusen och skeppstjänstkommitterades
förslag beträffande sjömanspensioneringen utgjorde hinder
mot att vidtaga vissa förenklingar och förbättringar i sjömanshusens organisation
och vad därmed sammanhängde, det vore hans avsikt att framdeles
framlägga samma fråga till Kungl. Majlis prövning.
I skrivelse den 19 maj 1928, nr 10 A, uttalade sedermera riksdagen, att,
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
oaktat det vore önskvärt, att förenklingar i sjömanshusens organisation
så snart ske kunde genomfördes, det icke synts riksdagen lämpligt att,
innan slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela
dess vidd, vidtaga indragning av några sjömanshus.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av ärende örn anslag
till sjömanshusen för budgetåret 1929/1930 berördes ånyo frågan örn
indragning av vissa mindre sjömanshus, därvid dåvarande departementschefen
förklarade sig hava för avsikt att underkasta vissa till ämnet hörande
spörsmål en särskild prövning och, bland annat, undersöka, huruvida
icke med hänsyn till ändrade förhållanden eller andra omständigheter
ett eller annat av de utav kommerskollegium till indragning föreslagna
sjömanshusen tillsvidare borde bibehållas.
I skrivelse, nr 236, anförde därefter 1929 års riksdag, att anledning till
ett frångående av riksdagens förut uttalade uppfattning rörande sjömanshusens
omorganisationsfråga icke heller då syntes riksdagen i princip
föreligga, dock att riksdagen med hänsyn till gjorda påtalanden, att
verksamheten vid vissa sjömanshus icke fullgjordes på ett tillfredsställande
sätt, ansett, att i dylika fall skäl förefunnes för verksamhetens nedläggande.
Ersättnings- och örn organisation sfrågor na efter
19 33 års riksdag. I skrivelse den 22 april 1933, nr 10, uttalade riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anvisande av anslag åt
sjömanshusen för år 1933, att riksdagen ansett, att, därest effektiva åtgärder
vidtoges för nedbringande av sjömanshusens förvaltningskostnader
en — åtminstone tillfällig — reducering av sagda anslag med hänsyn till
det statsfinansiella läget borde kunna vidtagas; och har riksdagen för
ändamålet ifråga för budgetåret 1933/1934 anvisat ett från 162,000 kronor
till 146,000 kronor nedsatt anslag. Samtidigt härmed har riksdagen uttalat
önskvärdheten av att ny utredning snarast verkställdes angående storleken
av den andel i sjömanshusens förvaltningskostnader, som skäligen
hör påvila staten.
Sedan Kungl. Majit genom beslut den 2 juni 1933 anbefallt kommerskollegium
att avgiva yttrande i anledning av vad riksdagen anfört rörande
åtgärder för nedbringande av sjömanshusens förvaltningskostnader
ävensom inkomma med det förslag i ämnet, vartill kollegium kunde
finna anledning, har kollegium i skrivelse den 19 juni 1933 avgivit utlåtande
i frågan. I denna skrivelse har kommerskollegium — samtidigt som
kollegium gav anvisning på vissa smärre besparingar, vilka redan då
kunde åvägabringas och som beräknades för år 1933 till omkring 6,000
kronor och för år 1934 till 16,500 kronor — uttalat, att det mötte stora svårigheter
att med nuvarande organisation av sjömanshusen ernå någon
mera beaktansvärd verklig minskning av sjömanshusens förvaltnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 17
kostnader. Kollegium hänvisade i detta sammanhang till sin i förenämnda
skrivelse den 23 september 1927 avgivna utredning med förslag till provisorisk
omorganisation av rikets sjömanshus och framhöll, att riksdagen
visserligen gjort uttalande av innebörd, att några åtgärder i ifrågavarande
syfte icke borde vidtagas, förrän frågan om sjömanspensioneringen
blivit slutgiltigt löst, men att kollegium för sin del alltjämt hade den
uppfattningen, att en omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse
med förenämnda förslag skulle kunna utan olägenhet omedelbart vidtagas.
