Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
1
Nr 97.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1934 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar dels örn ökat understöd åt lantmannaskolor,
dels ock örn understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter.
l:o.
Ökat understöd åt lantmannaskolor. I årets statsverksproposition, nionde
huvudtiteln, punkt 18, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för
beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret 1933/1934 anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor, att
utgå med högst 5 procent av skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida
inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av ökat understöd
åt lantmannaskolor för läsåret 1933/1934 anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 15,000
kronor, att utgå med högst 5 procent av skola eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd
av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt
oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
2:o.
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter. I årets
statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 25, har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att uppföra ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter med oförändrat belopp,
240,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 193i. 10 sami. Nr 97—98-
Utskottet.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
I anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts följande till
utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:172 av herr Gabrielsson m. fl., likalydande med II: 314 av herr Hedlund
i Häste m. fl., vari hemställts, att riksdagen utöver i statsverkspropositionen
äskade 240,000 kronor beviljar ytterligare 75,000 kronor till understöd
åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter att utgå enligt
de i kungörelsen nr 235/1930 fastställda stipendiebeloppen; samt
2) I: 221 av herr Wagnsson m. fl., likalydande med II: 388 av herr Karlsson
i Munkedal m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att stipendiebeloppen för synnerligen behövande elever vid lantmannaskolorna
höjas från nuvarande 35 kronor i månaden till 45 kronor för samma
tid och att anslaget härför höjes i motsvarande grad,
att bestämmelserna örn medellöshet förändras så, att behövande bondeoch
med den jämställd ungdom får bättre möjligheter till vistelse vid lantmannaskola,
att extra anslag i relation till antalet extra elevplatser beviljas sådana
lantmannaskolor, som mottaga större antal elever än vad vederbörande
skola avsetts för,
att av medel, avsedda för arbetslöshetens lindrande, anslag utgå till
lantmannaskolekurser vid ungdomsläger för arbetslös ungdom.
I händelse ej stipendiebeloppet för synnerligen behövande elev anses
böra höjas till av motionärerna yrkade 45 kronor per månad har alternativt
yrkats,
att sådan ändring åstadkommes i gällande arbetslöslietsdirektiv, att
det medges arbetslöshetsmedels utbetalande jämsides med stipendier till
de elever, som skulle erhållit arbetslöshetshjälp, därest de vistats utanför
skolan.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
Med bifall till en inom riksdagen väckt motion beslöt 1929 års riksdag
att de elever vid folkhögskolan, som prövades vara i behov av stipendier,
skulle, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,
för vilka stipendierna skulle beräknas till högst respektive 45 kronor,
25 kronor och 15 kronor för elev och läsmånad.
I samband med äskande av 1930 års riksdag av anslag för budgetåret
1930/1931 till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
förordade föredragande departementschefen genomförande av en motsvarande
anordning beträffande elevunderstöden vid lantmannaskola, lanthushållsskola,
utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna samt teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola. Jordbruksutskottet
förklarade i sitt utlåtande nr 2 punkt 7 sig dela den av departementschefen
uttalade uppfattningen. Sedan riksdagen under åberopande
av jordbruksutskottets berörda utlåtande uppfört ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter med
3
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
det av Kungl. Maj :t äskade beloppet 200,000 kronor, utfärdade Kungl. Maj :t
kungörelse i ämnet (nr 235/1930), enligt vilken stipendier till elever vid
förenämnda lägre lantbruksundervisningsanstalter kunde utgå med högst
45, 25 och 15 kronor i respektive tredje, andra och första behovsgraden,
allt räknat per läsmånad.
I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Majit
riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter under
samma rubrik uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 240,000 kronor.
Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1932 av ärendet förordade
tillika departementschefen viss mindre rubbning av de för anslagets
utgående fastställda grunderna.
I två inom riksdagen väckta motioner hemställdes emellertid, att riksdagen
måtte besluta att anslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
fortfarande måtte uppföras såsom förslagsanslag.
Riksdagen beslöt i enlighet med motionärernas hemställan bibehålla anslaget
som förslagsanslag. Riksdagens beslut innefattade därjämte, att
maximibeloppen av stipendier till elever vid lantmanna- och lanthushållsskolor
m. fl. kurser skulle i de tre behovsgraderna bestämmas till 35, 20
och 15 kronor eller de belopp, med vilka stipendierna för närvarande högst
kunna utgå enligt kungörelsen nr 201/1933.
I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 26 september 1933 hava hushållningssällskapens
ombud framhållit de stora svårigheter, som på grund
av den rådande depressionen inställde sig, när det gällde för de mindre
jordbrukarna att sända sina söner till skolor för lantbruksundervisning,
och hava ombuden, med hänsyn jämväl till önskvärdheten att den arbetslösa
jordbrukarungdomen i möjligaste mån bereddes sysselsättning, hemställt
örn åtgärder för en höjning av ifrågavarande elevstipendier till respektive
45, 25 och 15 kronor.
