Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Jordbruksutskottet, som i sitt utlåtande nr 2 avgivit förslag över åtskilliga
i den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 under
nionde huvudtiteln gjorda framställningar, får härigenom avgiva utlåtande
med anledning av följande i samma huvudtitel framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet.

Vidkommande övriga punkter i nionde huvudtiteln kommer utskottet
att avgiva särskilda utlåtanden.

l:o) Departementschefen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1934/
1935 har Kungl. Majit upptagit ordinarie anslaget till departementschefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Riksdagen har på statsutskottets förslag avslagit inom riksdagen väckta
motioner örn sänkning av statsrådens löner. Under erinran härom
hemställer utskottet,

att ordinarie anslaget till departementschefen må i
riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföras med oförändrat
belopp, 24,000 kronor.

2io) Reseersättningar åt befattningshavare hos lantbruksstyrelsen. I
enlighet med Kungl. Majits förslag under punkt 1 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till reseersättningar åt befattningshavare hos lantbruksstyrelsen
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
* extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 samt. Nr 1. 1

Utskottet.

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3:o) Assistenter hos lantbruksingenjörer oeh lantbruksstipendiater. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkt 2 gjorda framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetar
såsom bidrag till avlönande av förste assistenter hos
lantbruksingenjörer ävensom av assistenter bos lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

80,500 kronor.

4:q) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer oeh deras biträden. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 3 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras
biträden anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor.

5:o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 6 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till forskningsverksamhet på biodlingens område anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 6,000
kronor.

6:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag under punkt 10 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1934/1935

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett
extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges
deltagande i institutet ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor.

7:o) Internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkt 10 gjorda framställning, innefattande en höjning av
anslaget med 300 kronor på grund av ytterligare depreciering av den svenska
kronan i förhållande till franska francs, hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges medlemsavgift i internationella frysinstitutet
i Paris anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
förslagsanslag av 2,100 kronor.

8:o) Specialkurs för lantbruksstuderande. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 15 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för beredande av understöd åt folkhögskola för anordnande
av specialkurs för lantbruksstuderande anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

21,500 kronor.

9:o) Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 16 framställda förslag, innefattande
en sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av understöd åt elever
vid specialkurs för lantbruksstuderande anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

6,000 kronor.

10:o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkt 17 gjorda framställning — på grund av nytillkommande
ålderstillägg innebärande en anslagsökning med 300 kronor —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra förslagsanslag av 22,100 kronor.

11 :o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkt 19 gjorda framställning — avseende anvisande för
nästa budgetår av anslag för ändamålet till samma belopp som för innevarande
budgetår — hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ökat understöd
åt lanthushållsskolor för läsåret 1933/1934 anvisa för
budgetåret 1984/1935 ett extra förslagsanslag av 8,000
kronor, att utgå med högst 5 procent av skola eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt
oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.

12:o) Högre utbildning i trädgårdsfacket. Under punkt 26 har departementschefen
anfört, att ifrågavarande anslag, som under innevarande
budgetår uppförts utan angivet belopp, med hänsyn till den nuvarande
statsfinansiella situationen och förefintlig reservation jämväl nästa budgetår
torde böra uppföras utan angivet belopp. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag hemställer utskottet därför,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 uppföra ordinarie reservationsanslaget till högre
utbildning i trädgårdsfacket utan angivet belopp.

13:o) Trädgårdsskola vid Alnarp. I riksstaten för budgetåret 1933/1934
finnes under titel trädgårdsskolan vid Alnarp uppfört ett ordinarie anslag
av 3,300 kronor, beräknat med hänsyn till skolans upphörande med utgången
av oktober 1933.

Kungl. Maj :ts under punkt 27 gjorda framställning örn anslagets uteslutande
ur riksstaten föranledes av att skolans verksamhet efter oktober
1933 övertages av trädgårdsavdelningen viel det nyupprättade lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp. Med tillstyrkande av förslaget
hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie
anslaget till trädgårdsskola vid Alnarp.

14 :o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkt 30 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra ordinarie
reservationsanslaget till reseunderstöd för lantbrukets
studerande utan angivet belopp.

15 :o) Stuteri väsendet. Kungl. Maj:ts förslag under punkt 31 innefattar,
att förslagsanslaget till stuteriväsendet i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 uppföres med oförändrat belopp 800,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande, inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:168 av herr Löfvander, likalydande med II: 350 av herr Pehrsson i
Bramstorp rrv, fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta hos Kungl.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

5

Majit anhålla, dels att nuvarande halvblodsstuteri å Flyinge måtte snarast
nedläggas och härvarande ston försäljas till uppfödare inom landet,
dels ock att statens inköp av inom landet födda hingstföl av varmblodigt
slag måtte ökas i sådan utsträckning, att rikligt urvalsmaterial för depåernas
behov erhålles;

2) 11:42 av herr Nilsson i Steneberg, vari hemställts, att riksdagen ville
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte utreda frågan
örn minskande av antalet moderston å Flyinge stuteri samt örn lämpligheten
av att sammanföra statens båda hingstdepåer till en.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Jämte det statsmakterna under 1933 fattade beslut örn stuteriöverstyrelsens
upphörande och örn överflyttande till en särskild byrå i lantbruksstyrelsen
av stuteriväsendets centrala ledning beräknades utgifterna

för stuteriväsendet, oberäknat centralledningen, sålunda:

1) Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,

förslagsanslag........................................................................ kronor 47,500

2) Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stu teri,

förslagsanslag............................................................... » 96,400

3) Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet........................ » 181,000

4) Hästpremieringen, förslagsanslag ........................................ » 214,700

5) Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring » 54,000

6) Demonstration i hovvård och hovbeslag ............................ » 8,000

7) Till Kungl. Majits omedelbara förfogande för tillgodose ende

av diverse ändamål, ägnade att främja häst aveln.

....................................................................................... 5> 48,400

Summa kronor 650,000.

Härtill komma kostnaderna för stuteriväsendets centrala ledning (stuteribyrån
i lantbruksstyrelsen), av riksdagen beräknade till 35,000 kronor, vadan
totalkostnaden för stuteriväsendet för budgetåret 1933/1934 beräknats till

685,000 kronor.

Till stuteri väsendet är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag.
Samtliga utgifter för stuteriväsendet bestridas från och med budgetåret
1930/1931 av de medel, som inflyta till statsverket på grund av kungörelsen
den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning medelst
s. k. to tallsäter (totalisatormedel). Dessa medel uppsamlas över förslagsanslaget
till stuteriväsendet i en fond, benämnd stuteriväsendets fond, från
vilken utgifterna i fråga skola direkt bestridas, dock utgå utgifterna för
centralledningen i första hand från anslag för lantbruksstyrelsen för att
därefter ersättas med medel ur stuteriväsendets fond. Med tillämpning från
och med budgetåret 1931/1932 av den principen, att förslagsanslaget till
stuteriväsendet bör upptagas med samma belopp som det, vartill totalisator -

Utskottet.

€ Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

medlen beräknas komma att under budgetåret inflyta, har anslaget för innevarande
budgetår uppförts med 800,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar följande ändringar i jämförelse med
anslaget för innevarande budgetår. Som eu följd av Kungl. Maj:ts beslut
örn upphörande från och med utgången av september 1933 av förordnandet
för läkaren vid Strömsholms hingstdepå har den i anslagsposten till
avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri ingående övergångsavlöningsstaten
uteslutits oell posten nedsatts med 300 kronor till
47,200 kronor. I anslagsposten till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet
föreslås efter granskning av de olika inkomst- och utgiftsposterna
en höjning med i runt tal 9,000 kronor till 190,000 kronor. Slutligen har
det till Kungl. Maj:ts omedelbara disposition stående beloppet höjts med
6,300 kronor. Övriga poster hava beräknats till samma belopp som för
innevarande budgetår.

Av de väckta motionerna syftar motionen II: 42 till en minskning av
antalet moderston vid Flyinge och i samband därmed en sammanslagning
av Strömsholms hingstdepå med Flyinge hingstdepå och stuteri. Motionerna
1:168 och II: 350 åter avse nedläggande snarast möjligt av stuteriet
vid Flyinge oell inrättande därstädes av en kombinerad hingstuppfödningsanstalt
och hingstdepå, i samband varmed inköp för statens räkning
av inom landet födda varmblodiga hingstföl borde ske i sådan omfattning
att rikligt urvalsmaterial kunde erhållas för hingstdepåernas
behov.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning Ilar utskottet intet att
erinra.

Vidkommande därefter först motionerna 1:168 och II: 350, vilka närmast
avse nedläggande snarast möjligt av statsstuteriet vid Flyinge, vill utskottet
framhålla, att det här gäller en verksamhet på lång sikt, varav något
egentligt resultat knappast kan beräknas förrän tidigast efter ett tiotal
år. Med hänsyn härtill och då stuteriet i fråga icke varit i verksamhet
längre än sedan 1923, synes tillräcklig erfarenhet icke föreligga för att
därpå kunna grunda något omdöme rörande stuteriets verksamhet. Beträffande
vad i motionerna anförts örn att stuteriet föranledde en icke
önskvärd konkurrens med den enskilda hästuppfödningen vill utskottet
framhålla, att enligt inhämtade uppgifter kunna av de vid Flyinge stuteri
årligen producerade ädla hingstfölen för hingstdepåens räkning tillgodogöras
omkring 12 föl. Härigenom minskas givetvis i motsvarande mån
stuteriets behov — sammanlagt mellan 30—35 ädla hingstföl årligen —
att av enskilda hästuppfödare inköpa sådana föl. Vidare försäljes från
stuteriet årligen ett 10-tal ädla stoföl. I betraktande av att det inom
landet årligen producerade antalet ädla hästar lärer uppgå till minst

1,500 har utskottet svårt föreställa sig, att verksamheten vid Flyinge
kan hava någon betydelse i konkurrenshänseende. Av det anförda
torde framgå, att utskottet anser sig icke böra förorda någon

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Vad angår det i motionen
II: 42 väckta förslaget att minska det nuvarande antalet moderston vid
Flyinge (50) till tio och i samband därmed överflytta Strömsholms hingstdepå
till Flyinge lärer en sådan minskning av stoantalet icke vara möjlig
utan att äventyra det med stuteriet avsedda syftet, och vidkommande
den ifrågasatta överflyttningen till Flyinge av Strömsholms hingstdepå
torde de fördelar, som enligt motionärens förmenande skulle vinnas genom
en sådan åtgärd, komma att till fullo uppvägas av därav uppkommande
olägenheter. Enligt vad utskottet erfarit skulle därigenom visserligen
en viss förenkling kunna ske beträffande hingstdepåernas ledning.
Ä andra sidan skulle emellertid med hänsyn till att de nuvarande
bostadsmöjligheterna vid Flyinge redan äro till det yttersta utnyttjade
av en sådan överflyttning föranledas behov av uppförande av nya
bostadsbyggnader i icke obetydlig omfattning. Mot en sammanslagning
torde ock, förutom vissa strategiska hänsyn, kunna framhållas fördelen
av att inom mellersta Sverige boende hästintresserade kunna äga tillfälle
att utan större resekostnader bese det ifrågavarande hingstmaterialet. Utskottet
kan sålunda icke heller tillstyrka nu förevarande motion 11:42.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra
ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet med
oförändrat belopp 800,000 kronor;

2) att motionerna 1:168 och II: 350 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

3) att motionen II: 42 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

16 :o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 34 gjorda framställning, innefattande en anslagsminskning
i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår med 2,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för
avelscentra för nötboskap av fjällras anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 18,000
kronor.

