Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
1
Nr 80.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner örn billigare djursjukvård
• (2: a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:179 av herrar Andersson, Nils, och Johanson,
Karl August, samt II: 358 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl. har hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och
förslag till djursjukvårdens förbilligande för mindre bemedlade, boende på
längre håll från veterinär.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna hemställan, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande
av medicinalstyrelsen, som därvid instämt i hemställan örn åtgärders
vidtagande i motionernas syfte. Medicinalstyrelsen har anfört i huvudsak
följande.
»Medicinalstyrelsen har sedan länge haft uppmärksamheten fäst på de
olägenheter på husdjurssjukvårdens område, som motionärerna påtalat,
och för att motverka dessa har styrelsen tid efter annan medverkat till
nya veterinärdistrikts bildande i ur veterinär synpunkt vanlottade landsdelar.
Sålunda har distriktens (veterinärstationernas) antal i de fem norrländska
länen under de förflutna 20 åren sedan år 1914 ökats från 41 till
51 stycken. Vid uppgörandet av det förslag till ny indelning av riket i
veterinärdistrikt, som legat till grund för Kungl. Maj:ts kungörelse i ärendet
den (10 november 1933 (nr 607) hava ock dessa synpunkter beaktats,
då det gällt distriktens omfattning och stationsorternas förläggning. Men
detta oaktat finnas dock distrikt, särskilt som motionärerna erinra örn i
Norrland, där avstånden till distriktsveterinären kunna vara så avsevärda,
att ekonomiskt sämre situerade djurägare ej mäkta utgöra kostnaderna
för veterinärs anlitande vid sjukdomsfall bland husdjuren, vilka
också i många fall utgöra ett fåtal eller till och med äro enstaka förhanden.
Den del av ersättningen för hjälps erhållande, som på längre avstånd
blir den största, hänför sig emellertid till resekostnaderna. Under
det att ersättningen åt veterinären vid en förrättning på till exempel 60
kilometers avstånd från stationen enligt 4 § gällande veterinärtaxa utgår
i fall som här åsyftas med 12 kronor, utgöra resekostnaderna för samma
förrättning enligt 5 § 20 kronor 25 öre.
Veterinära sjukresor på avstånd av 60 kilometer förekomma emellertid
nästan endast i inre Norrland. I södra och mellersta Sverige äro
de med nuvarande distriktsorganisation uteslutna med undantag för Älvdalens
distrikt i Kopparbergs län, där avståndet från distriktsveterinär
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr S0—S3. 1
Utekottet.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
stationen till Särna och merendels Idre överstiger detta kilometertal. Likaså
förekomma i regel ej sådana resor i Norrlands kustdistrikt, under det
att de som ovan antytts i det inre av Norrland äro ej så sällan påfordrade.
Att något göres från det allmännas sida för att träda hjälpande emellan
vid utgörandet av resekostnader i detta hänseende från mindre bemedlade
eller medellösa djurägare, vill medicinalstyrelsen livligt tillstyrka. Angående
sättet och vilkoren för dylika understöds utgående är emellertid
styrelsen ej beredd att på frågans nuvarande ståndpunkt avgiva något
förslag. Medicinalstyrelsen anhåller emellertid få fästa jordbruksutskottets
uppmärksamhet på, hurusom förfarandet med bidrag till mindre bemedlade
djurägares djursjukvårdskostnader sedan 1925 tillämpats av Gotlands
läns landsting samt inom Degerfors socken av Västerbottens län.
varjämte Älvsborgs läns landsting i princip anslöt sig till ett liknande
förslag år 1929 (i samband med föreslagen indragning av sex distrikt).»
Vid medicinalstyrelsens yttrande bar fogats en promemoria över de avlandstinget
i Gotlands län beslutade resekostnadsbidragen av landstingsmedel
vid veterinärs tillkallande. Från och med 1927 års ingång utgår sådant
bidrag, då veterinärens researvode och skjutsersättning överstiger
25 kronor, med bela det överskjutande beloppet.
Vid 1933 års riksdag framfördes i en motion (II: 443) det förslaget, att
från veterinärstation mera avlägset boende, mindre bemedlade djurägare
skulle komma i åtnjutande av lindring för veterinärens arvode och skjutsersättning
i ungefärlig överensstämmelse med vad som nu gäller örn provinsialläkares
sjukvårdsersättning. Beträffande denna motion, som icke
föranledde någon riksdagens åtgärd, anförde jordbruksutskottet i sitt utlåtande
nr 89, att förslaget utginge från ett behjärtansvärt syfte, att lika
vägande skäl dock icke syntes föreligga för en sådan åtgärd som i fråga
örn läkarvård samt att systemets genomförande torde stöta på betydande
praktiska svårigheter.
Vad medicinalstyrelsen i sitt yttrande över motionerna anfört synes
utskottet innefatta väsentliga skäl för vidtagande av åtgärder
i motionernas syfte. Huruvida en bidragsverksambet i ungefärlig överensstämmelse
med vad som nu gäller örn provinsialläkares sjukvårdsersättning
lämpligen kan införas beträffande veterinärersättningar eller örn
andra åtgärder böra komma till användning, kan enligt utskottets åsikt
icke avgöras förrän efter en närmare utredning, vid vilken även eventuell
möjlighet att påräkna medverkan från landstingens sida torde vara värd
beaktande. Utskottet tillstyrker därför, att frågan blir föremål för utredning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionerna 1:179 och
11:358 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn utredning rörande
åtgärder till djursjukvårdens förbilligande för mindre
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 3
bemedlade, boende på längre avstånd från veterinär,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.
Stockholm den 11 maj 1934.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
irån lörsta kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
Granath, Tjällgren, Lindmark och Elof Andersson; samt
från andra kammaren: lierrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Gustafson
i Kasenberg, Carlström, Björk i Tryde, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön och Karlsson
i Munkedal.