Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

9

Kr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 iebruari 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning
av vissa i flottledsfbudén ingående fordringsbelopp.

(2:a avd.)

I en den 3 januari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad proposition,
nr 29, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att Kungl. Majit må äga besluta örn avskrivning till
sammanlagt belopp av 218,855 kronor 86 öre av kronans fordringar i
flottlederna Tjeujerbäcken, Esmejaurbäcken, Maskanån och Bleckån samt
följande bivatten till Ume älv nämligen Ångesbäcken, Sörlidbäcken,
Joranbäcken och Juktåns 5:e distrikt.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Majits förslag, får
utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Såsom av den där lämnade redogörelsen framgår har 1919 års riksdag
(prop. nr 62; R. skr. nr 323) beslutat, att det belopp av kronans fordringar
för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå,
vilket efter närmare utredning funnes kunna med säkerhet väntas bliva
inbetalat, skulle vid 1920 års ingång överföras till statens domäners fond
såsom tillgång i denna fond. Med stöd härav har Kungl. Majit i samband
med fattande av beslut den 13 april 1922 örn flottledsfondens storlek
ansett sig oförhindrad att utan riksdagens hörande medgiva, att såsom
driftkostnader finge ur räkenskaperna avföras ett belopp av 709,408 kronor
54 öre, som gäldats av flottledsanslaget, samt att det finge bero vid skett
avförande å vederbörande utgiftstitel av i flottleder under tiden intill utgången
av 1919 nedlagda kostnader till ett sammanlagt belopp av 506,813
kronor 3 dre. Vidare har Kungl. Majit under åren 1923—1927 beträffande
flottleder, vilkas värden tillförts flottledsfonden genom nyss berörda beslut
den 13 april 1922, medgivit avskrivningar till sammanlagt belopp av
1,097,339 kronor 84 öre. Sedan domänstyrelsen gjort framställning i fråga
om en ytterligare nedskrivning av i flottledsfonden ingående fordringsbelopp
med 851,804 kronor 66 öre, varav ett belopp av 182,585 kronor 1 öre
hänförde sig till fordringar, vilka uppstått i vissa flottleder efter flottledsfondens
inrättande, samt Kungl. Majit med anledning härav i proposition
Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr ''t—10. 2

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8.

Vink otteA.

nr 28 till 1932 års riksdag hemställt om medgivande för Kungl. Majit att
besluta om avskrivning jämväl i avseende å sådan fordran för av domänstyrelsen
i flottled bekostat arbete, vilken uppkommit efter flottledsfondens
inrättande, bar riksdagen i skrivelse den 2 mars 1932, nr 64, förklarat sig
icke vilja för framtiden frånbända sig beslutanderätten i fråga örn avskrivningar
av flottledsfonden efter dess uppläggning tillgodokomna
fordringar. Riksdagen medgav emellertid, att Kungl. Majit finge besluta
örn avskrivning till sammanlagt belopp av 182,585 kronor 1 öre av kronans
fordringar i vissa särskilt angivna flottleder.

Nu föreligger en av domänstyrelsen i skrivelse den 30 maj 1933 gjord
framställning örn avskrivningar av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående
fordringsbelopp. De ifrågavarande fordringarna, tillhopa 827,610
kronor 85 öre, äro dels sådana, som uppkommit före flottledsfondens inrättande,
och dels sådana, som uppstått efter uppläggandet av nämnda
fond. De till sistnämnda kategori hörande fordringarna, vilka alltså icke
kunna avskrivas utan riksdagens medgivande, avse flottlederna Tjenjerbäcken,
Esmejaurbäcken, Maskanån, Bleckån samt följande bivatten till
Ume älv, nämligen Ängesbäcken, Sörlidbäcken, Joranbäcken och Juktåns
5ie distrikt, till ett sammanlagt belopp av 218,855 kronor 86 öre.

Beträffande fordringarna i sistnämnda flottleder bar domänstyrelsens
förslag tillstyrkts av såväl statskontoret som riksräkenskapsverket. Jämväl
departementschefen bar biträtt förslaget och följaktligen ansett, att
riksdagens medgivande till dessa fordringars avskrivning borde inhämtas.
Med avseende å de övriga av domänstyrelsen till avskrivning ifrågasatta
fordringarna bar departementschefen erinrat, att det ankomme på Kungl.
Majit att ensam besluta i avseende å dessa fordringars avskrivning, samt
förklarat sig ämna sedermera, efter ytterligare prövning, anmäla ärendet
i denna del.

Under framhållande av att det vid 1932 års riksdag lämnade medgivandet
var av liknande innebörd med det nu ifrågasatta, får utskottet, som
ej har något att erinra mot framställningen, hemställa,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 9 februari 1934.

*

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 10.