17:o) Biskötselns befrämjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
under punkt 40 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra ordinarie
reservationsanslaget till biskötselns befrämjande
utan angivet belopp.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

18:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalt. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkt 42 hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för hudgetåret 1934/
1935 uppföra ordinarie förslagsanslaget till statens veterinärbakteriologiska
anstalt nied oförändrat belopp,
93,700 kronor.

19 :o) Distriktsveterinärers avlönande. I riksstaten för budgetåret 1933/
1934 finnes för ifrågavarande ändamål uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 130,000 kronor, svarande mot kostnaderna under senare halvåret 1933.
Till bestridande av kostnaderna för den av 1933 års riksdag beslutade omorganisationen
av distriktsveterinärväsendet har för innevarande budgetår
uppfört ett nytt ordinarie förslagsanslag till distriktsveterinärer, avseende
förra halvåret 1934. Till följd härav har Kungl. Majit under
punkt 44 föreslagit uteslutande ur riksstaten av det äldre anslaget till
distriktsveterinärs avlönande.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie
förslagsanslaget till distriktsveterinärers avlönande.

20:o) Distriktsveterinärer. Under punkt 45 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till distriktsveterinärer, nu

620,000 kronor, med 620,000 kronor till 1,240,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 360 av herr Sandberg
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att av anslaget till distriktsveterinärer
får, fr. o. m. den 1 juli 1934 tills vidare, utgå ett lönetillskott
av 1,200 kronor för år till en extra veterinär i Bjurholms distrikt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Sedan 1931 års riksdag (IX H. T. p. 49; E. skr. 9 A p. 28) beslutat, att
samtliga kostnader för distriktsveterinärernas avlönande skulle med ingången
av 1934 övertagas av staten, föreläde Kungl. Majit i proposition nr
153 1933 års riksdag förslag till av distriktsveterinärväsendets övertagande
påkallad omorganisation av distriktsveterinärväsendet. Årsutgifterna
för distriktsveterinärernas avlönande beräknades till 1,240,000 kronor. För
bestridande av de på första halvåret 1934 belöpande kostnaderna föreslogs
uppförande under titel distriktsveterinärer av ett ordinarie förslagsanslag
med hälften av förberörda utgiftsbelopp eller 620,000 kronor. Propositionen
vann i denna del riksdagens bifall (jordbr, utsk. uti. nr 89; R. skr. nr 248).
Kungl. Majits förslag örn höjning av det nuvarande anslagsbeloppet, som
har avseende å tiden 1 januari--30 juni 1934, till 1,240,000 kronor står i
överensstämmelse med den för 1933 års riksdag framlagda medelsberäkningen
för helt år.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag.

Vad därefter angår det i motionen framförda förslaget att av ifrågavarande
anslag skulle få utgå ett lönetillskott av 1,200 kronor för år till en
extra veterinär i Bjurholms distrikt i Västerbottens län, vill utskottet erinra,
att i den vid 1933 års riksdag framlagda propositionen nr 153 förordades
upprättandet av fyra nya distriktsveterinärdistrikt, nämligen Älmhults,
Markaryds, Borlänge och Bjurholms distrikt, men att den nya organisationen
är avsedd att komma till tillämpning först i mån av nuvarande
befattningshavares avgång. Utskottet förklarade i sitt utlåtande nr 89, att
utskottet ansåge sig icke böra intaga någon bestämd ståndpunkt till distriktsindelningens
detaljer, beträffande vilka det ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare bestämma. Mot att på sätt nu föreslagits i avbidan på
den nya organisationens genomförande bereda extra veterinär inom
tilltänkt nytt distrikt lönetillägg av statsmedel kan utskottet icke undgå
hysa en viss tveksamhet. För en sådan åtgärd torde emellertid
beträffande det förevarande distriktet i Västerbottens län på grund av
de långa avstånden och praktiksvårigheterna i övrigt skäl tala, som torde
sakna motsvarighet beträffande de övriga ovanberörda distrikten. Med hänsyn
härtill synes det utskottet böra ankomma på Kungl. Majit att närmare
pröva, huruvida ersättning av allmänna medel i enlighet med motionärernas
förslag bör beredas en extra veterinär i Bjurholms distrikt. I den
mån så befinnes vara fallet, bör Kungl. Majit vara oförhindrad att för
ändamålet använda medel av ifrågavarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits
förslag höja ordinarie förslagsanslaget till distriktsveterinärer,
nu 620,000 kronor, med 620,000 kronor till

1,240,000 kronor;

2) att motionen II1360 må anses besvarad genom
vad utskottet här ovan anfört.

21io) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits under punkt 47 gjorda framställning,
innefattande en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 5,000
kronor med hänsyn till att anslaget under de senaste tre budgetåren måst
överskridas med belopp varierande mellan 3,000—7,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen ina till bestridande av statsverkets
kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag
av 35,000 kronor.

Utskotte

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet

22 :o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Under punkt 48
Ilar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 2,850
kronor.

Till uppehållande av driften vid karantänsanstalten i Haparanda för
husdjur har under en följd av år anvisats anslag av riksdagen. Med anslaget
har bestritts bland annat arvode till karantänsveterinären vid anstalten.
I det 1933 års riksdag underställda förslaget rörande distriktsveterinärväsendets
ordnande upptogs i samband med frågan örn landets
nyindelning i veterinärdistrikt jämväl spörsmålet örn karantänsveterinätens
i Haparanda framtida ställning. Enligt propositionen borde befattningen
som karantänsveterinär indragas och denne veterinär erhålla distriktsveterinärs
ställning i ett nybildat Haparanda veterinärdistrikt. Till bestridande
av vissa åligganden, som tillkomme karantänsveterinären, borde till distriktsveterinären
i Haparanda distrikt utgå ett tilläggsarvode av 1,500 kronor
för år. Den förändrade organisationen borde träda i kraft med ingången
av 1934, därvid förutsattes, att karantänsveterinärtjänstens förändring till
distriktsveterinärtjänst kunde utan förflyttning av innehavaren äga rum vid
utgången av 1933. I anslutning härtill och med godkännande i övrigt åV
ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag till utgiftsstat för karantänsanstalten
för budgetåret 1933/1934 föreslogs i propositionen aiislagsanvisäing
till belopp av 5,490 kronor. Förslaget vänn riksdagens bifall.

I enlighet med Kungl. Majits förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 2,850 kronor.

23:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 51 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1934 till
höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen

1) Ii 39 av herr Bengtsson m. fl. likalydande med lii 355 av herr Larsson
m, fl., vari hemställts, att riksdagen måtte med anledning av statsverkspropositionen,
nionde huvudtiteln, punkt 51, besluta att till främjande
av mindre jordbruk för budgetåret 1934/1935 i stället för äskade

40,000 kronor anvisa ett extra reservationsanslag av 286,000 kronor;

2) 1:162 av herr Ericson, Oscar m. fl., likalydande med lii 356 av herr
Werner i Höjen m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

åtgärder för höjande av det mindre jordbruket för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra reservationsanslag av 286,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Alltsedan 1901 har riksdagen anvisat medel till åtgärder för höjande av
det mindre jordbruket. För ett vart av budgetåren 1927/1928—1930/1931
utgjorde anslaget 325,000 kronor. 1931 års riksdag höjde anslaget för budgetåret
1931/1932 till 450,000 kronor. På grund av förefintlig reservation
begränsades anslaget för budgetåret 1932/1933 till 400,000 kronor.

För ifrågavarande verksamhet har Kungl. Maj:t utfärdat dels reglemente
den 4 oktober 1929 (nr 350), ändrat genom kungörelsen nr 131/1931, dels ock
kungörelse nämnda dag (nr 351) angående statsbidrag till åtgärder av ifrågavarande
slag.

Enligt berörda reglemente är statsbidrag från förevarande anslag avsett
att utgå till premiering av mindre jordbruk, till studieresor för i mindre
jordbruk deltagande män och kvinnor, till undervisningskurser för i mindre
jordbruk deltagande män och kvinnor samt sådan särskild undervisning,
som avser att främja det mindre jordbruket men icke på annat sätt kan
komma i åtnjutande av statsanslag.

För premieringens verkställande bildar varje hushållningssällskaps område
ett distrikt, som uppdelas i tre underdistrikt. Premiering inom sådant
underdistrikt verkställes vart tredje år.

Vid sidan av denna allmänna jordbrukspremiering, varvid av statsmedel
kunna utdelas dels penningpris örn 120, 80 eller 50 kronor, dels premielån
örn högst 125 kronor, kan inom Norrland och Dalarna anordnas speciell
premiering för åstadkommande av mönsterjordbruk. Vid denna senare
form av premiering, som grundar sig på avtal för viss tid, högst 9 år, med
vederbörlig jordbrukare, kan premielån utdelas varje år. Premier och
premielån bekostas helt av statsmedel. Härjämte utgår halva beloppet av
vederbörande premieringsnämnds resekostnad, dagtraktamenten oberäknade,
av allmänna medel.

Till studieresor åt i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor utgå
endast resekostnader, dock att, där resan sker efter häst, med motorfordon
eller medelst rodd, statsbidraget är begränsat till halva kostnaden och högst
5 öre per kilometer och resedeltagare.

Till undervisningskurser för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor
utgår statsbidrag med högst halva kostnaden för undervisningen.

Med utgångspunkt — i enlighet med innehållet i Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag — från att under kalenderåret 1933 ifrågavarande verksamhet
skulle begränsas att omfatta allenast den för Norrland och Dalarna
avsedda speciella mönsterjordbrukspremieringen samt undervisning för i
mindre jordbruk deltagande män och kvinnor ävensom den särskilda undervisning,
som avser att främja det mindre jordbruket men ej på annat sätt
kan komma i åtnjutande av statsunderstöd, beräknades anslagsbehovet för
budgetåret 1933/1934, avseende verksamheten under kalenderåret 1933, till
ett till 77,000 kronor nedsatt belopp, varav 5,500 kronor för den speciella
mönsterjordbrukspremieringen oell 71,500 kronor för undervisningsverksam -

Utskottet.

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

heten. Med hänsyn till en beräknad reservation å 40,000 kronor begränsades
anslagsanvisningen för innevarande budgetår till 37,000 kronor. Bestämmelser
örn den sålunda begränsade verksamheten under kalenderåret 1933
hava meddelats i kungörelse den 5 maj 1933 (nr 176).

Kungl. Maj:ts förevarande framställning utgår från ett anslagsbehov
för nästa budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår eller

77,000 kronor, varav 5,500 kronor avses för den speciella mönsterjordbrukspremieringen
och 71,500 kronor för undervisningsverksamheten. På grund
av en beräknad reservation å omkring 37,000 kronor äskas för budgetåret
1934/1935 nytt anslag med allenast 40,000 kronor.

I de väckta motionerna Ilar upptagits ett av lantbruksstyrelsen — under
förutsättning att det statsfinansiella läget icke lade avgörande hinder i
vägen för varje höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål — framställt
förslag örn anslagets bestämmande till 286,000 kronor i ändamål att
tillgodose önskemålet örn ett återupptagande snarast möjligt av premieringar
av mindre jordbruk och utdelande i samband därmed av premielån.
Härvid har särskilt premielånens stora betydelse framhållits.

