Andra lagutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för sammanslutningar
att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga
aktioner mot utländsk stat.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
300, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lundqvist m. fl.
hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla örn förslag till nästkommande riksdag angående förbud för sammanslutningar
att i politiskt eller därmed jämförligt syfte företaga aktioner
riktade mot utländsk stat.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet
hänvisa till motionen.

Vid fackföreningsinternationalens kongress i Bryssel den 30 juli till
den 3 augusti 1933 antogs bland andra resolutioner en med överskriften
»För fascismens bekämpande», däri det anfördes, bland annat:

Kongressen bekräftar ånyo fackföreningsrörelsens beslut att till det
yttersta försvara människornas demokratiska rättigheter och friheter
samt att bekämpa fascism och diktatur i alla dess former.

Kongressen uttalar enhälligt sin anslutning till det beslut, som fattats
av Fackföreningsinternationalens styrelse i samråd med Socialistiska Arbetarinternationalens
byrå i maj månad i Paris, vari med skärpa fördömas
de handlingar av terrorism och barbari, som utövats av Hitlerfascismen.

Den utomordentliga fara, som uppstått genom den tyska nazistregimen,
kräver också utomordentliga åtgärder. Kongressen utfärdar därför en
allmän bojkott mot tyska varor och produkter. Den hälsar med tillfredsställelse
aktionerna från de enskilda landsorganisationer, vilka redan beslutat
åtgärder i denna riktning. Till alla anslutna organisationer ställes
nu en uppmaning att omedelbart, och i den mån det är dem möjligt,
vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att göra bojkotten effektiv.

Kongressen vädjar till arbetarklassen och till alla rättänkande människor
att hörsamma denna bojkott.

Landsorganisationen i Sverige anslöt sig till bojkottaktionen. Enligt
beslut av landsorganisationens representantskap utfärdades den 5 september
1933 ett upprop till förbundsstyrelser, avdelningar och medlemmar
med överskrift »Mot fascism oell diktatur! Bojkotta tyska varor!»

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 48.

1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr i8.

Uppropet trycktes såsom landsorganisationens cirkulär nr 823 samt återgavs
bland annat i landsorganisationens tidskrift »Fackföreningsrörelsen»
nr 36 år 3933. I uppropet anfördes, bland annat:

Landsorganisationen i Sverige ansluter sig till bojkottaktionen i avsikt
att öva påtryckning på dagens tyska makthavare. Det är uppenbart, att
brutaliteten från nazisternas sida redan framkallat en omfattande köpstrejk,
framför allt från judiska affärsmän i skilda länder. Enligt officiella
tyska siffror bär värdet av den tyska exporten nedgått högst avsevärt
sedan hitlerregimen infördes. Medan exportöverskottet under första
halvåret 1932 uppgick till 602 miljoner mark, har siffran för första
halvdelen av innevarande år sjunkit till 291 miljoner mark. Det är uppenbart,
att lägets försämring till stor del beror av målmedvetna åtgärder
från medborgargrupper, som icke önska lia något gemensamt med den nuvarande
samhällsordningen i Tyskland.

Det tyska rikets ekonomiska isolering betyder självfallet stegrad arbetslöshet
och ökat elände även för de tyska arbetarna. Ur speciellt dessa synpunkter
kunna invändningar göras mot bojkottaktionen, som utan hänsyn
drabbar skyldiga och oskyldiga. Emellertid gäller det här att bekämpa
ett system, som enligt vår bestämda övertygelse utgör en fara för
demokratin och den fredliga odlingen i hela världen. Vid försvaret av
demokratin måste alla sentimentala hänsyn falla, bojkottvapnet är det
enda effektiva medel, som under nuvarande förhållanden kan komma till
användning. Beslut örn bojkottens genomförande har redan träffats i ett
flertal länder, bland annat i England, Schweiz, Holland och Belgien.

Vi framhålla uttryckligen, att det icke är fråga örn transportblockader
eller andra aktioner, som kunna ställa svenska företag i omedelbara svårigheter
och medföra arbetslöshetsrisk för svenska arbetare. Det är heller
icke avsikten att vidtaga åtgärder, som kränka gällande avtal och således
endast resultera i obehag för arbetarna själva. Avsikten är att genomföra
en köpblockad, varvid en var undviker att tillhandla sig tyska varor,
så länge likvärdiga produkter av inhemsk tillverkning eller i import från
andra länder kunna förvärvas. Vår import från Tyskland har under den
senaste tiden minskat med omkring 20 procent. Då tendensen överallt är
densamma har man anledning antaga, att en av arbetarorganisationerna
i alla länder målmedvetet organiserad och genomförd köpstrejk mot tyska
varor skall bli av den största betydelse för gestaltandet av Tysklands inre
politiska förhållanden. Intet land kan i längden negligera världsopinionen.
Ett enskilt land kan icke heller motstå trycket av cn ekonomisk
blockad. Nazismen måste tvingas att kapitulera för att demokratin skall
kunna återuppstå och den tyska arbetarklassen beredas möjligheter att
återfinna sig själv.

