Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
1
Nr 60.
Ankom till riksdagens kansli den ‘.18 maj 1934 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl, Maj:ts proposition angående rätt
till tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila
statsförvaltningen, och för arbetare i statens tjänst jämte
i ämnet väckta motioner.
I en den 2 mars 1934 dagtecknad proposition nr 222, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, bar Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen,
dels godkänna vid propositionen fogade förslag till
1) reglemente angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den
civila statsförvaltningen (civila tjänstepensionsreglementet) och
2) reglemente angående tjänstepension för arbetare i statens tjänst
(tjänstepensionsreglementet för arbetare);
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder, utfärda bestämmelser
angående pensionering av arbetarpersonal, som icke erhåller pensionsrätt
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare;
dels besluta,
att pension och uppskjuten livränta, som beviljas med tillämpning av
civila tjänstepensionsreglementet, skola utgå
vid affärsdrivande verk av vederbörande verks medel,
vid andra verk, vilkas omkostnader i allmänhet gäldas av särskilda
medel, från dessa medel, samt
vid övriga verk av de riksstatsanslag, vilka äro eller må bliva avsedda
för bestridande av pensionskostnader;
att de anslag eller de medel, från vilka pension och uppskjuten livränta
sålunda utbetalas, skola beredas gottgörelse från vederbörande pensionsfonder
med belopp, svarande mot pensionsfondernas efter fastställd
fördelningsgrund uträknade andel i utgifterna;
att pension oell uppskjuten livränta, som beviljas med tillämpning av
tjänstepensionsreglementet för arbetare, skola bestridas
vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk av de
vid nämnda verk befintliga pensionskassorna för pensionering av ickeordinarie
personal,
vid andra affärsdrivande verk av vederbörande verks medel, samt
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami■ ,Vr 60.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
vid övriga verk från det under riksstatens elfte huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m.;
samt att de pensioner, vilka beviljas med tillämpning av de av departementschefen
förordade bestämmelserna angående pensionering av arbetarpersonal,
som icke erhåller pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare, skola bestridas vid affärsdrivande verk av vederbörande
verks medel samt vid övriga verk från nyssnämnda anslag till
diverse pensioner och understöd m. m.;
dels föreskriva,
att från de vid telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
befintliga pensionskassorna för pensionering av icke-ordinarie personal
skola efter den 1 juli 1935 till vederbörande pensionsfonder överföras
de hos kassorna fonderade medel, som belöpa å i kassorna delaktig
icke-ordinarie personal i tjänstemannaställning,
att nämnda kassor skola från och med den 1 juli 1935 benämnas telegrafverkets,
statens järnvägars, respektive statens vattenfallsverks arbetarpensionskassa,
samt att avsättning av vederbörande verks medel till ifrågavarande
kassor skall tills vidare ske i enlighet med nu gällande bestämmelser;
dels förklara, att å pensioner, som beviljas med tillämpning av civila
tjänstepensionsreglementet, tjänstepensionsreglementet för arbetare eller
av departementschefen förordade bestämmelser angående pensionering
av arbetarpersonal, som icke erhåller pensionsrätt enligt sistnämnda reglemente,
ej må utgå pensionstillägg eller pensionsförhöjning;
dels i fråga örn grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst förklara, att med avlöningsbelopp, å vilket enligt gällande
bestämmelser dyrtidstillägg utgår, skall i fall, där vederbörande tjänsteman
eller arbetare har att vidkännas pensionsavdrag å lönen, förstås lönens
nettobelopp;
dels medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör och postexpeditör
samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör, vilken enligt
riksdagens beslut personligen i lönehänseende placerats i lönegrad närmast
högre än den, till vilken vederbörande befattning hör, må från och
med den 1 juli 1935 tillämpas det pensionsunderlag och det pensionsavdrag,
som gäller för den lönegrad, enligt vilken vederbörandes avlöning
utgår;
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat, utfärda bestämmelser örn förhöjda
pensioner för vissa rikstelefonister samt örn rätt för rikstelefonister att i
vissa fall för förhöjning av pensionsbeloppen fortfarande erlägga tillläggsavgifter;
dels
ock bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1934/1935 av
den i ordinarie staten för statens pensionsanstalt upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare bereda medel för den
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
3
förstärkning av anstaltens personal, som kan bliva erforderlig för anstaltens
handläggning av vissa pensionsärenden i enlighet med vad departementschefen
förordat.
De vid propositionen fogade författningsförslagen komma att av utskottet
i det följande återgivas.
I samband med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling
förehaft följande i anledning av densamma väckta motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 329 av fröken Hesselgren,
nr 330 av fröken Hesselgren,
nr 331 av herr Berg, Robert, (likalydande med II: 581),
nr 342 av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl. (likalydande med
II: 622),
nr 343 av herr Bissmark ni. fl. (likalydande med II: 607),
nr 344 av herrar Forslund och Johanson, Karl August, (likalydande
med II: 606),
nr 345 av herr Norling,
nr 346 av herr Granath,
nr 347 av herrar Granath och Petrén (likalydande med II: 605),
nr 348 av herr Karlsson, Oscar Gottfrid, (likalydande med 11:604),
nr 355 av herr Norman m. fl. (likalydande med II: 625), samt
nr 356 av herr Reutersköld;
inom andra kammaren:
nr 581 av herrar Holmgren och Jeppsson (likalydande med I: 331),
nr 602 av herr Lundqvist m. fl.,
nr 603 av herr Lundqvist m. fl.,
nr 604 av herr Blomquist (likalydande med 1:348),
nr 605 av herr Törnkvist i Karlskrona (likalydande med 1:347),
nr 606 av herrar Severin och Eriksson i Stockholm (likalydande med
I: 344),
nr 607 av herr Lindskog m. fl. (likalydande med 1:343),
nr 608 av herrar Jacobsson och Meyerhöffer,
nr 609 av herr Hage,
nr 610 av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå;
nr 622 av herr Sefve m. fl. (likalydande med I: 342),
nr 623 av herr Andersson i Stockholm m. fl.,
nr 624 av herr Andersson i Stockholm m. fl.,
nr 625 av herr Gustavson i Sala m. fl. (likalydande med 1:355), samt
nr 626 av herr Spångberg m. fl.
1) I motionen 1:329 har fröken Hesselgren hemställt »atf stadgandet i
förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente, § 22, örn uppskjuten liv
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
ränta för tjänsteman, som avgår ur statens tjänst utan rätt att komma
i åtnjutande av pension, skall tillämpas även beträffande ordinarie
tjänsteman, som från och med ingången av år 1914 intill ikraftträdandet
av det nya reglementet utan pensionsrätt avgått ur tjänsten,
eller att i nu föreslagna lag örn ändring i vissa delar av lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension (Kungl.
Maj:ts proposition nr 223) införes stadgande, att för beredande av pension
från allmänna pensionsförsäkringsfonden skall till denna fond överföras
kapitalvärdet av de pensionsavgifter, som efter den 1 januari 1914
erlagts av ordinarie tjänsteman, vilken under tiden 1914 intill ikraftträdandet
av det nya reglementet utan pensionsrätt frivilligt avgått ur
tjänsten».
2) I motionen 1:330 hemställer fröken Hesselgren, »att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, att
pensionsunderlaget fastställes till samma belopp för manliga och kvinnliga
befattningshavare i samma lönegrad, oavsett vilken pensionsålder,
som kan komma att fastställas för vederbörande befattningshavare».
3) I de likalydande motionerna 1:331 av herr Berg, Robert, och 11:581
av herrar Holmgren och Jeppsson har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att vid försvarsväsendet anställd extra ordinarie tjänstemannapersonal
lydande under avlöningsreglementet S. F. S. 215/1928 blir inrymd
i det pensionsreglemente för tjänstemän vid civila statsförvaltningen,
varom Kungl. Maj:t i proposition nr 222 framlagt förslag, ävensom
att med hänsyn härtill pensionsreglementet i fråga måtte underkastas
erforderliga kompletteringar».
4) I de likalydande motionerna I: 342 av herr Johansson, Johan Bernhard,
m. fl. och II: 622 av herr Sefve m. fl. har hemställts, »att riksdagen
måtte dels godkänna Kungl. Maj:ts proposition angående rätt till tjänstepension
för tjänstemän tillhörande den civila statsförvaltningen och för
arbetare i statens tjänst med de ändringar däri, som betingas av att tills
vidare ingen rubbning sker i nu gällande bestämmelser angående pensionsåldrarna,
dels avslå Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser pensionsreglering jämväl
för så kallad säsongarbetare,
dels i. skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn förnyad utredning och
förslag angående pensionsåldern, med huvudsaklig hänsyn tagen till
statsverkets intresse såsom arbetsgivare».
5) I de likalydande motionerna 1:343 av herr Bissmark m. fl. och
II: 607 av herr Lindskog m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 222, besluta att i det föreslagna
pensionsreglementet införes ett tillägg av innehåll, att i fråga örn den ålder,
då befattningshavare äger eller är skyldig att mot pension avgå, å
ledamot i Högsta domstolen eller regeringsrätten, som före den 1 juli
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
5
1934 tillträtt ämbete som justitieråd eller regeringsråd, dittills gällande
bestämmelser fortfarande skola äga tillämpning».
6) I de likalydande motionerna I: 344 av herrar Forslund och Johanson,
Karl August, samt II: 606 av herrar Severin och Eriksson i Stockholm
har hemställts, -dels att för arbetarpersonal som är underkastad
pensionsreglementena av den 29 juni 1917 för statens järnvägars, telegrafverkets
och vattenfallsverkets pensionskassor för pensionering av ickeordinarie
personal måtte fortfarande utgå pensionstillägg enligt kungl,
förordningarna nr 360 år 1922, nr 280 år 1925,
dels att, därest riksdagen beslutar att pensionsunderlagen för lokförare
och lokeldare vid statens järnvägar skola vara de för 13:e respektive 8:e
lönegraderna gällande, pensionsunderlaget för maskinbiträden i loktjänst
måtte fastställas till detsamma, som gäller för 7:e lönegraden,
dels slutligen att pensionsåldern måtte sänkas för samtliga befattningshavare
i lönegraderna 1—20 till 60 år och för övriga, med undantag för
dem, för vilka lägre pensionsålder särskilt stadgas, till 63 år samt för lokpersonal
till 58 år».
7) I motionen I: 345 av herr Norling har hemställts, »att riksdagen,
vid bifall i huvudsak till Kungl. Maj:ts förslag örn pensionsålderns sänkning
till 60 år, i vad gäller 1—12 lönegraderna vid affärsdrivande verk,
måtte i övergångsbestämmelse stadga rätt för nu i tjänst varande befattningshavare
inom nämnda lönegrader att under ytterligare 5 å 10
år fram i tiden bibehålla sina tjänster även i sådana fall, då de enligt
de nya bestämmelserna skulle vara skyldiga avgå under loppet av sålunda
ifrågasatt övergångstid, dock att ingen därigenom må berättigas
att i tjänst kvarstå utöver tid, som i nu gällande bestämmelser stadgas».
8) I motionen I: 346 av herr Granath har hemställts, »att riksdagen
måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 2222 angående tjänstepension
för arbetare i statens tjänst (tjänstepensionsreglemente för arbetare),
dock med följande ändring, nämligen
att lant- och lådbrevbärare i postverket med samma antal arbetstimmar
per år som de s. k. säsongarbetare, vilka föreslås att erhålla tjänstepension
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare, även måtte erhålla
pensionsrätt enligt ovannämnda pensionsreglemente».
9) I de likalydande motionerna 1:347 av herrar Granath och Petrén
och 11:605 av herr Törnkvist i Karlskrona har hemställts, »att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 222 måtte besluta att de
tjänstemän, vilka under tiden intill 30 juni 1937 skola bliva pliktiga avgå
med pension, må kunna, därest ömmande skäl härför föreligga, medgivas
anstånd med avskedet intill denna dag efter därom till vederbörande
myndighet ingiven framställning, dock att sådant anstånd icke
må medgivas för tid utöver den enligt nuvarande bestämmelser gällande
pensionsåldern;
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
att pensionsåldern för den kvinnliga ekonomipersonalen vid statens
anstalter för vård av sinnessjuka fastställes till 55 år, samt antalet för
dem erforderliga tjänsteår bibehålles vid nu fastställda 25 år; samt
att nuvarande ordning med pensionsavgifters inbetalande bibehålles
oförändrad».
10) I de likalydande motionerna I: 348 av herr Karlsson, Oscar Gottfrid,
och 11:604 av herr Blomquist har hemställts, »att riksdagen måtte
vidtaga sådan förändring i Kungl. Maj:ts förslag att för Överskötare
och skötare vid statens sinnessjukhus måtte bestämmas en pensionsålder
av 57 år».
11) I de likalydande motionerna 1:355 av herr Norman rn. fl.
och II: 625 av herr Gustavson i Sala m. fl. har hemställts, »att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 222 måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande nu gällande understödsverksamhets
ersättande med ordnad pensionering för lantpoststationsföreståndarna
samt framläggande för riksdagen av det förslag, vartill
denna utredning kan föranleda».
12) I motionen I: 356 av herr Reuterskiöld har hemställts, att riksdagen
ville, med avslag å proposition nr 222, hos Kungl. Majit begära ett förnyat
övervägande av däri behandlade frågor med beaktande av i motionen anförda
synpunkter.
13) I motionen II: 602 av herr Lundqvist m. fl. har hemställts, »att riksdagen
ville vidtaga sådana ändringar i det i propositionen nr 222 framlagda
förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente,
att pensionsunderlagen komma att motsvara två tredjedelar av högsta
lönen å B-ort inom vederbörande lönegrad,
att tjänsteman, som avgår från tjänsten före den 1 juli 1941 och som
genom pensionsreglementets antagande får sin pensionsålder sänkt, skall
övergångsvis under tiden från det han beviljas avsked intill den tidpunkt,
då han enligt de omedelbart före den 1 juli 1935 gällande pensionsbestämmelserna
skulle varit skyldig avgå ur tjänst äga att utöver den honom tillkommande
pensionen uppbära ett pensionstillägg till beloppet motsvarande
skillnaden mellan å ena sidan den för honom fastställda pensionen och å
andra sidan den lön, som, därest han kvarstått i sin befattning, skulle
utgått till honom å A-ort,
att t jänsteman, som i enlighet med bestämmelserna i 17 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet
före den 1 juli 193S frivilligt avgår ur tjänst, må övergångsvis
av Kungl. Majit kunna medgivas rätt att komma i åtnjutande av
förtidspension utan att behöva vidkännas de i andra stycket av sagda moment
stadgade avdrag samt
att i bilagan B till civila tjänstepensionsreglementet måtte under »Statens
järnvägar» intagas befattningshavarna stationsmästare av klass 5,
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. 7
stationsmästare av klass 6, förste kontorist och kontorist med levnadsålder
63 år.
Slutligen hemställes, att riksdagens vederbörande utskott måtte vidtaga
de formella ändringar i Kungl. Majit reglementsförslag, som vid bifall
till motionen bliva erforderliga».
14) I motionen II: 603 av herr Lundqvist m. fl. har hemställts, »att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 222 ville i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa örn förslag till 1935 års riksdag till sådana
ändrade bestämmelser i fråga örn pensions utgående vid dödsfall, att även
de statens befattningshavare, som före det nya pensionsreglementets ikraftträdande
avgått med pension, i detta avseende bliva i princip likställda
med de tjänstemän, som avgå efter 1 juli 1935».
15) I motionen lii 608 av herrar Jacobsson och Meyerhöffer har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta sådan ändring i § 19 av Förslag till
reglemente angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande den civila
statsförvaltningen, att pensionsåldern nedsättes till 63 levnadsår för de
anställningshavare för vilka i nämnda paragraf föreslagits en pensionsålder
av 65 levnadsår samt
att pensionsunderlagen måtte beräknas utgå med två tredjedelar av den
för vederbörande befattningar gällande slutavlöningen å B-ort».
16) I motionen lii 609 av herr Hage har hemställts, »att riksdagen vid
behandling av Kungl. Majits proposition nr 222 måtte i ovan nämnda paragraf
insätta en bestämmelse av här antytt innehåll».
17) I motionen 11:610 av herrar Brädefors och Hagberg har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta följande ändringar i Kungl. Majits proposition
nr 222 beträffande:
civila tjänstepensionsreglementet:
1. Pensionsåldern fastställes till högst 60 år.
2. Tjänsteårsberäkningen för erhållande av hel pension sänkes med motsvarande
antal år som pensionsåldern sänkes för respektive grupper.
3. Pensionsunderlaget höjes för lia lönegraden med 30 procent samt utjämnas
uppåt intill 12:e lönegraden, så att ökningen i 12:e lönegraden utgör
15 procent.
4. Stycket i departementschefens hemställan med följande lydelse: dels
ifråga örn grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst förklara, att med avlöningsbelopp, å vilket enligt gällande bestämmelser
dyrtidstillägg utgår, skall i fall, där vederbörande tjänsteman eller
arbetare har att vidkännas pensionsavdrag å lönen, förstås lönens nettobelopp’,
måtte utgå.
Beträffande:
tjänstepensionsreglementet för arbetare:
1. Pensionsunderlaget för grupp I jämställes med 5:e lönegraden och för
8 Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
grupp II jämställes med 8:e lönegraden av icke ordinarie tjänstemännens
pensionsunderlag.
2. Tjänsteårsberäkningen för erhållande av hel pension bestämmes till
20 år samt
3. Den tid, som arbetaren arbetar vid statens verk, oavsett längre eller
kortare mellanrum förorsakade av arbetsbrist, inräknas i arbetarens tjänstetid.
Beträffande
utkast till kungörelse med föreskrifter angående pensionering av viss
arbetspersonal i statens tjänst: Bil. B:
1. Att anställningstiden för erhållande av pension bestämmes till 10 år.
2. Att pensionsbeloppet bestämmes:
Örn anställningstiden uppgår till 10 men ej 15 år:
för man 1,260 och för kvinna 1,060.
Örn anställningstiden uppgår till 15 år men ej 20 år:
för man 1,410 och för kvinna 1,210.
Örn anställningstiden uppgår till 20 år eller mera:
för man 1,560 och för kvinna 1,360».
18) I motionen II: 623 av herr Andersson i Stockholm m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte besluta godkänna det i Kungl. Maj:ts proposition
nr 222 föreslagna tjänstepensionsreglementet för arbetare med nedan angivna
ändringar och tillägg:
att 4 § erhåller följande lydelse:
1) Arbetare skall tillhöra endera av nedanstående pensionsgrupper, för
vilka gälla följande pensionsunderlag och pensionsavdrag:
Pensionsgrupper |
Pensionsunderlag kronor |
Pensionsavdrag kronor |
||
man |
kvinna |
för månad |
||
man |
kvinna |
|||
1. Arbetare i anställning, för vilken ej kräves särskild yrkes-utbildning ........................................................... |
1,644 |
1,236 |
4: — |
3: — |
2. Arbetare i anställning, för vilken kräves särskild yrkes-utbildning ............................................................ |
1,824 |
1,404 |
4:75 |
3: 60 |
att följande tillägg göres till reglementet:
Övergångsbestämmelser.
1. Därest arbetare skulle vid avgång ur tjänst hava enligt de bestämmelser,
som i fråga örn pensionsunderlag eller för hel pension erforderligt
antal tjänstår gällde för honom omedelbart innan detta reglemente blev
å honom tillämpligt, kommit i åtnjutande av högre pensionsbelopp för den
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
9
av honom innehavda tjänsten än med tillämpning av reglementets bestämmelser,
skall pensionen utgå med. det högre beloppet.
2. För bestämmande av pensionens belopp må sådan anställningshavare
med pensionsrätt enligt denna kungörelse, som omedelbart före den 1 januari
1935 var innehavare av i 1 § 1 mom. avsedd anställning, äga såsom
tjänstår tillgodoräkna fem sjättedelar av den tid han varit anställd innan
detta reglemente blev å honom tillämpligt.