Utskottet delar motionärernas mening örn önskvärdheten av ett snart
återupptagande av de 1933 inställda åtgärderna för höjande av det mindre
jordbruket, åt vilken mening för övrigt även departementschefen givit uttryck,
men anser sig i likhet med departementschefen på grund av det
fortfarande svåra statsfinansiella läget icke böra nu förorda någon anslagsförhöjning.
Utskottet kan sålunda icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å motionerna
I: 39 och II: 355 samt 1:162 och II: 356 till åtgärder
under kalenderåret 1934 till höjande av det mindre
jordbruket anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor.

24:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden.
Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda framställning innebär en
höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 19,000 kronor på
grund av stegring av den låneunderstödda täckdikningsverksamheten och
därmed även av förvaltningskostnaderna för densamma, för vilka statsbidrag
utgår enligt fastställda grunder. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag för 1934 till
förmedlare av lån från täckdikningslånefonden anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

73,000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13

25 :o) Statens lagerhus. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt
59 gjorda framställning, innefattande en höjning av anslaget för ifrågavarande
ändamål med 12,000 kronor i och för utförande av reparationsarbeten
å vissa lagerhus, hemställer utskottet,

att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens
lagerhus anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
förslagsanslag av 112,000 kronor.

26:o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 60 gjorda framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 55,500 kronor.

27 :o) Kemisk- växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 62 gjorda framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
såsom bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1934—
30 juni 1935 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting
och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas
till anstaltens underhåll under samma tid med
sammanlagt minst 15,600 kronor — anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 26,000 kronor.

28:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkt 66 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för uppehållande av driften vid statens centrala frökontrollanstalts
filial vid Alnarp anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

29 :o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkt 67 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig

14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

de villkor ock föreskrifter i avseende på analysmetoder
och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Maj :t, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag
av 6,000 kronor.

30 :o) Revisions-, instruktions- och organisationsverksainliet inom jordbrukskasserörelsen.
Kungl. Maj:ts under punkt 71 gjorda framställning,
innebär en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 10,000
kronor, som motiverats med jordbrukskasseröreisens stora betydelse och
pågående starka utveckling.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till revisions-, instruktions- och
organisationsverksamhet inom jordbrukskasserörelsen
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

31 :o) Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen. Förvaltningsbidrag
åt jordbrukskasseorganisationen utgår i förhållande till Svenska
jordbrukskreditkassans sammanlagda utlåning (nr 17/1931). Kungl.
Maj:ts under punkt 72 gjorda framställning, innefattar en med hänsyn
till jordbrukskasserörelsens utveckling med 150,000 kronor föreslagen höjning
av anslaget för ifrågavarande ändamål.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen
anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra förslagsanslag av 350,000 kronor.

32 :o) Vissa åtgärder till beteskulturens främjande. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för beteskulturens främjande medelst uppehållande
att två kutiveringsförsök å betesmark i Norrland och
två kontrollgårdar i mellersta Sverige anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 15,000 kronor.

33 :o) Fraktlindring för kalk. Kungl. Maj:ts under punkt 79 framställda
förslag innebär, i jämförelse med det för innevarande budgetår för ändamålet
beviljade anslagsbeloppet, en sänkning av anslaget med 35,000 kronor
med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1932/1933.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till fraktlindring för kalk anvisa
fös budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

440,000 kronor.

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

34io) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 80 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 25,000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 474 av herr Ward,
vari hemställts, att riksdagen vid anvisande av anslag till åtgärder för
bekämpande av växtsjukdomar måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
örn utredning och anstalter i syfte att bereda odlare skälig ersättning för
förluster, som kunna uppstå till följd av förbud mot potatisodling, utfärdade
på grund av förekomst av potatisnematod eller s. k. potatisål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 15,000 kronor. Under innevarande budgetår har Kungl. Majit
anvisat 13,200 kronor till undersökningar och försök rörande vetemyggans
bekämpande och 15,000 kronor till utrotande av berberisbusken. Styrelsen
för statens växtskyddsanstalt har — under förmälan, bland annat, att
styrelsen under innevarande budgetår komme att göra framställning örn
ytterligare medel för åtgärder till potatiskräftans och potatisålens bekämpande
— förklarat, att en ökning av anslaget vore synnerligen välmotiverad.
I betraktande av anstaltsstyrelsens uttalande rörande det väntade
medelsbehovet för nästa budgetår och med hänsyn till önskvärdheten av
att förevarande anslag, som visserligen hade förslagsanslags natur, så nära
som möjligt komme att motsvara det faktiska medelsbehovet, har departementschefen
funnit sig böra förorda, att anslaget för budgetåret 1934/
1935 bestämdes till 25,000 kronor. Det är därvid att märka, att kostnaderna
för åtgärder till berberisbuskens bekämpande ansetts böra bestridas
från detta anslag och att alltså något särskilt anslag för sistnämnda ändamål
såsom tidigare icke upptagits i riksstaten.

Motionen hänför sig till föreskrifterna i kungörelsen den 17 juni
1932 (nr 237) med vissa bestämmelser angående bekämpande av nematoder
på potatis, s. k. potatisål. Enligt denna kungörelse må å område, som
förklarats angripet av potatisål, ej utan särskilt tillstånd odlas potatis
eller tomater. Motionären har ansett det, åtminstone i vissa fall, vara
rätt och billigt, att ekonomisk ersättning bereddes åt jordinnehavare, vilka
med anledning av utfärdade odlingsförbud uppenbarligen tillskyndades
förluster.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majlis förslag.

Vad motionen angår, torde det icke kunna undvikas, att genom statens
ingripande för potatisålens bekämpande enskilda potatisodlare tillskyndas
förluster, som särskilt för mindre jordinnehavare kunna bliva ganska
kännbara. Å andra sidan må icke förbises, att det är i potatisodlarnas

Uiskof tef.

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1■

Utskottet.

intresse, som staten upptagit ifrågavarande verksamhet. Den förutan
skulle enskilda potatisodlare troligen i vissa fall genom skadedjuren tillskyndas
ännu kännbarare förluster. Enligt utskottets åsikt skulle det
kunna leda till alltför långt gående konsekvenser, örn ersättning genom
statens försorg utbetalades för förlust genom verksamhet av dylik art.
Utskottet kan därför icke biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning till åtgärder för bekämpande
av växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor; samt

2) att motionen II; 474 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

35 :o) Ogräsens bekämpande. Under punkt 81 bar departementschefen
— utgående från att vid behov medel för ogräsens bekämpande kunde ställas
till förfogande ur anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar — funnit anslag för ifrågavarande ändamål icke
behöva anvisas av riksdagen.

Detta får utskottet härigenom

omförmäla.

36:o) Lantbruksmöten. Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till kostnaderna för allmänna svenska lantbruksmöten
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

Anslag till allmänna lantbruksmöten hava under ett flertal år beviljats
å extra stat. I samband med anslagsäskandet bos riksdagen för budgetåret
1931/1932 framlades vissa grunder för en ändrad organisation för de
allmänna lantbruksmötena.

För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen såsom bidrag till kostnaderna
för allmänna svenska lantbruksmöten ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor. För budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 liava anslag för
ifrågavarande ändamål icke uppförts i riksstaten. Därest emellertid den
fastställda organisationen av de allmänna lantbruksmötena skola kunna
upprätthållas, har ansetts vara nödvändigt, att statsbidrag för ändamålet
anvisas för nästkommande budgetår.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för
allmänna svenska lantbruksmöten anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

37 :o) Lantbruksattachéer i London, Berlin och Riga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag under punkt 83 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin oell en i Riga, anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 62,500
kronor.

38 :o) Utbildningskurser för mjölkbedömare. Enligt vad departementschefen
under punkt 85 anfört erfordras med hänsyn till den beräknade
medelstillgången icke någon ny medelsanvisning för nästa budgetår, vilket
utskottet härigenom får

omförmäla.

39:o) Statens spannmålsnämnd m. m. Under punkt 89 har Kungl. Majit
gjort framställning örn anvisande av ett extra förslagsanslag å 80,000 kronor
till bestridande av kostnaderna för statens spannmålsnämnds verksamhet
m. m.

För ändamålet är i riksstaten för innevarande år uppfört ett extra förslagsanslag
å 75,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Vad angår frågan örn fortsatt statlig reglering av förhållandena på bröd
spannmålsmarknaden må erinras, att Kungl. Majit den 15 augusti 1933
anbefallde spannmålsnämnden att verkställa utredning och avgiva förslag
beträffande frågan örn spannmålsodlingens fortsatta stödjande. Då spannmålsnämnden
helt nyligen avlämnat ifrågavarande utredning, är jag ej
beredd att nu taga ståndpunkt till sakfrågan. I allt fall erfordras, med
hänsyn till att spannmålsnämndens verksamhet på grund av statsmakternas
redan fattade beslut måste uppehållas åtminstone under förra delen av
budgetåret 1934/1935, att medel för ändamålet finnas tillgängliga för sagda
budgetår. Med hänsyn bland annat till att nämnden numera har att taga
befattning även med ärenden rörande användningen av svensk havre, har
jag intet att erinra mot det av nämnden ifrågasatta beloppet, 80,000 kronor.»

Utskottet, som biträder Kungl. Marits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för statens spannmålsnämnds verksamhet och vad härmed
sammanhänger anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr I.

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

40:o) Kontroll över fläskexporten. Enligt vad departementschefen under
punkt 90 anfört behöver med hänsyn till förefintlig reservation anslag
för ifrågavarande ändamål icke äskas av riksdagen. Skulle reservationen
å anslaget icke förslå, syntes departementschefen hinder ej föreligga
för Kungl. Majit att ur statens slaktdjursfond anvisa erforderligt
belopp. Detta får utskottet härigenom

omförmäla.

41 :o) Landsbygdens elektrifiering. Tidigare har riksdagen till främjande
av en planmässig organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering
anvisat anslag. För budgetåret 1932/1933 anvisades ett extra reservationsanslag
å 50,000 kronor. Såsom av punkten 112 i nionde huvudtiteln
av 1933 års statsverksproposition framgår hade den s. k. granskningsnämnden
ansett ifrågavarande verksamhet tillhöra de uppgifter, som
med mindre olägenhet kunde uppskjutas under ekonomiskt brydsamma
tider. I anslutning härtill uppfördes intet anslag för ändamålet för budgetåret
1933/1934.

Departementschefen har anfört, att ej heller för nästa budgetår det statsfinansiella
läget medgåve uppförande av särskilt anslag till landsbygdens
elektrifiering.

I motionen 1:182 av herr Bodin, Karl, m. fl., likalydande med motion
II: 348 av herr Persson i Grytterud m. fl, har hemställts, att riksdagen för
budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln måtte bevilja ett anslag av

30,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå till de arbetande
elektriska länsföreningarna i form av bidrag till avlönande av deras konsulenter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför hänvisas till motionerna.

