4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till
nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å
ofullständiga jordbruk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen nr 1 angående
statsverkets tillstånd och. behov har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln,
punkt 105, föreslagit riksdagen att

1) medgiva, att Kungl. Majit må under 1935 bevilja statsanslag intill

1.200.000 kronor för utlämnande av statsbidrag till nyodling och betesförbättring
ävensom stenröjning å ofullständiga jordbruk;

2) till nyodling, betesförbättring och stenröjning å ofullständiga jordbruk
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 500,000
kronor;

3) medgiva, att å extra reservationsanslaget för utlämnande av bidrag
till nyodling och betesförbättring ävensom stenröjning å ofullständiga jordbruk
vid utgången av budgetåret 1933/1934 förefintlig behållning må överföras
till förenämnda extra förslagsanslag.

Sedermera bar Kungl. Majit i en till riksdagen den 26 januari 1934 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 69, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att

1) godkänna de ändringar i de av riksdagen antagna allmänna grunderna
för den statsunderstödda egnabemsverksambeten, vilka framgå av
det såsom bilaga till berörda statsrådsprotokoll fogade förslag örn ändrad
lydelse av §§ 9 och 10 kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217);

2) medgiva, att Kungl. Majit må under 1935 bevilja statsanslag intill

100.000 kronor för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen tillstyrkt förslag, av statsbidrag till jordförbättring å
ofullständiga jordbruk genom påförande av mineraljord på myrjord
(jordkörning); börande till följd härav det i årets statsverksproposition under
punkten 105 av nionde huvudtiteln äskade extra förslagsanslagets benämning
ändras till »Nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning
å ofullständiga jordbruk».

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. 5

Ovanberörda författningsförslag finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

I detta sammanhang har utskottet jämväl till behandling förehaft tre
inom riksdagen före avlåtande av propositionen nr 69 väckta, till utskottet
hänvisade motioner, nämligen I: 258 av herr Svensson, Martin, m. fl., och
II: 475 av herr Svensson i Grönvik ni. fl., likalydande, samt II: 68 av herr
Herou m. fl.

I de likalydande motionerna 1:258 och 11:475 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att

1) medgiva, att Kungl. Maj:! må under 1935 bevilja statsanslag intill

1.500.000 kronor till utlämnande av statsbidrag till nyodling, betesförbättring
och stenröjning å ofullständiga jordbruk, varvid årligen minst

200.000 kronor böra anvisas till det sistnämnda ändamålet;

2) till nyodling, betesförbättring och stenröjning å ofullständiga jordbruk
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 800,000
kronor;

3) medgiva, att å extra reservationsanslaget för utlämnande av bidrag
till nyodling och betesförbättring ävensom stenröjning å ofullständiga jordbruk
vid utgången av budgetåret 1933/1934 förefintlig behållning må överföras
till förenämnda extra förslagsanslag.

I motionen 11:68 har hemställts, att riksdagen måtte besluta hos regeringen
begära förslag till expropriationslagstiftning, som medför att storgodsens
och bolagens jordbruksfastigheter kunna överlåtas för jordregleringen,
för underlättande av jord- och skogstilldelning åt sådana jordbruk,
som behöva kompletteringsareal för att deras ägare och brukare må bliva
besuttna, och för större möjligheter till jordbruksnybildning och upplåtelse
av jordbruk åt obemedlade eller mindre bemedlade jordsökande, företrädesvis
lant- och skogsarbetare.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får
utskottet hänvisa till berörda statsrådsprotokoll.

I fråga örn de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa. I

I skrivelse den 23 maj 1930, nr 276, anhöll riksdagen, bland annat, att
Kungl. Maj:t ville verkställa utredning angående de ytterligare åtgärder,
som kunde anses ägnade att främja utökandet av ofullständiga jordbruk.
Verkställandet av denna utredning har uppdragits åt sociala jordutredningen,
som den 27 oktober 1933 avgivit betänkande med förslag till
åtgärder för att främja komplettering av ofullständiga jordbruk (st. off.
utr. 1933: 33). I betänkandet hava i angivna syfte föreslagits vissa ändringar
i gällande författningar rörande den statsunderstödda egnahemsverksamheten,
varjämte gjorts vissa allmänna uttalanden i avseende å
rikligare anslag för hithörande ändamål, över betänkandet har infordrat
utlåtande den 10 januari 1934 avgivits av statens egnahemsstyrelse,

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

som därvid tillika överlämnat yttranden av hushållningssällskapens
egnahemsnämnder och vissa arbetarsmåbrukslåneförmedlare.