Över denna framställning har lantbruksstyrelsen den 9 oktober 1933 avgivit
infordrat utlåtande samt därvid anfört, att förevarande framställning
avså ge en återgång till de i kungörelsen nr 235/1930 fastställda stipendiebeloppen.
Såsom av en vid lantbruksstyrelsens utlåtande fogad
sammanställning framginge skulle detta, om antalet elever, som komme
i åtnjutande av understöd utav statsmedel, beräknades till samma
antal som under läsåret 1932/1933, innebära ett ökat anslagsbehov av i runt
tal 63,770 kronor. Emellertid syntes en höjning av stipendiebeloppen kunna
väntas medföra ökad elevanslutning till ifrågavarande skolor och kurser,
särskilt från obemedlades sida, varför det ökade anslagsbehovet borde
beräknas väsentligt högre, förslagsvis till 75,000 kronor. Då lantbruksstyrelsen
delade hushållningssällskapens ombuds uppfattning om betydelsen
av ökade stipendiebelopp, har styrelsen, under förutsättning att det stats1''inansiella
läget sådant medgåve, tillstyrkt höjning av nu utgående sfi
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
pendiebelopp samt hemställt, att Kungl. Majit under nyssnämnda förutsättning
måtte föreslå riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter från 240,000
kronor med 75,000 kronor till 315,000 kronor.
Svenska lantmannaskolornas lärareförening har i skrivelse den 3 november
1933 gjort framställning i samma syfte som hushållningssällskapens
ombud.
Departementschefen har av statsfinansiella skäl ansett att understöd
åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter borde under nästa
budgetår utgå enligt oförändrade grunder samt att anslaget borde upptagas
med oförändrat belopp.
Motionerna 1:172 och II: 314 gå ut på en höjning av stipendiebeloppen
till respektive 45, 25 och 15 kronor och i samband därmed en höjning av
förevarande anslag nied 75,000 kronor. Motionerna 1:221 och 11:388 avse
bland annat en höjning av stipendiebeloppet i första behovsgraden från 35
kronor till 45 kronor. Till stöd för sistnämnda båda motioner har hänvisats
till två motsvarande motioner rörande stipendier åt elever vid folkhögskolor,
vilka remitterats till statsutskottet. I sitt utlåtande nr 144 över dessa
motioner har statsutskottet erinrat bland annat att 1932 års riksdag vid
bestämmande av stipendiebeloppen för elever vid folkhögskolor till respektive
35, 20 och 15 kronor inskärpt vikten av att under nuvarande
förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad på de lokala
skolmyndigheterna ankomme en sträng gallring ägde rum vid stipendiefördelningen,
så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt behövande
bomme i åtnjutande av understöd. Härefter har statsutskottet
yttrat följande.
»Nu gällande bestämmelser angående maximibeloppen inom de olika
behovsgraderna hava fastställts så sent som vid 1932 års riksdag. Redan
med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna biträda vad i motionerna
yrkats örn en höjning av maximibeloppen. Vidare skulle en dylik
höjning få en betydande ekonomisk räckvidd. Enligt en av skolöverstyrelsen
gjord överslagsberäkning, av vilken utskottet tagit del, skulle sålunda
medelsbehovet under innevarande budgetår, örn de tidigare bestämmelserna
härunder ägt tillämpning, hava ökats med omkring 125,000
kronor.
Av nu anförda skäl finner sig alltså utskottet böra avstyrka motionerna
i denna del.
Emellertid har, enligt vad utskottet erfarit, den av riksdagen anbefallda
stränga gallringen vid stipendiefördelningen — särskilt på grund av den
ökade kraftiga tillströmningen till folkhögskolorna och den på grund av
den ekonomiska krisens långvarighet skeende förskjutningen bland eleverna
till den mest behövande gruppen — kommit att för folkhögskolornas
behövande elever medföra svårigheter, vilka knappast tidigare kunnat
förutses. Utskottet finner sig därför böra förorda, att de nu tillämpade
stränga gallringsprinciperna något mildras. Särskilt synes högsta månadsbeloppet,
35 kronor, böra kunna tilldelas även vissa elever av den
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
5
grupp, som den senaste tiden, just på grund av strängheten vid gallringen,
måst nöja sig med 30 kronor per månad.
Ett genomförande av vad utskottet nu förordat kommer givetvis att
medföra ökad belastning på här ifrågavarande anslag. Härtill återkommer
utskottet i det följande.
