Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

3

Kr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående nedsättning
i vissa fall av arrendet för kronoegendom m. m.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 23 februari 1934 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 178, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva,

1) att arrendet för det vid kronoflygsandsfältet Gamla Espet i Kristianstads
län belägna ålfisket å den s. k. åldrätten nr 28 eller lotsdrätten må
för tiden från den 1 januari 1934 till den 1 januari 1939 nedsättas till 600
kronor för år;

2) att Kungl. Majit må meddela bestämmelser örn nedsättning av arrendeavgift
jämväl beträffande andra kronoarrenden än sådana, som avse
jordbruksegendomar av den storlek, att brukaren kan antagas av egendomens
jordbruk erhålla sin huvudsakliga utkomst.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.

Enligt beslut vid 1932 års riksdag (prop. nr 126; K. skr. nr 253)
hava vissa befogenheter tillagts vederbörande förvaltningsmyndigheter att
medgiva lindring i bestående arrendevillkor för kronoarrendator.
I enlighet härmed har Kungl. Majit utfärdat föreskrifter i ämnet
(se Sv. förf.-sami. nr 186/1932, övergångsbestämmelsen, nr 187/1932, nr
376/1932 och nr 79/1933). Härigenom hava möjligheter öppnats för olika
grupper av arrendatorer av kronans jordbruksegendomar att — där de
kontraherade arrendevillkoren med hänsyn till rådande förhållanden
finnas för arrendatorn tyngande och det på grund härav kan antagas
möta svårigheter för denne att fullgöra sina förbindelser enligt avtalet
samt då skäl därtill för övrigt äro — i viss ordning erhålla lindring i
arrendevillkoren. I särskilda fall kan detta ske genom omvärdering av
arrendet. Framhållas må, att ifrågavarande möjligheter äro begränsade
till sådana fastigheter, där brukaren kan antagas av egendomens jordbruk
erhålla sin huvudsakliga utkomst.

I nu föreliggande proposition föreslås nedsättning av arrendet för ett

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottet.

i Kristianstads län beläget ålfiske, som den 23 november 1929 av domänstyrelsen
utarrendats till fiskaren Wiktor Öman, Åhus, för tiden
från och med sagda dag till den 1 januari 1939 mot en årlig avgäld av
850 kronor. Departementschefen har funnit billighetsskäl tala för en
nedsättning av arrendet, vilket tydligen vore alltför högt, till 600 kronor.
Därvid har departementschefen framhållit, att det under rådande förhållanden
skulle bliva svårt för kronan att, örn Öman nödgades frångå
arrendet, av ny arrendator utfå mer än en del av vad Öman betalade.

Härutöver begäres i propositionen utvidgning av förberörda 1932 lämnade
bemyndigande i så måtto, att jämväl andra kronoarrenden än sådana,
som avse egentliga jordbruksegendomar, må kunna bliva föremål
för liknande arrendelindring. Departementschefen har funnit de skäl,
vilka lågo till grund för 1932 års beslut örn arrendelindring, numera i
huvudsak vara tillämpliga även i fråga örn sådana kronoarrenden som
fiskearrenden, arrenden av smärre lägenheter, kvarnarrenden m. m.
Rörande de villkor, som för nu ifrågavarande fall böra uppställas, skulle
det, enligt vad departementschefen anfört, få ankomma på Kungl. Majit
att meddela erforderliga bestämmelser.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna nedsättningen av arrendet
för det i propositionen angivna ålfisket.

Vad angår den föreslagna utvidgningen av det bemyndigande att medgiva
lindring i arrendevillkoren åt kronoarrendatorer enligt bestående avtal,
som 1932 års riksdag lämnat Kungl. Majit, synes det utskottet skäligt,
att jämväl andra kronoarrenden än sådana, som avse egentliga
jordbruksegendomar, må kunna bliva föremål för dylik arrendelindring.
Utskottet förutsätter, att en omvärdering av arrendeavgiften sker endast,
då särskilda skäl därtill föreligga. Den författning, som Kungl.
Majit utfärdar i ämnet, synes lämpligen, liksom kungörelsen den 10 mars
1933 nr 79, böra innehålla bestämmelser örn en viss tidsfrist, inom vilken
ansökningar örn arrendelindring skola vara inkomna, samt örn den tidsperiod,
under vilken arrendeavtalen skola hava slutits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 16 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar;

C. J. JOHANSSON.

Härvarande: se utlåtande nr 42.