I skrivelse den 7 mars 1933, nr 82, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit
ville låta föranstalta örn utredning, huruvida och i vad mån från anslaget
till nyodling, betesförbättring och stenröjning å ofullständiga
jordbruk bidrag kunde utgå jämväl för jordförbättring genom påförande
av mineraljord å myrjord (jordkörning). Efter anbefallning den 7
april 1933 har lantbruksstyrelsen den 3 januari 1934 inkommit med utredning
i denna fråga och därvid överlämnat från föreståndaren för centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet jordbruksavdelning
professorn G. Sundelin och svenska mosskulturföreningens föreståndare
professorn H. Osvald införskaffade yttranden. Den 10 januari 1934
har statens egnahemsstyrelse avgivit infordrat utlåtande i ämnet.

Gällande bestämmelser örn den statsunderstödda egnahemsverksamheten
återfinnas huvudsakligen i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående
allmänna grunder för den statsunderstödda egnahemsverksamheten
(ändrad genom kungörelsen nr 169/1933) 1 samt i kungörelsen den
8 juni 1928 (nr 218) med reglementariska föreskrifter rörande den statsunderstödda
egnahemslåne- och premielåneverksamheten (ändrad genom
kungörelserna nr 249/1932 och 170/1933). Enligt dessa författningar gäller,
bland annat, följande.

Den statsunderstödda egnahemsverksamheten utövas, under överinseende
av statens egnahemsstyrelse, av hushållningssällskap, kommuner,
aktiebolag och föreningar (låneförmedlare).

Hushållningssällskaps egnahemsverksamhet utövas genom av sällskapet
inrättad egnahemsnämnd. Hushållningssällskaps egnahemsnämnd
skall utse egnahemsombud, i regel ett ombud för
varje kommun inom sällskapets område, med uppgift att biträda nämnden
och verka för egnahemsverksamhetens ändamålsenliga bedrivande
och utveckling inom ombudets distrikt. En var kommun äger att välja
två representanter, företrädande huvudsakligen den ene de jord- och lånesökandes
krets och den andre de jordägandes, att jämte egnaliemsombudet
bilda kommunens egnahems kommitté med uppgift att, under
egnahemsombudets ordförandeskap, biträda egnahemsnämnden och
verka för egnahemsverksamhetens ändamålsenliga bedrivande och utveckling
inom kommunen.

Låneförmedlare kan tilldelas egnahemsstatslån och premielåneanslag.

Egnahemsstatslån är avsett att av låneförmedlare användas för utlämnande
av jordbrukslån (egnahemslån för jordbrukslägenheter) och
bostadslån (egnahemslån för bostadslägenheter). Såsom en särskild
form av jordbrukslån äro att betrakta tilläggslån, som utlämnas
för utvidgning eller förbättring av jordbrukslägenhet, som sökanden
redan innehar, till ett mera bärkraftigt jordbruk, så ock för bostadslägenhets
omläggning till jordbrukslägenhet. Tilläggslån må beviljas
under förutsättning, bland annat, att låntagaren innehar antingen ett
jordbruk eller annan mindre lägenhet av den art, att han huvudsakligen
på grund av jordbrukets eller lägenhetens ringa areal icke av jordbruk 1

1 Se ock propositionen 1934:42.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

7

kan erhålla erforderlig utkomst, eller ett jordbruk, vars åbyggnad är i
behov av om- eller tillbyggnad, samt att ban åsyftar att utvidga eller
förbättra lägenheten till större bärkraft i jordbrukshänseende antingen
genom förvärv och tillgodogörande av lämplig jord, avsedd att tilläggas
lägenheten (tillskottsjord), eller genom företagande av erforderlig ny-,
örn- eller tillbyggnad å lägenheten. För erhållande av tilläggslån förutsättes
icke, att sökanden tidigare erhållit annat egnahemslån.