19) I motionen II: 624 av herr Andersson i Stockholm m. fl. har hemställs,
»att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstillägg skall beräknas enligt
hittills gällande grunder oberoende av i proposition nr 222 angivna
pensionsavdragen».
20) I motionen II: 626 av herr Spångberg m. fl. har hemställts, »att riksdagen
vid behandling av regeringens proposition nr 222 måtte besluta
följande ändring i förevarande förslag:
a) att sänkningen av pensionsåldern till 60 levnadsår skall omfatta samtliga
inom den civila statsförvaltningen i tjänstepensionsreglementet upptagna
befattningar och lönegrader;
b) att pensionsåldern för de tjänstemän vid statens järnvägar, som inneha
befattning som lokförare, lokeldare eller eldare å ångfärja, inträder vid
58 år;
c) att stadgandet att avdrag vid tjänsteårsberäkningen göres för tid omfattande
minst 15 dagar i följd, under vilken tjänsteman åtnjutit tjänstledighet
för svag hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd, avslås;
d) att i fråga örn grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst förklara, att med avlöningsbelopp, å vilket enligt gällande
bestämmelser dyrtidstillägg utgår, skall i fall, där vederbörande tjänsteman
eller arbetare har att vidkännas pensionsavdrag å lönen, förstås lönens
bruttobelopp;
c) att befattningshavare inom lönegraderna 1—12 erhåller ett årligt
pensionstillägg under den tid befattningshavaren skulle ha att ytterligare
kvarstå i tjänst enligt nu gällande reglemente samt att pensionstillägget
utgår med följande belopp:
lönegrad |
i |
kronor |
480, |
lönegrad |
2 |
kronor |
450, |
» |
3 |
» |
420, |
» |
4 |
» |
390, |
» |
5 |
» |
360, |
» |
6 |
» |
330, |
» |
7 |
» |
300, |
» |
8 |
» |
270, |
» |
9 |
» |
240, |
» |
10 |
» |
210, |
» |
11 |
» |
156, |
» |
12 |
» |
96.» |
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Beträffande motiveringen för sålunda framställda förslag får utskottet,
i den mån redogörelse för förslagen ej lämnas i utskottets yttrande,
hänvisa till propositionen och motionerna.
I anledning av de föreliggande förslagen har utskottet från sammanslutningar
av statstjänstemän vid olika förvaltningsområden m. fl. fått
mottaga ett stort antal framställningar, berörande förslagen.
Utskottets yttrande.
Allmänna synpunkter. Behovet av en ny pensionslagstiftning.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag åsyftar en enhetlig reglering av pensionsförhållandena
för huvuddelen av den civila statsförvaltningens ordinarie
personal, nämligen för alla ordinarie befattningshavare med nyreglerad
avlöning såväl vid allmänna civilförvaltningen som vid kommunikationsverken.
Samtidigt skulle pensionsrätt efter ensartade grunder
beredas såväl för icke-ordinarie personal i tjänstemannaställning som för
mera fast anställd arbetarpersonal i statens tjänst.
Behovet av ett nyordnande av det civila pensionsväsendet har länge
med styrka gjort sig gällande. Såsom föredragande departementschefen
framhållit, måste det sätt, varpa pensionsförhållandena för närvarande
äro reglerade, betecknas såsom i många hänseenden otillfredsställande
och bristfälligt. Tjänstemän vid kommunikationsverken, å ena sidan, och
inom övriga nyreglerade delar av den civila statsförvaltningen, å andra
sidan, äro, ehuru båda kategorierna av tjänstemän sedan länge äro
inordnade under samma lönesystem, i pensionshänseende underkastade
bestämmelser, som i grundläggande delar äro av olika innebörd. 1907 års
civila pensionslag är anpassad efter ett helt annat lönesystem än det, som
numera genomförts för civilförvaltningen i allmänhet. Genom provisoriska
bestämmelser hava visserligen enhetliga föreskrifter för nyreglerade
verk vid civilförvaltningens olika huvuddelar vunnits beträffande
pensionsunderlag och pensionsavgifter, men i åtskilliga väsentliga avseenden
— såsom beträffande pensionens beräkning i förhållande till tjänstoch
avgiftsår, tiden för avgiftspliktens fortvaro, pensionsåldrarnas fastställande,
den för hel pension erforderliga tjänståldern, skyldigheten att
av olika anledningar avgå från tjänsten samt rätten att vid avgång utan
pension erhålla gottgörelse för inbetalda pensionsavgifter m. m. — föreligga
betydande och ur saklig synpunkt oberättigade skiljaktigheter. En
utjämning av dessa skiljaktigheter är i hög grad önskvärd.
Olägenheterna med nuvarande pensionsförhållanden äro dock ännu
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
11
större i fråga om icke-ordinarie personal, såväl tjänstemannapersonal som
arbetare. Endast ett fåtal grupper av dessa anställningshavare hava för
närvarande pensionsrätt, och även för en del av dessa grupper är pensionsrätten
av ren understödskaraktär utan avgiftsplikt. Grunderna för
den pensionsrätt, som sålunda förekommer för vissa anställningshavare,
hava länge ansetts vara i behov av revision. För de stora grupper av ickeordinarie
anställningshavare, vilka helt sakna pensionsrätt, har pensionsfrågan
hittills måst från fall till fall lösas genom beslut av Kungl. Majit
och riksdagen. Detta sätt för beredande av pension kail, såsom tidigare
i olika sammanhang framhållits, icke sägas erbjuda tillräckliga garantier
för en enhetlig och rättvis avvägning av pensionerna, och det medför
därjämte för de olika prövningsinstanserna ett arbete, som icke står i
rimligt förhållande till ärendenas betydelse i och för sig. Till vad nu anförts
kommer vidare, att frånvaron av en ordnad pensionering för flertalet
icke-ordinarie anställningshavare lagt hinder i vägen för lösande av
frågan örn rätt till familjepension för dessa anställningshavare.
Frågan örn nya pensionsbestämmelser för den civila personalen har
länge stått på dagordningen, och utredningar härom hava pågått under en
följd av år. Att de under senare år framlagda kommittéförslagen i ämnet
hittills icke upptagits till slutlig prövning beror närmast på att pensionsfrågan
sammankopplats med spörsmålet örn en avveckling av det sedan
kristiden bestående systemet med dyrtidstillägg till löner och pensioner
och att det ansetts ändamålsenligt att, i avbidan på lösningen av
nämnda spörsmål, låta tills vidare anstå med en revision av bestämmelserna
på pensionsväsendets område.
Det förslag i fråga örn ny pensionslagstiftning, som upprättats av 1930
års pensionssakkunniga och som tagits till närmaste utgångspunkt vid
utarbetande av det i propositionen framlagda förslaget, bygger på ett av
1928 års lönekommitté uppgjort förslag till allmänt avlöningsreglemente,
avsett att tillämpas för praktiskt taget hela den civila statsförvaltningen
och innefattande en lönereglering med inräknande av dyrtidstillägg i de
fasta lönerna. Av kända skäl har emellertid den tilltänkta revisionen av
löneförfattningarna blivit uppskjuten. Med hänsyn till behovet av det civila
pensionsväsendets nyordnande har vid sådant förhållande fråga uppstått,
huruvida icke en ny pensionslagstiftning borde genomföras utan avvaktan
på antagande av nya lönebestämmelser. I detta avseende har 1932
års riksdags bankoutskott bland annat ifrågasatt, huruvida icke vid ett
förnyat uppskov med revisionen av lönesystemet tanken på en sammankoppling
av löne- och pensionsfrågorna borde tills vidare övergivas och
en omläggning av pensionslagstiftningen i stället utan dröjsmål genomföras
på grundvalen av nuvarande lönebestämmelser. Efter särskilda undersökningar
har denna fråga sedermera inom finansdepartementet varit
föremål för prövning, som givit till resultat, att nya pension sbestäm
-
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
melser för civilförvaltningens personal utan större olägenheter kunna genomföras
utan avvaktan på en omarbetning av avlöningsförfattningarna,
även örn därvid givetvis gränserna för en revision av pensionslagstiftningen
— såväl med avseende på den nya lagstiftningens giltighetsområde
som i fråga örn revisionens karaktär — få uppdragas på ett annat
och snävare sätt än vad i pensionssakkunnigas förslag förutsatts.
Utskottet delar den uppfattning i här angivna avseenden, på vilken det
föreliggande förslaget grundats. Utskottet finner oek Kungl. Maj:ts i
propositionen framlagda förslag vara väl ägnat att, örn ock med jämkningar
på vissa punkter, läggas till grund för en revision av gällande
pensionsföreskrifter för civil ordinarie och icke-ordinarie personal i statstjänst.
På grund härav och med hänsyn till det trängande behovet av
ett nyordnande av det civila pensionsväsendet vill utskottet för sin del
livligt tillstyrka, att beslut av riksdagen nu fattas på grundval av Kungl.
Majrts förslag. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka,
att ett enhetligt ordnande av tjänstepensionsförhållandena för civil personal,
däri inbegripet beredande av tjänstepensionsrätt för icke-ordinarie
tjänstemän och för arbetare i mera fast anställning, måste anses utgöra
en förutsättning för möjligheten att inom en nära framtid vinna en lösning
av övriga sedan länge aktuella spörsmål på pensionsväsendets område,
i främsta rummet ett mera rationellt ordnande av den militära personalens
pensionering samt anordnandet av familjepensionsrätt för ickeordinarie
tjänstemän och arbetare.
Av vad här anförts framgår, att utskottet icke kan biträda det yrkande
örn avslag å Kungl. Maj:ts föreliggande proposition, som framställts
i motionen 1:356. Till huvudskälen för detta avslagsyrkande, vilka skäl
äro väsentligen av formell natur, återkommer utskottet i det följande.
Förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente.
Vissa allmänna frågor.
Innan utskottet övergår till behandling av särskilda med det föreliggande
förslaget sammanhängande detaljfrågor, vill utskottet från början
beröra några huvudfrågor av mera allmän innebörd.
Pensioneringens omfattning. Såsom förut nämnts omfattade pensionssakkunnigas
förslag, vad ordinarie personal angår, alla befattningshavare,
som skulle komma att inordnas under det av 1928 års lönekommitté
framlagda förslaget till allmänt avlöningsreglemente. Lönekommitténs
förslag förutsatte, att lönereglering först skulle genomföras för åtskilliga
nu oreglerade tjänstemannagrupper. Då enligt Kungl. Maj:ts förslag
pensionsfrågan nu skulle lösas utan avvaktan på revision av lönebestämmelserna,
har härav måst följa, att tillämpningsområdet för de
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
13
nya pensionsföreskrifterna begränsas till att avse allenast de förvaltningsgrenar,
för vilka ny lönereglering hittills blivit genomförd.
Förutom de befattningshavare, som lyda under 1919 års avlöningsreglemente
för kommunikationsverken samt 1921 års avlöningsreglemente för
statsdepartement m. fl. verk ävensom motsvarande särskilda avlöningsreglementen
för vissa andra delar av den allmänna civilförvaltningen,
skulle enligt Kungl. Maurts förslag pensionsreglementet bliva gällande
även för justitieråd, regeringsråd och landshövdingar. Av icke-ordinarie
personal skulle extra ordinarie tjänstemän omedelbart på grund av
reglementets föreskrifter erhålla pensionsrätt. I övrigt skulle för ickeordinarie
personal pensionsrätten bliva beroende av särskild prövning av
Kungl. Majit. Detta förfarande har ansetts nödvändigt med hänsyn,
bland annat, till de skiftande förhållanden, som beträffande anställningsformer
och avlöningsregler äro rådande inom olika förvaltningsgrenar.
Av propositionen framgår, att avsikten är, att pensionsrätt skulle beredas
de tjänstemän, som för framtiden komma att motsvara de nuvarande
tjänstemännen å extra stat samt dessutom vissa befattningshavare
eller grupper av befattningshavare, vilka icke innehava extra
ordinarie anställning eller äro tjänstemän å extra stat men vilka
likväl kunna anses jämförbara med dylika befattningshavare. Såsom
allmän grundsats för prövning av frågan, vilka icke-ordinarie befattningshavare
som böra erhålla pensionsrätt enligt reglementet, har i
propositionen uppställts, att personer med full sysselsättning och i mera
fast anställning för arbetsuppgifter av fortlöpande natur böra erhålla
sådan rätt.
Till vad sålunda i propositionen föreslagits med avseende på pensioneringens
omfattning vill utskottet giva sin anslutning.
Utskottet kan däremot icke biträda de yrkanden örn utsträckning av pensionsrätten,
som framförts i de inom riksdagen väckta motionerna I: 331
och 11:581 (likalydande) samt 1:355 och 11:625 (likalydande).
De båda förstnämnda motionerna åsyfta, att under pensionsreglementet
skulle inordnas civil extra ordinarie personal vid försvarsväsendet med
avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215).
Med avseende å detta yrkande tillåter sig utskottet — i anslutning till vad
departementschefen i propositionen (sid. 67) anfört — framhålla, att de
civila och civilmilitära extra ordinarie befattningshavarna inom försvarsväsendet
närmast synas höra hemma under en blivande ny pensionsförfattning
för militär och civilmilitär personal samt att därjämte vissa praktiska
och författningstekniska svårigheter otvivelaktigt skulle möta att
hänföra dessa personalgrupper under det civila tjänstepensionsreglementet.
Utskottet vill erinra, att för utredning örn det militära pensionsväsendets
ordnande redan tillkallats särskilda sakkunniga inom finansdepartementet
samt att dessa sakkunniga enligt dem givna direktiv hava att avgiva
förslag till beredande av pensionsrätt för sådan civil och civilmilitär
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 60-
icke-ordinarie tjänstemannapersonal vid försvarsväsendet, som med
hänsyn till avlöningsförhållanden och anställningsformer skäligen kan
anses böra erhålla pensionsrätt enligt samma grunder, som finnas böra
gälla för ordinarie tjänstemän. Det torde med hänsyn härtill vara att
vänta, att, örn civilt tjänstepensionsreglemente nu antages, frågan örn
dessa personalgruppers pensionsrätt inom kort skall kunna vinna en ur
olika synpunkter tillfredsställande lösning.
Motionerna I: 355 och II: 625 utmynna i yrkande örn utredning rörande
ordnad pensionering för poststationsföreståndare. Enligt utskottets mening
synes pensionsrätt näppeligen kunna beredas ifrågavarande anställningshavare
enligt de principer, som innefattas i förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente,
detta bland annat med hänsyn till de skiftande avlönings-
och arbetsförhållanden, som för dem äro rådande. Däremot kan
måhända visst fog anses föreligga för någon revision av grunderna för den
understödsverksamhet, som för närvarande enligt riksdagens medgivande
är anordnad för ifrågavarande anställningshavare. Med hänsyn till vad
i propositionen (sid. 151) antytts i ämnet torde det emellertid kunna antagas,
att frågan örn dylik revision även utan särskild framställning från
riksdagen kommer under omprövning. Vid sådant förhållande avstyrker
utskottet, att riksdagen skulle i ämnet avlåta skrivelse till Kungl.
Maj :t.
Pensioneringssystern. Vad pensioneringssystemet beträffar, har i propositionen
först berörts den tidigare vid upprepade tillfällen behandlade
frågan örn ett avskaffande av pensionsavgifterna och övergång till en anordning
med nettolöner. I denna fråga har departementschefen — med
uttalande av sympatier för ett verkligt nettolönesystem, d. v. s. ett system
med lönerna redan i avlöningsreglementenas löneplaner upptagna till de
belopp, som 1''å uppbäras av tjänstemännen — funnit det av olika anledningar
icke vara möjligt att i detta sammanhang genomföra ett dylikt
system. Departementschefen har därför inskränkt sig till att förorda den
förenkling i det administrativa bestyret med pensioneringen, som kan
vinnas genom ändring i sättet för uttagande av tjänstemännens bidrag
till pensioneringskostnaderna. I detta avseende har departementschefen
förordat ett av pensionssakkunniga framlagt förslag örn pensionsavgifternas
utbytande mot pensionsavdrag, som skulle innehållas å tjänstemännens
löner. Denna anordning skulle innebära, att redan verkens stater
skulle grundas på nettolöneberäkning och att i avlöningslistorna skulle
upptagas de med pensionsavdrag reducerade lönebelopp, som tjänstemännen
äga uppbära. Vid fortsatt fondering av tjänstemännens bidrag till
pensioneringskostnaderna skulle överföring till vederbörande pensionsfonder
en gång örn året ske av belopp, som enligt överslagsberäkning
motsvara summan av pensionsavdragen för samtliga pensionsberättigade
tjänstemän inom vederbörande förvaltningsgrenar.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
15
Den föreslagna anordningen med pensionsavdrag skulle i vissa fall
föranleda minskning i de dyrtidstillägg, som enligt nu gällande bestämmelser
tillkomma vederbörande befattningshavare. Därest dyrtidstillägg
beräknas å det i avlöningslistan upptagna nettolönebeloppet, kommer
nämligen befattningshavaren att gå miste örn det dyrtidstillägg, som
i förekommande fall belöper å den del av bruttolönen, vilken motsvarar
pensionsavdraget. Till följd av de i dyrtidstilläggsförfattningarna meddelade
avrundningsbestämmelserna — enligt vilka öretal, som överskjuter
fullt krontal, bortfaller — framträder minskningen icke vid alla lönebelopp;
där dyrtidstillägget å det reducerade lönebeloppet uppgår till samma
krontal som dyrtidstillägg å det oreducerade lönebeloppet, utgår tilllägget
fortfarande med oförändrat belopp. I de fall, där minskning inträder,
skulle densamma med nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser
variera mellan 1 krona (i flertalet fall) och 3 kronor i månaden. För anordningens
genomförande har i propositionen föreslagits beslut av innebörd
att med avlöningsbelopp, varå enligt gällande bestämmelser dyrtidstillägg
utgår, skall i fall, där vederbörande har att vidkännas pensionsavdrag
å lönen, förstås lönebeloppet minskat med pensionsavdraget (lönens
nettobelopp).
I motionerna 1:347 och 11:605 (likalydande), 11:610, 11:624 och 11:626
har påyrkats, att nuvarande avgiftssystem skulle bibehållas, så att tjänstemännen
ej lede minskning i dyrtidstillägg.
För egen del kan utskottet ej biträda vad motionärerna sålunda hemställt.
Den förenkling i avgiftssystemet, som den föreslagna anordningen
skulle medföra, synes nämligen även enligt utskottets mening vara ur
praktisk och administrativ synpunkt av så stor betydelse, att möjligheten
till denna förenkling icke bör med hänsyn till nyssnämnda jämförelsevis
obetydliga jämkning i löneinkomsten lämnas outnyttjad. Det må erinras,
att tjänstemännen ej hava att erlägga avgifter för den del av pensionsförmånen,
som för närvarande utgår i form av dyrtidstillägg å pensionerna.
Visserligen vore det tänkbart att även med tillämpning av förslaget örn
pensionsavdrag beräkna dyrtidstillägget å bruttolönen, men en sådan anordning
skulle medföra betydande besvär vid uträkningen av avlöningarna
och även försvåra revisionsgranskningen av verkens räkenskaper.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande avseende.