I samband med fördelning mellan sjömanshusen av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget anbefallde Kungl. Majit därefter kollegium att
dels vid avgivande av förslag till anslag åt sjömanshusen för budgetåret
1934/1935 taga hänsyn till de i kollega skrivelse den 19 juni 1933 angivna
möjligheter till besparingar i fråga örn förvaltningskostnaderna ävensom
till de ytterligare utgiftsminskningar, som vid förnyat övervägande i
detta ämne kunde befinnas möjliga att åvägabringa, dels ock verkställa
ny utredning angående storleken av den andel i sjömanshusens förvaltningskostnader,
som skäligen borde påvila staten.
Med skrivelse den 7 oktober 1933 har kommer sköller/imri överlämnat den
av kollegium verkställda utredningen i förevarande ämnen.
Vad angår spörsmålet örn möjligheterna att åstadkomma ytterligare
besparingar i fråga örn sjömanshusens förvaltningskostnader, har kollegium
anfört följande:
Kollegium vore nödsakat meddela, att kollegium efter förnyat övervägande
i detta ämne icke funnit sig kunna anvisa andra möjligheter därutinnan
än de i dess skrivelse den 19 juni 1933 angivna. Detaljgranskning
av räkenskaperna vid sex sjömanshus, som efter avlåtandet av sistnämnda
skrivelse varit föremål för inspektion, hade icke ådagalagt ytterligare besparingsmöjligheter
av någon räckvidd. I mån som ytterligare _ inspektioner
företoges, komme kollegium emellertid att fullfölja detaljgranskningen
av sjömanshusens utgifter i syfte att därigenom eventuellt kunna
beredas möjlighet att på bestämda punkter påverka respektive sjömanshus
i besparingshänseende.
Vidkommande därefter frågan örn storleken av den andel i sjömanshusens
förvaltningskostnader, som skäligen bör påvila staten, har kommerskollegium
sammanfattat resultatet av den av kollegium i detta ämne
verkställda utredningen sålunda:
Kollegium hade för sin del kommit till det resultatet beträffande den
kollegium i detta hänseende förelagda uppgiften, att anledning icke förelåge
att frångå den uppskattning härutinnan, som tidigare kommit till
stånd och vars riktighet jämväl kollegium hävdat, nämligen att statens
andel borde anses utgöra omkring 75 procent. Sjömanshusens förvaltningskostnader
kunde för år 1934 beräknas till i runt tal 500,000 kronor.
Därest vissa indragningar av sjömanshus i anslutning till av kollegium
tidigare avgivna förslag skulle komma till stånd, hade de årliga kostnaderna
beräknats kunna nedbringas med ytterligare 28,000 kronor eller
sålunda till omkring 472,000 kronor. Med utgångspunkt från att staten
Bihang lill riksdagens protokoll 1934. ti sami. Sr 10 -
18 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
skulle ersätta sjömanshusen fullt ut för deras bestridande av statliga uppgifter,
borde statens årliga understöd till sjömanshusen alltså utgöra i
förra fallet 375,000 kronor och i senare fallet 354,000 kronor.
Med hänsyn till bland annat det statsfinansiella läget ville kollegium
dock icke nu föreslå ökning av det under de närmast föregående åren
utgående anslaget å 162,000 kronor till sjömanshusen. Å andra sidan
kunde kollegium icke förorda, att den för löpande budgetår företagna reduceringen
av anslaget till 146,000 kronor upprepades under ett kommande
år. Kollegium måste för sin del bestämt tillråda, att anslaget nu åter
bringades upp till det högre beloppet.
I anledning av vad kommerskollegium uttalat i sin skrivelse den 19
juni 1933 angående tillvaratagande av besparingsmöjligheterna vid sjömanshusen
anmodade departementschefen i skrivelse den 29 september
1933 kollegium att — enär det statsfinansiella läget alltjämt nödvändiggjorde,
att statens utgifter i möjligaste mån hölles nere — verkställa den
överarbetning av kollega i skrivelse av den 23 september 1927 framlagda
förslag angående indragning av vissa sjömanshus, som med hänsyn till
vad sedermera förekommit eller eljest kunde finnas påkallad, och till handelsdepartementet
inkomma med sålunda reviderat förslag i ämnet.
