Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

9

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 6 e. m.

JLonstiLdionsut skottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående valbarhetsvillkor för beklädande av poster
i kommunala nämnder och styrelser.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom riksdagen väckta, likalydande motionerna nr 70 i första kammaren av
herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och nr 77 i andra kammaren av herr
Lindman m. fl., vari hemställes, »att riksdagen måtte besluta sådana ändringar
beträffande valbarhetsvillkor för beklädande av kommunala fullmäktige- och
förtroendeposter, att dylik post icke må innehavas av den, som häftar för honom
påförda allmänna utskylder, vilka förfallit till betalning under något av
de tre sistförflutna kalenderåren.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Riksdagen anhöll år 1930 i anledning av väckt motion (1:268) i skrivelse
(nr 330) till Kungl. Majit, att Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen
framlägga förslag till införande av bestämmelser i kommunallagarna,
att den, som häftar för honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka
förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, skulle vara utesluten
från valbarhet vid val till kommunala förtroendeuppdrag. I konstitutionsutskottets
av riksdagen åberopade utlåtande i ämnet (nr 30 sid. 13 f.)
anfördes, att det borde anses såsom en rimlig fordran, att de, som erhölle kommunala
förtroendeuppdrag, och åt vilka sålunda överlätes att disponera över
kommunens och skattebetalarnas medel ävensom, beträffande kommunalnämndens
ledamöter, att förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och
i övrigt handhava dess drätsel, hade det samhällsintresse och det ekonomiska
oberoende, att de för egen del både ville och kunde fullgöra de åligganden till
kommunen, som de ålade och utkrävde av andra. Utskottet ansåg därför, att
den, som häftade för utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning
under något av de tre sista åren, borde vara utesluten från valbarhet vid val
till fullmäktige eller andra kommunala förtroendeuppdrag. I allmänhet torde
måhända denna fordran upprätthållas inom kommunerna, men då motsatsen
förekommit, borde lagbestämmelse härom införas. Utskottet ville emellertid
icke vid dåvarande tidpunkt förelägga riksdagen förslag till införande av sådana
lagbestämmelser utan hemställde allenast, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t ville begära utredning och framläggande för riksdagen av förslag
örn införande av bestämmelse i kommunallagarna örn fullgjord skattebe Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 5 sami. Nr 19—21.

2

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Utskottet.

fällring till kommunen i den utsträckning nyss angivits såsom villkor för valbarhet
till kommunala förtroendeuppdrag. — I samma utlåtande (sid. 10) anförde
konstitutionsutskottet vidare bl. a., att anledning saknades att i kommunallagarna
införa bestämmelser angående de särskilda kommunala nämnder
och styrelser, som reglerades i olika specialförfattningar, eftersom bestämmelserna
örn dessa i allt fall städse torde komma att utformas i överensstämmelse
med de i kommunallagarna givna grunderna och hittills icke förelegat
något behov att sammanföra dem inom kommunallagarnas ram.

Utskottet har i anledning av nu föreliggande motioner tagit del av en även
i motionerna åberopad, inom socialdepartementet av tillkallad sakkunnig verkställd
utredning i ämnet (Statens offentliga utredningar 1933:23). Av denna
framgår, att den sakkunnige framlagt förslag till lagbestämmelser om fullgjord
skattebetalning till kommunen under de tre sistförflutna åren såsom
villkor för behörighet att bekläda förtroendeuppdrag, som i valbarhets- och
behörighetshänseende omedelbart regleras i lagarna örn kommunalstyrelse på
landet och i stad, förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm, lagarna örn
församlingsstyrelse och om församlingsstyrelse i Stockholm samt lagarna om
skolstyrelse i vissa kommuner och örn folkskoleväsendet i Stockholm.

Utskottet har vidare i anledning av motionerna inhämtat, att yttranden över
förslaget efter remiss avgivits av Konungens befallningshavande samt av
styrelserna för Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och
Svenska landstingsförbundet.