I fråga örn tjänstårsberäkning för pension innebär förslaget i huvudsak
sådan omläggning av nuvarande regler, att tjänstår skulle räknas endast
för tid, under vilken tjänstemännen innehaft med pensionsrätt förenad
befattning i statens tjänst eller eljest varit avgiftspliktig till av staten
upprättad pensionsanstalt. Härigenom skulle för framtiden tjänstår för
pension praktiskt taget komma att sammanfalla med tiden för bidragsplikt
till egen pensionering. Denna anordning, som möjliggöres av de
ieke-ordinarie tjänstemännens inbegripande i tjänstepensionsrätten, skulle
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
medföra, att bestämmelser motsvarande de i kommunikationsverkens pensionslag
intagna föreskrifterna örn pensionens avvägande i förhållande till
såväl tjänstår som avgiftsår samt örn pensionens uppdelning i statspension
och avgiftspension bliva överflödiga. — För hel ålderspension skulle,
liksom nu enligt kommunikationsverkens pensionslag, i regel erfordras 30
tjänstår. Dock skulle för ett fåtal befattningar, för vilka måste gälla en
särskilt låg pensionsålder eller för vilka utbildningstiden regelmässigt är
så lång, att en lägre tjänstålder än den normala kan anses påkallad, enligt
förslaget stadgas en tjänstålder för hel pension av 25 år. — I enlighet med
vad i kommunikationsverkens pensionslag är föreskrivet, skulle tjänstemännens
bidragsplikt upphöra, efter det pensionsbidrag erlagts i 30 år.
Yad sålunda föreslagits vill utskottet tillstyrka. Till framställda yrkanden
beträffande tjänstålder för vissa särskilda befattningshavargrupper
återkommer utskottet i det följande.
Pensionsålder. För närvarande är pensionsåldern fastställd på olika
sätt för å ena sidan allmänna civilförvaltningen och å andra sidan kommunikationsverken.
Enligt 1907 års civila pensionslag är pensionsåldern
normalt bestämd till 67 år för manliga och 60 år för kvinnliga befattningshavare.
Från denna huvudregel hava emellertid stadgats åtskilliga undantag,
enligt vilka för särskilda befattningar gälla pensionsåldrar av
65, 62, 60 eller 55 år. För kommunikationsverkens vidkommande äro pensionsåldrarna
fastställda i en vid dessa verks pensionslag fogad åldersförteckning,
upptagande alla de olika befattningarna vid vart och ett av verken.
Även för dessa verk är den högsta pensionsåldern 67 år, men därjämte
tillämpas enligt åldersförteckningen i vissa fall pensionsåldrarna
65, 63, 60 och 55 år. För kvinnlig innehavare av befattning, för vilken åldersförteckningen
upptager högre pensionsålder än 64 år, är enligt beslut
av 1925 års riksdag pensionsåldern provisoriskt fastställd till 64 år.
Då det gällt att bestämma lämplig pensionsålder för olika kategorier av
befattningar och därvid även utjämna nuvarande olikheter mellan befattningar
vid allmänna civilförvaltningen och befattningar vid kommunikationsverken,
hava betydande meningsskiljaktigheter visat sig föreligga.
1930 års pensionssakkunniga, som hos åtskilliga myndigheter anhållit om
uttalanden angående lämplig pensionsålder, funno de uppgifter, de sakkunniga
i anledning härav fingo mottaga, icke lämna någon bestämd vägledning
för utformande av bestämmelser på området. Enligt vad de sakkunniga
framhållit, bestyrkte de från myndigheterna inkomna svaren den
uppfattningen, att det vore svårt och näppeligen ens möjligt att ur de
olika förhållandena (personal-, tjänstgörings-, sjukdoms-, förtidspensionerings-,
dödlighets- och liknande) leta fram några siffermässigt eller eljest
bestämbara faktorer att lägga till grund för en verklig beräkning,
vilken pensionsålder i det ena eller andra fallet vore just den rätta. För
egen del framhöllo de sakkunniga, att en alltför långt gående differentiering
av pensionsåldrarna icke vore befogad, enär en dylik differentiering
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
17
måste bygga på dea felaktiga föreställningen, att den med åldrandet inträdande
nedsättningen i kroppslig och andlig vitalitet följde på förhand
givna regler, som gjorde det möjligt att med anspråk på allmängiltighet
fixera pensionsåldern efter varje särskild tjänsts krav. Med utgångspunkt
från att de befattningshavare, å vilka ställas de största kraven i fråga örn
rörlighet och fysisk uthållighet, merendels återfinnas i de lägre graderna
å löneskalan, hava de sakkunniga trott sig finna, att pensionsåldrarna
med fördel skulle kunna graderas efter löneställningen. De sakkunniga
hava efter undersökning förordat, att personalen i pensionshänseende skulle
indelas i tre huvudgrupper, varvid pensionsåldern skulle bestämmas
till 63 år för tjänstemän i lönegraderna 1—12, 65 år för tjänstemän i
lönegraderna 13—20 och 67 år för tjänstemän i högre löneställning. Genom
särskilda undantag från denna huvudregel skulle tillgodoses de speciella
krav, som gjorde sig gällande för vissa befattningar.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle pensionsåldern vara lika för män
och kvinnor i samma befattning.
En av de sakkunniga, förste kontoristen Eriksson, har i anslutning till
åtskilliga framställningar från personalhåll reservationsvis uttalat sig för
en allmän pensionsålder av 60 år, lika för män och kvinnor.
De sakkunnigas förslag beträffande pensionsåldrarna har i myndigheternas
yttranden i allmänhet blivit tillstyrkt. Dock har man på vissa
håll ansett, att den högsta pensionsåldern borde sättas till 65 i stället
för 67 år. Åtskilliga personalsammanslutningar hava påyrkat sänkning
i de av de sakkunniga föreslagna pensionsåldrarna.
Föredragande departementschefen har för. egen del understrukit den av
de sakkunniga uttalade uppfattningen, att en alltför långt gående differentiering
av pensionsåldrarna icke är lämplig. Departementschefen
har tillstyrkt de sakkunnigas förslag örn att befattningshavarna i fråga
örn pensionsåldern skulle uppdelas på olika grupper med utgångspunkt
från löneställningen. Härvid har departementschefen emellertid ansett sig
kunna gå något längre i fråga örn förenkling än vad de sakkunniga föreslagit.
Departementschefen har förordat en uppdelning av tjänstemännen
endast på två åldersgrupper, en grupp omfattande tjänstemän i lönegraderna
1—12 och en annan grupp omfattande tjänstemän i högre löneställning.
Vad ålderssiffrorna angår, har departementschefen för lönegraderna
över den 12:e funnit den nu gällande högsta pensionsåldern, 67
år, vara alltför hög. Med hänsyn bland annat till behovet ur statsnyttans
synpunkt av att särskilt de viktigare befattningarna inom administrationen
icke uppehållas av personer, vilkas bästa arbetskraft merendels är
förbrukad, har departementschefen förordat en pensionsålder för denna
grupp av 65 år.
Jämväl i fråga örn lönegraderna 1—12 har departementschefen med hänsyn
till kravet på effektivitet i arbetet ansett skäl tala för någon sänkning
i den av de sakkunniga föreslagna åldersgränsen. Beträffande denna tal
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 3 sami. Sr CO. ''3
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
rika grupp av tjänstemän — vars pensionsålder givetvis blir avgörande
även då det gäller att bestämma avgångsåldern för statens pensionsberättigade
arbetarpersonal — hava emellertid, jämsides med effektivitetssynpunkterna,
även andra omständigheter ansetts böra komma i betraktande.
Departementschefen har härutinnan anfört, att staten under nuvarande
förhållanden icke syntes kunna underlåta att vid bestämmande av pensionsåldern
för sina talrikaste anställningshavargrupper skänka beaktande
även åt sociala synpunkter. I dessa hänseenden vore främst att märka
den starka ökning av de arbetsföra åldrarna inom vårt lands befolkning,
som ägt runi under de senaste årtiondena och som i samband med en förskjutning
i åldersfördelningen vöre att motse under de närmaste tre årtiondena.
För befrämjande å den allmänna arbetsmarknaden av en avkoppling
av de högsta åldersgrupperna i syfte att bereda ökade försörjningsmöjligheter
för yngre arbetskraft måste självfallet den penSioneringspolitik,
staten såsom arbetsgivare föl jde, vara av stor betydelse. Med
hänsyn till sålunda berörda förhållanden har departementschefen för
tjänstemän inom lönegraderna 1—12 föreslagit en normal pensionsålder av
60 år.
Beträffande den inverkan, det sålunda framlagda förslaget skulle utöva
å pensioneringskostnaderna, hänvisar utskottet till de utredningar, som
propositionen i detta avseende innehåller (sid. 77 samt sid. 169—176).
Med anledning av Kungl. Majrts förslag beträffande pensionsålder hava
motionsvis framställts ett flertal yrkanden. I motionerna II: 610 och
II: 626 har föreslagits en pensionsålder av (högst) 60 år för alla befattningshavare.
Motionerna 1:344 och 11:606 (likalydande) innefatta yrkande
örn en pensionsålder av 60 år för alla befattningshavare i lönegraderna
1—20 samt av 63 år för befattningshavare i högre löneställning. I
motionen II: 608 föreslås en pensionsålder av 60 år för lönegraderna 1—12
och 63 år för högre lönegrader. Samtliga dessa yrkanden gå alltså i fråga
örn sänkning av pensionsåldrarna längre än Kungl. Maj:ts förslag. Å andra
sidan har i motionerna 1:342 och 11:622 (likalydande) framställts förslag
örn att tills vidare någon rubbning av nuvarande pensionsåldrar icke
skulle äga rum samt att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära förnyad
utredning angående pensionsåldrarnas fastställande för framtiden.
I den förra delen torde yrkandet i sistnämnda motioner närmast få anses
innebära, att pensionsåldrarna i det nya reglementet borde fastställas i
möjligaste mån överensstämmande med nu gällande pensionsåldrar.
För egen del kan utskottet i stort sett ansluta sig till de synpunkter, som
i propositionen anlagts på den här föreliggande frågan. Ur statsnyttans
synpunkt och med hänsyn till det alltmer skärpta kravet på effektivitet
i arbetet synes det ej kunna förnekas, att nuvarande pensionsåldrar i
många fall äro alltför höga och att en sänkning av åldrarna därför måste
anses önskvärd. Det har häremot invänts, att medellivslängdens ökning
utgjorde skäl mot en nedsättning av nuvarande pensionsåldrar. Käck
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
19
vidden av denna invändning synes dock ej böra överskattas. Enligt
tillgängliga statistiska uppgifter har medellivslängden under åren
1891—1925 ökats nied nära 10 år eller (för män) från 50.» år till
00.7 år. Denna ökning beror emellertid väsentligen av minskad dödlighet
under de första levnadsåren — en omständighet, som torde få anses
vara av underordnad betydelse för frågan örn lämplig pensionsålder — och
endast till mycket ringa del (1.3 år) på en ökning av den återstående medellivslängden
vid tidpunkten för inträdet i pensionsåldern. Gentemot den anförda
invändningen bör också framhållas, att den fortskridande rationaliseringen
och intensifieringen av statsverksamheten — både inom den rent
administrativa förvaltningen och inom andra områden av statens verksamhet
— numera oftast torde ställa större krav på kroppslig och andlig rörlighet
hos befattningshavarna än vad fallet varit under tidigare rådande
förhållanden. Att man vid bedömande av frågan örn lämplig pensionsålder,
åtminstone beträffande de talrika lägre tjänstemannabefattningarna
och arbetaranställningarna, jämsides med effektivitetssynpunkterna även
beaktar behovet ur befolkningsfördelningens synpunkter av en tidigare avkoppling
av äldre arbetskraft, finner utskottet vara fullt berättigat. De
utredningar, till vilka departementschefen i detta avseende hänvisat, giva
vid handen, att överskottet inom befolkningens arbetsföra åldrar med
därav föranledda svårigheter att bereda arbete åt ungdomen näppeligen
torde kunna betraktas såsom ett konjunkturförhållande utan att man här
står inför ett problem, som torde komma att kvarbliva och vinna ökad
aktualitet för lång tid framåt.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet i likhet med departementschefen
funnit vissa sänkningar av nuvarande pensionsåldrar vara
påkallade. Den av de sakkunniga och av departementschefen förordade
metoden att i fråga örn pensionsåldern gruppera befattningshavarna
efter löneställningen har utskottet ock ansett sig kunna förorda såsom
en allmän utgångspunkt för pensionsålderns fastställande. Lämpligt synes
vara att, såsom i Kungl. Maj:ts förslag skett, befattningshavarna därvid
fördelas på två åldersgrupper, den ena omfattande lönegraderna 1—12
och den andra omfattande högre lönegrader. Utskottet kan alltså icke
tillstyrka de i motionerna 11:610 och 11:626 framställda förslagen örn
en allmän pensionsålder för samtliga befattningshavare och ej heller
det i motionerna 1:344 och 11:606 gjorda yrkandet, enligt vilket den
lägre åldersgruppen skulle omfatta lönegraderna 1—20.
Vad angår ålderssiffran för den högre pensionsåldersgruppen har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag örn
fastställande av 65 år såsom normal pensionsålder. Utskottet avstyrker
alltså motionerna II: 608 samt I: 344 och II: 606, i vad de avse pensionsålderns
bestämmande till 63 år för denna pensionsåldersgrupp.
Med avseende å ålderssiffran för tjänstemän i lönegraderna 1—12 har
utskottet ock ansett sig kunna förorda Kungl. Maj:ts förslag örn 60 år
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
såsom dea normala pensionsåldern. Denna pensionsålder gäller redan
nu för ett icke obetydligt antal befattningshavare inom dessa lönegrader.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle emellertid från huvudregeln
icke förekomma några höjande undantag. Detta skulle bland annat medföra,
att pensionsåldern skulle sänkas till 60 år icke blott för befattningar,
som nu hava 62, 63 eller 64 år såsom pensionsålder, utan även
för många befattningar, för vilka nu gäller en pensionsålder av 65 eller
67 år. Så stora nedsättningar hava synts utskottet i åtskilliga fall icke
vara påkallade. Icke minst ur statsekonomisk synpunkt har utskottet
ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke beträffande lönegraderna
1—12 lämpligen kunde vidtagas en något större differentiering av pensionsåldrarna
med hänsyn till de särskilda befattningarnas krav än vad
i Kungl. Maj:ts förslag skett. Efter närmare undersökning av denna
fråga har utskottet funnit sig böra förorda, att pensionsåldern för ett
antal befattningar —- i främsta rummet sådana, vid vilka nu för manlig
innehavare gäller en pensionsålder av 67 eller 65 år — genom undantag
från huvudregeln bestämmes en pensionsålder av 63 år. Dessa undantag
hava sammanförts i Bilaga B till reglementsförslaget. Vid bifall till
av utskottet sålunda förordade jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag skulle
totala antalet ordinarie befattningshavare, för vilka en sänkning av pensionsåldern
skulle äga rum till 60 år från högre åldrar, i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag nedbringas med omkring 25 procent.
Av vad nu anförts följer, att utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
det i motionerna 1:342 och 11:622 framställda förslaget, i den
mån det icke blivit tillgodosett genom de av utskottet förordade jämkningarna
i Kungl. Maj:ts förslag.
Till framställda yrkanden beträffande undantag i fråga örn pensionsåldern
för vissa särskilda tjänster återkommer utskottet i det följande. Likaledes
kommer utskottet längre fram att beröra frågan örn övergångsbestämmelser
i anledning av de ändrade föreskrifterna örn pensionsålder.
Pensionsunderlag och pensionsavdrag. Såsom förut nämnts, byggde
pensionssakkunnigas förslag i fråga örn pensionsunderlag på 1928 års
lönekommittés förslag till nytt avlöningsreglemente, vilket innefattade
förhöjda lönebelopp med dyrtidstilläggens inräknande i de fasta lönerna.
Pensionssakkunniga föreslogo emellertid även, att man vid pensionsunderlagens
fastställande skulle utgå från en annan relation mellan
lön och pension än den nu gällande. Sakkunnigförslaget innebar nämligen,
att pensionsunderlaget skulle bestämmas till 2/a av slutlönen å medeldyr
ort (III-ort enligt lönekommitténs förslag) i stället för såsom
nu till 2/a av lönen på billigaste ort (Ä-ort). Departementschefen har i
denna fråga anfört, att vissa skäl onekligen kunde anföras till stöd för
sådan ändring i sättet för pensionsunderlagets beräknande, att lönen för
någon högre ortsgrupp än den lägsta skulle tjäna såsom grundval för
beräkningen, samt att olika alternativ för en dylik ändring varit under
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
21
omprövning inom finansdepartementet. Vid frågans övervägande har
departementschefen emellertid stannat vid att förorda, att någon ändring
i gällande pensionsunderlag för ordinarie befattningar icke för närvarande
skulle komma till stånd. Detta ställningstagande sammanhänger,
framhåller departementschefen, på det närmaste med den karaktär, som
revisionen av pensionslagstiftningen enligt det föreliggande förslaget
skulle få. Då denna revision skulle genomföras utan samband med omarbetning
av lönebestämmelserna, har det synts departementschefen icke
lämpligen böra ifrågakomma att nu vidtaga höjning av pensionsunderlagen
med därav följande omräkning, av pensionsavdragen. Enligt det
föreliggande förslaget blir revisionen av pensionsbestämmelserna, bortsett
från pensionsrättens utsträckning till icke-ordinarie personal, väsentligen
att betrakta såsom ett välbehövligt ordnande av pensionsvillkoren
efter enhetliga och mera rationella grunder, medan den egentliga pensionsförmånen
till storleken lämnas orubbad.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vidare för kvinnliga befattningshavare
-— vilka ej äga rätt att åtnjuta lön i högsta löneklassen inom vederbörande
lönegrad — fortfarande gälla pensionsunderlag motsvarande pensionsunderlaget
för manlig tjänsteman i närmast lägre lönegrad. Pensionsavdragen
skulle enligt förslaget sättas lika med de nuvarande pensionsavgifterna.
För kvinnliga tjänstemän skulle, i anslutning till vad
nu gäller, stadgas pensionsavdrag lika med manliga tjänstemäns i samma
lönegrad.
I vissa motioner har yrkats ändring av Kungl. Maj:ts förslag i nu angivna
hänseenden. I motionerna 11:602 och 11:608 hemställes sålunda,
att pensionsunderlagen måtte beräknas till 2A av slutlönen å B-ort. I motionen
II: 610 ifrågasättas höjda pensionsunderlag för tjänstemän i lönegraderna
1—12. I motionen 1:330 har föreslagits, att för män och kvinnor
i samma lönegrad skulle fastställas lika pensionsunderlag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt och
kan alltså icke biträda de av motionärerna framställda yrkandena. Även
efter utskottets uppfattning kunna vissa skäl anföras för en beräkning
av pensionsunderlagen på grundval av lönen i någon högre ortsgrupp
än den lägsta, exempelvis B-ort. Enligt utskottets mening synes emellertid,
oavsett de kostnadsökningar en sådan ändring av relationen mellan
lön och pension skulle medföra, en prövning av denna fråga lämpligen
böra anstå i avvaktan på en blivande revision av avlöningsbestämmelserna.
Vad kvinnliga befattningshavares pensionsbidrag angår, synes den
nuvarande avvägningen av dessa visserligen icke kunna anses rationell
med hänsyn till att kvinnliga tjänstemän hava att erlägga samma familjepensionsavgifter
som manliga befattningshavare i samma lönegrad utan
att därför erhålla motsvarande förmåner. Någon rubbning i dessa förhållanden
torde emellertid icke kunna vidtagas annat än i samband med
ett ordnande av familjepensioneringen för kvinnliga tjänstinnehavare, i
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
vilken fråga utredning för närvarande pågår. Att, såsom i motionen I: 330
föreslagits, pensionsunderlagen skulle sättas lika för män och kvinnor i
samma befattning kan utskottet icke tillstyrka, då detta skulle innebära en
avvikelse från den generellt fastställda relationen mellan slutlön och pension.
Till den i propositionen samt i vissa motioner berörda frågan örn förhöjda
pensionsunderlag för lokomotivpersonal vid statens järnvägar
skall utskottet i det följande återkomma.