Utskottet vill erinra, att det till landsbygdens elektrifiering tidigare
uppförda anslaget tillkom för att underlätta utbyggandet av det elektriska
distributionsnätet inom landet. De elektriska länsföreningarna
kunna, även sedan distributionsnätet numera i det närmaste färdigbyggts,
på sina håll hava en uppgift att fylla, men deras verksamhet
lärer knappast vara av den art, att den kan allra helst i rådande
statsfinansiella läge motivera, att staten såsom i motionerna föreslagits anvisar
särskilt anslag till länsföreningarna såsom bidrag till avlönande
av hos dem anställda konsulenter. Utskottet vill härutinnan ock erinra,
att de ämbetsverk, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen, som närmast
företräda det område, varom här är fråga, enligt statsrådsprotokollet
ej ansett sig böra göra framställning om anslag för ifrågavarande

Jordbniksutskottets utlåtande Nr 1.

19

ändamål för budgetåret 1934/1935. Utskottet anser sig sålunda icke kunna
biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner 1:182 och II: 348 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

42:o) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkt 97 gjorda framställning, innefattande
till följd av automatiska stegringar en höjning av anslaget för ifrågavarande
ändamål med 85,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för utlämnande av förvaltningsbidrag
för 1934 till egnahemslåneförmedlarna anvisa för
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

1,200,000 kronor.

43:o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet
(jordanskaffningsbidrag). Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkt 98 gjorda framställning — avseende anvisande för nästa budgetår
av anslag för ändamålet till samma belopp som för innevarande budgetår
— hemställer utskottet,

att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag för
1934 till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamliet
anvisa för hudgetåret 1934/1935 ett extra
förslagsanslag av 1,000 kronor.

44 :o) Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten.
Under punkt 99 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för
utlämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen Amckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

.1) 1:171 av herr Gabrielsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte för
premielåneverksamlieten bland egnahemslåntagare under år 1935 anvisa
ett belopp av 800,000 kronor.

2) I: 257 av herr Sandström, likalydande med II: 353 av herr Nilsson i
Antnäs m. fl., vari hemställts, att riksdagen till utlämnande av premielån
till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten måtte
för budgetåret 1934/1935 bevilja ett extra reservationsanslag av en miljon
kronor.

3) 11:345 av herrar Hage och Lövgren, vari hemställts, att riksdagen

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Iskottet.

ville för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlingscch
nybyggnadsarbeten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Alltsedan 1923 har riksdagen anvisat anslag för utlämnande av premielån
till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. Anslaget,
som har natur av extra reservationsanslag, har för budgetåret 1933

1934 uppförts med 600,000 kronor, därvid räknats med en reservation av i
det närmaste 200,000 kronor.

Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen
den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda
egnahemsverksamlieten, ändrad genom kungörelsen nr 169/1933,
samt kungörelsen samma dag (nr 218) med reglementariska föreskrifter
rörande den statsunderstödda egnahemslåne- och premielåneverksamheten,
ändrad genom kungörelserna nr 249/1932 och 170/1933.

Statens egnahemsstyrelse har framhållit, att det allmännas intresse att
stödja jordbrukande egnahemsbyggare torde påkalla, att bistånd i form
av premielån lämnades i den utsträckning, som den statsfinansiella situationen
medgåve. Med en uppskattning av medelsbehovet för kalenderåret

1935 till 900,000 kronor och då å anslaget kunde liksom hittills beräknas
inflyta särskilda uppbördsmedel till ett belopp för budgetår av 100,000
kronor, har styrelsen föreslagit anvisande av nytt anslag för nästa budgetår
med 800,000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna för budgetåret 1934/1935
förorda högre anslag än som erfordras för en beräknad anslagstilldelning
kalenderåret 1935 av, i likhet med för 1934, 800,000 kronor. I anslutning
härtill och med hänsyn till en beräknad reservation å i runt tal 100,000
kronor har i Kungl. Maj:ts förevarande framställning anslaget upptagits
till 700,000 kronor.

Samtliga de väckta motionerna avse anvisande av högre anslag än som
innefattas i Kungl. Maj:ts förslag. Sålunda hemställes i motionen 1:171
örn anvisande av ett anslag av 800,000 kronor och i övriga motioner påyrkas,
att anslaget bestämmes till 1,000,000 kronor.

Utskottet anser premielåneverksamhet av här ifrågavarande slag vara
ett mycket betydelsefullt led i statens åtgärder för egnahemsrörelsens
främjande och att det därför är önskvärt, att medel kunna stå till förfogande
i tillräcklig omfattning. Å andra sidan finner sig utskottet böra
— även örn såsom i motionerna gjorts gällande anslagstilldelningen i
vissa fall visat knapphet — vid anslagets utmätande taga hänsyn till
det nuvarande statsfinansiella läget och kan därför icke förorda anvisande
av högre anslag än Kungl. Majit föreslagit.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

21

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å motionerna
1:171, I: 257 och II: 353 samt II: 345 för utlämnande
av premielån till egnahemslåntagare för nyodlingsoch
nybyggnadsarbeten anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra reservationsanslag av 700,000 kronor.

45:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl. Den under punkt 100 föreslagna höjningen i förevarande anslag,
vilket utgår efter vissa fastställda grunder, föranledes av stegrade utgifter
från anslaget. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., nu 200,000 kronor, med 50,000 kronor
till 250,000 kronor.

46:o) Kolonisation å vissa kronoparker. För budgetåret 1933/1934 beräknades
medelsbehovet för kolonisation å vissa kronoparker till 163,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts under punkt 101 framställda förslag har för
nästa budgetår ett belopp av 166,400 kronor ansetts vara erforderligt.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må för kolonisationsverksamhetens
bedrivande å kronoparker i Norrland och Dalarna anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 166,400 kronor.

47 :o) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 102 gjorda framställning, som
på grund av ökade utskylder innebär en höjning med 200 kronor av anslaget
för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i
Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 3,600 kro -

nor.

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

48:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 104 Ilar Kungl. Majit
föreslagit riksdagen 1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1934/1935 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst

2,200,000 kronor; 2) anvisa för budgetåret 1934/1935 under titel statens avdikningsanslag
ett extra förslagsanslag av 3,000,000 kronor.

Statens avdikningsanslag är avsett för understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag, vilka
avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande
såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall. Bestämmelser angående
villkoren för erhållande av statsbidrag från statens avdikningsanslag
äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) med däri
genom kungörelserna nr 215/1929 och 299/1933 gjorda ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag
ur anslaget må av Kungl. Maj:t för det nästkommande budgetåret
beviljas, dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga
utbetalningar av bidrag. Av följande tabell framgå för ett vart av
budgetåren 1930/1931—1933/1934 den bestämda bidragssumman och de anvisade
anslagsbeloppen:

Budgetår

Av riksdagen
bestämd

Anvisat

b i dragssumma

anslag

1930/1931 ............................

kronor 4,000,000

3,800,000

1931/1932 .............................

............................... » 3,300,000

3,800,000

1932/1933

............................... » 3,000,000

3,000,000

1933/1934 .............................

............................... » 2,500,000

2,500,0 00

Anslaget har till och med budgetåret 1930/1931 haft karaktär av extra
reservationsanslag. Med hänsyn till önskvärdheten av en jämnare fördelning
mellan budgetåren av medelsanvisningarna till anslaget ävensom vikten
av att anslaget städse motsvarade de krav, som på grund av statens
åtaganden gentemot torrläggningsföretagen ställdes på detsamma, har anlaget
från och med budgetåret 1931/1932 uppförts såsom extra förslagsanslag.

I nära samband med avdikningsanslaget står statens avdikningslånefond,
som är avsedd att medelst lån tillgodose samma syfte som avdikningsanslaget.
Högst hälften av kostnaderna för avdikningsföretag får bestridas
genom statsbidrag. Till hjälp med återstoden av kostnaderna kan lån utgå
från lånefonden.

Under erinran att Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning, puukt
14, föreslagit riksdagen anvisande jämväl för nästa budgetår av ett särskilt
anslag å 6,000,000 kronor till understödjande av torrläggningsföretag,
ägnade att motverka arbetslösheten, får utskottet, som icke har någon erinran
mot Kungl. Majlis nu förevarande framställning, hemställa,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.

23

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Majit ina under budgetåret
1934/1935 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag
å tillhopa högst 2,200,000 kronor;

2) anvisa för budgetåret 1934/1935 under titel statens
avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av
3,000,000 kronor.

49 :o) Jordbrnkskommissioner. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under
punkt 106 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till jordbrukskommissioner, nu 25,000 kronor, med 5,000
kronor till 20,000 kronor.

50 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, linder punkt 107 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för
arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag eller med dem likställda
jordägare, för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla, anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen Ii 280 av
herr Lindhagen och lii 357 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

I motionen I; 280 har hemställts, att riksdagen ville bevilja det begärda
anslaget på 10,000 kronor till arrenderådgivning under uttalande:

1) att, såsom påyrkas i ärendet, biträde även kunde lämnas vid skiljemannaf
örf ar ande;

2) att avseende bör fästas vid överståthållarämbetets erinran, att vid
val utav biträde vikt borde läggas icke blott på examinerad juridisk insikt
utan även och icke minst på erfarenhet örn arrendeförhållanden samt
socialt intresse och vidsynthet;

3) att sålunda noga uppsikt hålles över att såsom biträde ej utses första
hästa arvodessökande med relationer;

4) att statens egnahemsstyrelses enligt motionärens uppfattning ganska
tänkvärda förslag även kommer under övervägande.

I motionen lii 357 har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan förändring
i Kungl. Majits förslag till författningsbestämmelser angående
arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag eller med dem likställda
jordägare, för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla, att kostnadsfri
rättshjälp ti Iler kännes vid förhandling inför skiljemän, samt företaga
den höjning av det av Kungl. Majit äskade anslaget i punkt 107 nionde
huvudtiteln, som härigenom kan befinnas erforderlig.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.

24

Jordb ruka utskottets utlåtande Nr 1-

Sedan 1929 års riksdag'' (E. skr. nr 80) anhållit om förslag till åtgärder
från det allmännas sida för att åt sådana arrendatorer under bolag oell
med dem likställda, för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla, bereda
möjlighet att kostnadsfritt erhålla rättshjälp med avseende å frågor
rörande arrendeförhållanden, har sociala jordutredningen på uppdrag av
Kungl. Maj:t i betänkande den 13 oktober 1933 framlagt ett förslag till
kungörelse härom, som innehåller i huvudsak följande.

Av allmänna medel må bestridas kostnader för rådgivning i frågor rörande
arrendeförhållanden (arrenderådgivning) åt den. som innehar eller
ämnar tillträda jordbruksarrende under bolag och därmed likställda jordägare,
för vilka särskilda sociala lagbestämmelser gälla. Biträde, som här
avses, skall innefatta råd och upplysningar, uppsättande av skrifter rörande
kontrakt med mera dylikt men ej utförande av rättegång eller förhandling
inför skiljemän. För varje län skall av länsstyrelsen förordnas
lämpligt antal personer, vilka skola hava till åliggande att lämna sökande,
som må vara i behov därav, här avsedd arrenderådgivning. Till erhållande
av sådant förordnande bör företrädesvis ifrågakomma person, som
avlagt för utövande av domarämbete föreskrivna kunskapsprov samt yrkesmässigt
utövar advokatverksamhet, eller ock tjänsteman inom länsstyrelsen.
Rätt att få kostnad för arrenderådgivning bestridd av allmänna
medel må tillerkännas sökande, som därav prövas vara i behov. Ansökning
härom skall göras hos länsstyrelsen. Bifalles ansökning har länsstyrelsen
att, sedan räkning av den till ersättning berättigade ingivits
samt vederbörligen granskats, bestämma med vilket belopp ersättningen
skall utgå. Talan mot beslut, som jämlikt kungörelsen meddelas av länsstyrelse,
må ej föras.

