Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1934 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om antagande av förslag till
lag med vissa bestämmelser angående boställen för klockare
och organister.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
448, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Werner i Höjen
hemställt, att riksdagen ville för sin del antaga ett av 1932 års kyrkomöte
godkänt förslag till lag med vissa bestämmelser angående boställen för
klockare och organister.

Beträffande de skäl, som motionären åberopat till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.

Genom en den 6 augusti 1932 dagtecknad skrivelse, nr 13, till 1932 års
kyrkomöte föreslog Kungl. Majit kyrkomötet att för dess del antaga ett vid
skrivelsen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser angående boställen
för klockare och organister samt hemställde, att kyrkomötet, därest lagen
bleve av kyrkomötet antagen, ville bemyndiga Kungl. Majit att bestämma
dagen för lagens ikraftträdande.

I ett vid skrivelsen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
omnämndes, att klockarboställen, vartill hörde jord, uppginge till ett
antal av 969. Den sammanlagda arealen av boställena med jord utgjorde
6,394 hektar, därav 3,016 hektar inrösningsjord och 3,378 hektar avrösningsjord
med impediment.

Lagförslaget upptog till behandling tre särskilda spörsmål rörande klockarboställen,
nämligen frågorna om ekonomisk besiktning, om förvaltning av
skog och om disposition av skogsavkastning.

Kontrollen över att nybyggnads- och underhållsskyldigheten å klockarboställen
fullgöres samt att boställenas ägor väl hävdas utövas huvudsakligen
genom ekonomisk besiktning. Föreskrifter örn ekonomisk besiktning finnas i
kungörelsen den 28 maj 1830 angående ekonomiska besiktningar å kyrkoherdeboställen,
kapellans- och klockarbord, samt präststomhemman.

Beträffande ekonomisk besiktning stadgas i nämnda kungörelse bland
annat, att den skall verkställas av landsfiskalen i orten eller av kronobetjänt

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 9 sami. 2 avd. Nr 28. 1

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

med biträde av två nämndemän. Missnöje med beslut vid sådan syneförrättning
anmäles hos vederbörande domare med anhållan om laga syn.

På enahanda sätt förrättades ekonomisk besiktning till och med år 1925
jämväl å prästboställena. Från sagda år förrättas emellertid ekonomisk
besiktning å sistnämnda boställen av boställsnämnd.

I Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet föreslogs, att boställsnämnderna
skulle få sig anförtrodda de ekonomiska besiktningarna jämväl å klockarboställena.
Vidare föreslogos enahanda bestämmelser beträffande fullföljd av
talan mot boställsnämnds beslut vid ekonomisk besiktning, som nu äro föreskrivna
i ecklesiastik boställsordning av den 30 augusti 1932. Stiftsnämnd
skulle sålunda bliva överinstans i mål örn ekonomisk besiktning.

Vad förvaltningen av skogarna å klockarboställen angår, så stå fyra skogar
å klockarboställen under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.
Övriga skogar stå under boställshavarens vård. Sistnämnda anordning är
emellertid, såsom förhållandena utvecklat sig, numera blott formell, ty även
på dessa boställen ombesörjes den egentliga skogsförvaltningen i verkligheten
av skogsstaten.

I Kungl. Maj:ts skrivelse föreslogs, att de principer, som läge till grund
för bestämmelserna i ecklesiastik boställsordning, skulle tillämpas också i
fråga örn klockarskogarna. Skogsförvaltningen skulle alltså anförtros vederbörande
församlingar, vilka hade att gälda klockarnas löner.

Beträffande dispositionen av skogsavkastningen från klockarboställen förefinnas
olika meningar om vad som därutinnan är gällande rätt. Enligt en
mening bör vid de av kronan upplåtna klockarboställen, som ställts under
skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, hela skogsavkastningen utöver
husbehovet ingå till kyrkofonden, medan vid övriga av kronan anslagna
boställen viss andel, lägst hälften, skall ingå till fonden och återstoden tillfalla
klockaren. Vid boställen, som donerats av enskild eller anskaffats av
församling, skall avkastningen disponeras enligt föreskrift, som meddelades
av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Enligt en annan mening skall skogsavkastningen
från klockarboställen, i likhet med annan boställsavkastning,
tillfalla boställshavare!].

Enligt det i Kungl. Majits skrivelse framlagda förslaget skulle skogsavkastningen
användas till klockarnas avlöning antingen så, att klockaren
omedelbart skulle äga uppbära densamma, eller ock på det sätt, att där
församlingen så önskade, klockaren skulle åtnjuta en av församlingen bestämd
lön, till vars gäldande skogsavkastningen skulle tagas i anspråk.

På hemställan av kyrkolagsutskottet (betänkande nr 2) beslöt kyrkomötet
att för sin del godkänna det av Kungl. Majit framlagda lagförslaget, varjämte
kyrkomötet bemyndigade Kungl. Majit att bestämma dagen för lagens
ikraftträdande.

Kyrkomötets beslut anmäldes för Kungl. Majit i skrivelse, nr 3, den 26
augusti 1932.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

Den 13 januari 1933 anbefallde Kungl. Majit kammarkollegium att före
den 1 november 1933 avgiva utlåtande i ärendet.

I utlåtande den 31 oktober 1933 anförde kammarkollegium, att ifrågavarande
lagförslag borde, om det funnes böra framläggas för riksdagen, dessförinnan
omarbetas med iakttagande av vissa utav kammarkollegium i utlåtandet
framställda erinringar. En ledamot av kammarkollegium var av
skiljaktig mening samt anförde, att det föreliggande förslaget icke gåve
anledning till anmärkning, att en reglering av där omhandlade frågor torde
vara synnerligen önskvärd samt att förslaget därför snarast borde föreläggas
riksdagen.

Kungl. Majit har, enligt vad utskottet inhämtat, hitintills icke upptagit
förevarande ärende till avgörande.

Enär frågan örn lagstiftning angående boställen för klockare och organister
för närvarande är föremål för Kungl. Majits prövning, hemställer
utskottet,

att förevarande motion, lii 448, icke måtte föranleda till
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1934.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Frändén, Gustaf Tamm, Lindhagen,*
P. Sandström, Norman, Olof Carlsson och Jolin Björck;*

från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Pettersson i Hällbacken,
Hansson i Trollhättan och Sandström i Nyland, fru Nordgren samt herrar Österström och
Hingård.*

Utskottet.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.