I skrivelse den 22 november 1933 har kommerskollegium avgivit utlåtande
och förslag i detta ämne. Vid skrivelsen hava fogats bland annat
vissa inom kollegium upprättade sammanställningar rörande verksamhetens
omfattning vid sjömanshusen och vissa därmed sammanhängande
förhållanden under senare år.
Efter att till en början hava framhållit att de på sin tid av kollegium
påpekade missförhållandena vid en del mindre sjömanshus på senare år,
såvitt kollegium kunnat finna, blivit så väsentligt avhjälpta, att anledning
till några klagomål beträffande skötseln av dessa sjömanshus icke
längre förefunnes, men att de huvudsakliga skälen för en viss centralisering
av sjömanshusens verksamhet alltjämt kvarstode med oförminskad
styrka, har kollegium bland annat anfört följande:
I de nu uppgjorda sammanställningarna hade sjömanshusen liksom
tidigare upptagits i den ordning, vari de i medeltal per år under en 3-års
period tagits i anspråk för på- och avmönstringar av sjöfolk. Antalet
mönstringar utgjorde nämligen, såsom kollegium tidigare haft anledning
framhålla, den säkraste måttstocken på den omfattning, vari sjöfarten
toge sjömanshusens tjänster i anspråk.
Det hade därvid befunnits, att de av kollegium förut till indragning
föreslagna 13 sjömanshusen alltjämt tillhörde de 16 sjömanshus, som i
avseende å denna sida av verksamheten hade den minsta omfattningen.
Förutom en del mindre förskjutningar de olika sjömanshusen emellan
vore att marka, att sjömanshuset i Haparanda i alldeles särskilt hög
grad efter senaste undersökningen gått tillbaka såväl absolut taget som
relativt. Därest indragningar av sjömanshus nu avsåges skola komma
till stånd, funne kollegium, att även detta sjömanshus, vars verksamhet
över huvud taget hade och knappast kunde förväntas få annat än en
mycket ringa omfattning, i överensstämmelse med 1917 års sjömanshuskommitterades
förslag borde indragas.
19
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
I övrigt kunde kollegium icke finna några omständigheter föreligga,
som föranledde kollegium att frångå sitt förut avgivna förslag beträffande
vilka sjömanshus, som i nuvarande läge av frågan örn sjömanshusens
organisation borde indragas.
I anslutning härtill har kommerskollegium föreslagit indragning från
och med den 1 januari 1935 av följande 14 sjömanshus, nämligen de i
Haparanda, Piteå, Skellefteå, Hudiksvall, Uppsala, Södertälje, Söderköping,
Linköping, Vadstena, Jönköping, Ronneby, Falkenberg, Kungälv
och Lidköping samt ny indelning av riket i sjömanshusdistrikt och ny indelning
av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena. Tillika har
kollegium hemställt örn vidtagande av vissa i sammanhang med berörda
förslags genomförande påkallade åtgärder, såsom ändringar i gällande
sjömanshusförordning, meddelande av föreskrift rörande förvaltning av
och fördelning mellan de kvarblivande sjömanshusen av de indragna
sjömanshusens tillgångar m. m.
B ev ar tern e tits,chef en har i statsverkspropositionen i anslutning
till vad kollegium anfört framhållit, att, då kollega förslag örn indragning
av 14 sjömanshus syntes väl grundat, det vore hans avsikt att framdeles
anmäla förslaget för Kungl. Majlis prövning. Han har vidare framhållit,
att den indragning, varom fråga vore, icke föregrepe spörsmålet örn sjömanshusorganisationernas
definitiva ordnande och att den i ingen mån
k ramme att inverka på de understöd, som av sjömanshusens medel utginge
till vissa understödstagare.