Sociala jordutredningen har föreslagit, att till bestridande av kostnaderna
för ifrågavarande arrenderådgivning måtte anvisas ett årligt förslagsanslag.
Detta borde för budgetåret 1934/1935 upptagas till 10.000
kronor.

Ledamoten av sociala jordutredningen redaktören H. Sten har i ett vid
betänkandet fogat särskilt yttrande uttalat, att, då ensittaren, låt vara endast
i visst fall och med prövningsrätt för länsstyrelsen, kunde få biträde
även vid skiljemannaförfarande, det icke kunde vara motiverat att utestänga
arrendatorn från sådan möjlighet, samt hemställt, att vad i kungörelseförslaget
upptagits därom att biträde ej skulle kunna innefatta utförande
av förhandling inför skiljemän måtte utgå.

I infordrade utlåtanden över sociala jordutredningens förslag hava
länsstyrelserna, med ett undantag, i princip biträtt förslaget. Överståthållarämbetet
bär uttalat, att, medan den kännedom örn gällande arrendelagstiftning,
som vore erforderlig för meddelande av avsedda arrenderådgivning,
lätt förvärvades även av en icke jurist, för ändamålet däremot
erfordrades en viss allmän erfarenhet och kännedom örn arrendeförhållanden
i allmänhet samt socialt intresse och vidsynthet. Det syntes därför
Överståthållarämbetet vara lämpligt att ifråga örn förordnande av personer,
vilka skulle hava till uppgift att lämna arrenderådgivning, icke

25

Jordbruksutskottets utlåtande Nr h

bland kvalifikationsgrunderna så starkt som i sociala jordutredningens förslag
skett framskjuta den juridiska utbildningen.

Statens egnahemsstyrelse Ilar i infordrat utlåtande förordat utfärdande
av bestämmelser därom att den, som iunehade eller ämnade tillträda jordbruksarrende
under bolag eller därmed likställda jordägare, för vilket
gällde särskilda bestämmelser, finge, för tillvaratagande av sina rättigheter
jämlikt gällande lagstiftning, erhålla kostnadsfri rådgivning i frågor
rörande arrendeförhållanden hos viss myndighet, t. ex. hos länsstyrelsen
eller hos egnahemsnämnder och egnahemsstyrelsen.

Departementschefen har i ärendet anfört.

»Det av sociala jordutredningen uppgjorda förslaget till anordnandet av
kostnadsfri rådgivning åt nu avsedda arrendatorer för upprättandet av
skrifter rörande kontrakt m. m. torde tillgodose syftet med 1929 års riksdagsskrivelse.
De, som skulle kunna åtnjuta den kostnadsfria rådgivningen,
skulle, närmare bestämt, vara sådana personer, som arrendera eller ämna
arrendera jord, beträffande vilken i arrendeavseende gäller lagen örn arrende
av viss jord å landet i Norrland och vissa delar av Svealand eller
vad i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom är särskilt stadgat örn jordbruksarrenden
under bolag och med dem likställda jordägare. Där tvekan
föreligger, huruvida berörda arrendebestämmelser äro i förekommande
fall tillämpliga, bör biträde även lämnas för klarläggandet av sålunda uppkommen
fråga. I likhet med några av de hörda myndigheterna finner jag
visserligen skäl kunna anföras för en sådan utvidgning av den kostnadsfria
rättshjälpen, som ifrågasatts av ledamoten Sten. Behovet härav torde
emellertid icke vara särskilt framträdande och måste för framtiden komma
att minskas i samma mån, som verkningarna av den kostnadsfria rådgivningen
göra sig gällande. Jag ansluter mig därför till sociala jordutredningens
förslag i detta avseende.

Den kostnadsfria rådgivningen skulle enligt sociala jordutredningens
förslag anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för
den särskilda rättshjälpen åt ensittare, eller sålunda genom förordnande
för ändamålet av ett eller flera biträden i vart och ett av de olika länen.
De anmärkningar, som i avseende härå blivit framställda av statens egnahemsstyrelse,
synas mig icke böra härutinnan leda till någon ändring av
förslaget. Särskilt synes mig den av egnahemsstyrelsen antydda utvägen
att anlita hushållningssällskapens egnahemsnämnder samt styrelsen näppeligen
innefatta någon lycklig lösning av frågan. Jag ansluter mig alltså
även i detta hänseende till sociala jordutredningens förslag.

För bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arrenderådgivning
torde medel böra anvisas för budgetåret 1934/1935. Anslaget, som synes
böra erhålla förslagsanslags natur, torde i enlighet nied sociala jordutredningens
förslag lämpligen kunna bestämmas till 10,000 kronor.

Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på
Kungl. Majit att utfärda erforderliga författningsbestämmelser i ämnet.»

Utskottet.

26 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

På grund av de särskilda förhållanden,'' som föreligga vid den sociala
arrendelagstiftningens tillämpning, vill utskottet tillstyrka, att av denna
lagstiftning berörda arrendatorer i viss utsträckning beredas kostnadsfri
rättshjälp. Vid införande av möjlighet till sådan kostnadsfri hjälp från
statens sida torde det emellertid vara välbetiinkt att, i avvaktan på närmare
erfarenhet, stanna vid beredande av kostnadsfri arvenderådgivning
i den omfattning, som sociala jordutredningen föreslagit och departementschefen
tillstyrkt. Utskottet kan alltså icke förorda den i motionerna påyrkade
utsträckningen av arrenderådgivningen till att avse även kostnadsfri
hjälp vid skiljemannaförfarande. Vid sådant förhållande saknas
skäl att frångå det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet 10,000 kronor.

Vad angår sättet för arrenderådgivningens anordnande, synes utskottet
egnahemsstyrelsens i motionen I: 280 framhållna förslag icke innebära den
lämpligaste utvägen. Naturligare synes vara, att rådgivningen, i enlighet
med sociala jordutredningens av departementschefen tillstyrkta förslag,
anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för den särskilda
rättshjälpen åt ensittare eller sålunda genom förordnande för ändamålet
av ett eller flera biträden i varje län. Det är härvid av vikt, att val
av biträde sker med största möjliga omsorg, och utskottet vill i detta sammanhang
understryka riktigheten i den av Överståthållarämbetet gjorda
och i motionen I: 280 upptagna erinran, att vikt bör läggas icke blott på
examinerad juridisk insikt utan även och icke minst på erfarenhet örn arrendeförhållanden
samt socialt intresse och vidsynthet. I anslutning till
vad som anförts i punkt 3 av sistnämnda motion anser sig utskottet böra
framhålla angelägenheten av att länsstyrelserna även underkasta inkommande
arvodesräkningar en noggrann prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å motionen
II: 357 till bestridande av kostnaderna för arrenderådgivning
åt arrendatorer under bolag eller
med dem likställda jordägare, för vilka särskilda sociala
lagbestämmelser gälla, anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
samt

2) att motionen I: 280, i den mån den icke kan anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och
hemställt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

51 :o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 108 hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

27

att riksdagen ina, liksom för innevarande budgetår,
för budgetåret 1934/1935 anvisa

a) till avlöningar vid undersöknings- oell försöksanstalten
för sötvattensfisket ett extra förslagsanslag
av 24,500 kronor;

b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor.

52 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen bär under
senare budgetåren varit uppfört med, för ett vart av budgetåren 1930/1931
och 1931/1932 36,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 26,000 kronor.
För innevarande budgetår har anslaget i besparingssyfte ytterligare begränsats
till 22,000 kronor.

Kungl. Maj :ts under punkt 109 framställda förslag innebär en höjning
av anslaget med 6,000 kronor till 28,000 kronor. Såsom skäl härför har
departementschefen anfört, att anslaget för närvarande vore hårt anlitat
och att det syntes angeläget, att i nuvarande för fiskerinäringen tryckta
tider medel i något större utsträckning än nu vore fallet stöde till Kungl.
Maj:ts omedelbara disposition för näringens stödjande och utveckling.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,
nu 22,000 kronor, med 6,000 kronor till 28,000 kronor.

53:o) Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Enligt vad departementschefen
under punkt 110 anfört behöver på grund av förefintlig reservation
och med hänsyn till den beräknade medelstillgången anslag för
ifrågavarande ändamål icke av riksdagen äskas för budgetåret 1934/1935,
vilket utskottet härigenom får

omförmäla.

54:o) Omplantering av rödspätta. Under punkt lil har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för omplanteringav
rödspätta anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har anslag tidigare ej anvisats.

Kungl. Maj :ts förevarande framställning grundar sig på ett av Svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen efter verkställd närmare utredning
framlagt förslag. 1933 års fiskeriutredning har för ändamålet förordat
ett anslag av 30,000 kronor för nästa budgetår.

Utskotta.

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att danska staten alltsedan 1928 beviljat
medel till omplantering av rödspättor i Bältena, Öresund och sydligaste
Kattegatt. Även svenska fiskare lära hava haft nytta av de danska
omplanteringarna. Det ekonomiska resultatet av dessa syntes hava varit
tillfredsställande. Departementschefen har ansett skäl föreligga för att
motsvarande verksamhet försöksvis upptages jämväl av Sverige. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget och den försiktighet, som borde iakttagas
vid upptagande av anslag för nya ändamål har departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka större anslagsbelopp än 15,000 kronor.

utskottet. Då den ifrågasatta försöksompianteringen av rödspätta torde vara erforderlig
för närmare utrönande av de möjligheter, som i förevarande avseende
kunna erbjuda sig, anser sig utskottet böra biträda förslaget. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för
omplantering av rödspätta anvisa för budgetåret 1984/
1935 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

55 :o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar. Kungl.
Maj:ts under punkt 113 gjorda framställning utgår från samma medelsbehov
för nästa budgetår som för det innevarande. Förslaget innefattar
en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 4,000 kronor på
grund av att vid budgetårets ingång förefintlig reservation förbrukats.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till omkostnader för de av svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningar
av de Sverige omgivande haven anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.

56:o) Vissa havshydrografiska mätningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 114 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till omkostnader för vissa av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen från nautisk-meteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m.
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 7,500 kronor.

57:o) Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografiskbiologisk
centralanstalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under
punkt 115 hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

att riksdagen, må, liksom för innevarande budgetår,
till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en
internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 10,000 kronor.

58:o) Fartyget Eystrasalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under
punkt 117 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor.

59 :o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. På sätt framgår
av vad som anförts under punkt 118 erfordras, på grund av att 1933
års riksdag anvisat medel till anskaffande av ett isbrytande undersöknings-
och bevakningsfartyg för havsfiskets behov, anvisande av anslag
för ifrågavarande ändamål icke för nästa budgetår, vilket utskottet härigenom
får

omförmäla.

60 :o) Ersättning till strandägare för nastad fiskerätt m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 119 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till ersättning i vissa fall till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

61:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 123 har Kungl. Makt gjort framställning om uppförande av
anslag för ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor,
innefattande jämväl utgifter för dyrtidstillägg. Därjämte lia ''såsom ett
extra reservationsanslag upptagits 48,000 kronor för byggnadskostnader vid
Bjurfors skogsskola, vilka kostnader i sin helhet beräknats till 96,000 kronor.
Härav har hälften, eller 48,000 kronor, anvisats såsom extra reservationsanslag
för innevarande budgetår.