I motionerna har alternativt framförts yrkanden örn sådan ändring i
gällande arbetslöshetsdirektiv, att det måtte medgivas arbetslöshetsmedels
utbetalande jämsides med stipendier till de elever, som skulle erhållit
arbetslöshetshjälp, därest de vistats utanför skolan. Det förhållandet, att
vederbörande elevers behov av understöd skulle prövas av två från varandra
fristående myndigheter, skolmyndigheterna och vederbörande arbetslöslietsorgan.
mäste emellertid enligt utskottets förmenande medföra
praktiska svårigheter. Vidare kan utskottet icke bortse från det förhållandet,
att här förevarande elever på detta sätt skulle komma i en i viss
mån gynnad ställning i förhållande till andra elever från behövande hem,
särskilt landsbygdsliem. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka
motionerna i denna del.
I motionerna har vidare yrkats, att bestämmelserna örn medellöshet
måtte förändras så, att behövande bonde- och med den jämställd ungdom
finge bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola.
Enligt vad utskottet har sig bekant, hava skolmyndigheterna, i sista
hand skolöverstyrelsen, vid sin fördelning av stipendieanslagen sökt att
i görligaste mån beakta jämväl lantbefolkningens berättigade krav. Utskottet
vill därför inskränka sig till att understryka önskvärdheten av att
elever från dessa befolkningsgrupper icke bliva tillbakasätta vid stipendiefördelningen.
Redan genom den mindre stränga gallringsprincip, som
av utskottet i det föregående förordats, hava vidare ökade möjligheter
beretts för tillgodoseende av jämväl här ifrågavarande elevkategorier.
Med hänsyn till nu angivna omständigheter finner utskottet någon förändring
av gällande bestämmelser i av motionärerna antydd riktning icke
vara erforderlig.
Med anledning av vad i motionerna yrkats rörande extra anslag i relation
till antalet extra elevplatser till sådana folkhögskolor, som mottaga
större antal elever än vad vederbörande skola avsetts för, vill utskottet
erinra, att redan för närvarande understöd i viss utsträckning utgå
till folkhögskolorna för anordnande av parallellavdelningar, vadan skolorna
vid en ökad tillströmning av elever kunna erhålla ökat statsbidrag.
Härjämte vill utskottet framhålla, att det ur åtskilliga synpunkter —
såväl med hänsyn till lokalutrymmen som av pedagogiska skäl — knappast
är önskvärt med en alltför stor anhopning av elever vid en och samma
folkhögskola. Slutligen vill utskottet erinra, att Kungl. Majit i proposition
nr 265, varöver utskottet senare kommer att avgiva utlåtande,
föreslagit att för undervisningsverksamhet för unga arbetslösa skola vidtagas
provisoriska anordningar med anlitande av arbetslöshetsmedel. Under
hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet vad i motionerna
i här förevarande hänseende yrkats.
Vad vidan'' beträffar yrkandet, att av medel, avsedda för arbetslöshetens
lindrande, anslag måtto utgå till folkhögskolekurser vid ungdomsläger
för arbetslös ungdom, vill utskottet framhålla följande. Arbctslöshetskommissionen
har redan — och lärer jämväl i fortsättningen komma
att — i den mån lokaler, lärarkrafter o. s. v. vid folkhögskolor och lantmannaskolor
äro för ändamålet disponibla — använda sig härav för upp
-
Utskottet.
6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 97.
rättande av särskilda kurser för arbetslös ungdom. Någon förändring i
detta redan praktiserade förfaringssätt har icke ifrågasatts. Utskottet
finner därför ej erforderligt, att någon åtgärd vidtages med anledning av
vad i motionerna i denna del yrkats.
Med avseende å frågan örn det belopp, med vilket det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor torde böra upptagas i
riksstaten för budgetåret 1934/1935, har statsutskottet framhållit, att en
närmare beräkning av den ökade belastning, som komme att föranledas
av vad utskottet förordat, givetvis vore omöjlig att verkställa. Utskottet
har emellertid, efter en verkställd överslagsberäkning, funnit sig böra
förorda, att anslaget av nu nämnd anledning höjes med 50,000 kronor utöver
det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet till 550,000 kronor eller
således med 10 procent.
Då i de avseenden, varom nu är fråga, såsom hittills likformighet bör
råda mellan folkhögskolor å ena sidan samt lantmanna- och lanthushållsskolor
m. fl. å den andra, anser jordbruksutskottet, att vad i statsutskottets
ovanberörda utlåtande förordats i fråga örn elevstipendier vid folkhögskolor
bör gälla även beträffande elevunderstöd vid lantmanna- och
lanthushållsskolor m. fl. I anslutning härtill tillstyrker utskottet en motsvarande
höjning av förslagsanslaget till understöd åt elever vid ifrågavarande
lägre lantbi*uksundervisningsanstalter eller med 24,000 kronor till
264,000 kronor. Under hänvisning i tillämpliga delar till vad statsutskottet
i övrigt anfört får utskottet hemställa,
1) att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
nu 240,000 kronor, med 24,000 kronor
till 264,000 kronor;
2) att motionerna 1:172 och 11:314 samt 1:221 och
II: 388, i den män de icke kunna anses besvarade med
vad utskottet här ovan anfört och hemställt, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 juni 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 96.