Pensionsfonder. X likhet med pensionssakkunniga har föredragande
departementschefen funnit den av de sakkunniga behandlade frågan,
huruvida fondering borde ske eller icke av tjänstemännens bidrag till
pensionskostnaderna, vara förtjänt av närmare övervägande. Detta övervägande
har dock ansetts lämpligen kunna anstå, intill dess på dagordningen
stående ytterligare spörsmål rörande1 pensionsförhållanden för
statstjänstemän — i främsta rummet den militära tjänstepensioneringen
samt familjepensioneringen — i sina huvuddelar vunnit en lösning. Så
länge en dylik prövning icke verkställts, borde enligt departementschefens
mening det nuvarande fonderingssystemet bibehållas i princip oförändrat.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle i anslutning härtill i reglementet
intagas en allmän föreskrift örn fondering av pensionsavdragen.
Vad sålunda och i övrigt i propositionen anförts och föreslagits beträffande
fondering för pensionsändamål har ej givit utskottet anledning
till erinran.
Detaljbehandling av reglementsförslaget.
Utskottet övergår härefter att beröra de detaljfrågor heti’äffande förslaget
till civilt tjänstepensionsreglemente, rörande vilka motionsvis
framställts yrkanden örn ändring i Kungl. Maj:ts förslag eller i fråga
örn vilka anledning till särskilt yttrande från utskottets sida eljest synts
föreligga.
Rubriken. I Kungl. Maj:ts förslag liksom i pensionssakkunnigas förslag
hava pensionsbestämmelserna erhållit formen av ett reglemente, vars
ordalydelse skulle fastställas av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt.
De sakkunniga hava anfört, att det vore lika betryggande för tjänstemännen,
örn pensionsbestämmelserna meddelades i denna form, som örn desamma,
på sätt för närvarande vore fallet, intoges i en författning av civillags
natur. Därest pensionsbestämmelserna utfärdades i form av ett
reglemente, skulle överensstämmelse vinnas med vad som i motsvarande
hänseende gällde på löneområdet.
Med anledning av att från några myndigheters sida ifrågasatts bibehållande
av den nuvarande anordningen med en i lagform utfärdad författning
har departementschefen anfört, att frågan, huruvida pensions
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
23
bestämmelserna borde utfärdas i form av lag eller reglemente, syntes
vara utan praktisk betydelse för befattningshavarnas pensionsrätt samt
att tillräcklig anledning vid sådant förhållande saknades att frångå de
sakkunnigas förslag, som anslöte sig till gällande ordning beträffande
formen för de statliga avlöningsbestämmelserna.
I motionen 1:356 har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts proposition huvudsakligen
av det skälet, att pensionsförfattningen ej erhållit formen
av civillag. I motionen har anförts, bland annat, att pensionsrättens
reglering genom civillag vore av den största betydelse för staten själv
lika väl som för den enskilde ämbets- eller tjänstemannen samt att, örn
den civila pensionslagen ersattes med ett reglemente, detta skulle medföra,
att lagrådet ej behövde höras, vilket åter vore nödvändigt, örn lagen
bibehölles såsom lag av civillags natur.
Med anledning av vad sålunda anförts får utskottet framhålla att, såvitt
utskottet kan bedöma, pensionsbestämmelsernas avfattande i form
av lag näppeligen skulle kunna medföra, att författningen bleve att betrakta
såsom sådan allmän civillag, som avses i regeringsformens § 87
mom. 1 och över vilken lagrådets yttrande skall inhämtas. Med allmän
civillag lärer närmast höra förstås lagstiftning, som reglerar rättsförhållanden
enskilda medborgare emellan (jfr Reuterskiöld: Sveriges
grundlagar, första delen, kommentaren till R. F. § 87, sid. 156), men till
dylik lagstiftning synes pensionslagstiftningen icke kunna hänföras. Såväl
de för allmänna civilförvaltningen som de för kommunikationsverken
gällande pensionsbestämmelserna hava för närvarande lagform, men lagrådets
(högsta domstolens) yttrande har ej inhämtats vare sig vid lagarnas
tillkomst eller vid de talrika ändringar i desamma, som under årens
lopp förekommit. Då utskottet för sin del delar departementschefens uppfattning
att frågan örn bestämmelsernas utfärdande i form av lag eller
reglemente är utan praktisk betydelse för pensionsrätten, har utskottet
ansett tillräcklig anledning ej föreligga att frångå Kungl. Maj:ts förslag
i förevarande avseende. Det må i detta sammanhang erinras, att
de före år 1907 gällande pensionsbestämmelserna för civilförvaltningen
i allmänhet tillkommit genom särskilda av Kungl. Majit och riksdagen
meddelade beslut utan lag- eller reglementsform och utfärdats genom administrativa
författningar eller kungl, brev, samt att ännu gällande bestämmelser
örn den militära personalens pensionering hava formen dels av
vissa av riksdagen antagna huvudgrunder, utfärdade genom kungörelser,
dels ock av administrativa reglementen för de militära pensionsinrättningarna.
Mod stöd av vad sålunda anförts biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag
beträffande formen för pensionsförfattningen.
1 §. I avseende å denna paragraf åberopar utskottet vad i den allmänna
motiveringen anförts beträffande motionsvis gjorda yrkanden örn pen
-
24 Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
sionsrättens utsträckning till vissa i förslaget ej avsedda kategorier av
anställningshavare.
3 §. I motionen II: 626 har yrkats sådan ändring av Kungl. Maj:ts
förslag beträffande tjänstårsberäkning, att avdrag vid sådan .beräkning
ej skulle göras för tid, omfattande minst 15 dagar i följd, under vilken
tjänsteman åtnjutit ledighet för svag hälsas vårdande, för havandeskap
eller barnsbörd. Utskottet avstyrker detta yrkande. Däremot har utskottet
ansett sig böra föreslå viss komplettering av Kungl. Majrts förslag,
avseende avdrag för tid, under vilken tjänsteman varit tagen i
häkte eller avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt förfall avhållit
sig från tjänstgöring.
4 §. I stadgandet i första stycket av denna paragraf angående tiden för
uttagande av pensionsavdrag föreslår utskottet en formell ändring i syfte
att förebygga misstolkning med avseende å stadgandets tillämpning å befattningshavare,
som vid reglementets ikraftträdande redan innehar befattning,
som blir förenad med pensionsrätt enligt reglementet.
5 § innehåller regler örn pensions utbetalning. För närvarande utgår
pension till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider.
Denna bestämmelse leder i praktiken till stor ojämnhet beträffande tiden
för pensions åtnjutande. Örn en pensionstagare avlider någon av de
första dagarna i månaden, utgår pensionen för nära en månad efter
dödsfallet; avlider han däremot sista dagen i månaden, utgår icke någon
pension efter dödsfallet. För undanröjande av denna ojämnhet bar i
Kungl. Maj :ts förslag upptagits ett stadgande av innehåll, att pension
skulle utbetalas till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens
frånfälle. Denna avfattning skulle samtidigt tillgodose
syftet med ett från personalhåll upprepade gånger framkommet önskemål
örn särskild begravningshjälp åt pensionstagares dödsbo.
I motion 11:603 har hemställts örn skrivelse till Kungl. Majit med begäran
örn förslag till 1935 års riksdag rörande sådana ändrade bestämmelser
i fråga örn pensions utgående vid dödsfall, att även de befattningshavare,
vilka redan före det nya reglementets ikraftträdande avgått
med pension, i detta avseende skulle bliva likställda med tjänstemän,
som avgå efter den 1 juli 1935. Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka,
att denna fråga — i vad angår såväl tjänstemän som arbetare — blir föremål
för närmare utredning, förordar, att anhållan i sådant hänseende
av riksdagen göres hos Kungl. Majit.
6 §. Denna paragraf innehåller bestämmelser örn pensions förverkande.
Beträffande 2 mom. av paragrafen har utskottet ansett samma skäl,
vilka under 22 § föranlett sådan ändring av pensionssakkunnigas förslag,
att Kungl. Majit skulle kunna tillerkänna avsatt tjänsteman större
del av uppskjuten livränta än en tredjedel, böra föranleda motsvarande
jämkning i bestämmelserna rörande den pensionsförmån, som må tillkomma
pensionstagare, vilken för förbrytelse i sin tidigare innehavda
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
25
tjänst blivit dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap.
17 § strafflagen. Utskottet framlägger förslag till sådan jämkning.
7 §. I 7 § hava intagits de regler örn reduktion av pensionsförmånen
vid förening av pension med lön, arvode eller annan pension, som på i
propositionen anförda skäl ansetts påkallade. Mot Kungl. Maj:ts förslag
i detta avseende har utskottet ingen erinran. Av såväl principiella
som praktiska grunder har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka vad
i motionen II: 609 föreslagits örn reduktion av pensionsförmånen jämväl
vid förening av pension med lön eller pension för kommunal- eller landstingstjänst.
14 §. Under 2 mom. av denna paragraf har föreslagits, att för tjänsteman,
som under kortare tid än tre år innehaft den tjänst, från vilken
avgång äger rum, beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de
pensionsunderlag, vilka under de senast förflutna tre åren varit gällande
för honom. Detta förslag innebär viss skärpning av de bestämmelser,
som nu gälla för motsvarande fall. Efter framställningar från personalhåll
har utskottet ansett sig böra förorda, att stadgandet, i anslutning
till nuvarande bestämmelser, avfattas på sådant sätt, att medeltalsberäkningen
kommer att avse de högsta pensionsunderlag, vilka under vart
och ett av de senast förflutna tre åren varit gällande för tjänstemannen.
17 §. Enligt 1 mom. av denna paragraf må tjänsteman, som tidigast
fem år före uppnåendet av pensionsåldern frivilligt avgår ur tjänsten,
kunna av Kungl. Majit medgivas rätt att komma i åtnjutande av
förtidspension, under förutsättning att han innehar minst 30 tjänstår
och att avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen. Förtidspensionen
skall motsvara hel ålderspension men för tiden innan pensionsålderns
inträde undergå viss minskning. Bestämmelsen i fråga innebär
en nyhet i förhållande till nuvarande pensionsförfattningar.
I motionen 11:602 har föreslagits rätt för Kungl. Majit att övergångsvis
intill den 1 juli 1938 vid frivillig avgång medgiva förtidspension utan
minskning av pensionsbeloppet. Samma tanke har, utan direkt yrkande,
framförts i motiveringen till motionerna I: 342 och II: 622 (likalydande).
Inom utskottet har vidare ifrågasatts, dels att förtidspension oberoende
av levnadsålder skulle kunna utgå till befattningshavare, som räknar
fulla tjänstår, dels ock att rätt till förtidspension skulle för innehavare
av befattningar, upptagna i Bilaga A till reglementet, inträda efter 25
tjänstår. Utskottet vill ej förneka, att särskilt under nuvarande förhållanden
på arbetsmarknaden vissa skäl kunna anföras till stöd för dessa
yrkanden. Utskottet har dock ansett sig icke hava tillräcklig anledning
att föreslå avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag utan finner någon tids
erfarenhet angående verkningarna av detta förslag böra avvaktas, innan
frågan örn ändringar i detsamma upptages till prövning.
18 § innehåller bestämmelser örn pensionsunderlag och pensionsavdrag.
I anslutning till vad förut anförts innebär Kungl. Majlis förslag, att nu
-
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
varande pensionsunderlag skulle bibehållas oförändrade. För lokomotivförare
och lokomotiveldare vid statens järnvägar hava emellertid, med
hänsyn till dem tillkommande inkomst av s. k. lokomotivtjänstpenningar,
föreslagits pensionsunderlag, motsvarande underlagen för närmast högre
lönegrader än dem, som ifrågavarande tjänster tillhöra. I motionerna
1:344 och 11:606 (likalydande) har yrkats att, därest detta förslag bifölles,
motsvarande höjning skulle vidtagas jämväl av pensionsunderlaget
för maskinbiträden i lokomotivtjänst. För sin del kan utskottet emellertid
ej tillstyrka, att för lokomotivpersonalen skulle på grund av dessa
befattningshavare tillkommande särskilda inkomster i tjänsten göras ett
undantag från nu gällande regler med avseende å relationen mellan fast
lön och pensionsunderlag. Ett beslut i sådan riktning skulle, såvitt utskottet
kan döma, vara ägnat att medföra konsekvenser beträffande andra
befattningshavare med särskilda inkomster i viss tjänstgöring, icke minst
för befattningshavare, vilka liksom lokomotivpersonalen på grund av sin
tjänstgöring hava regelbundna inkomster av reseersättning i en eller annan
form. Utskottet avstyrker alltså bifall till såväl Kungl. Maj:ts som
motionärernas förslag i denna del.
22 §. Vad i 22 § föreslagits beträffande s. k. uppskjuten livränta för
tjänsteman, som avgår från tjänsten utan rätt till pension, finner utskottet
utgöra en ur olika synpunkter tillfredsställande lösning av frågan
örn beredande åt en före pensionsrättens inträde avgången tjänsteman
av skälig andel av den av honom genom tjänstgöringen invänta
pensionsförmånen. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag.
Däremot kan utskottet icke biträda det i motionen I: 329 framställda förslaget
örn att stadgandet i fråga skulle göras retroaktivt tillämpligt på
tjänstemän, som från och med ingången av år 1914 intill ikraftträdandet
av det nya reglementet avgått ur tjänsten utan pensionsrätt.
32 §. Under denna paragraf har, i viss anslutning till nu gällande föreskrifter,
förordats ett stadgande av innebörd, att örn justitieråd eller
regeringsråd avgått från sin tjänst för utövande av statsrådsämbete eller
för tillträdande av annan statstjänst eller för fullgörande av något
av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, för vilket ersättning av statsmedel
utgår, skall, så länge han innehar befattningen eller uppdraget, i pensionshänseende
så anses, som örn han alltjämt kvarstode i sin förra tjänst.
I avfattningen av detta stadgande föreslår utskottet en förtydligande
ändring i syfte att förebygga, att justitieråd eller regeringsråd, som avgått
för tillträdande av viss befattning eller visst uppdrag, vid övergång
till annan befattning, som ej är justitieråds- eller regeringsrådsämbete,
eller till annat uppdrag skulle förlora sin pensionsrätt såsom justitieråd
eller regeringsråd. Samtidigt har viss förkortning av paragrafen ansetts
kunna ske utan ändring i dess av Kungl. Maj:t avsedda syfte. Enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle emellertid beträffande avgångsskyldigheten
liksom i övrigt i här avsedda fall gälla de för justitieråd och regeringsråd
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
27
givna bestämmelserna. Enär detta synes vara mindre lämpligt i fall, då
vederbörande övergår till en befattning, som ej är domarämbete (t. ex.
landshövding- eller generaldirektörsbefattning), föreslår utskottet en
ändring av innehåll, att i dylika fall skola i fråga örn avgångsskyldighet
tillämpas de i 12 § 2—4 mom. innefattade föreskrifterna.
Övergångsbestämmelserna. Yad övergångsbestämmelserna angår, har
utskottet i anledning av väckta motioner, till utskottet ingivna framställningar
samt inom utskottet framställda yrkanden haft att till en början
taga ställning till frågan örn särskilda övergångsregler i anledning av
ändring i pensionsåldrarna. Pensionssakkunniga anförde i detta hänseende
— med framhållande att de sakkunnigas förslag i fråga örn pensionsålder
innebure en del såväl sänkningar som höjningar gentemot vad
nu gäller — att det syntes komma att medföra ett allt för starkt ingripande
gentemot tjänstemännen, örn dessa förändringar undantagslöst skulle
träda i omedelbar tillämpning. De sakkunniga föreslogo med hänsyn härtill
viss valfrihet för de av stadgandena örn ändrad pensionsålder berörda
ordinarie tjänstemännen. Innebörden i de sakkunnigas förslag var den, att
en tjänsteman, som fått sin pensionsålder sänkt och därigenom hlivit nödgad
att avgå inom tre år efter reglementets ikraftträdande, skulle kunna
kvarstå i tjänsten till sin nuvarande pensionsålder samt att den, för vilken
höjd pensionsålder skulle inträda, likaledes skulle kunna bibehållas
vid nuvarande pensionsålder, örn lian vid ikraftträdandet nått en levnadsålder
av minst 50 år.
Departementschefen har för egen del med hänsyn till de skäl, som föranlett
förslaget örn ändringar i pensionsåldrarna, funnit sig icke kunna
tillstyrka, att ett genomförande av detta förslag skulle för avsevärd tid
framåt göras beroende av tjänstemännens fria val. Med hänsyn till den
övergångstid, som bomme att beredas tjänstemännen därigenom, att reglementet
vore avsett att träda i kraft först den 1 juli 1935, borde de nya
reglerna örn pensionsåldern sättas i tillämpning samtidigt med reglementets
föreskrifter i övrigt. Däremot har departementschefen ansett billigheten
påkalla, att åtgärder vidtagas för att icke med avseende å pensionens
belopp försätta sådana tjänstemän i alltför ogynnsam ställning, vilka
till följd av de nya åldersbestämmelserna icke kunna intjäna tillräckligt
antal tjänstår för erhållande av eljest möjlig lid pension eller vilka måste
få större avkortning i pensionen än enligt de tidigare bestämmelserna. I
sådant syfte har under punkt 1, tredje stycket, av övergångsbestämmelserna
införts ett stadgande örn rätt till utökad tjänstårsberäkning för de
av ändringarna berörda ordinarie tjänstemännen.
Kungl. Majda förslag bygger på deli förutsättningen, att de föreslagna
änringarna i pensionsåldrarna liksom ändrade pensionsbestämmelser i övrigt
kunna på grund av de förbehåll, som i gällande avlöningsföreskrifter intagits
örn tjänstemännens skyldighet att underkasta sig ändringar i fråga
örn pension, omedelbart göras tillämpliga å samtliga av förslaget berörda,
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
redan utnämnda tjänstemän. Utskottet delar denna uppfattning, vilken för
övrigt legat till grund såväl för samtliga de kommittéförslag ifråga örn den
civila pensionslagstiftningen, som avgivits efter det nya lönesystemets
tillkomst, som ock för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1925 års
riksdag och på vilken uppfattning jämväl de ändringar vilat, vilka efter
de nya löneregleringarnas ikraftträdande vidtagits i bestämmelserna örn
pensionsålder och avgångsskyldighet för nyreglerade tjänstemän. Med
hänsyn till de i vissa fall betydande rubbningar i nuvarande förhållanden,
som Kungl. Maj:ts förslag även i dess av utskottet modifierade form
skulle innebära, finner utskottet emellertid billigt, att särskilda regler
meddelas örn en mjukare övergång till de nya bestämmelserna. Dock har
utskottet icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att, såsom pensionssakkunniga
ifrågasatt, låta dessa regler även avse det fåtal fall, då pensionsåldern
enligt de nya föreskrifterna skulle bliva höjd, utan utskottet inskränker
sig till att förorda övergångsbestämmelser vid sänkning av pensionsåldern.
Beträffande sättet för anordnande av en dylik mjukare övergång hava
olika utvägar ifrågasatts. I motionen II: 602 har framlagts förslag om
ekonomisk kompensation till de tjänstemän, som få sin pensionsålder sänkt
och bliva avgångsskyldiga före den 1 juli 1941. Detta förslag är så avvägt,
att det i realiteten skulle innebära anordnandet av ett slags indragningsstat
för överåriga tjänstemän, och det skulle, bortsett från andra konsekvenser,
bliva så dyrbart, att dess genomförande enligt utskottets mening
icke kan ifrågakomma. Detsamma gäller ett i motionen II: 626 framfört
yrkande örn pensionstillägg åt vissa befattningshavare. Av kostnadsskäl
torde ej heller något annat förslag örn ekonomisk kompensation, så avvägt
att det för tjänstemännen kunde framstå såsom tillfredsställande,
vara genomförbart.