Beträffande det ordinarie reservationsanslaget till ersättning till domänfondenj
för övriga utgifter för statens skogsskolor innebär Kungl. Maj:ts
förslag enl anslagsminskning av 4,100 kronor med hänsyn till beräknad
anslagsbehållning den 30 juni 1934.

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

TJU kottet.

Utskottet.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har utskottet med hänsyn
till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det erforderliga
anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande av det äskade
dyrtidstilläggsanslagets natur av förslagsanslag funnit sig böra förorda upptagande
av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna
beloppet.

På grund härav och då under förevarande punkt gjorda anslagsäskanden
ej heller i övrigt föranleda någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens
domäners fond för utgifter för statens skogsskolor
upptagna ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter,
nu 39,100 kronor, med 4,100 kronor till 35,000
kronor;

b) till ersättning till domänfonden för byggnadskostnader
vid Bjurfors skogsskola anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 48,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för statens skogsskolor anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 5,800
kronor.

62:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten. Enligt Kungl. Majits under punkt 124 gjorda framställning
skulle för avlöningar m. m. vid fortsättningsskolan vid Kloten för budgetåret
1934/1935 anvisas 900 kronor mindre än motsvarande anslag för innevarande
budgetår. Anslaget till övriga utgifter vid skolan skulle däremot
tarva en ökning med 3,300 kronor, huvudsakligen avseende bidrag till
kostnaderna för uppförande vid skolan av viss byggnad, som uppförts i
stället för en genom vådeld i december 1932 nedbrunnen byggnad. Anslaget
till dyrtidstillägg har ansetts kunna minskas med 500 kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet
att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till statens domäners
fond för utgifter för kalenderåret 1934 för fortsättningsskolan
vid Kloten anvisa för budgetåret 1934/1935

a) till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag av
19,450 kronor;

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

31

b) till övriga utgifter ett extra reservationsanslag
av 8,500 kronor;

c) för genom dyrtidstillägg ökade utgifter ett extra
förslagsanslag av 1,050 kronor.

63:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för övertalig personal.

Under punkt 126 har Kungl. Makt föreslagit riksdagen att till ersättning
till statens domäners fond för utgifter för personal vid domänverket, som
blivit övertalig till följd av 1932 års lagstiftning örn häradsallmänningar
och örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
m. fl. områden, anvisa för budgetåret 1934/1935 såsom särskilda
extra förslagsanslag a) till avlöningar m. m. 305,500 kronor, b) för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter 13,000 kronor.

Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen genomfördes 1932 flera
betydelsefulla ändringar på skogslagstiftningens område. Den 13 maj 1932
utfärdades sålunda lag örn häradsallmänningar (nr 107), den 1 juni 1932
lag örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker med flera områden (nr 180) samt den 30 augusti 1932
ecklesiastik boställsordning (nr 400). Förstnämnda två lagar trädde i
kraft den 1 januari 1934 samt den ecklesiastika boställsordningen, jämlikt
kungörelsen nr 402/1932, den 1 maj 1933. Genom den nya lagstiftningen
har viss del av domänverkets tidigare arbetsuppgifter överflyttats
till skogsvårdsstyrelser, stiftsnämnder m. fl. organ. Frågan örn reglering
av det på grund härav för domänverket uppkommande personalöverskott
m. m. underställdes 1933 års riksdag genom proposition nr 233. I denna
förutsattes, att samtliga kostnader för indragen personal skulle i första
hand utgöras av domänfonden samt att kostnader, som uppstode i samband
med organisationsändring rörande enskildas skogar i lappmarkerna
samt häradsallmänningarna, skulle ersättas domänfonden genom riksstatsanslag,
medan den kostnad, som i detta hänseende åbelöpte de ecklesiastika
skogarna, skulle ersättas domänfonden ur kyrkofonden. Då kostnader
för övertalig personal, varför domänfonden skulle beredas ersättning
genom riksstatsanslag, uppkomma först under 1934 och ersättningsanslaget
för ändamålet borde i likhet med övriga ersättningsanslag till
domänfonden upptagas först i budgeten för den period, som börjar den
1 juli det kalenderår anslaget avser, erfordrades anslagsanvisning först
för budgetåret 1934/1935.

Enligt i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar skulle de kostnader, varför
domänstyrelsen för 1934 skulle beredas ersättning av riksstatsanslaget,
uppgå till 318,500 kronor, därav 13,000 kronor för dyrtidstillägg.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet anfört under punkt 60 hemställer utskottet.

Utskottet.

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen må till ersättning till statens domäners
fond för utgifter för personal vid domänverket, som
blivit övertalig till följd av 1932 års lagstiftning örn
häradsallmänningar och örn vård av vissa skogar inom
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl.
områden, anvisa för budgetåret 1934/1935 såsom särskilda
extra förslagsanslag

a) till avlöningar m. m. 305,500 kronor,

b) för genom dyrtidstillägg ökade utgifter 13,000
kronor.

64:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å kronohemmans
skogar samt husbehovsskogar. Under punkt 127 har Kungl. Majit
gjort framställning om anvisande av anslag motsvarande det hittills i riksstaten
upptagna anslaget till ersättning till domänfonden för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. Från och med
budgetåret 1923 1924 har till ersättning till domänfonden för utgifter för
tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar jämlikt
förordningen den 18 juni 1915 (nr 251), den s. k. lappmarkslagen, årligen
uppförts ett ordinarie förslagsanslag, varjämte till ersättning till domänfonden
för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisats ett extra
förslagsanslag. Anslagen hava för innevarande budgetår uppförts med
respektive 370,700 och 34,000 kronor samt avse ersättning för utgifterna
under kalenderåret 1933.

Av statsmakterna antogs 1932 ny lappmarkslag (sv. förf.-saml. nr 180),
som trädde i kraft den 1 januari 1934, då förordningen nr 251/1915 upphörde
att gälla. Förordningen äger dock fortfarande tillämpning beträffande
skogar å kronohemman och krononybyggen under stadgad åborätt
inom de sex norra länen. Överinseendet över de under nya lagen lydande
skogarna inom lappmarkerna samt Särna och Idre socknar har överflyttats
från domänverket till skogsvårdsstyrelserna. Medan enligt den äldre lagstiftningen
ersättningen utgick för domänverkets arbete med såväl skatteoch
kronohemmans skogar inom lappmarksreviren samt Särna och Idre
socknar som ock husbehovsskogarna inom Norrbottens och Västerbottens
län, hava med den nya lagens ikraftträdande den 1 januari 1934 domänverkets
bestyr med nämnda hemmansskogar av skattenatur upphört. Tillsynen
å de av enskilda disponerade kronohemmanen i de sex norra länen
samt särskilda och samfällda husbehovsskogar av såväl skatte- som krononatur
tillkomma däremot alltjämt verket.

Enligt domänstyrelsens av departementschefen utan erinran lämnade beräkning
skulle domänstyrelsens kostnader för nu ifrågavarande ändamål uppgå
till omkring 44,500 kronor, därav 4,000 kronor för dyrtidstillägg.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har utskottet intet att
erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet anfört under punkt 60 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med uteslutande ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget
till ersättning till statens domäners fond för
utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Särna och Idre socknar, i riksstaten under rubrik
ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar
uppföra ett ordinarie anslag av 40,500 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å kronohemmans
skogar • samt husbehovsskogar anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 4,000 kronor.

65:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skyddsskogar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 128 gjorda framställning och
under hänvisning beträffande det därunder till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet anfört under punkt 60 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å
skyddsskogar, nu 73,100 kronor, med 18,800 kronor
till 54,300 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för tillsyn å skyddsskogar
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag
av 2,700 kronor.

66:o) Skogsvård å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar. Under
punkt 129 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till främjande av
skogsvård å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1924/1925 har till främjande av skogsvård å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar varit å riksstaten
uppfört ett extra reservationsanslag, avsett att disponeras av domänstyrelsen.
För innevarande budgetår utgår anslaget med 50,000 kronor.

Genom den 1932 utfärdade nya lappmarkslagen (nr 180), som trädde i
kraft den 1 januari 1934, upphävdes förordningen nr 251/1915 angående utsyning
å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 10 sami. Nr 1.

Utskottet.

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

m. fl. områden, dock att förordningen fortfarande äger tillämpning beträffande
skogar å kronohemman och krononybyggen under stadgad åborätt inom
de sex norra länen. Medan enligt den äldre lagstiftningen domänverkets tillsyn
omfattade såväl skatte- och kronohemmans skogar inom lappmarksreviren
samt Särna och Idre socknar som ock husbehovsskogarna inom Norrbottens
och Västerbottens län, hava genom den nya lagstiftningen domänverkets
bestyr med nämnda hemmansskogar av skattenatur upphört och
övergått å skogsvårdsstyrelserna. Tillsynen å de av enskilda disponerade
kronohemmanen i de sex norra länen samt särskilda och samfällda husbehovsskogar
av såväl skatte- som krononatur tillkomma däremot alltjämt
verket.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må till främjande av skogsvård å kronohemmans
skogar samt hushehovsskogar anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra'' reservationsanslag av 5,000
kronor.

67:o) Skogsvårdens befrämjande. Under punkt 130 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 anvisa till skogsvårdens
befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna,
ett extra reservationsanslag av 1,680,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner nämligen 1:163
av herr Johansson, Johan, och II: 344 av herr Ryberg m. fl., vari hemställts,
att såsom villkor för skogsvårdsstyrelses åtnjutande av statsbidrag
från och med den 1 juli 1934 från anslaget till »skogsvårdens befrämjande»
måtte föreskrivas, att resekostnads- och traktamentsersättning icke får utgå
efter förmånligare grunder till skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare än
till statens befattningshavare i samma tjänsteställning och med motsvarande
tjänstgöringsförhållanden.

Anslaget till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande behov
fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna, har under senare år utgjort, för budgetåret
1927/1928 500,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 750,000 kronor,
för budgetåret 1929/1930 800,000 kronor samt för ett vart av budgetåren
1930/1931—1933/1934 830,000 kronor. Närmare redogörelse för anslaget och
dess användning har lämnats under punkten 123 i nionde huvudtiteln, 1929
års statsverksproposition.

I det av Kungl. Maj :t nu äskade anslaget ingår dels ett belopp av 850,000
kronor, motsvarande beräknade ökade kostnader för skogsvårdsstyrelserna i
Västerbottens, Norrbottens och Kopparbergs läns landstingsområden som
föranledas av ikraftträdandet den 1 januari 1934 av lagen den 10 juni 1932
örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
med flera områden, dels ock ett belopp av 830,000 kronor eller samma

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

35

belopp, som anvisats för innevarande budgetår, såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas hittillsvarande verksamhet.

Då den av Kungl. Majit i förevarande framställning begärda anslagshöjningen
med 850,000 kronor enligt utredningen i ärendet synes erforderlig såsom
en direkt följd av den nya lappmarkslagen, anser sig utskottet böra tillstyrka
att anslaget för nästa budgetår upptages med 1,680,000 kronor.