Premielåneanslag är avsett att av låneförmedlare, som beviljas egnahemsstatslån
för utlämnande av jordbrukslån, användas för utlämnande
av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten
å jordbrukslägenheten Premielån må icke beviljas annan
egnahemslåntagare än den, som åsyftar att genom nyodling och nybyggnad
bilda ett belt och hållet nytt jordbruk eller att genom mera väsentligt
nyodlings-, byggnads- eller grundförbättringsarbete i avsevärd mån
förbättra eller utvidga den med jordbrukslånet förvärvade eller med
tilläggslånet utvidgade lägenheten och som för sådant ändamål är i behov
av understöd. Å premielån erlägges ej ränta. Utbekommet premielån anses
guldet, då låneförmedlaren finner arbetena vara inom föreskriven tid
vederbörligen utförda.

Jordbrukslån och bostadslån samt tilläggslån utgå ur egnahemslånefonden.

För utlämnande av arbetarsmåbrukslån (kungörelsen nr 331/1933) finnas
inom åtskilliga kommuner i de delar av landet, där denna verksamhet bedrives,
inrättade arbeta rsmåbruksnämnder. Där ifrågavarande
verksamhet är av mindre omfattning, handhaves den i stället av kommunalnämnden.
Arbetarsmåbruksnämnden skall bestå av tre av kommunalfullmäktige
eller, där kommunalfullmäktige ej finnas, av kommunalstämma
utsedda ledamöter, jämte lika antal suppleanter. Till ledamöter
och suppleanter böra utses för uppdraget lämpliga och sakkunniga
personer inom kommunen, företrädande de lånesökandcs och den jordbrukande
befolkningens intressen ävensom kommunala synpunkter. Därjämte
bör tillses, att någon av ledamöterna är förtrogen med den statsunderstödda
egnahemsverksamheten. Erinras må, att Kungl. Maj:t i
årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bil. 7, punkten 24,
föreslagit utsträckning av arbetarsmåbruksverksambeten till att omfatta
hela landet.

Utskottet biträder förslaget att ifrågavarande bidragsverksamhet utvidgas
att jämväl omfatta utlämnande av bidrag till jordförbättring å
ofullständiga jordbruk genom påförande av mineraljord på myrjord (jordkörning),
vilket förslag föranletts av riksdagens skrivelse den 7 mars 1933,
nr 82. Enligt förslaget skola dessa bidrag uppgå till högst hälften av den
beräknade kostnaden dock ej till mer än 200 kronor för hektar av den för
jordförbättring avsedda arealen. Kungl. Maj:ts förslag innebär att för nästa
budgetår skall för bela ifrågavarande bidragsverksamhet få disponeras
sammanlagt 1,200,000 + 100,000 = 1,300,000 kronor. Hittills hava de av riksdagen
anvisade anslagen så avpassats, att å anslaget skulle finnas en

Utskottet.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

odisponerad tillgång motsvarande summan av vad som förutsattes böra
för budgetåret utdelas i statsbidrag. Såsom departementschefen anfört
torde emellertid en sådan överensstämmelse i själva verket icke vara nödvändig
utan det väsentliga är att å anslaget finnes tillgång att gälda de
belopp, som böra utbetalas under budgetåret. Med hänsyn till befintlig
tillgång å ifrågavarande anslag, som för närvarande har karaktär av reservationsanslag,
har departementschefen funnit anvisande av nytt anslag
med 500,000 kronor vara fullt tillräckligt, därvid emellertid för att
under alla förhållanden säkra tillgången å anslaget för erforderliga utbetalningar
anslaget ansetts böra upptagas som förslagsanslag. Ehuru
utskottet i likhet med departementschefen finner ifrågavarande anslags
stora betydelse i olika avseenden i förening med den starkt stegrade
efterfrågan på bidrag i och för sig väl motivera, att ett högre belopp
än Kungl. Majit föreslagit kunde få disponeras för nästa budgetår, anser
sig jämväl utskottet av statsfinansiella skäl böra avstå från att framställa
förslag härom. Utskottet kan sålunda icke förorda motionerna 1:258
och 11:475.