Bidrag till förverkligandet av facktöreningsinternationalens paroll: Undvik
att köpa tyska varor, så länge bitter diktatur en består! Intressera husmödrarna
för köpstrejken! Obruten front mot fascism och nazism. Slå
vakt kring demokratin och friheten!

Den 19 september 1933 utfärdade landsorganisationen till förbundsstyrelser,
avdelningar och medlemmar ett cirkulär nr 828 med överskrift
»Filmen och bojkotten mot tyska varor», däri det anfördes:

Landsorganisationens cirkulär nr 823 med uppmaning till medlemmarna
att genomföra en bojkott mot tyska varor har, som man kunnat vänta,

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48. 3

framkallat en mycket livlig diskussion icke blott i fackföreningar och
andra arbetarorganisationer utan även i pressen. Det bar från de kritiskt
inställda tidningarnas sida framhållits, att bojkotten icke kunde
undgå att skada även svenska intressen. Dylika farhågor ha direkt framförts
till landssekretariate t av ett stort autal Folkets-liusföreningar och
andra, som driva biografverksamhet. Från Folkets-husföreningarnas sida
påpekas, att kontrakten ålägga företagen att ta emot och förevisa filmer
utan hänsyn till inspelningsateljé eller ursprungsland. Underlåter biografägaren
att förevisa av uthyrningsfirman anvisad film, måste han likväl
enligt kontrakt erlägga hyra för densamma. Nu gällande kontrakt,
som äro juridiskt bindande, omfatta innevarande säsong och utgå först
den 15 maj 1934. Det påpekas, att dessa kontrakt i allmänhet träffades
före den 15 augusti detta år, då bojkottfrågan ännu icke blivit slutgiltigt
handlagd. En bojkott av dessa filmer träffar icke dagens tyska makthavare,
då de svenska filmuthyrningsbolagen redan erlagt avtalade hyresbelopp.

Vi påpekade i vårt tidigare utsända cirkulär, att sympatiaktionen för
Tysklands häri pressade arbetarklass icke skulle omfatta åtgärder, som
kunde »ställa svenska företag i omedelbara svårigheter». Det framhölls
ävenledes, att vår hemställan om bojkottåtgärder icke fick innebära handlingar,
sorn kränkte gällande avtal. I förevarande fall skulle bojkotten
betyda att 130 Folkets-husföretag jämte andra svenska biografägare åsamkas
förluster utan att den aktion, som orsakat dessa förluster, träffar de
tyska makthavarna. Biografägarna utsätta sig, vid vägran att under
kontraktstiden taga befattning med tysk film, för risken av åtal på grund
av kontraktsbrott.

Med hänsyn till här nämnda omständigheter hemställer landssekretariatet
till arbetarorganisationerna att vid bojkottfrågans behandling noga
beakta i detta cirkulär framförda synpunkter.

Såsom svar å förfrågningar, som från olika platser och vid olika tillfällen
framställts rörande köpbojkotten mot tyska varor, har landssekretariatet
anfört, bland annat:

Landssekretariatet har utgått ifrån, att bojkotten icke skall föras på sådant
sätt, att den ställer till trassel och svårigheter för några svenska intressen.
Bojkotten får icke bereda svenska företag svårigheter eller åstadkomma
arbetslöshet för svenska arbetare. Ingångna avtal måste sålunda
följas, evad dessa äro arbetsavtal eller avtal på handelsområdet, som äro
juridiskt bindande. Att genom brytandet av sådana avtal åstadkomma
ekonomiska förluster för dem, som ingått desamma, kan icke ligga i fackföreningsrörelsens
intresse. Transportblockader kunna givetvis ej heller
godkännas.

Landssekretariatets proklamation örn bojkotten av tyska varor är en vädjan
till den enskilde, att då han förser sig med nödvändighetsvaror undvika
att köpa sådana av tyskt ursprung. Det åligger sålunda den enskilde
att i sitt handlande se till, att han följer denna paroll, därest han i övrigt
sympatiserar med densamma. Vi måste även taga med i räkningen, att
denna köpbojkott måste ses på lång sikt och att den, vare sig till sina verkningar
eller i övrigt, är någonting som kommer att bliva hastigt övergående.

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48.

I den förevarande motionen omförmäles, att utrikesministern, excellensen
Sandler, i ett föredrag i Göteborg hösten 1933 med hänsyftning på proklamationen
om bojkott av tyska varor bland annat erinrat arbetarorganisationerna
örn ansvaret för att föra handelspolitik vid sidan av statsmakterna
samt vidare anfört, att örn man hänvänt sig med en förfrågan
till utrikesledningen före bojkottproklamationen, så hade beskedet blivit
bestämt avrådande.