Vidkommande de väckta motionerna hyser utskottet den uppfattningen
att rese- och traktamentsersättning till skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare
liksom även dessa befattningshavares avlöningsförmåner i övrigt icke
bör utgå efter förmånligare grunder än till statens befattningshavare i enahanda
tjänsteställning och med motsvarande tjänstgöringsförhållanden. Då
emellertid detta spörsmål senare kommer under riksdagens bedömande i samband
med behandlingen av statsutskottets utlåtande över statsrevisorernas
berättelse och då med hänsyn till att det för budgetåret 1934 1935 äskade
anslaget har avseende å skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under kalenderåret
1934 det ifrågasatta villkoret icke lärer kunna uppställas beträffande
anslaget för nästa budgetår, har jordbruksutskottet icke ansett sig nu böra
göra någon direkt hemställan i saken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag för budgetåret 1934/1935 anvisa till skogsvårdens
befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas
mellan skogsvårdsstyrelserna, ett extra reservationsanslag
av 1,680,000 kronor;

2) att motionerna 1:163 och 11:344 må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört.

68 :o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 131 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 under benämningen statens
skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till
dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se 1927: prop. nr 156; R.
skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat ett extra
reservationsanslag,vilketförbudgetåretl933/1934 uppförts med 750,000 kronor.
Av anslaget för innevarande budgetår må enligt riksdagens medgivande 10,000
kronor användas för undersökning rörande den av skogsvårdsstyrelserna och
skogssällskapet bedrivna statsunderstödda dikningsverksamheten. Undersökningen,
vilken förutsatts skola pågå under cirka tre år och draga en årlig
kostnad av omkring 10,000 kronor, har jämlikt Kungl. Majlis beslut den
22 september 1933 igångsatts.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmel -

Utskottet.

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

serna i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag
från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna
nr 365/1928, 273/1930 och 581/1933 gjorda ändringar. Den 1933 gjorda
ändringen innebär, att anslaget får disponeras även beträffande områden,
som lyda under 1932 års lappmarkslag. Vidare har Kungl. Majit nämnda
dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet
med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda
kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom cirkulär den 27
juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Med hänsyn till att jag senare i dag under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, förordar uppförande av anslaget för
tillfälliga skogsvårdsåtgärder med ej mindre än 3,500,000 kronor, synes mig
tillräcklig anledning ej föreligga för höjning av nu förevarande anslag.
Detta bör alltså för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp av

750,000 kronor.

För fortsatt undersökning rörande den av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet
understödda dikningsverksamlieten torde efter Kungl. Majits närmare
bestämmande av anslaget få under nästa budgetår användas 10,000
kronor utöver hittills för ändamålet medgivet belopp.

Med anledning av centralrådets uttalande örn anordnande våren 1934 av
en fortbildningskurs i skogsdikning och bestridande av kostnaderna härför
med medel ur förevarande anslag må erinras, att Kungl. Majit hittills plägat,
i regel vartannat år och senast våren 1932, anvisa visst belopp, 5,000 å 6,000
kronor, ur nämnda anslag för anordnande vid skogshögskolan av dylika
kurser. Det torde vara Kungl. Majit obetaget att även i fortsättningen så
förfara».

Under erinran att Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,
punkt 19, föreslagit anvisande jämväl för nästa budgetår av ett särskilt
anslag å 3,500,000 kronor för tillfälliga skogsvårdsåtgärder tillstyrker utskottet
i enlighet med Kungl. Majits förslag, att statens skogsutdikningsanslag
för budgetåret 1934/1935 uppföres med samma belopp som för innevarande
budgetår. Utskottet har heller icke något att erinra mot vad departementschefen
i övrigt i ärendet anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 under benämningen
statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra
reservationsanslag av 750,000 kronor.

69:o) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 132 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 under benämningen statens
skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet inom

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som avser skogsodling
eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion
å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, bär riksdagen (se 1930:
prop. nr 134; R. skr. 324) under benämning statens skogsodlingsanslag anvisat
ett extra reservationsanslag, vilket för budgetåret 1933/1934 uppförts
med 350,000 kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den
27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag
med däri genom kungörelsen nr 582/1933 gjord ändring.
Ändringen innebär, att bidrag ur anslaget må utlämnas även beträffande
område, varå 1932 års lappmarkslag äger tillämpning. Vidare har Kungl.
Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga skogsvårdsstyrelser
och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda
kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss del genom cirkulär den 30 april
1931 (nr 78).

På sätt redan under nästföregående punkt erinrats har Kungl. Majit föreslagit
uppförande jämväl för budgetåret 1934 1935 av ett särskilt anslag
till tillfälliga skogsvårdsåtgärder å 3,500,000 kronor. Med tillstyrkande av
Kungl. Majits nu förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår för
budgetåret 1934/1935 under benämningen statens skogsodlingsanslag
anvisa ett extra reservationsanslag av

350,000 kronor.

70:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Enligt Kungl. Majits under punkt
133 gjorda framställning skulle anslag till skogsvårdsstyrelsernas förbund
uppföras med 32,000 kronor. I jämförelse med anslaget för löpande budgetår
innefattar Kungl. Majits förslag en anslagsökning av 2,000 kronor,
hänförande sig till de beräknade kostnaderna för 1934 års förbundsstämma.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 för
skogsvårdsstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

71:o) Merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens
stationära värmeanläggningar. Vid 1933 års riksdag beslöts vidtagande
av åtskilliga åtgärder för åstadkommande av ökad användning
av inhemskt bränsle. I anledning av propositionen nr 189 och vissa i
ämnet väckta motioner beslöt riksdagen (särskilda utskottets uti. nr 3;
R. skr. nr 283) sålunda, bland annat, att för budgetåret 1933/1934 å nion -

Utskottet.

TJtskottet.

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

de huvudtiteln uppföra ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor till täckande
av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens
stationära värmeanläggningar.

Vid anmälan den 30 juni 1933 av riksdagens nämnda skrivelse beslöt
Kungl. Majit utfärda förnyat cirkulär (sv. förf. sami. nr 455) till
de myndigheter, vilka verkställa upphandling för statens behov, angående
ökad användning av inhemskt vedbränsle m. m. samt att ställa förberörda
anslag till socialstyrelsens förfogande att användas för i nämnda
cirkulär angivna ändamål.

Enligt Kungl. Majits under punkt 134 gjorda framställning har ett till

170.000 kronor nedsatt anslag ansetts vara tillfyllest för täckande av kostnaderna
för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1934/1935.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till täckande av merkostnader vid
användning av inhemskt vedbränsle vid statens stationära
värmeanläggningar anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra förslagsanslag av 170,000 kronor.

72:o) Merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid
vissa kommunala och enskilda anläggningar. I anledning av propositionen
nr 189 och vissa i ämnet väckta motioner har 1933 års riksdag (särskilda
utskottets uti. nr 3; K. skr. nr 283) till bidrag till täckande av merkostnader
vid användning av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala
och enskilda anläggningar för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 170,000 kronor. Grunder för erhållande av bidrag från
detta anslag hava fastställts genom kungörelsen den 10 november 1933
(nr 612) angående vedeldningsbidrag till kommuner och enskilda bränsleförbrukare.

Kungl. Majits under punkt 135 gjorda framställning innebär en sänkning
av anslaget med 100,000 kronor, beroende huvudsakligen på att en ej obetydlig
reservation beräknas uppkomma å anslaget för innevarande budgetår.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till bidrag till täckande av merkostnader
vid användning av inhemskt vedbränsle vid
vissa kommunala och enskilda anläggningar anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av

70,000 kronor.

73:o) Rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens
främjande. Under punkt 136 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens
främjande anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

111.000 kronor.

39

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

I anledning av detta förslag hava inom riksdagen väckts två till utskottet
hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 178 av herrar Tjällgren och
Pettersson, David, samt II: 346 av herrar Hage och Andersson i Igelboda,
vari hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva kostnadsfri anslutning
till den av staten bedrivna bränslekontrollverksamheten, dels på grund härav
med erforderligt belopp höja det av Kungl. Majit begärda extra anslaget
till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens
främjande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Från och med år 1928 bereddes samtliga landsting möjlighet att för
bränslekontroll anlita den vid socialstyrelsen anordnade värmetekniska avdelningen.
Kostnaden för kontrollen av landstingens värmeanläggningar
skulle i princip bestridas genom avgifter, som enligt närmare angivna
grunder erlades av de landsting, som förklarat sig vilja bliva delaktiga a\
kontrollen. Endast i den mån kostnaderna icke kunde bestridas genom
landstingsavgifter skulle desamma gäldas av staten, vars bidrag sålunda
skulle vara av endast supplementär natur. Statsbidraget beräknades uppgå
till högst 500 kronor för år räknat.

I en till 1933 års riksdag avlåten proposition, nr 189, föreslog Kungl.
Majit riksdagen att för budgetåret 1933/1934 till rådgivande och kontrollerande
verksamhet m. m. för vedeldningens främjande anvisa ett extra
anslag av 130,000 kronor. I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
förordade departementschefen, i enlighet med vad skogssakkunniga
föreslagit, att landstingen tillsvidare medgåves rätt till kostnadsfri anslutning
till den till socialstyrelsen förlagda värmetekniska avdelningens bränslekontrollerande
verksamhet. Särskilda utskottet uttalade emellertid i sitt i
anledning av berörda proposition avgivna utlåtande, nr 3, att spörsmålet,
huruvida och i vilken omfattning landsting och primärkommuner borde erhålla
rätt till kostnadsfri anslutning till statens bränslekontrollerande verksamhet
borde efter i förevarande avseende verkställd närmare utredning
upptagas till förnyat övervägande. Under åberopande av innehållet i särskilda
utskottets utlåtande anmälde riksdagen i skrivelse nr 283, jämte
annat, att riksdagen för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934
anvisat ett anslag av 130,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder,
Kungl. Majit efter förnyad utredning bestämde. Den 17 november 1933
har Kungl. Majit meddelat föreskrifter rörande omfattningen av den bränslekontrollerande
verksamheten i vad den avsåge landstingens inrättningar
ävensom beträffande bidragen från de till ifrågavarande verksamhet anslutna
tretton landstingen.

Under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen dels besluta att statens bränslekontrollerande verksamhet
skall från och med den 1 juli 1934 överflyttas fran socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen,
dels ock att ifrågavarande verksamhet för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor.

Utskottet.

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Samtliga kostnader för den statliga bränslekontrollverksamheten m. m.
beräknas att för budgetåret 1934/1935 uppgå till 147,000 kronor. Härav
skulle 16,000 kronor, såsom nyss nämnts, täckas genom anslag under sjätte
huvudtiteln samt 20,000 kronor genom landstingens avgifter och återstoden,

111,000 kronor, genom anslag under nionde huvudtiteln.

Lika vägande skäl att medgiva landstingen kostnadsfri anslutning till
statens bränslekontrollerande verksamhet, som i fråga örn de jämförelsevis
mindre kommunala enheterna torde knappast kunna åberopas med hänsyn
till det större ekonomiska gagn, som landstingen på grund av sin mera
omfattande verksamhet torde vara i tillfälle att utvinna genom ifrågavarande
kontroll. Det för utskottet avgörande skälet för att icke nu tillstyrka motionerna
hänför sig dock till det nuvarande statsfinansiella läget, som kräver
iakttagande av största sparsamhet.

I anledning härav och då den till grund för Kungl. Maj:t förevarande
framställning gjorda anslagsberäkningen icke föranleder någon erinran från
utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna
I: 178 och II: 346, till rådgivande och kontrollerande
verksamhet m. m. för vedeldningens främjande anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 111,000
kronor.