I fråga örn anslagsbeloppet för nästa budgetår har departementschefen
— utan att taga ståndpunkt till frågan, i vad mån staten rimligen bör
bidraga till täckande av sjömanshusens kostnader — icke velat ifrågasätta,
att statsanslaget sänkes under det belopp av 146,000 kronor, som uppförts
i löpande riksstat. Å andra sidan har han icke i nuvarande statsfinansiella
läge kunnat biträda kommerskollegii förslag, att anslaget bestämmes till
det tidigare under en följd av år utgående högre beloppet av 162,000 kronor.
Departementschefen har alltså förordat, att förevarande anslag upptages
med 146,000 kronor.
1 samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 49, inom första kammaren
av herr T. Ström och den andra, nr 87, inom andra kammaren av
herrar H. Bäcklund och J. A. Persson i Tidaholm, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa, att kommerskollegii
förslag att indraga sjömanshuset i Lidköping icke måtte bifallas;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 105, inom första kammaren
av herr J. B. Johansson och den andra, nr 86, inom andra kammaren
av herr A. Andersson i Falkenberg, vari hemställts, att riksdagen
20
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
It thott et.
mätte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att kommerskollegii förslag:
örn indragning av vissa sjömanshus icke måtte bifallas, i vad det avser
sjömanshuset i Falkenberg;
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona
väckt motion, nr 85, vari hemställts, att riksdagen, i anledning av de uttalanden,
som förekomma i tionde huvudtiteln till årets riksdag, under rubriken
»Ersättning åt sjömanshusen», måtte uttala, att det icke syntes riksdagen
lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan
i hela dess vidd, nu vidtaga indragning av vissa sjömanshus
och i samband därmed verkställa ny sjömanshusdistriktsindelning och ny
indelning av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:49, 11:85 och 11:86.
Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att enligt kommerskollegii
uppfattning något slutligt avgörande beträffande frågan örn
omorganisation av sjömanshusen icke kan åvägabringas, förrän ställning
tagits till frågan örn sjömanspensioneringens ordnande. Av det anförda
framgår vidare, att i statsverkspropositionerna till såväl 1928 som 1929 års
riksdagar — efter förslag av kommerskollegium — ifrågasatts, att i avvaktan
på en slutlig lösning av båda förenämnda frågor en åtminstone
provisorisk omorganisation av sjömanshusen genom indragning av 13 av
de av majoriteten inom 1917 års sjömanshuskommitterade till indragning
föreslagna sjömanshusen borde äga rum. Nämnda års riksdagar uttalade
emellertid såsom sin mening, att, oaktat det syntes önskvärt, att vissa
förenklingar och förbättringar i sjömanshusens organisation och vad därmed
sammanhängde vidtoges, det icke syntes riksdagen lämpligt att, innan
slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela
dess vidd, vidtaga indragning av vissa sjömanshus och i samband därmed
verkställa ny indelning av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena.
I anslutning till ett av föregående års riksdag gjort uttalande, att, därest
effektiva åtgärder vidtoges för nedbringande av sjömanshusens förvaltningskostnader,
en reducering av anslaget till sjömanshusen med hänsyn
till det statsfinansiella läget borde kunna vidtagas, och riksdagens i
samband därmed fattade beslut örn anvisande för innevarande budgetår av
ett i förhållande till närmast föregående budgetår sänkt anslag, har i
årets statsverksproposition ånyo upptagits frågan örn indragning av vissa
sjömanshus. Kommerskollegium har — såsom förut framhållits — uttalat
den uppfattningen, att mera effektiva besparingar icke kunde vinnas
på annat sätt än genom åvägabringande av en provisorisk omorganisation
av sjömanshusen. För den skull har kollegium till Kungl. Majit inkommit
med reviderat förslag i ämnet, enligt vilket förslag 14 sjömanshus
skulle indragas, medförande en beräknad kostnadsminskning av omkring
21
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
28,000 kronor. Med anledning härav har departementschefen uttalat, att,
då kollegii förslag syntes väl grundat, det vore hans avsikt att framdeles
anmäla detsamma för Kungl. Maj:ts prövning.
Utskottet har icke funnit anledning att i princip frångå den av riksdagen
tidigare uttalade uppfattningen i fråga örn indragning av sjömanshus.