Frågan örn bojkotten mot tyska varor berördes under debatten i första
kammaren den 17 januari 1934 vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1934/1935 (se första kammarens protokoll nr 3, sid. 10, 87—88 och 104—105).
Därvid anförde statsministern, excellensen Hansson, bland annat:

Här har förts på tal landsorganisationens uppmaning till arbetarna att
icke köpa tyska varor. Jag vill icke undandraga mig att yttra några ord
även i denna sak. Detta kunde ha varit överflödigt, då genom utrikesministern
regeringens uppfattning givits offentligen till känna. För envar
bör det vara klart, att utrikesministern icke gjort sina uttalanden utan
att därom på förhand ha underrättat sina kolleger i regeringen och överlagt
i första hand med statsministern.

Örn regeringens uppfattning rörande varuutbytet med Tyskland kan man
finna besked i ett yttrande av mig i andra kammaren redan den 20 mars
i fjol. »I fråga örn vårt förhållande till Tyskland liksom till andra länder
eftersträvar regeringen», yttrade jag då, »att få till stånd avtal, som
möjliggöra ett så fritt varuutbyte som möjligt.» Det har icke, sedan detta
yttrande fälldes, inträffat någonting, som kunnat föranleda mig att ändra
mening i denna punkt.

De officiella relationerna mellan stater och regeringar kunna inte göras
beroende av vilken politisk riktning eller vilket parti som rider för rusthållet
i det ena eller andra landet. Jag konstaterar, att man icke på något
håll satt i fråga, att Sveriges förhållande till Tyskland skulle bli ett annat
än det tidigare varit.

Det är ett orimligt krav, att en regering skall kunna förhindra enskilda
och grupper att giva uttryck åt sina sympatier och antipatier även inför
sådant, som sker i andra länder. Det bör vara lätt att förstå, om socialdemokrater
känna behov av att protestera mot förföljelser på socialdemokrater,
eller örn den internationella fackföreningsrörelsen icke stillatigande
åser undertryckningsåtgärder mot fackföreningsrörelsen. I ett demokratiskt
land tillhör rätten till manifestationer av denna art de medborgerliga
rättigheterna. Anspråk från annat håll örn intrång i dessa rättigheter
måste tillbakavisas. Å andra sidan kan man begära, att enskilda och grupper
vid demonstrerandet av sina meningar taga skyldig hänsyn till den politik,
som statsmakterna anse sig böra föra.

Rätten att i tryck giva sina åsikter angående främmande staters förhållanden
tillkänna tillkommer enligt svensk rätt var och en med allenast de
inskränkningar, som angivas i tryckfrihetsförordningen. Enligt § 3 9:o
av denna förordning skall såsom missbruk av tryckfriheten anses »smäd -

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48. 5

liga, förgripliga eller till osämja med främmande makter syftande omdömen
och yttranden örn samtida nationer eller stater, med vilka riket är i
fredligt förhållande, örn deras varande överhet, regering och regeringssätt,
höge ämbetsmän och sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller
underhandlingar; förbrytelsen skall anses enligt 8 kap. 28 § strafflagen,
och skriften konfiskeras».

Den, som gjort sig förfallen till ansvar enligt 8 kap. 28 § strafflagen,
straffas med böter eller fängelse.

Genom att uppmana till den blockad mot tyska varor, örn vilken nu är
fråga, har landsorganisationen i Sverige icke inskränkt sig till att giva sin
mening tillkänna örn den nuvarande regimen i Tyskland utan därutöver
tillgripit ett handelspolitiskt maktmedel gentemot en främmande stat.
Liknande åtgärder hava, enligt vad utskottet inhämtat, företagits även
från annat håll. Härigenom har intrång skett på områden, vilka enligt utskottets
mening böra vara förbehållna statsmakterna och närmast landets
regering. Utskottet anser med anledning av vad sålunda förekommit skäl
föreligga, att till övervägande upptages den frågan, vilka åtgärder kunna
vara erforderliga och lämpliga för att förebygga, att från enskilt
håll vidtagas handelspolitiska handlingar av beskaffenhet att motverka
den svenska regeringens handelspolitik.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion,
11:300, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Majit måtte taga under övervägande, vilka
åtgärder kunna vara erforderliga och lämpliga för
att förebygga, att från enskilt håll vidtagas handelspolitiska
handlingar, sådana som bojkott mot varor
från visst land, av beskaffenhet att motverka den svenska
regeringens handelspolitik.

Stockholm den 4 juni 1934.

På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.

Utskottet.

mimny till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 ami. Nr 4S.

2

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 48.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Geijer, Sigfrid Hansson, Frändén,
Sam Larsson, P. Sandström, Norman* och Forslund; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Skövde, Hage*, Olovson i Västerås*, Andersson
i Rasjön, Pettersson i Hällbacken*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Gahns och
Sandström i Nyland.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sigfrid Hansson, Norman, Forslund, Hage, Olovson i Västerås,
Pettersson i Hällbacken oell Hansson i Trollhättan.

*

341744. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.