4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
Kr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
viss reformering av tryckfrihetslagstiftningen.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 156, har herr Anderson i Norrköping m. fl. hemställt, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära, det Kungl. Majit snarast ville för
riksdagen framlägga de förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,
ävensom därav betingade ändringar i regeringsformen och allmän lag, vilka
i de uti motionen angivna riktlinjerna för en reform av tryckfrihetslagstiftningen
angivits och motiverats.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Tryckfrihetsförordningen, vilken antogs år 1812, har efter sin tillkomst
undergått flera ändringar i avseende å sitt innehåll. Vid flera tillfällen hava
försök gjorts att omarbeta densamma såväl i avseende å dess formella uppställning
som med beaktande av olika vid skilda tidpunkter framförda önskemål
örn sakändringar. Det mest betydande försök till sådan omarbetning,
som under senare tid framlagts, innehålles i det betänkande med fullständigt
förslag till ny »tryckfrihetsordning», som tillkallade sakkunniga avgåvo
den 20 december 1912. Något härav föranlett förslag har emellertid icke
blivit för riksdagen framlagt.
Vid 1933 års riksdag framfördes i motion, 1: 248, bland annat yrkande om
en fullständig omdaning av tryckfrihetsprocessen. Konstitutionsutskottet,
som behandlade motionen, framhöll att en dylik omdaning av tryckfrihetsprocessen
måste medföra ändringar även i flera andra bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
och att reformen därigenom sannolikt skulle behöva utsträckas
att gälla hela berörda grundlag. Jämte det utskottet erinrat om att
alla förslag till en mera allmän revision av tryckfrihetsförordningen dittills
blivit avvisade, anförde utskottet att en genomgripande förändring av en för
det offentliga livet så viktig grundlag som tryckfrihetsförordningen måste,
innan det nya hunnit tillräckligt länge tillämpas i praxis, medföra en mer än
eljest betänklig osäkerhet samt att det i följd härav vore lämpligare att på
de partiella reformernas väg söka genomföra de ändringar, som kunde finnas
nödiga och nyttiga. Utskottet framhöll emellertid, att tryckfrihetsprocessen
beträffande de egentliga tryckfrihetsmålen eller de s. k. jurymålen för
enskilda målsägande erbjöde stora svårigheter och att det därför vore önskvärt,
att utredning verkställdes örn möjligheten till reformer i detta avseende.
På utskottets förslag beslöt riksdagen i anledning härav att i skrivelse till
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
5
Kungl. Majit anhålla om utredning om möjligheten att ombilda processen i
tryckfrihetsmål, anhängiggjorda av enskilda, i sådan riktning, att större säkerhet
för de enskilda därigenom uppnås, samt örn framläggande för riksdagen
av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Efter det denna skrivelse avlåtits lia enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30
juni 1933 och 16 september 1933 sakkunniga tillkallats dels för utredning av
frågan örn en reform av tryckfrihetsprocessen och därjämte av frågan om sådana
ändringar i tryckfrihetsförordningen i övrigt, att hinder ej möter för residensstads
förening med angränsande landsbygd under gemensam jurisdiktion,
dels ock för fortsatt utredning av frågan örn allmänna handlingars offentlighet.
Sedermera ha ytterligare tillkallats sakkunniga för utredning av
frågan om skärpta straffbestämmelser i tryckfrihetsförordningen för utspridande
av lögnaktiga uppgifter och vrängda framställningar till allmänhetens
förvillande.
Även de i förevarande motion framförda reformförslagen synas åsyfta en
fullständig omdaning av tryckfrihetsförordningen. Motionärerna hava dock
icke härför förebragt några skäl, som ej av utskottet i dess 1933 avgivna
betänkande beaktats. De i motionen framförda förslagen, vilka endast äro
helt allmänt skisserade, äro icke heller nya utan hava förut varit föremal för
utredningar eller äro jämlikt Kungl. Maj :ts ovannämnda beslut för närvarande
under utredning. Utskottet är fördenskull förvissat därom att vad som
i förevarande motion är beaktansvärt under pågående utredning blir föremål
för omprövning.
Utskottet hemställer sålunda,
att förevarande motion, II: 156, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 maj 1934.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. Ä. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sundberg, Björkman, Bergman, Sandegård,
Larsén, Ehrnberg*, Källman, Mellén, Nils Andersson, Persson i Trången, Andersson
i Igelboda, Fast, Lindskog, Nordström, Lundqvist, Johnsson i Norrahammar,
Linndén, Svensson i Landskrona* och Gustafsson i Välsnäs.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Gustafsson i Yälsnäs.