Visserligen synas skäl tala för ett övervägande, huruvida icke vissa sjömanshus
med ringa omfattning, bland annat, i fråga örn sin understödsverksamhet
kunde indragas för åstadkommande av förbilligande av sjömanshusens
administrationskostnader. Emellertid är utskottet av den meningen,
att en indragning i den av kommerskollegium och departementschefen
ifrågasatta omfattningen icke bör vidtagas, förrän frågan örn sjömanspensioneringens
ordnande och i samband därmed frågan örn sjömanshusens
omorganisation i hela dess vidd blivit lösta.
Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande åt sjömanshusen
för nästa budgetår av ett anslag av 146,000 kronor, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka förslaget i fråga.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för beredande under år 1934 åt
sjömanshusen av ersättning för dem åliggande bestyr
med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt
för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning
å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra anslag av 146,000 kronor;
b) att herrar Ströms, Bäcklunds och Perssons i Tidaholm
motioner, 1:49 och 11:87, må anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört;
c) att herrar J. B. Johanssons och Anderssons i Falkenberg
motioner, 1:105 och II: 86, må anses besvarade
genom vad utskottet ovan anfört; samt
d) att herr Törnkvists i Karlskrona motion, II: 85,
likaledes må anses besvarad genom vad utskottet ovan
anfört.
17:o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 23, sid. 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till läkarundersölming av sjöfolk i
huvudsaklig enlighet med de i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 3 januari 1934 angivna grunderna
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 45,000 kronor.
Utskottet.
22 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
18 :o) Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Kungl. Maj :t
Ilar föreslagit riksdagen (punkt 24, sid. 64) att såsom bidrag för år 1934
till kostnaderna för internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten å
riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av
13.000 kronor.
För ifrågavarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats ett
anslag av 9,500 kronor.
Av statsrådsprotokollet framgår, att kostnaderna för patrulleringstjönsten
bestridas i amerikanska dollars och fördelas å ett flertal stater,
att Sveriges andel i kostnaderna för åren 1925—1932 utgjort 2 V24 procent
samt att Sveriges andel enligt 1929 års internationella sjöfartssäkerhetskonvention,
vilken trätt i kraft den 1 januari 1933, sänkts till 2 procent.
Under budgetåret 1932/1933 utgjorde belastningen å anslaget i runt tal
17,460 kronor, beroende på då gällande växelkurs å dollarn. Med hänsyn
till de överskridanden av anslaget, som även i tider med normala växelförhållanden
ägt rum, har föreslagits, att anslaget för nästa budgetår
upptages med ett till 13,000 kronor förhöjt belopp.
Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag för år 1934 till kostnaderna
för internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra förslagsanslag av 13,000 kronor.
19 :o) Drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg. Kungl.
Maj :t har föreslagit .riksdagen (punkt 25, sid. 64—66) att till bestridande
av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 225,000 kronor.
Föi innevarande budgetar har för ändamålet anvisats ett anslag av
200.000 kronor.
Av statsi ådsprotokollet framgår, att avsikten är att för den regelmässiga
isbrytartjänsten i första hand taga i anspråk isbrytarfartyget »Ymer»,
medan det äldre fartyget »Atle» skall användas endast örn så påkallas
av extra ordinära förhållanden.
Departementschefen framhåller, att den fördelning av bemanningskostnaderna
mellan tionde och fjärde huvudtitlarna, varför redogörelse lämnats
i 1932 års statsverksproposition (sid. 117), alltjämt torde böra i huvudsak
upprätthållas, med den ändring dock att kostnaderna för landavlöningarna
till den ombord å »Ymer» kommenderade stamlöjtnanten och
till tre maskinister skäligen syntes böra bäras av tionde huvudtiteln för
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 23
de åtta månader av året, dessa befattningshavare vore anställda på fartyget.
