Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 4.

I

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1934 kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
bibehållande av hittills gällande ordning för riksdagsbeslutet
och dess undertecknande.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 153, har herr Lindskog hemställt, »att i de reglementariska föreskrifterna
för riksdagen införes en sådan bestämmelse, att den hittills gällande
ordningen för riksdagsbeslutet och dess undertecknande bibehålies».

Till stöd för denna hemställan har i motionen anförts följande:

»Bland de grundlagsändringar, som genomfördes vid förra årets riksdag,
var även borttagandet av den bestämmelse i riksdagsordningen, enligt vilken
riksdagsbeslutet skall av riksdagens ledamöter underskrivas. Vid detta besluts
fattande uttryckte emellertid ett ganska stort antal av riksdagens ledamöter
sitt beklagande av att den tradition, som ligger bakom denna bestämmelse,
nu skulle brytas. I riksarkivet finnas som bekant riksdagsbeslut ända
sedan 1500-talet, undertecknade av vederbörande riksdagsmän. Det vore
enligt min mening föga önskvärt, om riksdagen, samtidigt som den bereder
sig att fira sitt eget 500-årsjubileum, skulle bryta en tradition, som visserligen
ej går lika långt tillbaka i tiden men dock omspänner en tidrymd av
flera århundraden.

Jag anser mig ej här böra ingå på en diskussion rörande den praktiska
betydelsen av riksdagsbeslutets bibehållande. I varje händelse har det obestridligen
även en dylik uppgift att fylla. Och den kostnad, som kan vara
förenad med ett bibehållande av den hitintills gällande ordningen, är så
pass obetydlig, att en besparing på denna punkt säkerligen ej uppväger den
förlust, som ligger i en värdefull traditions avbrytande.»

Stadganden angående riksdagsbeslutet hava tidigare innehållits i §§ 36
och 80 riksdagsordningen, enligt vilka inseendet över riksdagsbeslutets upprättande
åvilade kanslideputerade samt beslutet skulle underskrivas av riksdagens
ledamöter och uppläsas å rikssalen vid riksdagens avslutning. I
samband med avskaffandet för vanliga fall av ceremonien å rikssalen vid
riksdagsavslutning genom de vid 1933 års riksdag genomförda grundlagsändringarna
uteslötos också bestämmelserna örn riksdagsbeslutet ur riksdagsordningen.

Grundlagsändringen utgör, såsom konstitutionsutskottet redan tidigare uttalat
(utskottets utlåtande nr 26 år 1932), icke något binder för att sammanBihang
till riksdagens protokoll 1934. 5 sami. Nr 4—5. 1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr l.

fattningar rörande riksdagens beslut och verksamhet även i fortsättningen
upprättas. Om dylika sammanfattningar givas benämningen »riksdagsbeslut»
eller betecknas på annat sätt är en terminologisk fråga av underordnad betydelse.
Med »riksdagsbeslutet» och med dess underskrivande av riksdagens
ledamöter är emellertid, såsom i motionen framhållits, en tradition förbunden,
som omspänner århundraden, och som i och för sig är av det värde, att den
icke onödigtvis bör brytas. Utskottet anser det därför lämpligt, att en sammanfattning
av riksdagsbesluten försedd med ingress och namnunderskrifter
upprättas även för framtiden.

Denna nya form för riksdagsbeslutet synes icke såsom tidigare riksdagsbeslut
böra upptaga sammanfattningar paragrafvis av innehållet i alla av
riksdagen fattade beslut utan i huvudsak endast följande: 1) uppräkning i
följd av rubrikerna dels å de av riksdagen i anledning av kungl, propositioner
antagna lagar och författningar, dels å de av riksdagen i anledning av
inom densamma väckta förslag för dess del beslutade lagar och författningar,
dels ock å de instruktioner och reglementen, som riksdagen ensam
äger fastställa och fastställt; 2) uppräkning av de av riksdagen antagna
bevillningsstadgar; och 3) riksstatens inkomst- och utgiftssida utan specifikationer
och bilagor. Med en dylik uppställning av riksdagsbeslutet, vilket
i fortsättningen liksom hittills torde böra uppsättas genom kanslideputerades
försorg, kommer arbetet med detsamma att bliva väsentligen förenklat.
Den tidigare brukliga successiva justeringen i kamrarna av de olika
paragraferna i beslutet kan härigenom också undvikas och förslaget till
riksdagsbeslut i ett sammanhang föreläggas kamrarna till godkännande genom
justering.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion ville uppdraga
åt kanslideputerade att i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan angivna riktlinjer låta uppsätta och till kamrarnas
godkännande överlämna förslag till riksdagsbeslut
att av kamrarnas ledamöter för varje riksdag underskrivas.

Stockholm den 23 februari 1934.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg * Sundberg, Oscar Gottfrid
Karlsson, Björkman, Bergman, Sandegård, David Pettersson* Larsén, Mellén, Borg,
Magnusson i Tumhult, Persson i Trången,* Fast, Olsson i Mora, Lindskog, Nordström*
Lundqvist* och Svensson i Landskrona.*

) Ej närvarande vid justeringen.