74:o) Arkivaliernas hos lantmäleristyrelsen förteckning och förvaring.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 138 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
bestridande av kostnader för förteckning och förvaring
av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 13,500
kronor.

75:o) Lantmäterikontoren i länen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 139 får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren
i länen med oförändrat belopp, 620,900 kronor.

76:o) Avlöningar ät förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 140
hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1-

41

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra anslag av 78,100 kronor.

77:o) Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag under punkt 141 hemställer utskottet,

• att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföra ordinarie reservationsanslaget till renovation
av kartor för lantmäterikontoren i länen med oförändrat
belopp, 4,000 kronor.

78:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag under punkt 142
hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av
kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.

79:o) Avlöningar till lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar.
Kungl. Maj:ts under punkt 143 gjorda framställning
avser allenast sådan ändring i staten för lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar, att däri införes ortstillägg å 400 kronor
för ytterligare en (i Stockholm stationerad) distriktslantmätare. Med tillstyrkande
av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag till stat för lantmäteripersonal
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, att tilllämpas
från och med budgetåret 1934/1935;

2) höja ordinarie anslaget till avlöningar till lantmäteripersonal,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
nu 746,900 kronor, med 400 kronor till 747,300
kronor.

80:o) Reseersättningar vid lantmäteri väsend et. Under punkt 145 har
Kungl. Majit gjort framställning om anvisande av anslag till reseersättningar
vid lantmäteriväsendet. För reseersättningar vid lantmäteriväsendet
äro i riksstaten numera uppförda två särskilda anslag, det ena till reseer -

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet•

sättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren
samt det andra till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som
sysselsättes med lantmäteriförrättningar. För budgetåret 1933/1934 äro anslagen,
som hava förslagsanslags natur, uppförda med respektive 20,000 och

600.000 kronor.

I avseende å anslaget till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen
och vid lantmäterikontoren i länen har Kungl. Majit genom
beslut den 9 juni 1933 föreskrivit, att kostnader för tjänsteresor, omförmälda
i 7, 8 och 41 §§ lantmäteriinstruktionen, icke få, utan Kungl. Majlis
tillstånd, bestridas från sagda anslag till högre belopp än 20,000 kronor.

Kungl. Majlis föreliggande förslag innebär, att anslaget till reseersättningar
åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
skulle uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår, varemot
anslaget till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen
och vid lantmäterikontoren skulle upptagas med 25,000 kronor, innebärande
en höjning med 5,000 kronor. I sammanhang med framställande av förslag
härom har departementschefen anfört, att föreskrift torde böra meddelas,
att den del av anslaget, som ej Ange utan Kungl. Majits tillstånd överskridas,
sänktes till 15,000 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må till reseersättningar vid lantmäteriväsendet
anvisa för budgetåret 1934/1935 såsom särskilda
extra förslagsanslag

a) till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen
och vid lantmäterikontoren i länen

25,000 kronor;

b) till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som
sysselsättes med lantmäteriförrättningar, 600,000 kronor
eller tillhopa 625,000 kronor.

81:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Kungl. Majits förslag under
punkt 146 innebär en höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål med

20.000 kronor för att bringa anslagets storlek i överensstämmelse med de
sannolika utgifterna.

Med tillstyrkande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 140,000 kronor,
med 20,000 kronor till 160,000 kronor.

82:o) Bidrag till utflyttnings-, väganlägguings- och odlingskostnader i
sammanhang med skiften. Under punkt 147 har Kungl. Majit för erhål -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

43

lande av närmare anslutning till medelsåtgången föreslagit en höjning av
anslaget för ifrågavarande ändamål med 15,000 kronor.

Med biträdande av förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften, nu 235,000 kronor,
med 15,000 kronor till 250,000 kronor.

83:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 148 gjorda framställning — innefattande
en ökning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 30,000
kronor på grund av att anslaget under de senaste åren alltjämt överskridits
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med inlösen av
under nyttjanderätt upplåtet område, anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor.

84:o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 149 hemställer utskottet,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda
vägar anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.

85:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda framställning, innefattande en
sänkning av anslaget för ifrågavarande ändamål med 10,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

86:o) Ströängars indragande till kronan. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts under punkt 151 gjorda framställning, innefattande att för ändamålet
skulle för budgetåret 1934/1935 anvisas 50,000 kronor mindre än för
löpande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

44

Utskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

87:o) Kostnader,’ tor provskiften i Kopparbergs län. Med tillstyrkande
av Kungl. Majlis förslag under punkt 152 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt
lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, vilka
jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel,
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor.

88:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 155 har Kungl.
Majit gjort framställning i fråga om anslag till Sveriges geologiska undersökning
för budgetåret 1934/1935.

Den av departementschefen för undersökningen förordade staten för
samma budgetår innebär i jämförelse med den för löpande budgetår
gällande staten att anslagsposten till vikariatsersättningar å 3,000 kronor
i enlighet med numera tillämpad praxis skulle utgå samt att anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. skulle för
att möjliggöra anlitande av tillfällig vetenskaplig hjälp höjas med motsvarande
belopp. Någon ändring av anslagets belopp påkallas icke härav.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förevarande framställning, hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag till stat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas från och med budgetåret
1934/1935;

2) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra ordinarie
förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning
med oförändrat belopp, 273,600 kronor.

89:o) Avlöningar ni. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag under punkt 156 hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
med oförändrat belopp 212,400 kronor.

90:°) Telegrainkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag under punkt 157 hemställer
utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för telegramkostnader m. m. vid statens meteorologiskhydrografiska
anstalt anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra förslagsanslag av 61,000 kronor.

91:o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Med tillstyrkande av Kungl. Majda förslag under punkt 158 hemställer
utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor.

92:o) Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen. Med tillstyrkande
av Kungl. Majds förslag under punkt 159 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av

6,000 kronor.

93:o) Seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. Med tillstyrkande
av Kungl. Majds förslag under punkt 160 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för seismologiska och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

94:o) Yattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under
punkt 161 har departementschefen anfört, att, sedan fältarbetena för vattenfallsförteckningen
för södra och mellersta Sverige nu avslutats och då tidpunkten
för närvarande icke vore lämplig för dessa arbetens fortsättande
inom de delar av Sverige, för vilka en vattenfallsförteckning ännu saknades,
anslag för vattenfallsförtecknings upprättande icke vore erforderligt för
budgetåret 1934/1935, vilket utskottet härigenom får

omförmäla.

95:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Med tillstyrkande av
Kungl. Majds förslag under punkt 162 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till utförande av hydrogeologiska specialundersökningar

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor.

96:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget för
detta ändamål var för budgetåret 1932/1933 uppfört med 200,000 kronor
men begränsades för innevarande budgetår i besparingssyfte till 160,000
kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 165 gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu

160,000 kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.

97:o) Extra utgifter. Nionde huvudtitelns ordinarie reservationsanslag
till extra utgifter uppfördes av 1930 års riksdag med 100,000 kronor. Anslaget
har minskats för budgetåret 1932/1933, i betraktande av en påräknelig
reservation av 40,000 kronor, till 60,000 kronor samt för innevarande
budgetar i besparingssyfte till 50,000 kronor. Enligt vad departementschefen
under punkt 167 anfört föreligger behov av anslagets höjning till

75,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 50,000 kronor, med 25,000 kronor
till 75,000 kronor.

98:o) Reglering av vissa kursförluster. Med tillstyrkande av Kungl.
Majrts förslag under punkt 171 hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till reglering av vissa kursförluster anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.

99:o) Övriga ordinarie anslag. Med avseende å de i nu gällande riksstat
under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen till understöd
åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, avlöningsstat vid rikets
allmänna kartverk och tryckningskostnader kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande.

Utskottet hemställer nu,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

47

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke blivit här ovan eller i jordbruksutskottets
utlåtande nr 2 särskilt omnämnda, må i riksstaten
för budgetåret 1934/1935 uppföras med oförändrade
belopp.

Stockholm den 20 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar August Nilsson, Gabrielsson, von Stockenström, Granath,
Tjällgren, Fritiof Gustafson, Bengtsson och Dalberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg,
Gustafson i Kasenberg, Andersson i Löbbo, Carlström, Gustafson i Vimmerby och
Ericsson i Sörsjön;

med undantag därav att vid behandling av punkterna

1—39 och 47—98 herr Liedberg deltagit i stället för herr Gustafson i Kasenberg;

23—98 herr Karl Emil Johanson i stället för herr Fritiof Gustafson.

Reservationer:

Under punkt 15 (stuteriväsendet)

2)

av herrar Tjällgren och Gustafson i Vimmerby, som ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna 1:168 och 11:850.

Under punkt 23 (höjande av det mindre jordbruket)

av herrar Tjällgren, Bengtsson och Gustafson i Vimmerby, som yrkat,
att utskottet bort hemställa,

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning samt motionerna 1:39 och
11:355 samt 1:162 och 11:356 till åtgärder under kalenderåret
1934 till höjande av det mindre jordbruket
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 286,000 kronor.

Under punkt il (landsbygdens elektrifiering)

av herrar Gabrielsson, Tjällgren, Hedlund i Häste, Gustafson i Kasenberg,
Bengtsson och Karl Emil Johanson, som anfört följande:

Såsom i motionerna 1:182 av herr Bodin, Karl, m. fl. och 11:348 av
herr Persson i Grytterud m. fl. anförts synes det ur skilda synpunkter
vara angeläget, att den verksamhet, som för närvarande bedrives av de
elektriska länsföreningarna och deras konsulenter, kan beredas ekonomiska
möjligheter att fortsätta. Då indragningen av statsbidraget är
ägnad att äventyra de elektriska länsföreningarnas bestånd och framförallt
deras möjligheter att uppehålla konsulentverksamheten, hava vi ansett,
att utskottet bort hemställa,

att riksdagen för budgetåret 1934/1935 under nionde
huvudtiteln måtte bevilja ett anslag av 30,000 kronor,
att efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå till de
arbetande elektriska länsföreningarna i form av bidrag
till avlönande av deras konsulenter.

Under punkt ii (premielån till egnahemslåntagare för nyodlings och

nybyggnadsarbeten)

av herr Gabrielsson.

Under punkt 50 (arrenderådgivning åt vissa arrendatorer)

av herr Ericsson i Sörsjön, som yrkat, att utskottet bort — under uk
talande att kostnadsfri arrenderådgivning borde få utgå jämväl vid
skiljemannaförfarande — hemställa,

att riksdagen måtte med anledning av Kungl.
Maj:ts förevarande framställning samt motionerna
I: 280 och II: 357 till bestridande av kostnaderna för
arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag eller
med dem likställda jordägare, för vilka särskilda sociala
lagbestämmelser gälla, anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
samt

49

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Under punkt 73 (rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för
vedeldningens främjande)

av herrar T jöngren och Gustafson i Vimmerby, som ansett, att utskottet
med anledning av motionerna 1:178 av herrar Tjällgren och Pettersson,
David, samt II: 346 av herrar Hage och Andersson i Igelboda bort hemställa,

att riksdagen måtte

1) medgiva jämväl landstingen kostnadsfri anslutning
till den av staten bedrivna bränslekontrollverksamheten,
samt

2) till rådgivande och kontrollerande verksamhet
m. m. för vedeldningens främjande anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 131,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 193''t

10 sami.

At 1.

4