I motionerna 1:347 och 11:605 (likalydande) har förslag framställts om
att tjänstemän, som bliva avgångsskyldiga före den 1 juli 1937, skulle kunna
erhålla anstånd med avsked intill nämnda dag, under förutsättning att
ömmande omständigheter i de särskilda fallen prövas föreligga. Bortsett
från den stora administrativa apparat, genomförandet av en sådan prövning
från fall till fall skulle förutsätta, torde detta förslag svårligen i tilllämpningen
kunna verka fullt rättvist. Det lärer vara omöjligt att på ett
tillfredsställande sätt på förhand bestämma förutsättningarna för beviljande
av anstånd.
Utskottet har i betraktande av vad nu anförts ansett nödvändigt, att
övergångsbestämmelserna erhålla karaktären av generella regler, så avvägda
att de inom vissa gränser lämna valfrihet åt de enskilda tjänstemännen,
oberoende av vilka personliga förhållanden, som föreligga i de
särskilda fallen. Vid utformandet av dylika regler har utskottet ansett
det böra beaktas, att ett av syftena med propositionens förslag, nämligen
att åstadkomma en något tidigare avkoppling av äldre arbetskraft, icke
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
29
bör motverkas eller skjutas på framtiden i vidare mån än som skäligen
kan anses påkallat av de omständigheter, vilka förestava förslaget örn
övergångsbestämmelser. Ur denna synpunkt förefaller det vara mindre
välbetänkt att, såsom av 1930 års pensionssakkunniga och i motionen
I: 345 ifrågasatts, låta alla tjänstemän inom vissa årsklasser efter eget
val helt bibehållas vid nuvarande pensionsåldrar. En dylik regel, genomförd
utan modifikationer, skulle därjämte verka otillfredsställande även
så till vida, att stor ojämnhet i avgången mellan olika årsklasser av tjänstemän
skulle uppkomma, i det att tjänstemän, vilkas avgångsskyldighet
inträder efter den tidsgräns, vid vilken valfriheten skulle utlöpa, finge avgå
i vissa fall flera år tidigare än äldre tjänstemän i samma pensionsåldersgrupp.
En övergångsregel av denna konstruktion skulle alltså bliva
på en gång för vid. och för snäv.
Efter övervägande ur nu antydda synpunkter har utskottet ansett sig
böra förorda en övergångsregel av innebörd, att tjänsteman, som genom
reglementet får sin nuvarande pensionsålder sänkt med mera än ett år
och som blir avgångsskyldig före den 1 juli 1938, må efter anmälan få på
sig tillämpad en pensionsålder, som med följande antal år överstiger den
nya pensionsåldern, nämligen med ett år örn pensionsåldern sänkts med
två år, med två år örn pensionsåldern sänkts med tre år, med tre år örn
pensionsåldern sänkts med fyra år och med fyra år örn pensionsåldern
sänkts med fem år eller mera. För att undvika alltför stor ojämnhet i
avgången mellan äldre och yngre årsklasser och för att samtidigt giva
viss förmån även åt de tjänstemän, som bliva avgångsskyldiga under tiden
närmast efter den nyss angivna tidsgränsen, förordar utskottet emellertid
tilläggande till nämnda huvudregel av en särskild så att säga glidande
utjämningsregel. Denna skulle innebära, att örn avgångsskyldigheten
inträder under tiden 1 juli 1938—30 juni 1939, för tjänstemannen må
tillämpas en pensionsålder, som överstiger den nya pensionsåldern med
ett år, örn sänkningen av förutvarande pensionsålder uppgår till tre år,
med två år örn sänkningen uppgår till fyra år och med tre år örn sänkningen
utgör fem år eller mera. Inträder avgångsskyldigheten under tiden
1 juli 1939—30 juni 1940, må på tjänstemannen tillämpas en pensionsålder,
som överstiger den nya pensionsåldern med ett år, örn sänkningen
uppgår till fyra år, och med två år örn sänkningen utgör fem år eller
mera. Inträder slutligen avgångsskyldigheten under tiden 1 juli 1940—30
juni 1941, må på tjänstemannen tillämpas en pensionsålder, som överstiger
den förutvarande pensionsåldern med ett år, örn sänkningen uppgår till
fem år eller mera. Den närmare innebörden av nu förordade övergångsregler,
som intagits under punkt 3, framgår av sammanställningar i Bilaga
1 vid detta utlåtande.
Det må tilläggas, att den här föreslagna glidande övergångsregeln icke
helt förebygger ojämnhet i avgången mellan äldre och yugre tjänstemän;
mellan dem, som bliva avgångsskyldiga närmast före och närmast efter
30
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
de angivna tidsgränserna, kunna smärre omkastningar i den tidigare avgångsordningen
förekomma. I stort sett torde emellertid bestämmelserna
i fråga tillgodose kravet på en successiv och någorlunda jämn övergång
till de nya stadgandena om pensionsålder.
Med hänsyn till det särskilda sätt, varpå avgångsskyldigheten för domare
författningsmässigt är reglerad, måste för beredande åt dem av en motsvarande
uppmjukning beträffande övergången till de nya avgångsbestämmelserna
meddelas ett särskilt stadgande. Utskottet har i sitt förslag
till övergångsbestämmelser upptagit ett dylikt stadgande (punkt 2). Den
övergångsregel, som sålunda enligt utskottets förslag skulle bliva gällande
för domare i allmänhet, synes i skälig mån tillgodose de önskemål meri
hänsyn till kontinuiteten i högsta domstolens arbete, som föranlett det i
motionerna 1:343 och 11:607 (likalydande) framställda förslaget örn särskilda
övergångsbestämmelser för justitieråd. På grund härav och då ej
heller för regeringsrättens vidkommande anledning synes föreligga till
avvikelse från det generella övergångsstadgandet, avstyrker utskottet bifall
till nämnda motioner, i den mån syftet med desamma icke blivit genom
utskottets förslag tillgodosett.
I anledning av vad nu förordats har utskottet ansett de i tredje stycket
av punkt 1 i Kungl. Maj:ts förslag till övergångsbestämmelser intagna
reglerna örn rätt till utökad tjänstårsberäkning kunna utgå.
Utskottet har slutligen ansett sig böra föreslå en särskild övergångsbestämmelse
(punkt 4) i syfte att tillförsäkra tjänsteman, som på grund av
sänkning i pensionsåldern icke kunnat uppnå tre tjänstår i den befattning,
från vilken avgång äger rum, rätt att komma i åtnjutande av pension på
grundval av pensionsunderlaget för tjänsten utan sådan medeltalsberäkning,
varom stadgas i 14 § 2 mom.
I här ej berörda avseenden har utskottet icke haft annat att erinra mot
Kungl. Maj:ts förslag till övergångsbestämmelser än att i första stycket
av punkt 1 ett tillägg, avseende tjänstårsberäkning för vissa nu pensionsberättigade
extra ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken, synts
vara erforderligt.
Bilaga A till reglementet. I Bilaga A till reglementet upptagas de befattningar,
för vilka enligt 14 § 1 morn. det för hel pension erforderliga
antalet tjänstår skall utgöra 25 i stället för 30. I Kungl. Maj:ts förslag
upptages i denna bilaga under rubrik Fångvårdsstaten en befattning såsom
lantbruksinspektor-. Då emellertid Kungl. Mäj:ts i årets statsverksproposition
framlagda förslag örn inrättandet av en dylik befattning icke blivit
av riksdagen bifallet, har ifrågavarande befattning i utskottets förslag
uteslutits ur bilagan.
I övrigt har utskottet icke funnit skäl till ändring av Kungl. Maj:ts förslag
beträffande Bilaga A. Vad i motionerna I: 347 och II: 605 (likalydande)
föreslagits om uppförande i bilagan av kvinnliga tjänstemän tillhöran
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
31
de ekonomipersonalen vid statens sinnessjukhus är föranlett av förslag om
bestämmande för dessa befattningar av en pensionsålder av 55 år. Då,
såsom av det följande framgår, utskottet ansett sig icke böra biträda sistnämnda
förslag, får utskottet såsom följd härav avstyrka motionärernas
hemställan om ifrågavarande tjänsters upptagande i Bilaga A. Det i
motionen II: 610 framlagda förslaget örn generell sänkning av tjänståren
för hel pension för varje befattningsgrupp med samma antal år, varmed
pensionsåldern sänkes, får utskottet avstyrka.
Bilaga B till reglementet. Bilagan B till reglementsförslaget utgör
en åldersförteckning, upptagande undantag från de i 19 § stadgade pensionsåldrarna.
I denna förteckning har utskottet inarbetat de undantag
från den för lönegraderna 1—12 föreslagna normala pensionsåldern, som
utskottet av förut angivna skäl ansett sig böra förorda. Beträffande de
befattningar, för vilka redan i propositionen föreslagits undantag från
normalåldrarna för de båda pensionsåldersgrupperna, har utskottet icke
vidtagit ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Utöver de av Kungl. Maj:t
föreslagna undantagen från den normala pensionsåldern för befattningar
i högre löneställning än 12:e lönegraden har utskottet funnit sig böra förorda
ytterligare några undantag för dylika befattningar.
Vad angår de yrkanden, som motionsvis framställts i fråga örn särskilda
åldersbestämmelser för vissa tjänster, har utskottet ansett sig icke kunna
tillstyrka bifall till de i motionerna I: 344 och II: 606 (likalydande) samt
II: 626 framlagda förslagen örn en pensionsålder av 58 år för lokomotivpersonal
m. fl. befattningshavare vid statens järnvägar. Ej heller har
utskottet funnit tillräckliga skäl föreligga för att biträda de i motionerna
I: 347 och II: 605 (likalydande) samt i motionerna I: 348 och II: 604
(likalydande) framställda förslagen örn särskild lägre pensionsålder för
kvinnlig ekonomipersonal, respektive manlig sjukvårdspersonal vid statens
sinnessjukhus. Det i motionen II: 602 framställda förslaget örn undantagsbestämmelser
för vissa befattningar vid statens järnvägar har
tillgodosetts genom utskottets i det föregående angivna jämkningsförslag.
I detta sammanhang får ^^tskottet beträffande pensionsåldern för jägmästare
med byråtjänstgöring i domänstyrelsen anföra följande.
Enligt propositionen har pensionsåldern för jägmästare liksom för vissa
andra befattningshavare vid domänverket föreslagits till 63 år. Pensionsåldern
för de tre jägmästare i domänverket, som enligt proposition nr
148/1934 angående domänverkets organisation avsetts att tjänstgöra i domänstyrelsen
och ersätta nuvarande hyråjägmästare, skulle i följd härav
komma att nedsättas från för närvarande 67 år till 63 år.
Nuvarande hyråjägmästare hos styrelsen hava hos utskottet anhållit örn
ändring härutinnan. Då det icke syntes sökandena erforderligt eller för
erhållande av tillfälle till växelverkan mellan jägmästare å revir och i
domänstyrelsen påkallat att sänka pensionsåldern för de i domänstyrelsen
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
placerade jägmästarna så lågt som till 63 år, hemställa de, att i en anmärkning
till Bilaga B vid »jägmästare» måtte införas följande bestämmelse:
»För
sådan jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen, inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår
65 år.»
Med anledning bärav bar domänstyrelsen, vars utlåtande i ärendet utskottet
i vederbörlig ordning inhämtat, anfört, att styrelsen — såsom närmare
framginge av nyssnämnda proposition nr 148/1934 — i skrivelse den 5
juli 1933 föreslagit, att byråjägmästarbefattningen hos styrelsen, vilken för
närvarande är placerad i lönegrad, motsvarande 24:e lönegraden enligt
kommunikationsverkens avlöningsreglemente, skulle ersättas av sekreterarbefattning,
placerad i lönegrad B 26. Såsom stöd härför bade styrelsen
i sagda skrivelse framhållit, bland annat, att jägmästartjänsten vore placerad
i sistnämnda lönegrad och att det vore av vikt, att byråjägmästarbefattningen
i lönebänsende likställdes med jägmästarbefattningen. Att så
skedde vore av betydelse även för ernående av passage mellan lokalförvaltningarna
och styrelsen. Chefen för jordbruksdepartementet hade härom i
propositionen anfört, att befattningen såsom byråjägmästare ovillkorligen
borde vara så avlönad, att styrelsen hade möjlighet att till densamma förvärva
för befattningen särskilt lämplig revirförvaltare. På grund härav
ansåge departementschefen, att av domänstyrelsen föreslaget grupperingssystem
ej borde införas för jägmästarbefattningen utan att befattningen
såsom byråjägmästare samtidigt fullt likställdes med denna.
Vad sålunda förekommit har domänstyrelsen förklarat sig anse tala för
att samma pensionsålder fastställes för jägmästare, oberoende av örn han
tjänstgör i styrelsen eller icke. Vid sådant förhållande har styrelsen avstyrkt
framställningen.
Inom styrelsen har emellertid föredraganden och två andra ledamöter
anfört skiljaktig mening och ansett den gjorda framställningen böra bifallas.
Utskottet har, örn ock med viss tvekan, på grund av vad domänstyrelsens
majoritet anfört funnit sig sakna tillräcklig anledning att på denna punkt
föreslå ändring av Kungl. Maj:ts förslag.
TJänstepensionsreglementet för arbetare.
Bensioneringens omfattning m. m. Pensionssakkunniga hava föreslagit,
att pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare skulle beredas
sådana arbetare i statens tjänst, vilka fylla ett fortlöpande örn ock
endast för viss del av året befintligt behov av arbetskraft och för vilka
fastställts en arbetstid av normal omfattning. Härmed åsyftas alltså icke
blott de arbetare, vilka med olika benämningar bruka kallas »fast anställda»,
»stadigvarande», »årsarbetare» eller dylikt, utan även de säsong
-
33
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
•arbetare, vilka tämligen regelbundet år efter år anställas för utförande av
arbete, som på grund av sin särskilda natur kan verkställas endast under
viss del av året, ehuru själva arbetsbehovet är att beteckna såsom fortlöpande.
Reglementet skulle däremot icke gälla exempelvis arbetare vid
statens järnvägsbyggnader eller statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,
vilkas anställning äger mera tillfällig karaktär. Villkor för åtnjutande
av pensionsrätt enligt reglementet skulle vidare enligt pensionssakkunnigas
förslag vara, att den anställde har en arbetstid av i yrket gängse
omfattning samt att han nått en levnadsålder av minst 21 år samt att hans
■anställning antingen fortgått under 21 månader i följd eller ock under
vart och ett av tre på varandra följande kalenderår omfattat minst 7 månader.
En av de sakkunniga, byråchefen Sidenbladh, har reserverat sig mot att
reglementet skulle gälla säsongarbetare. Enligt reservantens mening vöre
det pensioneringssystem, som innefattades i reglementsförslaget, icke
lämpligt beträffande dessa kategorier av arbetare, och svårigheter kunde
befaras uppstå vid tillämpning av reglementsbestämmelserna på säsongarbetare.
Ett flertal myndigheter hava förklarat sig dela reservantens uppfattning
och avstyrkt säsongarbetarnas inordnande under reglementet.
Departementschefen har i denna fråga anfört, att det i betraktande av
den avvisande eller tveksamma hållning, som myndigheterna intagit gentemot
förslaget att under tjänstepensioneringen inordna även säsongarbetarna,
möjligen kunde synas välbetänkt att tills vidare undantaga dessa
från reglementets tillämpning. Då departementschefen i allt fall biträdde
det förslag, som på denna punkt framlagts av majoriteten av pensionssakkunniga,
vore det främst av den anledningen, att det syntes ligga i statens
eget intresse att ordna för sina anställdas ålderdomsförsörjning på
sådant sätt, att så många som möjligt av dem, som fyllde ett stadigvarande
behov av arbetskraft, finge tillfälle att genom egna bidrag förbättra
den pension, som eljest skulle kunna utgå. I fråga örn förutsättningarna
för pensionsrätt enligt reglementet har departementschefen i
ett avseende föreslagit en utvidgning av de sakkunnigas förslag. Med
hänsyn till den omständigheten, att arbetssäsongen på grund av klimatiska
förhållanden blir kortare, ju längre norrut arbetsplatsen är belägen,
har departementschefen nämligen tillstyrkt pensionsrätt jämväl under
förutsättning att anställningen under fem på varandra följande kalenderår
omfattat tillhopa minst 30 månader, motsvarande en genomsnittlig
arbetstid av sex månader örn året.
I motionerna 1:342 och 11:622 (likalydande) har yrkats avslag på förslaget
örn säsongarbetarnas inordnande under reglementet.
För egen del har utskottet ansett sig böra biträda det förslag, som i
förevarande avseende innefattas i propositionen. Till stöd för denna
ståndpunkt åberopar utskottet de sidi], departementschefen anfört. Ut
Bihang
till riksdagens protokoll 193i. S samt. Nr til).
3
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
skottet vill ytterligare framhålla, att det ur statsekonomisk synpunkt ej
synes vara ägnat att ingiva betänkligheter att de säsongarbetare, vilka
fylla reglementets allmänna förutsättningar för pensionsrätt, beredas sådan
rätt enligt samma huvudgrunder som årsarbetarna, enär reglementets
bestämmelser örn tjänstårsberäkning och örn pensionsförmånens avvägande
så avfattats, att en säsongarbetare ej kan erhålla högre pension
än en arbetare i kontinuerlig anställning med samma effektiva tjänstgöringstid.
Vad i övrigt i propositionen anförts och föreslagits i fråga örn pensioneringens
omfattning, rörande frågan, vilka arbetargrupper som böra
undantagas från reglementets tillämplighet, rörande de arbetsledande förmännens
ställning i pensionshänseende samt rörande fondering för pensionsändamål,
såvitt angar arbetarpensioneringen, har icke givit utskottet
anledning till erinran.
I motionen 1:346 har ifrågasatts, att pensionsrätt enligt reglementets
grunder skulle beredas för låd- och lantbrevbärare i postverkets tjänst.
Detta förslag får utskottet avstyrka, enär det med hänsyn till anställnings-
och tjänstgöringsförhållanden för ifrågavarande anställningsliavare
icke synes vara möjligt att lösa pensionsfrågan för nämnda personal
enligt de principer, som kommit till uttryck i reglementet.
Spörsmålet örn en eventuell revision av de grunder för ålderdomsunderstöd
åt omförmälda anställningshavare, som för närvarande gälla, torde
lämpligen kunna komma under omprövning i samband med motsvarande
spörsmål beträffande poststationsföreståndare. Erinras må i detta sammanhang,
att utredning för närvarande pågår örn införande av förhandlingsförordning
för lant- och lådbrevbärare samt att de resultat,
till vilka denna utredning kan leda, måhända kan komma att påverka
dessa personalgruppers anställnings- och avlönings- samt pensionsförhållanden.
Detaljbehandling av reglementsförslaget.
1 §. Beträffande innehållet av de i 1 § intagna bestämmelserna om
reglementets tillämplighet har utskottet ej skäl till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag. I paragrafen har emellertid under 2 mom. intagits en
bestämmelse av övergångsnatur, avseende rätt för arbetare, som vid reglementets
ikraftträdande är delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie
personal i statens tjänst, att utan hinder av föreskrifterna örn levnadsålder
och anställningstid omedelbart vinna pensionsrätt enligt reglementet.
Då utskottet, såsom av det följande framgår, funnit sig böra
föreslå vissa övergångsbestämmelser utöver dem, som upptagits i Kungl.
Maj:ts förslag, har utskottet ansett lämpligt, att samtliga övergångsstadganden
sammanföras i en särskild avdelning i slutet av reglementet.
Nyssnämnda övergångsföreskrift i 1 § 2 mom. har därför i utskottets för
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
35
slag utbrutits ur själva reglementet. Detsamma är förhållandet med vissa
av Kungl. Majit upptagna bestämmelser av övergångsnatur i 2 och 15
2 § innefattar regler örn tjänstårsberäkning för pension. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende avstyrker utskottet vad
i motionen II: 610 föreslagits örn inräknande i tjänstetiden av sådana avbrott
i anställningen, som förorsakats av arbetsbrist. Ett i motionen
II: 623 framställt yrkande örn medgivande övergångsvis av en gynnsammare
tjänstårsberäkning för vissa nu anställda arbetare kommer utskottet
längre fram att beröra.