De föreslagna ändringarna i de av riksdagen antagna allmänna grunderna
för den statsunderstödda egnahemsverksamheten, vilka bygga på
sociala jordutredningens i ärendet avgivna förslag, innefatta i huvudsak
dels att kompletteringsverksamheten ute i bygderna skulle få handhavas
även av de kommunala organ, som verka för arbetarsmåbruksrö
reisen, d. v. s. arbetarsmåbruksnämnder och kommunalnämnder, dels
att i författningstexten skulle uttryckligen utsägas, att egnahemsombuden
och egnahemskommittéerna samt, i förekommande fall, arbetarsmåbruksnämnderna
och kommunalnämnderna skola tillhandagå den
jord- och lånesökande allmänheten med råd och upplysningar m. m.,
dels ock införande av rapportskyldighet för de lokala egnahemsorganen
gentemot egnahemsnämnderna och för dessa senare gentemot egnahemsstyrelsen
i fråga örn yppad bristande tillgång i den fria marknaden på
jord för kompletteringsändamål. I sistnämnda avseende har departementschefen
erinrat, att en av Kungl. Majit till 1933 års riksdag framlagd proposition,
nr 236, örn utvidgning ov rätten att påkalla expropriation till att
jämväl avse markanskaffning för tilläggskolonisation icke vann riksdagens
bifall, och har departementschefen anfört, att hemställan hos Kungl. Majit
örn framläggande av berörda förslag jämväl för årets riksdag, med hänsyn
till riksdagens sålunda intagna ståndpunkt, ej syntes böra göras. Såsom
departementschefen framhållit lärer det föreslagna införskaffandet
av upplysningar rörande svårigheter för anskaffande av jord för tilläggskolonisation
möjligen kunna säkrare än hittills klarlägga behovet av en
expropriationslagstiftning för ändamålet. I avbidan härpå torde riksdagen
icke böra vidtaga någon åtgärd i det i motionen lii 68 angivna syftet.
Utskottet biträder sålunda Kungl. Majits förslag jämväl i nu angivna
avseenden.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. 9

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 258 och II: 475,
må

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1935 bevilja
statsanslag intill 1,200,000 kronor för utlämnande
av statsbidrag till nyodling och betesförbättring ävensom
stenröjning å ofullständiga jordbruk;

2) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1935 bevilja
statsanslag intill 100,000 kronor för utlämnande, i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
tillstyrkt förslag, av statsbidrag till jordförbättring
å ofullständiga jordbruk genom påförande av mineraljord
på myr jord (jordkörning);

3) till nyodling, betesförbättring, stenröjning och
jordkörning å ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 500,000
kronor;

4) medgiva, att å extra reservationsanslaget för utlämnande
av bidrag till nyodling och betesförbättring
ävensom stenröjning å ofullständiga jordbruk vid
utgången av budgetåret 1933/1934 förefintlig behållning
må överföras till förenämnda extra förslagsanslag;
och

5) godkänna de ändringar i de av riksdagen antagna
allmänna grunderna för den statsunderstödda egnahemsverksamheten,
vilka framgå av det såsom bilaga
till statsrådsprotokollet fogade förslag örn ändrad lydelse
av §§ 9 och 10 kungörelsen den 8 juni 1928 (nr
217); samt

II) att motionen 11:68 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 48.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 48—49.

2

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

Reservationer:

Under I) av herrar Tjällgren, Bengtsson, Karl Emil Johanson, Liedberg
och Gustafson i Vimmerby, som anfört:

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit äro dessa statsbidrag mycket eftersökta,
och det kan ej råda tvivel örn att de — särskilt inom våra mera
utpräglade småbrukarbygder — verksamt bidragit att utveckla det mindre
jordbruket till ökad ekonomisk bärkraft. Vi hava därför ansett, att
utskottet bort hemställa,

I) att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt motionerna I: 258 av herr Svensson, Martin,
m. fl. och II: 475 av herr Svensson i Grönvik m. fl.
måtte besluta att

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1935 bevilja
statsanslag intill 1,400,000 kronor till utlämnande av
statsbidrag till nyodling, betesförbättring och stenröjning
å ofullständiga jordbruk, varvid årligen minst

200,000 kronor böra anvisas till det sistnämnda ändamålet
;

2) medgiva, att Kungl. Maj:t må under 1935 bevilja
statsanslag intill 100,000 kronor för utlämnande, i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
tillstyrkt förslag, av statsbidrag till jordförbättring
å ofullständiga jordbruk genom påförande
av mineraljord på myr jord (jordkörning);