På grund av vad sålunda förekommit finner sig utskottet böra uttala, att
framställningen av 1930 varken inneburit eller åsyftat en sådan begränsning
av giltighetsområdet för ifrågavarande lagstiftning, att ett skärpt utskyldsstreck
endast skulle komma att gälla för sådana kommunala förtroendeuppdrag,
som i valbarhets- eller behörighetshänseende omedelbart regleras i kommunalförfattningarna
för de s. k. primärkommunerna. Lagstiftningen bör ej i skilda
kommuner få en olika verkan beroende på i vilken utsträckning förvaltningen
centraliserats hos drätselkammare eller kommunalnämnd. Föga konsekvent
vore det också att skärpa utskjddsstrecket såsom villkor för valbarhet till
stads- och kommunalfullmäktige eller drätselkammare och kommunalnämnd
men däremot icke till landsting eller landstings förvaltningsutskott. Syftemålet
med de begärda lagbestämmelserna kan dessutom endast delvis nås, örn desamma
icke gälla även i fråga om sådana i särskilda författningar omhandlade
styrelser för självförvaltning som fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, sjukhusdirektion,
hälsovårdsnämnd, nykterhetsnämnd, byggnadsnämnd och brandstyrelse.
Stadgandena angående dessa styrelser eller nämnder äro av kommunalrättslig
natur och därför bör, såsom ock förutsattes år 1930, frågan örn skärpt
kommunalt utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet till desamma beredas
och prövas i ett sammanhang med frågan örn införande i kommunallagarna av
bestämmelser i motsvarande hänseende. Det kan ifrågasättas, om icke därjämte
övriga i kommunallagarna upptagna villkor för behörighet till där omhandlade

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

11

kommunala förtroendeuppdrag böra utsträckas att gälla andra dylika uppdrag.
Till spörsmålet, örn de grundläggande reglerna angående de åsyftade behörighetsvillkoren
böra införas i kommunallagarna även i vad de angå sådana styrelser
eller nämnder, som regleras i specialförfattningar, har utskottet nu liksom
år 1930 ej ansett sig behöva taga ståndpunkt före utredningens slutförande.

Då den utredning i förevarande ämne, som hittills verkställts, med hänsyn
till sin begränsade omfattning icke synes kunna läggas till grund för den
av riksdagen år 1930 begärda lagstiftningen, får utskottet, under hänvisning
till vad ovan anförts, hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner i skrivelse
till Kungl. Majit ville anhålla, att Kungl. Majit efter
verkställd allsidig utredning av frågan örn skärpt kommunalt
utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet och behörighet till
kommunala förtroendeuppdrag måtte för 1935 års riksdag
framlägga förslag till lagbestämmelser i ämnet.

Stockholm den 15 maj 1934.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Sundberg, Björkman,
Bergman, Larsén, Källman*, Mellén*, Nils Andersson, Hagström*, Borg, Magnusson
i Tumhult, Fast, Olsson i Mora, Lindskog, Andersson i Malmö*, Björck i Kristianstad,
Eriksson i Toftered och Nilsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hallén, Strömberg, Larsén, Källman, Nils Andersson, Borg, Fast,
Andersson i Malmö och Nilsson i Göteborg, som ansett att utskottets yttrande
hort hava följande lydelse:

I överensstämmelse med vad som anfördes av reservanterna till konstitutionsutskottets
utlåtande nr 30 vid 1930 års riksdag, har utskottet icke ansett sig
böra tillstyrka bifall till här föreliggande motioner. Utskottet har icke heller
funnit tillräckliga skäl föreligga för att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa
örn ytterligare utredning i ämnet.

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Dea fordran, som i motionerna uppställes på de kommunala förtroendemännen,
upprätthålles såsom regel inom kommunerna. Att på detta område lagstifta
för sällsynta undantagsfall, har utskottet icke funnit påkallat. Utskottet
är övertygat därom, att uvecklingen skall gå i den riktningen, att såväl
de valda förtroendemännen som de politiska partierna skola allvarligt bemöda
sig örn att utan lagstiftningsingripande undanröja här påtalade missförhållanden.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner I: 70 och II: 77 icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

341379