Departementschefen anför vidare, att, även örn meningen vore
att under normala förhållanden icke på en gång använda mer än
det ena av isbrytarfartygen, förefintligheten av tvenne dylika fartyg
givetvis måste med hänsyn till kostnader för underhåll m. m. medföra
ökad utgiftsbelastning å ifrågavarande anslag. Sagda omständighet, i
förening med ökning av bemanningen å »Ymer» från 40 till 44 man samt
förut omnämnda ändring i fördelningen av vissa bemanningskostnader
mellan fjärde och tionde huvudtitlarna, hax- synts departementschefen
böra föranleda, att för nästkommande budgetår en höjning vidtages i det
nuvarande anslagsbeloppet med 25,000 ki-onor. Anslaget skulle sålunda
upptagas med ett belopp av 225,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av
225,000 kronor.
20 :o) Internationella byrån i Paris för utställningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 66) och under erinran, att för innevarande
budgetår för ändamålet anvisats 2,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för
den internationella byrån i Paris för utställningar för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra föi-slagsanslag av
2,400 kronor.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
21 :o) Reseunöerstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva
ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hör. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 67), hemställer
utskottet,
att riksdagen må å riksstaten upptaga det ordinarie
reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,
som önska i främmande länder förvärva ökad insikt
och skicklighet i vad till bergshantering hör, utan angivet
belopp.
Utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
22:o) Befrämjande i allmänhet av slöjderna. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 28, sid. 67 oell 68) att å riksstaten upptaga dels det
ordinarie anslaget till manufakturernas befrämjande, dels ock de ordinarie
reservationsanslagen till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena, till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre
industri, till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri och
hantverk samt till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.
Under den i riksstaten upptagna rubriken »Befrämjande i allmänhet av
slöjderna» ingå dels ett ordinarie anslag till manufakturernas befrämjande,
dels ock fyra ordinarie reservationsanslag till reseunderstöd åt olika
grupper av yrkesutövare inom industri och hantverk, nämligen åt arbetare
i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av hantverk och annan mindre
industri, åt verkmästare och förmän inom industri och hantverk samt åt
teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen.
Beträffande anslagens historik torde få hänvisas till tionde huvudtiteln,
sid. 125, i 1932 års statsverksproposition.
Samtliga ifrågavarande fem anslag hava i riksstaten för löpande budgetår
upptagits utan angivna belopp. Enligt en från kommerskollegium
lämnad uppgift förefanns den 13 oktober 1933 å de fyra reseunderstödsanslagen
en odisponerad behållning av, i runda tal, respektive 4,640 kronor,
1,100 kronor, 3,040 kronor och 1,725 kronor.
Den odisponerade behållningen å anslagen ifråga utgjorde, enligt vad
utskottet inhämtat, den 10 mars 1934 respektive i runda tal 2,825 kronor,
425 kronor, 2,465 kronor och 1,925 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr A. Andersson i Falkenberg
m. fl. väckt motion, nr 89, vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att för budgetåret 1934/1935 under ordinarie anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna» anvisa ett gemensamt reservationsanslag
att fördelas å de olika grupperna yrkesutövare till reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av hantverk och annan
mindre industri samt åt verkmästare och förmän inom industri och hantverk,
till ett belopp av 5,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har kommerskollegium beträffande
ifrågavarande anslag anfört, att, därest den statsfinansiella situationen
skulle anses medgiva beviljande av ett visst begränsat anslag till
reseunderstöd, medel för ändamålet lämpligen syntes böra anvisas i form
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
25
av ett särskilt gemensamt anslag, att efter ''de bestämmelser, som av Kungl.
Majit framdeles bleve lämnade, fördelas å vissa angivna grupper yrkesutövare.
Kollegium har för den skull förordat, att för sagda ändamål ett
dylikt gemensamt reservationsanslag å 5..000 kronor uppfördes å riksstaten
för nästa budgetår, samt har i anslutning härtill hemställt, att såväl anslaget
till manufakturernas befrämjande som de fyra olika reseunderstödsanslagen
upptoges utan angivna belopp i riksstatsförslaget.