3 och 4 §§. I dessa paragrafer innefattas bestämmelser bland annat om
pensionsavdrag. Beträffande förslaget i denna del får utskottet, med
åberopande av vad under civila tjänstepensionsreglementet anförts i
fråga örn uppbörd och redovisning av anställningshavarnas bidrag till
pensioneringen, avstyrka de förslag, som motionsvis framställts örn ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag i syfte att förebygga minskning av anställningshavarnas
löneförmåner genom beräkning av dyrtidstillägg endast
å lönernas nettobelopp. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla,
att för statens arbetare dyrtidstillägg i allmänhet icke förekommer,
enär ersättningen i stor utsträckning utgår i form av ackordslön
och timlönerna i regel avpassats med hänsyn till levnadskostnadernas
storlek.
Beträffande pensionsavdragen har vidare i motion II: 623 yrkats, att
sådant avdrag skulle uttagas endast för månad men ej för vecka, oavsett
örn avlöningarna utbetalas per vecka eller per månad. Till stöd härför
har anförts, bland annat, att inom vissa delar av de förvaltningsområden,
som i reglementet avsåges, en del arbetare med i övrigt samma
lönesystem utfinge sin lön per månad, under det att andra uppbure lön
per vecka. I det förra fallet räknades månaden såsom avlöningsperiod
och i det senare veckan. Örn arbetet av någon anledning inställdes fölen
kortare tid, komme de arbetare, som utfinge avlöningen per månad, att
få räkna hela månaden såsom tjänstetid, medan de, som utfinge lönen per
vecka, finge vidkännas reduktion i tjänstårsberäkningen. Utskottet vill
ej förneka, att vissa skäl kunna anses tala för tillgodoseende av syftet
med motionärernas förslag, liksom ej heller att ett system med pensionsavdrag
endast för månad för förvaltningsmyndigheterna skulle medföra
mindre administrativt arbete än en anordning med pensionsavdrag för
varje vecka. Utskottet har dock ansett sig icke böra tillstyrka ändring
i Kungl. Majlis förslag, detta särskilt med hänsyn till de konsekvenser
en sådan ändring skulle kunna medföra beträffande tjänstårsberäkningen
för säsongarbetare, som under viss månad är i tjänstgöring endast en
mindre del av månaden. Det vill synas utskottet, som örn ett tillgodoseende
av syftet med motionärens förslag, såvitt angår årsanställda arbetare,
enklast skulle kunna vinnas genom ändring i gällande regler an
-
36
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
gående tiden för lönernas utbetalande, i den mån dessa icke redan nn
utbetalas månadsvis.
Yad 4 § innehåller i fråga örn pensionsunderlag för arbetare har utskottet
ansett sig böra tillstyrka såsom väl avvägt. Utskottet kail alltså
ej biträda de förslag örn höjda pensionsunderlag, som framställts i motionerna
II: 610 och II: 623. De i motionerna I: 344 och II: 606 (likalydande)
gjorda yrkandena beträffande pensionsförmåner för arbetare, som äro
underkastade 1917 års reglementen för statens järnvägars, telegrafverkets
och statens vattenfallsverks pensionskassor för icke-ordinarie personal,
skall utskottet i det följande behandla.
6 §. Enligt 6 § inträder pensionsåldern för arbetare vid 60 år. Detta
förslag, varemot erinran ej framställts i någon av de väckta motionerna,
får utskottet tillstyrka. Med anledning av vad i motionen II: 623 anförts
därom, att riksdagen vid behandling av förslaget borde uttala den
uppfattningen, att avgång ur tjänst vid uppnådd pensionsålder skulle
vara obligatorisk, vill utskottet såsom sin mening framhålla, att ett kvarstående
i tjänst efter pensionsåldern självfallet icke bör förekomma, där
ej undantagsvis kortare anstånd med entledigande anses påkallat ur statsnyttans
synpunkt, men att med hänsyn till arbetaranställningens karaktär
ett stadgande örn tidpunkt för entledigande lämpligen icke synes böra
införas i pensionsreglementet. Vad nyss sagts bör emellertid enligt utskottets
mening endast hava avseende å förhållandena för framtiden. Under
en skälig övergångstid efter reglementets ikraftträdande synes, där
så lämpligen kan ske, anställningshavare, som redan uppnått eller under
den närmaste tiden uppnå pensionsåldern, efter vederbörande verksmyndighets
beprövande böra beredas skäligt anstånd med entledigande. Detta
synes emellertid endast böra tillgodokomma anställningshavare, som nu
äga författningsenlig pensionsrätt vid viss levnadsålder, högre än 60 år,
och vilka alltså haft anledning räkna med att i normala fall kunna kvarstå
i anställningen även efter fyllda 60 år. Anståndet bör givetvis hållas
inom de gränser, som framgå av en analog tillämpning av de grunder,
efter vilka utskottets förslag till övergångsbestämmelser till civila tjänstepensionsreglementet
uppgjorts. En motsvarande anordning för icke-ordinarie
tjänstemannapersonal synes även böra ifrågakomma. I den mån
särskilda föreskrifter i ämnet bliva erforderliga, torde sådana böra utfärdas
av Kungl. Majit.
8 §. I anledning av vad i 1 mom. av 8 § föreslagits örn förutsättning
för hel pension har i motionen II: 610 yrkats, att för hel pension borde
fordras endast 20 tjänstår. Med avstyrkande av detta förslag biträder
utskottet Kungl. Maj :ts förslag örn en tjänstålder för hel pension av 30 år.
I 2 mom. har utskottet ansett sig böra förorda samma jämkning, som i
14 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet föreslagits beträffande medeltalsberäkning
av pension i vissa fall.
Övergångsbestämmelserna. Såsom förut anförts, har utskottet ansett
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
37
lämpligt att under en särskild avdelning i slutet av reglementet upptaga
erforderliga övergångsbestämmelser. Hit liava överflyttats vissa stadganden
av övergångsnatur i 1, 2 och 15 §§ av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
1, 4 och 5). Utskottet har emellertid ansett vissa ytterligare övergångsbestämmelser
vara erforderliga. I sådant hänseende får utskottet
anföra följande.
Punkten 2. Enligt 2 § 2 mom. b) må arbetare såsom tjänstår tillgodoräkna
två tredjedelar av den tid under vilken han, innan reglementet
blev tillämpligt å honom, utan avgiftsplikt för egen pensionering innehaft
statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar, som i
1 § sägs. Detta stadgande skulle, med hänsyn till de i 1 § angivna förutsättningarna
för pensionsrätt, kunna medföra inskränkning i den rätt till
tjänstårsberäkning, som enligt reglementena för nyssnämnda pensionskassor
för icke-ordinarie personal vid telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk tillkommer arbetare med delägarskap i kassorna.
Dessa arbetare få nu såsom tjänstår för statspension tillgodoräkna
hela anställningstiden före den 1 januari 1918. Med hänsyn till vad sålunda
anförts föreslår utskottet, att arbetare, som här avses, må såsom
tjänstår tillgodoräkna två tredjedelar av den tid före den 1 januari 1918,
som han enligt för vederbörande kassa gällande bestämmelser ägt tillgodoräkna
såsom tjänstår, även örn anställningen under nämnda tid icke
uppfyllt de förutsättningar, örn vilka i 1 § förmäles.
Punkten 3. Med avseende å de i 2 § 2 mom. innefattade stadgandena
örn tjänstårsberäkning för icke avgiftspliktig tjänstetid före reglementets
ikraftträdande har vidare i motionen 11:623 föreslagits, att arbetare,
som vid reglementets ikraftträdande innehar anställning, skulle erhålla
rätt att räkna tillgodo fem sjättedelar i stället för två tredjedelar av
den anställningstid före reglementets ikraftträdande, under vilken anställuingshavaren
icke haft att erlägga pensionsavgift. Av de undersökningar,
som inom utskottet verkställts i anledning av detta yrkande, har utskottet
bibragts den uppfattningen, att ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag — vilket
överensstämmer med vad pensionssakkunniga föreslagit — skulle kunna
för vissa redan anställda arbetare, som komma att avgå omedelbart vid
reglementets ikraftträdande eller inom den närmaste tiden därefter, medföra
minskning av den pensionsförmån, som hittills plägat beviljas efter
särskild prövning av Kungl. Majit och riksdagen. Detta gäller särskilt
arbetsförman, vilka enligt hittillsvarande praxis kunnat påräkna något
högre pension än övriga arbetare men vilka enligt förslaget bliva likställda
med vanliga arbetare. I anledning av vad sålunda utrönts har utskottet
efter övervägande ansett sig böra föreslå, att arbetare, som här avses,
må, örn han avgår med rätt till pension före den 1 januari 1945 och därvid
med tillämpning av reglementets bestämmelser icke kan räkna 25 tjänstår,
må av tid, varunder han före ikraftträdandet innehaft statsanställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § avses, såsom
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
tjänstår för pension tillgodoräkna, i den mån så erfordras för att uppbringa
antalet tjänstår till 25, fyra femtedelar örn avgången äger rum
före den 1 januari 1940 ock tre fjärdedelar örn avgången äger rum
under tiden 1 januari 1940—31 december 1944. En dylik regel skulle
visserligen medföra smärre ojämnheter i tjänstårsberäkningen för arbetare,
som avgå närmast före, respektive närmast efter nyss angivna tidsgränser,
men den skulle, såvitt utskottet kan bedöma, i skälig utsträckning
tillgodose syftet med motionärernas förslag utan att i genomsnitt
för statsverket medföra kostnadsökning. Utskottet har ansett sig ej kunna
tillstyrka, att, såsom i motionen synes vara avsett, en gynnsammare tjänstårsberäkning
än enligt Kungl. Majrts förslag skulle medgivas även beträffande
anställningstid, som ej uppfyller de i 1 § stadgade förutsättningarna
för pensionsrätt.
Punkten 6. I motionerna I: 344 och II: 606 (likalydande) har påyrkats,
att arbetare, som är underkastad något av 1917 års pensionsreglementen
för de vid statens järnvägar, telegrafverket oell statens vattenfallsverk
befintliga pensionskassorna för icke-ordinarie personal, skulle erhålla
rätt att å de enligt det nya reglementet utgående pensionerna åtnjuta
pensionstillägg och pensionsförhöjningar enligt de bestämmelser, som
gälla för äldre pensioner. Till stöd härför Ilar i motionerna anförts, bland
annat, att de pensioner, som kunde utgå enligt 1917 års reglementen med
kompletterande tilläggbestämmelser, vore icke oväsentligt högre än pensionerna
enligt det nya reglementsförslaget. Mot de sålunda i gällande
reglementen bestämda pensionsunderlagen svarade också relativt höga
avgifter, som de ifrågavarande arbetargrupperna betalat sedan reglementena
år 1918 trädde i kraft. Visserligen vore pensionsavdragen för ifrågavarande
personalgrupper enligt reglementsförslaget väsentligt sänkta.
För de arbetare, som alltsedan 1918 tillhört kassorna och sålunda under
halva avgiftsstiden erlagt högre avgifter, måste det emellertid framstå
som en orättvisa, örn pensionsunderlaget plötsligt beräknades på de
lägre avgifterna.
Yrkande av liknande innebörd har framförts i motionen II: 623.
Vid de undersökningar, som inom utskottet verkställts i anledning av
motionärernas ifrågavarande förslag, har det visat sig, att yrkandet på
en förbättrad ställning i pensionshänseende för nuvarande delägare i omförmälda
pensionskassor i viss utsträckning äger fog. Vid vissa högre
timlönelägen skulle nämligen pensionerna enligt det nya reglementet
komma att i en del fall ej oväsentligt understiga de sammanlagda förmånerna
enligt nu gällande bestämmelser. Detta förhållande är att tillskriva
de medgivanden beträffande tilläggsförmåner å pensionsbeloppen,
som av riksdagen beslutats efter kassornas tillkomst. Vid nu angivna
förhållanden har utskottet — även med beaktande av att fulla pensionsförmåner
enligt kassornas reglementen kunna förekomma först efter 35
avgiftsår samt att tilläggsförmånerna torde hava förutsatts skola utgå
39
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
endast i avvaktan på en blivande pensionsreglering — ansett sig böla
tillstyrka en övergångsanordning i syfte att bereda deni av ifrågavarande
anställningshavare, vilka komma att avgå under den närmaste tiden efter
reglementets ikraftträdande oell vilka alltså haft att under en avsevärd
4el av tjänstetiden närmast före entledigandet erlägga avgifter enligt
kassornas reglementen, en pensionsförmån, som icke understiger vad enligt
nuvarande föreskrifter skulle tillkomma dem. Ett bifall till vad i motionerna
I: 344 och II: 606 föreslagits örn fortsatt utgående av pensionstilllägg
och pensionsförhöjningar skulle emellertid i stor utsträckning beieda
anställningshavarna en avsevärd överkompensation. Detta förslag kan
utskottet därför ej tillstyrka. Efter övervägande har utskottet ansett sig
böra föreslå ett stadgande av innebörd, att örn arbetare, som här avses och
som före den 1 januari 1945 avgår med rätt till pension enligt det nya
reglementet, skulle med tillämpning av den timlön, som för honom i pensionshänseende
gällde omedelbart före reglementets ikraftträdande, hava
-enligt kassornas reglementen kommit i åtnjutande av högre pensionsbelopp
— däri inberäknat tilläggsförmåner av pensionstillägg och pensionsförhöjningar
— än enligt de nya föreskrifterna, pensionen skall utgå med det
högre beloppet. Detta stadgande har intagits i punkten 6 av övergångsbestämmelserna.
Vad i övrigt anförts och föreslagits beträffande tjänstepensionsreglementet
för arbetare har icke givit utskottet anledning till erinran.
Grunder för pensionering av arbetarpersonal, som icke erhåller pensionsrätt
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vissa mera summariska bestämmelser
utfärdas i fråga örn pension för arbetare, vilka, utan att uppfj- lia
villkoren för pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare,
dock finnas böra vid entledigande beredas någon pension på grund av
utfört arbete för statens räkning. Örn dylika bestämmelser utfärdas
samtidigt med anordnande av pensionsrätt för arbetare, vilka fylla ett
fortlöpande behov av arbetskraft och hava en arbetstid av normal omfattning,
skulle den nu av Kungl. Majit och riksdagen från fall till fall
verkställda prövningen av pensionsärenden för arbetarpersonal kunna
upphöra och ersättas av en genom vederbörande myndigheter verkställd
pensionering enligt grunder, som vunnit Kungl. Maj:ts och riksdagens
.godkännande.
Nämnda mera summariska pensioneringsgrunder innefattas i ett utkast
till kungörelse, som intagits såsom Bilaga B till propositionen och
som jämväl bilägges detta utlåtande (Bilaga 2). Mot do i utkastet innefattade
grunderna har utskottet intet att erinra. Utskottet avstyrker
alltså vad i motionen II: 610 föreslagits örn sänkning av minimianställningstiden
för erhållande av pension samt örn höjning av pensionsbeloppen.
40
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Övriga i propositionen framlagda förslag m. m.
Mot vad i propositionen föreslagits i fråga om sättet för bestridande
av kostnaderna för pension och uppskjuten livränta enligt civila tjänstepensionsreglementet
och enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare,
om bestridande av kostnaderna för pensioner enligt nyssnämnda summariska
pensioneringsgrunder, örn dispositionen av de i pensionskassorna
för icke-ordinarie personal vid telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk hopsamlade medlen, örn särskilda pensionsunderlag:
för vissa förste postexpeditörer och postexpeditörer samt förste telegrafexpeditörer
och telegrafexpeditörer ävensom i fråga örn beredande av
medel för ei forderlig personalförstärkning hos statens pensionsanstalt i
och för prövningen av vissa arbetarpensionsärenden m. m. har utskottet
intet att erinra.
Beträffande kostnaderna för genomförande av det förslag, som av utskottet
förordats, må framhållas, att det icke varit utskottet möjligt att
verkställa de tidskrävande beräkningar, som skulle varit erforderliga
för angivande av skillnaden beträffande verkningarna i kostnadshänseende
mellan å ena sidan Kungl. Maj:ts förslag och å andra sidan utskottets
förslag. Kent allmänt kan sägas, att de jämkningar i förslaget
beträffande pensionsåldrarna, som förordats av utskottet, torde komma
att medföra en ganska avsevärd minskning av de med Kungl. Maj:ts
förslag förenade merkostnaderna samt att vid bifall till utskottets förslag
i fiåga örn övergångsbestämmelser ökningarna i pensionskostnaden
icke komma att i mera betydande mån framträda under de närmaste åren
På
grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och de i ämnet väckta motionerna
I: 343, 344, 345 och 347 samt II: 602, 605, 606, 607
och 623 ävensom med avslag ej mindre å motionen
I: 329, i vad densamma nu är föremål för prövning,
än även å motionerna 1:330, 342, 348 och 356 samt
II: 604, 608, 609, 610, 622, 624 och 626, i vad de skilja
sig från Kungl. Maj:ts förslag, må
1) för sin del godkänna följande såsom utskottets
förslag betecknade
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
41
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
Förslag
till
reglemente angående tjänstepension för tjänstemän, tillhörande
den civila statsförvaltningen (civila tjänstepensionsreglementet).
1 kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §.
1. Detta reglemente skall, med de undantag som i 2 § angivas, äga till—
lämpning å följande ordinarie befattningshavare:
a) ordinarie tjänsteman, som är underkastad föreskrifterna i något av
följande avlöningsreglementen, nämligen avlöningsreglementet den 19 juni
1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk, avlöningsreglementet den 22 juni 1921
(nr 451, jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, avlöningsreglementet
den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och
fyrstaten, avlöningsreglementet den 21 maj 1926 (nr 177) för förste provinsialläkare
och provinsialläkare samt avlöningsreglementet den
för tjänstemän vid domänverket; ävensom
b) justitieråd, regeringsråd och landshövding.
2. Reglementet skall, likaledes med de undantag som i 2 § angivas,,
jämväl tillämpas å
a) extra ordinarie tjänsteman tillhörande verk, å vars ordinarie tjänstemän
reglementets bestämmelser jämlikt 1 mom. äga tillämpning;
b) annan icke-ordinarie tjänsteman vid dylikt verk, i den mån Kungl.
Majit med hänsyn till anställningens natur samt tjänstgöringens omfattning
därom förordnar.
3. Där Kungl. Majit så förordnar, skall reglementet lända till efterrättelse
även beträffande befattningshavare vid verk, vars samtliga tjänstemän
innehava allenast icke-ordinarie anställning, under förutsättning
att befattningshavarna åtnjuta avlöning enligt något av de i 1 mom. a)''
omförmälda avlöningsreglementena eller enligt av Kungl. Majit i anslutning
därtill utfärdade avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal.
4. Kungl. Majit äger, när särskilda skäl därtill äro, besluta, att reglementet
skall i tillämpliga delar bliva gällande jämväl för icke-ordinarieanställningshavare,
som icke avses i 2 eller 3 mom.
42
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
2 $.
1. Från. reglementets tillämpning är undantagen
a) innehavare av ordinarie tjänst, som tillsättes genom förordnande tills
vidare, såvitt angår dylik tjänst;
b) kvinnlig tjänsteman, som icke är underkastad de från och med den 1
juli 1925 genomförda ändringarna i de i 1 § 1 mom. a) omförmälda avlöningsreglementena
den 19 juni 1919, den 22 juni 1921 och den 9 juni 1922;
c) innehavare av tjänst, med vilken är förenad pensionsrätt i arméns
•eller flottans pensionskassa eller i statens pensionsanstalt, såvitt angår
<lylik tjänst;
d) tjänsteman vid statens järnvägar, vilken vid statens övertagande
av enskild järnväg eller bandel övergått i statens järnvägars tjänst men
vid reglementets ikraftträdande icke är underkastad bestämmelserna i
lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
•statens vattenfalls verk; samt
e) extra ordinarie tjänsteman, vilkens dagliga tjänstgöringstid vid ett
och samma verk understiger hälften av den för ordinarie tjänstemän vid
verket föreskrivna.
2. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, är ock från reglementets
tillämpning undantagen
a) tjänsteman, vilken vid statens övertagande av enskilt företag övergått
till befattning, som avses i reglementet; samt
b) extra ordinarie tjänsteman, vilkens avlöning icke utgår enligt av
Kungl. Majit fastställd löneplan.
3 §.
1. Tjänstår, som avses i detta
reglemente, beräknas för tid, under
vilken tjänsteman före uppnående
av den för hans tjänst stadgade
pensionsåldern innehaft med pensionsrätt
förenad befattning i statens
tjänst eller haft att vidkännas
pensionsavdrag enligt bestämmelserna
i tjänstepensionsreglementet
för arbetare eller för vilken er lagts
avgift för tjänstepensionering till
av staten upprättad eller understödd
pensionsanstalt eller pensionskassa.
Vid tjänstårsberäkningen
iakttages, dels att avdrag göres
3 §.
1. Tjänstår, som avses i detta
reglemente, beräknas för tid, under
vilken tjänsteman före uppnående
av den för hans tjänst stadgade
pensionsåldern innehaft med pensionsrätt
förenad befattning i statens
tjänst eller haft att vidkännas
pensionsavdrag enligt bestämmelserna
i tjänstepensionsreglementet
för arbetare eller för vilken erlagts
avgift för tjänstepensionering till
av staten upprättad eller understödd
pensionsanstalt eller pensionskassa.
Vid t jänstår sberäkningen
skall avdrag göras för tid om
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
43
Utskottets förslog:
fattande minst 15 dagar i följd, under
vilken tjänsteman åtnjutit
tjänstledighet för svag hälsas vårdande,
för havandeskap eller barnsbörd
eller för enskild angelägenhet,
så ock för tid, under vilken tjänsteman
varit tagen i häkte eller avstängd
från tjänstgöring eller utan
giltigt förfall avhållit sig från
tjänstgöring. Tid, tinder vilken
extra ordinarie tjänsteman haft
avkortad tjänstgöring, skall vid
tjänstårsberäkningen minskas med
så stor del, som svarar mot avkortningen
i tjänstgöringstiden.
2. Har tjänsteman eljest i eller utom statens tjänst förrättat arbete
■eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant
arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas
honom såsom tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Maj:t
föreskriver, örn och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.
3. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av
rätt till pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas
såsom tjänstål’, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan
tjänstgöring än den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.
4. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.
Kungl. Maj.-ts förslag:
för tid omfattande minst 15 dagar
i följd, under vilken tjänsteman åtnjutit
tjänstledighet för svag hälsas
vårdande, för havandeskap eller
barnsbörd eller för enskild angelägenhet,
dels och att tid, under
vilken extra ordinarie tjänsteman
haft avkortad tjänstgöring, minskas
med så stor del, som svarar mot
■avkortningen i tjänstgöringstiden.
4 §.
Från och med den dag, tjänsteman
tillträder befattning med pensionsrätt
enligt detta reglemente,
och intill utgången av den månad,
under vilken han uppnår trettio
tjänstår eller dessförinnan inträder
i pensionsåldern, skall honom
tillkommande lön (arvode) minskas
med pensionsavdrag i enlighet
med bestämmelserna i detta reglemente.
4 §.
Från och med den dag, tjänsteman
erhåller pensionsrätt enligt
detta reglemente, och intill utgången
av den månad, under vilken
han uppnår trettio tjänstår eller
dessförinnan inträder i pensionsåldern,
skall honom tillkommande
lön (arvode) minskas med
pensionsavdrag i enlighet med bestämmelserna
i detta reglemente.
Vid tillämpning av detta stadgande må, utan avseende å vad i 3 § 1 och
2 mom. föreskrives, tid, som förflutit innan detta reglemente blivit å
44
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
tjänstemannen tillämpligt, räknas såsom tjänstär endast i den mån för
sådan tid erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad
eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa.
5 i
1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,
utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst
efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en
månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.
Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter
pensionstagarens frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga
femhundra kronor.
2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis
utbetala återstående pensionsbelopp.
6 §.
1. Varder tjänsteman dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel
skild från tjänsten, må han ej komma i åtnjutande av pension.
2. Har pensionstagare blivit för
förbrytelse i sin tidigare innehavda
tjänst dömd, i stället för
till avsättning, till straff enligt 2
kap. 17 § strafflagen, må han från
och med månaden näst efter den,
under vilken utslaget vunnit laga
kraft, åtnjuta allenast en tredjedel
av pensionen, där ej Kungl.
Maj.t finner skäl tillerkänna pensionstagaren
större del, dock ej
mera än två tredjedelar av pensionen.
3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av pensionen.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
2. Har pensionstagare blivit för
förbrytelse i sin tidigare innehavda
tjänst dömd, i stället för till
avsättning, till straff enligt 2
kap. 17 § strafflagen, må han från
och med månaden näst efter den,
under vilken utslaget vunnit laga
kraft, åtnjuta allenast en tredjedel
av pensionen.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
45
Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:
7 §.
1. Om tjänsteman, vilken kommer i åtnjutande av pension för i detta
reglemente avsedd tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller
sedermera erhåller lön eller arvode för annan statstjänst eller ock annan
pension för statsanställning till sådant belopp, att sammanlagda förmånerna
för år räknat överstiga femtusenfyra kronor, må han, så länge
sådan annan förmån åtnjutes, av pensionen enligt detta reglemente uppbära
allenast en tredjedel, med iakttagande likväl dels att i förekommande
fall därutöver må utgå så mycket av den återstående delen, att vad
vederbörande äger behålla ej understiger summan av den större förmånen
och en tredjedel av den mindre eller, örn båda äro lika, den ena av
dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast i den
mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må överstiga
femtusenfyra kronor.
2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall i förekommande
fall iakttagas,
att hänsyn icke tages till pension, som utgår enligt gällande bestämmelser
angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och
civilmilitär personal, samt
att i fråga örn icke-ordinarie tjänsteman, som innehar befattning med
avkortad tjänstgöringstid i två verk och erhåller pension för båda befattningarna,
sammanlagda beloppet av de båda pensionerna betraktas
såsom en pension.
8 §.
1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas
a) beträffande tjänsteman, som avses i 12 § 4 mom. ävensom i 3 kap.,
av Kungl. Majit;
b) beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks
styrelse, såframt icke annat följer av vad ovan under a) stadgas; samt
c) beträffande annan tjänsteman av den myndighet, Kungl. Majit bestämmer.
2. Avsked må ej meddelas tjänsteman, innan frågan örn hans rätt till
pension, där sådan fråga förekommer, blivit vederbörligen avgjord. Vad
nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla enligt
§ 35 regeringsformen.
3. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.
46
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
9 §.
Till ledning vid prövning av tjänstemans pensionsrätt skall hos vederbörande
myndigheter föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,
som utfärdas av Kungl. Majit.
10 §.
Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta
reglemente, icke är i belt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
11 §.
Enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit, skall för
varje räkenskapsår fonderas vad som motsvarar den överslagsvis beräknade
summan av de belopp, vilka jämlikt bestämmelserna i 4 § under
räkenskapsåret innehållas såsom pensionsavdrag. Av de fonderade medlen,
vilka skola göras räntebärande, bestrides så stor del av kostnaden
för beredande av pension eller uppskjuten livränta enligt detta reglemente,
som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning finnes motsvara
medelstillgångarna och de stadgade pensionsavdragens storlek.
2 kap.
Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.
12 $.
1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för innehavare av domarämbete,
med undantag av vattenrättsingenjör,
a) vid utgången av den månad, under vilken han fyller sextiosju år;
b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes,
att han till följd härav är för framtiden oförmögen till tjänstgöring;
c) då han under tre på varandra följande år till följd av sjukdom, vanförhet
eller lyte i andra fall än under b) sägs varit ur stånd att tjänstgöra
och det behörigen styrkes, att han är för framtiden oförmögen att
sköta sin tjänst, eller då han, efter att hava uppnått pensionsåldern, under
sex månader på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit oförmögen
till tjänstgöring.
2. För annan tjänsteman än i 1 mom. avses inträder skyldighet att
avgå från tjänsten,
a) då han uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern, den
myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, likväl obetaget att medgiva
anstånd med avskedet, därest och så länge tjänstemannen prövas
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
47
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
kunna på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något
fall längre tid än sammanlagt två år;
b) då lian träffats av olycksfall i tjänsten oell det behörigen styrkes*
att han på grund härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna
tjänstgöra i sådan annan befattning, till vilken han må vara pliktig att
låta förflytta sig;
c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet
eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga
är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt
sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan
annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta
sig.
3. Har tjänsteman, för vilken enligt 1 eller 2 mom. inträtt skyldighet
att avgå från tjänsten, underlåtit att söka avsked, ankommer det på den
myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, att entlediga tjänstemannen.
4. Befinnes tjänsteman, som i 2 mom. avses, urståndsatt att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall
för handen, varom i 2 mom. b) eller c) sägs, må Kungl. Majit, därest
tjänstemannen uppnått en levnadsålder, som med högst fem år understiger
den för hans tjänst stadgade pensionsåldern, på därom av vederbörande
myndighet gjord framställning förklara honom skyldig att avgå
från tjänsten och entlediga honom.
Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att tjänstemannen
erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,
skall detsamma åtfölja framställningen till Kungl. Majit.
13 i
Kätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommen
a)
tjänsteman, som uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern
(ålderspension);
b) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 12 § 1 mom. b) eller 2
mom. b) är skyldig att avgå (invalidpension);
c) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 12 § 1 mom. c) eller 2 morn.
c) är skyldig att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 12 §
4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).
14 §.
1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår enligt
följande grunder. Kan tjänsteman räkna minst trettio eller, örn han är
48
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
innehavare av i bilaga A till detta reglemente omförmäld befattning,
minst tjugufem tjänstår, utgår hel pension. Är tjänstårens antal mindre
än nu sagts, utgår avkortad pension.
2. Hel pension sammanfaller till
beloppet med det för tjänsten stadgade
pensionsunderlaget; dock att
för tjänsteman, som under kortare
tid än tre år innehaft den tjänst,
från vilken avgång äger rum, beloppet
av hel pension skall utgöra
medeltalet av de pensionsunderlag,
vilka under de senast förflutna tre
Åren före avgången varit gällande
för honom.
2. Hel pension sammanfaller till
beloppet med det för tjänsten stadgade
pensionsunderlaget; dock att
för tjänsteman, som under kortare
tid än tre år innehaft den tjänst,
från vilken avgång äger rum, beloppet
av hel pension skall utgöra
medeltalet av de högsta pensionsunderlag,
vilka under vart och ett
av de senast förflutna tre åren före
avgången varit gällande för ho
-
nom.
3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med
*/i2o eller, där för hel pension erfordras allenast tjugufem tjänstår, med
1/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio respektive tjugufem.
15 §.
Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för tjänstemannen
vid avgången gällande pensionsunderlaget.
16 $.
Sjukpension bestämmes enligt de i 14 § angivna grunderna men utgår
med lägst sjuttiofem procent av hel pension. Beloppet av sjukpension
må dock icke överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit
tjänstemannen, därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått
i sin befattning till pensionsålderns inträde.
17 $.
1. Tjänsteman, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern
frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Majit medgivas
rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning att
han innehar minst trettio tjänstår samt att avgången finnes icke vara
stridande mot statens intressen.
Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill
■dess tjänstemannen uppnår pensionsåldern vara minskad med V18» för
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
49
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
varje full fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder vid avgången
understiger pensionsåldern.
2. Varder sådan i detta kapitel avsedd tjänsteman, vilken innehar förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen, entledigad utan egen ansökning
och utan att på grund av bestämmelse i 12 § detta reglemente skyldighet
att avgå från tjänsten föreligger, må han kunna efter Kungl.
Maj:ts beprövande komma i åtnjutande av förtidspension. Förtidspension
till sådan tjänsteman bestämmes, där tjänstemannen under minst
tolv år innehaft befattningen, till ett belopp, motsvarande det för densamma
gällande pensionsunderlaget men eljest till ett belopp, som med
ettusen kronor understiger nämnda underlag.
För tjänsteman, hänförlig till diplomatisk eller konsulär personal, gäller
i förevarande hänseende vad särskilt finnes stadgat.
18 §.
1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, som äro hänförda
till viss lönegrad, skola, där ej annat följer av stadgandena i 2 morn.,
20 och 21 §§ samt 24 § 4 morn., tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,
som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
1. Befattningar vid allmänna civilförvaltningen, med undantag av lots- och fyrstaten,
samt vid affärsdrivande verk.
a) Tjänstemän i chefs- eller därmed, jämförlig ställning:
Lönegrad |
Pensions- underlag kr. |
Pensionsav-drag för år |
7,296 7,896 8,496 |
438 |
|
474 |
||
510 |
||
8,796 |
528 |
Bihang tilt riksdagens protokoll 193b. 8 sami. Nr 60.
4
50
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
b) Andra tjänstemän :
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag kr. |
Lönegrad |
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag kr. |
|||
man kr. |
kvinna kr. |
man kr. |
kvinna kr. |
||||
1,320 |
1,236 |
36 |
(B) |
16 ..................... |
3,240 |
3,036 |
141 |
1,404 |
1,320 |
39 |
» |
17 ..................... |
3,444 |
3,240 |
156 |
1,476 |
1,404 |
42 |
» |
18 ..................... |
3,684 |
3,444 |
174 |
1,560 |
1,476 |
45 |
» |
19 ..................... |
3,924 |
3,684 |
192 |
1,644 |
1,560 |
48 |
» |
20 ..................... |
3,924 |
3,684 |
192 |
1,716 |
1,644 |
51 |
21 ................... |
4,200 |
3,924 |
213 |
|
1,824 |
1,716 |
57 |
» |
22 ..................... |
4,476 |
4,200 |
234 |
1,920 |
1,824 |
63 |
» |
23 ..................... |
4,764 |
4,476 |
255 |
2,040 |
1,920 |
69 |
» |
24 ..................... |
5,076 |
4,764 |
279 |
2,160 |
2,040 |
75 |
» |
25 ..................... |
5,400 |
5,076 |
303 |
2,304 |
2,160 |
84 |
» |
26 ..................... |
5,724 |
5,400 |
330 |
2,436 |
2,304 |
90 |
» |
27 ..................... |
6,036 |
5,724 |
354 |
2,640 |
2,436 |
102 |
» |
28 ..................... |
6,360 |
6,036 |
378 |
2,844 |
2,640 |
114 |
» |
29 ..................... |
6,684 |
6,360 |
399 |
3,036 |
2,844 |
129 |
» |
30 ..................... |
6,996 |
6,684 |
420 1 |
Lönegrad
(B)
1....
» a....
» 3 —
» 4—
» 5____
» 6 —
» 7....
» 8....
» 9....
» 10....
» 11....
» 12....
» 13....
» 14....
» 15....
2. Befattningar vid lots- och fyrstaten.
Lönegrad |
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag kr. |
|
man kr. |
kvinna kr. |
||
1 .............................. |
1,404 |
1,320 |
39 |
2 .............................. |
1,560 |
1,476 |
45 |
3 ............................. |
1,644 |
1,560 |
48 |
4 .............................. |
1,716 |
1,644 |
51 |
5 .............................. |
1,824 |
1,716 |
57 |
6.............................. |
1,920 |
1,824 |
63 |
7 .............................. |
2,040 |
1,920 |
69 |
Lönegrad |
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag; kr. |
|
man kr. |
kvinna kr. |
||
8........................... |
2,160 |
2,040 |
75 |
9........................... |
2,304 |
2,160 |
84 |
10........................... |
2,436 |
2,304 |
90 |
11........................... |
3,924 |
3,684 |
192 |
12........................... |
5,724 |
5,400 |
330 |
13........................... |
6,036 |
5,724 |
354 |
2. För följande befattningar skola, oavsett vilken lönegrad befattningen
tillhör, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som enligt 1
mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:
för överläkare av Ira klass vid statens sinnessjukhus____30:e lönegraden
» » » 2:a » » » » ____29:e »
» » » 3:e » » » » ____28:e »
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
51
Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:
dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid
universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, pensionsunderlaget
skall utgöra 7,500 kronor och pensionsavdraget 450
kronor,
för lantbruksingenjör .................................. 26 :e lönegraden
» länsveterinär ...................................... 22:a »
» lokomotivförare 13:e lönegraden
»
lokomotiveldare 8:e lönegraden.
För lotspersonal, tillhörande 10 :e lönegraden, utgör pensionsunderlaget
2,640 kronor för man och 2,436 kronor för kvinna samt pensionsavdraget
102 kronor. För övrig lotspersonal skola tillämpas de pensionsunderlag och
pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast högre än den, till vilken
vederbörande befattning hör.
3. För nedan angivna, till viss lönegrad ej hänförliga befattningar skola
tillämpas följande pensionsunderlag och pensionsavdrag:
för justitieråd, regeringsråd och landshövding: pensionsunderlag 9,996
kronor och pensionsavdrag 600 kronor,
för förste provinsialläkare: pensionsunderlag 6,996 kronor för man och
6,684 kronor för kvinna samt pensionsavdrag 420 kronor,
för provinsialläkare: pensionsunderlag 6,036 kronor för man och 5,724
kronor för kvinna samt pensionsavdrag 354 kronor, ävensom
för distriktsveterinär: pensionsunderlag 3,924 kronor för man och 3,684
kronor för kvinna samt pensionsavdrag 192 kronor.
19 $.
Där ej för viss befattning annan pensionsålder angives i den såsom
bilaga B till detta reglemente fogade åldersförteckningen, inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken tjänsteman upp
-
når nedan angivna levnadsålder:
1. För justitieråd, regeringsråd och landshövding ............................ 65 år
2. För tjänstemän vid provinsialläkarstaten:
provinsialläkare ........................................... 63 »
förste provinsialläkare .................................................................... 65 »
3. För distriktsveterinär................................................... 63 »
4. För tjänstemän vid lots- och fyrstaten:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1 — 10 ................ 60 »
» » » 11—13 ................................ 65 »
52
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: - Utskottets förslag:
5. För övriga tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen samt
för tjänstemän vid affärsdrivande verk:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna (B) 1—12 .................... 60 år
» » » (B) 13—30 .................... 65 »
» » »A 1—4 .................... 65 » .
20 §.
1. Varder tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttad till tjänst
med lägre pensionsunderlag, skall i pensionshänseende för honom fortfarande
gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den tjänst, han vid förflyttningen
innehade.
2. Har tjänsteman efter egen ansökning förflyttats till tjänst med
lägre pensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av något
tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall i pensionshänseende gälla vad
som finnes stadgat för den lägre tjänsten.
3. Nedflyttas tjänst till lägre lönegrad och sänkes till följd därav
det för tjänsten dittills gällande pensionsunderlaget, skall i pensionshänseende
icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen innehade
tjänsten.
21 §.
För ordinarie tjänsteman, som är förordnad att innehava sådan i reglementet
avsedd icke-ordinarie befattning, för vilken gäller ett högre pensionsunderlag
än det för hans ordinarie tjänst fastställda, skola tillämpas
de för icke-ordinarie befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna,
under iakttagande likväl att han härigenom icke må lida inskränkning
i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans egenskap av
ordinarie tjänsteman.
22 $.
1. Tjänsteman, som avgår från tjänsten utan rätt att komma i åtnjutande
av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande av uppskjuten
livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk
beräkning svarar mot den intjänta pensionen.
Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension
av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning,
beträffande vilken pensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor för man
och 2,304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet
tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen
med två procent för varje felande helt tjänstår. För tjänsteman,
vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller
som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid den in
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
53
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
t jänta pensionen minskas med två tredjedelar, där ej Kungl. Majit finner
skäl tillerkänna tjänstemannen större del, dock ej mera än två tredjedelar
av den intjänta pensionen.