3) till nyodling, betesförbättring, stenröjning och
jordkörning å ofullständiga jordbruk anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 800,000
kronor;

4) medgiva, att å extra reservationsanslaget för utlämnande
av bidrag till nyodling och betesförbättring
ävensom stenröjning å ofullständiga jordbruk vid utgången
av budgetåret 1933/1934 förefintlig behållning
må överföras till förenämnda extra förslagsanslag;

5) godkänna de ändringar i de av riksdagen antagna
allmänna grunderna för den statsunderstödda egnahemsverksamheten,
vilka framgå av det såsom bilaga
till statsrådsprotokollet fogade förslag örn ändrad lydelse
av §§ 9 och 10 kungörelsen den 8 juni 1928 (nr
217).

Under II) av herrar Olsson i Ködningsberg och Ericsson i Sörsjön.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

11

Bilaga.

Förslag

om ändrad lydelse av §§ 9 och 10 kungörelsen den 8 juni 1928 (nr

217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda egna hemsverksamheten.

Härigenom förordnas, att §§ 9 och 10 kungörelsen den 8 juni 1928 angående
allmänna grunder för den statsunderstödda egnahemsverksamheten
samt överskriften till nämnda paragrafer skola hava följande ändrade
lydelse:

Egnahem sombud och egnahemskommittéer i kommunerna m. m.

§ 9.

Mom. 1. Hushållningssällskaps egnahemsnämnd skall utse egnahemsomhud,
i regel ett ombud för varje kommun inom sällskapets område, med
uppgift att biträda nämnden och verka för egnahemsverksamhetens ändamålsenliga
bedrivande och utveckling inom omhudets distrikt. Där särskilda
skäl sådant betinga, må ombuds distrikt omfatta två eller flera intill
varandra liggande kommuner eller ock del av kommun.

Till egnahemsombud bör utses person i orten, som har intresse för egnahemsverksamheten
samt besitter för uppdraget goda personliga förutsättningar.

Det ankommer på sällskapet att besluta, huruvida och enligt vilka grunder
egnahemsomhud må för uppdraget tilldelas ersättning av sällskapet,
börande härom meddelade föreskrifter intagas i egnahemsnämndens instruktion.

Mom. 2. En var kommun åge att, genom det organ som utövar kommunens
beslutanderätt, välja två representanter, företrädande huvudsakligen
den ene de jord- och lånesökandes krets och den andre de jordägandes,
att jämte det enligt mom. 1 för kommunen utsedda egnahemsombudet bilda
kommunens egnahemskommitté med uppgift att, under egnahemsombudets
ordförandeskap, biträda egnahemsnämnden och verka för egnahemsverksamhetens
ändamålsenliga bedrivande och utveckling inom kommunen.
Är kommunen delad i två eller flera ombudsdistrikt, må två sådana representanter
väljas för vart och ett av kommunens ombudsdistrikt.

Kommun, som valt representanter till egnahemskommitté, har att härom
underrätta egnahemsnämnden.

Mom. 3. Kommun, inom vilken egnahemskommitté icke är inrättad, må
kunna uppdraga åt kommunens arbetarsmåbruksnämnd eller, där sådan

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49.

nämnd ej finnes inom kommunen, åt kommunalnämnden att — jämte
egnahemsombudet — handhava i mom. 2 avsedda uppgifter i vad angår
åtgärder för utveckling av ofullständiga jordbruk.

§ 10.

Egnahemsombud och egnabemskommitté samt nämnd, som erhållit i § 9
mom. 3 omförmält uppdrag, böra tillhandagå den jord- och lånesökande
allmänheten med råd och upplysningar, lämna erforderligt biträde vid
uppsättande av ansökningar och andra skrifter ävensom medverka vid förhandlingar
örn inköp av jord med mera dylikt.

Därest behov att utveckla ofullständigt jordbruk yppas, men lämplig
jord icke kan erhållas på skäliga villkor, bör skriftligt meddelande därom
av egnahemsombud, egnahemskommitté eller nämnd, sorn ovan sägs, insändas
till egnahemsnämnden, vilken har att överlämna detsamma jämte
eget yttrande till egnahemsstyrelsen.

Förestående ändrade bestämmelser träda i kraft den

341008. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.