Vad angår anslaget till manufakturernas befrämjande, har departementschefen
tillstyrkt, att i riksstaten för budgetåret 1934/1935 anslaget upptages
utan angivet .belopp samt att, vad de särskilda reservationsanslagen
till reseunderstöd vidkommer, nya medel av riksdagen nu icke äskas. I
enlighet härmed och i anslutning i övrigt till kommerskollegii förslag hava
jämväl dessa anslag ansetts böra i riksstaten uppföras utan angivna belopp.
Utskottet, som ansluter sig till departementschefens mening härutinnan,
får sålunda — under erinran örn förefintliga reservationer å de anslag»
varom fråga är — hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Anderssons i
Falkenberg m. fl. motion, II: 89, å riksstaten upptaga
dels det ordinarie anslaget till manufakturernas befrämjande,
dels ock de ordinarie reservationsanslagen
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,
till reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri, till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och hantverk samt till
reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna
belopp.
23:o) Arvoden åt torvingenjörer m. m. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts framställning (punkt 29, sid. 69) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvoden åt torvingenjörer m. m.
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av
14,000 kronor.
24:o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30, sid. 69—72)
att
dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att enligt
av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hant
Bihang
till riksdagens protokoll 193i. G sami. Nr 10.
3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
verksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid från
tidpunkt under budgetåret 1934/1935,
dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor..
För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava
avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar
och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna
till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier
till därav förtjänta lärlingar.
Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava av
Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar däri hava skett
den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920, den 3 maj 1929 och den 2 juni 1933.
Statsunderstöden till hantverksmästare avse en lärotid av tre år och
utgå enligt gällande bestämmelser i fråga om lärlingar, vilkas utbildning
tager sin början efter den 1 juli 1933, med 300 kronor för varje lärling.
För lärlingsgrupper, vilkas utbildning tagit sin början före den 1 juli 1933,
utgå lärlingsunderstöden med ett sammanlagt belopp av 400 kronor.
Lärling, för vars utbildande mästare erhållit statsunderstöd, är, örn han
efter avlagt prov undfått Sveriges liantverksorganisations utlärlingsbevis,
berättigad till en utlärlingspenning av 20 kronor och kan, örn han i utlärlingsbeviset
tillerkänts högsta vitsord för skicklighet i yrket, dessutom
erhålla statspremium av högst 100 kronor.
I fråga om planen för den praktiska utbildningens anordnande torde få
hänvisas till den redogörelse, som lämnats å sid. 139 av tionde huvudtiteln
i 1932 års statsverksproposition.
Jämlikt medgivande av 1931 och 1932 års riksdagar uppgår lärlingsunderstödens
antal för de lärlingsgrupper, vilkas utbildning påbörjats under
budgetåren 1931/1932 och 1932/1933, till 100. För den lärlingsgrupp,
vars utbildning tager sin början under löpande budgetår, utgör lärlingsunderstödens
antal jämlikt beslut av 1933 års riksdag allenast 75.
Sedan det visat sig, att av de lärlingar, som efter avlagda prov slutat
sin utbildning, allenast ett mindre antal plägat erhålla högsta vitsord för
skicklighet i yrket och i anledning därav tilldelats statspremium, har
för löpande budgetår för statspremier beräknats ett belopp av 2,000 kronor,
motsvarande premier till en femtedel av antalet lärlingar i den lärlingsgrupp,
vars utbildning påbörjats under budgetåret 1930/1931.
Vad angår statsunderstödet till hantverksföreningar för utdelande av
lärlingspremier, utgick detta för budgetåret 1932/1933 med 1,500 kronor.
För innevarande budgetår är understödet bestämt till ett till 1,000 kronor
nedsatt belopp.
Det å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisade anslaget till befrämjande
av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare slutar å 45,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 27
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»I enlighet med kommerskollegii hemställan böra medel till ett belopp
av 39,000 kronor — avseende understöd enligt de fastställda bestämmelserna
för de årsgrupper lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande
av 1931—1933 års riksdagar för närvarande pågår — under ifrågavarande
anslag beräknas för budgetåret 1934/1935.
Likaledes torde, såsom hittills varit fallet, medel böra ställas till förfogande
att användas till understöd åt hantverksföreningar för utdelande
av lärlingspremier. Mot det av kollegium i dylikt hänseende tillstyrkta
beloppet 1,000 kronor har jag icke någon erinran att göra.
Däremot anser jag tillräckliga skäl ej föreligga att — med frångående
av den ståndpunkt, som i fjol intogs — nu förorda den av styrelsen för
Sveriges hantverksorganisation gjorda och av kommerskollegium understödda
framställningen örn ökning av antalet lärlingar i den nya lärlingsgrupp,
vars utbildning bör påbörjas under nästkommande budgetår, ävensom
av understödens belopp. Jag tillstyrker därför, att i enlighet med
förra årets beslut antalet lärlingar i nämnda grupp sättes till 75 och att
understöden till hantverksmästarna bestämmas till 300 kronor för värjo
lärling.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr A. Andersson i Falkenberg
m. fl. väckt motion, nr 88, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva,
att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att enligt av
Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid från
tidpunkt under budgetåret 1934/1935.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Enligt Kungl. Majlis föreliggande förslag skulle Kungl. Majit äga bemyndiga
kommerskollegium att efter vissa grunder bevilja statsunderstöd
åt hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1934/1935. Motionsvis har emellertid
ifrågasatts, att maximiantalet lärlingar måtte bestämmas till 100.
Ehuru utskottet icke kunnat undgå att hysa viss tvekan för ett frångående
av Kungl. Majits förslag härutinnan, har utskottet dock med hänsyn
särskilt till önskvärdheten av att kunna bereda ökad sysselsättning åt ungdomen
icke velat motsätta sig motionärernas yrkande. Utskottet vill
framhålla, att den eventuella kostnadsökning, som kan komma att bliva en
följd av ett bifall till sagda yrkande, icke kommer att belasta nästa budgetårs
riksstat.
Utskottet„
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kongl. Majit
föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag och herr Anderssons i Falkenberg
m. fl. motion, II: 88,
a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att enligt av Kungl. Majit föreskrivna
grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1934/1935; samt
b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 40,000 kronor.
25:o) Standardiseringsverksamhet. Vissa undersöknings- och försvarsarbeten.
Vissa kostnader för statens gruvegendom. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Majits förslag (punkterna 31—33, sid. 72—78) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa
a) såsom bidrag till uppehållande av standardisering
sverksamheten ett extra anslag av 17,000 kronor;
b) för undersöknings- och försvarsarbeten å områden,
som genom Sveriges geologieka undersöknings
försorg äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade, m. m. ett extra reservationsanslag av 85,000
kronor; samt
c) för bestridande av vissa kostnader för statens
gruvegendom ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.
Ingenjörsveteiiskapsakademieii.
26 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet. I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(punkt 34, sid. 79—82) får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
29
Diverse.
27 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med anledning
av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 35, sid. 82 och 83)
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000''
kronor.
28:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 36—38, sid. 83 och
84) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed
anmäles.
29 :o) Avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkningen. Med anledning
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 84) och under erinran att anslaget
för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår utgör 54,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för avlöningar åt personal m. vivid
företagsräkningen för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.
30 :o) Ombyggnad av fiskefyren å Listershuvuds östra udde. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
40, sid. 84—86) får utskottet hemställa,
att riksdagen må till ombyggnad och förbättring av
fiskefyren å Listershuvuds östra udde för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.
Övriga ordinarie anslag.
31:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
Bihang till riksdagens protokoll 1934. G sami. Nr 10.
4
30 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföras
med oförändrade eller i förekommande fall utan
angivna belopp, dock att i anslaget till tryckningskostnader
må göras den jämkning, som kan erfordras för
jämnande av huvudtitelns slutsumma.
istockholm den IG mars 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Oiof Olsson, Svensson i
Kompersmåla, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, friherre Lagerfelt, Petrén och Nilsson i Fredriksfält;
samt
från andea kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Svensson i
Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Nilsson i Hörby, Norsell, Skoglund, Högström, Aronson, Isachson
och Danielsson.
340908. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.