2. Tjänsteman skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång ur
statens tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.
3. Därest livränteförsäkrad person ånyo tillträder med pensionsrätt förenad
befattning i statens tjänst eller erhåller sådan befattning med pensionsrätt
i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,
i vilken tjänstår för pension må räknas för statstjänsten, upphör hans
rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen underkastad bestämmelserna
i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna i 1 mom. ånyo träda
i tillämpning — vid bestämmande av pension för befattningen hänsyn
tagas till den tid, under vilken tjänstemannen förut innehaft sådan anställning,
som enligt bestämmelserna i 3 § må räknas honom till godo såsom
tjänstår för pension.
4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl.
Majit, från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande
uppnått den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av
intjänt pension, till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.
3 kap.
Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande på viss tid.
23 §.
1. Den, som innebar ordinarie tjänst, vilken tillsättes genom förordnande
på viss tid, är skyldig att efter beslut av Kungl. Majit frånträda
förordnandet, därest han till följd av sjukdom befinnes oförmögen att i
fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.
2. I sammanhang med beslut örn förordnandes upphörande, så ock då
meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande,
skall frågan örn tjänstemannens rätt till pension, där sådan fråga förekommer,
avgöras.
24 i
1. Har tjänsteman, som avses i detta kapitel, under minst tolv år innehaft
förordnande å sin befattning, eller har han, oavsett tjänstetidens
längd, befunnits på grund av olycksfall i tjänsten vara oförmögen att i
fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, är han berättigad
att vid avgång ur statens tjänst komma i åtnjutande av Itel pension, vilken
till beloppet motsvarar det för befattningen gällande pensionsunderlaget.
2. Därest sådan tjänsteman, innan han under tolv år innehaft förordnande
å befattningen, avgår ur statens tjänst antingen på grund av att
54
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
förordnandet utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande eller på
grund därav, att lian befunnits vara till följd av sjukdom, som ej föranletts
av olycksfall i tjänsten, oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst, så ock därest tjänsteman eljest dessförinnan utan
egen begäran nödgas avgå ur statens tjänst, äger han uppbära avkortad
pension till belopp, som med ettusen kronor understiger det för befattningen
gällande pensionsunderlaget.
3. Vid tillämpning av vad i 1 och 2 mom. stadgas iakttages, att pensionen
för den, som vid tillträdande av förordnandet innehade tjänst, vilken tillsättes
genom fullmakt, konstitutorial eller förordnande på viss tid, icke
må beräknas till lägre belopp än den pension, som skulle hava tillkommit
honom, örn han intill tiden för avgången kvarstått i sin förra tjänst.
4. övergår tjänsteman vid förordnandes upphörande till annan tjänst
med pensionsrätt enligt detta reglemente, skall i pensionshänseende gälla
vad för den tjänsten finnes stadgat. Har förordnandet fortgått under
minst tolv år, må dock med avseende å pensionsunderlag och pensionsavdrag
kunna för honom allt fortfarande tillämpas de stadganden, som
gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.
25 $.
För de i detta kapitel avsedda befattningarna skola gälla de pensionsunderlag
och tillämpas de pensionsavdrag, som här nedan angivas:
Pensions- |
Pensionsav- |
|
underlag |
drag för år |
|
kr. |
kr. |
|
a) Allmänna civilförvaltningen: |
||
Generaldirektör (generaltulldirektör) .................................... |
9,000 |
540 |
Överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen...... |
8,000 |
480 |
Byggnadschef i byggnadsstyrelsen samt chef för stuteribyrån inom |
||
lantbruksstyrelsen ........................................................ |
7,000 |
420 |
Kustbevakningsinspektör vid tullverket.................................... |
6,000 |
360 |
Depåchef vid hingstdepåer och stuteri .................................... |
5,500 |
330 |
b) Affärsdrivande verk: |
||
9 000 |
540 |
|
Överdirektör ävensom överingenjör ....................................... |
8,000 |
480 |
Distriktschef, driftdirektör, förrådsdirektör, kraftverksdirektör, |
||
telefondirektör i Stockholm ävensom verkstadsdirektör ......... |
7,000 |
420 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
55
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
4 kap.
Icke-ordinarie tjänstemän.
26 $.
Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer
ieke-ordinarie tjänsteman:
a) då tjänstemannen entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder
(ålderspension);
b) då tjänstemannen entledigas på grund därav, att han till följd av
olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring
(invalidpension);
c) då tjänstemannen entledigas på grund därav, att lian till följd av
sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av
nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande
tjänstgöring, dock under förutsättning att han vid avgången kan räkna
minst tio tjänstår (sjukpension).
27 §.
L I fråga örn beräkning av pension för icke-ordinarie tjänsteman gäller,
att
a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 14 §;
b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för tjänstemannen
vid avgången gällande pensionsunderlaget; dock att för tjänsteman
med avkortad tjänstgöringstid pensionen skall reduceras i samma omfattning,
som vid avgången gällt i fråga örn lönen;
c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 14 §, varvid
emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem
procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må
överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,
därest han med oförändrat pensionsunderlag och oförändrad tjänstgöringstid
kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.
2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. a) och c) skola för innehavare
av sådan icke-ordinarie befattning, som direkt motsvarar eller av
Kungl. Majit förklarats vara i pensionshänseende likställd med i bilaga
A angiven ordinarie tjänst, de i 14 § 1 och 3 mom. för dylik tjänst stadgade
särskilda beräkningsgrunderna lända till efterrättelse.
28 $.
1. För sådana extra ordinarie tjänster, vid vilka lön utgår enligt av
Kungl. Majit fastställd löneplan, skola, med de undantag som i 2 och 3
mom. stadgas, tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här
nedan för de särskilda lönegraderna angivas:
56
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
a) Befattningar vid allmänna civilförvaltningen, med undantag av lots- och fyrstaten, samt
vid affårsdrivande verk.
Lönegrad |
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag kr. |
Lönegrad |
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag |
||
man kr. |
kvinna kr. |
man kr. |
kvinna kr. |
||||
i ..................... |
1,236 |
1,164 |
33 |
16........................... |
3,036 |
2,844 |
129 |
2 ........................... |
1,320 |
1,236 |
36 |
17........................... |
3,240 |
3,036 |
141 |
3 ........................... |
1,404 |
1,320 |
39 |
18........................... |
3,444 |
3,240 |
156 |
4 ........................... |
1,476 |
1,404 |
42 |
19....... |
3 384 |
a AA A |
|
5 ........................... |
1,560 |
1,476 |
45 |
20.......... |
3 |
3 441 |
174 |
6 ........................... |
1,644 |
1,560 |
48 |
21........................... |
3,924 |
3,684 |
192 |
7 ........................... |
1,716 |
1,644 |
51 |
22........................... |
4,200 |
3,924 |
213 |
8 ........................... |
1,824 |
1,716 |
57 |
23........................... |
4,476 |
4,200 |
234 |
9 .......................... |
1,920 |
1,824 |
63 |
24........................... |
4,764 |
4,476 |
255 |
10 ........................... |
2,040 |
1,920 |
69 |
25 |
|||
11 ........................... |
2,160 |
2,040 |
75 |
26........................... |
5,400 |
5,076 |
303 |
12 ........................... |
2,304 |
2,160 |
84 |
27.. |
5 724 |
5 400 |
aan |
13 ........................... |
2,436 |
2,304 |
90 |
28 |
|||
14 ........................... |
2,640 |
2,436 |
102 |
29.......................... |
6,360 |
6,036 |
378 |
15 ........................ |
2,844 |
2,640 |
114 |
30........................... |
6,684 |
6,360 |
399 |
b) Befattningar vid lots- och fyrstaten.
Lönegrad |
Pensions- underlag |
Pen-sions-avdrag kr. |
Lönegrad |
Pensione- nnderlag |
Pen-sions-avdrag kr. |
||
man kr. |
kvinna kr. |
man kr. |
kvinna kr. |
||||
1 .............................. |
1,320 |
1,236 |
36 |
8 ........................ |
2,040 |
1,920 |
69 |
2 ............................. |
1,476 |
1,404 |
42 |
||||
3 .............................. |
1,560 |
1,476 |
45 |
10 .......................... |
2,304 |
2,160 |
84 |
4 .............................. |
1,644 |
1,560 |
48 |
11 ........................... |
3,684 |
3,444 |
174 |
5 .............................. |
1,716 |
1,644 |
51 |
12 .......................... |
5,400 |
5,076 |
303 |
6 .............................. |
1,824 |
1,716 |
57 |
13 ........................... |
5,724 |
5,400 |
330 |
7 .............................. |
1,920 |
1,824 |
63 |
2. För lotspersonal, berättigad till andel i lotspenningar och tillhörande
10:e lönegraden, utgör pensionsunderlaget 2,436 kronor för man och
2,304 kronor för kvinna samt pensionsavdraget 90 kronor. För övrig
till andel i lotspenningar berättigad lotspersonal skola tillämpas de pen
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
57
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
sionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast högre
än den, till vilken vederbörande befattning hör.
3. I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äger
Kungl. Maj:t bestämma den lönegrad, till vilken befattningen är att i pensionshänseende
hänföra, eller ock fastställa särskilt pensionsunderlag och
pensionsavdrag för densamma. Vad nu är sagt äger ock avseende å i 1
mom. nämnd tjänst för det fall, att slutlönen i densamma fastställts till annat
belopp än det, som normalt gäller såsom slutlön för extra ordinarie
befattningar i den lönegrad, tjänsten tillhör.
4. För tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid skall vidtagas en mot
avkortningen svarande minskning av pensionsavdraget.
29 §.
För icke-ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande
ordinarie tjänst. Där sådan motsvarighet saknas eller där särskilda
skäl till avvikelse föreligga, fastställer Kungl. Majit pensionsåldern.
Tjänsteman må icke i något fall bibehållas i tjänst längre tid än två
år utöver pensionsåldern.
30 §.
Bestämmelserna i 17 § 1 mom. angående förtidspension och i 22 § angående
uppskjuten livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande
icke-ordinarie tjänsteman; dock att vid beräkning av uppskjuten
livränta för tjänsteman, vilken blivit dömd till avsättning på grund av
förbrytelse i tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten,
den intjänta pensionen skall i varje fall minskas med två tredjedelar.
5 kap.
Reglementets tillämplighet m. m.
31 §.
Varder ordinarie tjänsteman, som avses i detta reglemente, utan ändring
beträffande innebavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken
reglementet icke äger tillämpning, skall han, så länge han kvarstår i den
tjänsten, fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.
32 §.
Därest justitieråd eller regeringsråd
avgått från sin tjänst för utövande
av statsrådsämbete eller
för tillträdande av annan stats
-
32 §.
Därest justitieråd eller regeringsråd
avgått från sin tjänst för utövande
av statsrådsämbete eller
för tillträdande av annan stats
-
58
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
tjänst eller för fullgörande av något
av Kungl. Majit meddelat uppdrag,
för vilket ersättning av statsmedel
utgår, skall, så länge lian
innehar befattningen eller uppdraget,
i pensionshänseende så anses,
som örn han alltjämt kvarstode i
sin förra tjänst, varvid han i förekommande
fall har att å sin avlöning
eller ersättning vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande
pensionsavdrag för justitieråd eller
regeringsråd.
Vad sålunda stadgats gäller även
beträffande justitieråd eller regeringsråd,
som innehaft statsrådsämbete
och omedelbart efter avgången
från detta ämbete erhåller
befattning eller uppdrag, som nyss
sagts.
Utskottets förslag:
tjänst eller för fullgörande av något
av Kungl. Majit meddelat uppdrag,
för vilket ersättning av statsmedel
utgår, skall, så länge han
innehar sådan befattning eller sådant
uppdrag, i pensionshänseende
så anses, som örn han alltjämt
kvarstode i justitieråds-, respektive
regering srådsämbetet; dock att
härvid i fråga örn skyldighet att
avgå från tjänst, som ej är att
hänföra till domarämbete, de i 12
§ 2—4 mom. givna bestämmelserna
skola äga tillämpning.
33 i
Har ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman försatts i disponibilitet
och åtnjuter han exspektansarvode eller annan eljest med rätt till
pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande
pensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,
skall han vara underkastad bestämmelserna i detta reglemente,
varvid för honom skola tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,
som gälla för nämnda befattning. Sådan tjänsteman äger såsom
tjänstår tillgodoräkna tid, under vilken han haft att vidkännas pensionsavdrag
å exspektansarvode eller annan avlöning, som nyss sagts.
34 $.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av reglementet, meddelas av Kungl. Majit.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1935, från och med vilken dag
vad i lag eller annan av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift
finnes stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla,
så vitt angår tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
59
övergångsbestämmelser.
1. För bestämmande av beloppet
av pension, eller av uppskjuten livränta
skall den, som vid reglementets
ikraftträdande innehar sådan
ordinarie eller extra ordinarie
tjänst eller tjänst å extra stat, å
vilken reglementet erhåller tilllämpning,
äga att såsom tjänstår
tillgodoräkna före ikraftträdandet
förfluten tjänstetid, i den mån densamma
fått tillgodoräknas såsom
tjänstår enligt de för ordinarie
tjänstemän vid det verk eller den
förvaltningsgren, befattningshavaren
tillhör, före ikraftträdandet
gällande pensioneringsbestämmelserna.
För den, vilken vid ikraftträdandet
innehar tjänst vid postverket,
telegrafverket, statens
järnvägar eller statens vattenfallsverk,
må dock av tid, som ordinarie
tjänsteman enligt lagen den 4
juni 1920 angående rätt till tjänstepension
för ordinarie tjänstemän
vid nämnda verk icke ägt
räkna såsom avgiftsår eller som
extra ordinarie tjänsteman, vilken
är delägare i kassa för pensionering
av icke-ordinarie personal i
statens tjänst, ej ägt tillgodoräkna
såsom tjänst år för bestämmande
av av giftspension, tillgodoräknas
endast två tredjedelar.
Vad nu stadgats skall icke föranleda inskränkning i den rätt till tjänstårsberäkning,
som må tillkomma tjänsteman enligt bestämmelserna i 3
Tjänsteman, för vilken till följd
av reglementets bestämmelser angående
pensionsålder skyldighet
att avgå från tjänsten inträder vid
tidigare tidpunkt än med tillämp
-
1. För bestämmande av beloppet
av pension eller av uppskjuten
livränta skall den, som vid reglementets
ikraftträdande innehar
sådan ordinarie eller extra ordinarie
tjänst eller tjänst å extra
stat, å vilken reglementet erhåller
tillämpning, äga att såsom
tjänstår tillgodoräkna före ikraftträdandet
förfluten tjänstetid, i
den mån densamma fått tillgodoräknas
såsom tjänstår enligt de
för ordinarie tjänstemän vid det
verk eller den förvaltningsgren,
befattningshavaren tillhör, före
ikraftträdandet gällande pensioneringsbestämmelserna.
För den, vilken
vid ikraftträdandet innehar
tjänst vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar eller statens
vattenfallsverk, må dock av tid,
som ordinarie tjänsteman enligt
lagen den 4 juni 1920 angående
rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid nämnda verk
icke ägt räkna såsom avgiftsår,
tillgodoräknas endast två tredjedelar.
60
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
ning av de för honom omedelbart
före reglementets ikraftträdande
gällande stadgandena, må såsom
tjänstår för bestämmande av beloppet
av pension eller av uppskjuten
livränta jämväl tillgodoräkna,
om av gångsskyldigheten inträder
före den 1 juli 1938, hela
den tid, varmed pensionsåldern blivit
genom reglementets bestämmelser
nedsatt, om av gång sskyldigheten
inträder under tiden 1 juli
1938—30 juni 1939 nämnda tid minskad
med ett år, örn avgångsskyldigheten
inträder under tiden
1 juli 1939—30 juni 1940 samma tid
minskad med två år och så vidare.
Utskottets förslag:
2. Innehavare av domarämbete,
vilken på grund av stadgandet i
12 § 1 morn. a) är skyldig att avgå
från tjänsten före den 1 juli 1938,
äger utan hinder av nämnda stadgande
kvarstå i tjänst intill fyllda
sextionio år.
Innehavare av domarämbete, vilken
på grund av omförmälda stadgande
är skyldig att avgå från
tjänsten under tiden 1 juli 1938—30
juni 1939, äger utan hinder av stadgandet
kvarstå i tjänst intill fyllda
sextioåtta år.
3. Har annan ordinarie tjänsteman
än i punkt 2 här ovan avses
genom reglementets bestämmelser
fått den för honom omedelbart före
reglementets ikraftträdande gällande
pensionsåldern nedsatt med två
år eller mera och är han skyldig att
avgå från tjänsten före den 1 juli
1938, skall för honom gälla en pensionsålder,
som med följande antal
år överstiger den i reglementet
stadgade pensionsåldern, nämligen
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
61
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
med ett år, om den förutvarande
pensionsåldern nedsatts med
två år,
med två år, om pensionsåldern
nedsatts med tre år,
med tre år, örn pensionsåldern
nedsatts med fyra år, samt
med fyra år, örn pensionsåldern
nedsatts med fem år eller mera.
Har tjänsteman, som i denna
punkt avses fått pensionsåldern
nedsatt med tre år eller mera och
är han skyldig att avgå från tjänsten
under tiden 1 juli 1938—30
juni 1939, skall för honom gälla
en pensionsålder, som överstiger
den i reglementet stadgade med ett
år, örn nedsättningen uppgår till
tre år, med två år örn nedsättningen
uppgår till fyra år samt med
tre år, örn nedsättningen uppgår
till fem år eller mera.
Har tjänsteman fått pensionsåldern
nedsatt med fyra år eller
mera och är han skyldig att avgå
från tjänsten under tiden 1 juli
1939— 30 juni 19iO, skall för honerin
gälla en pensionsålder, som överstiger
den i reglementet stadgade
med ett år, örn nedsättningen utgör
fyra år, och med två år, örn
nedsättningen utgör fem år eller
mera.
Har tjänsteman fått pensionsåldern
sänkt med fem år eller
mera och är han skyldig att avgå
från tjänsten under tiden 1 juli
1940— 30 juni 1941, skall för honom
gälla en pensionsålder, som med
ett år överstiger den i reglementet
stadgade.
Såsom förutsättning för tillämpning
av vad i denna punkt stadgas
gäller, att tjänsteman inom
62
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj-.ts förslag:
2. I fråga om rätt att vid tilllämpning
av stadgandena i 4 § tillgodoräkna
tjänstår skall, utan hinder
av den i andra stycket av sagda
paragraf stadgade begränsningen,
beträffande nedan angivna befattningshavare
iakttagas,
Utskottets förslag:
viss av Kungl. Maj:t fastställd tid
hos vederbörande myndighet anmält
sin önskan att kvarstå i tjänst
efter uppnåendet av den i reglementet
stadgade pensionsåldern.
4. Har tjänsteman, för vilken
till följd av reglementets bestämmelser
skyldighet att på grund av
uppnådd levnadsålder avgå från
tjänsten inträder tidigare än enligt
de omedelbart före reglementets
ikraftträdande gällande stadgandena,
under kortare tid än tre
år innehaft den tjänst, från vilken
avgång äger rum, skall för honom,
utan hinder av vad i 14 § 2 mom.
föreskrives, beloppet av hel pension
vara lika med det för tjänsten
stadgade pensionsunderlaget.
5. I fråga om rätt att vid tillämpning
av stadgandena i 4 § tillgodoräkna
tjänstår skall, utan hinder
av den i andra stycket av sagda
paragraf stadgade begränsningen,
beträffande nedan angivna befattningshavare
iakttagas,
a) att tjänsteman vid telegrafverket, vilken antingen den 30 juni 1920
var delägare i telegrafverkets pensionsinrättning eller ock vid statens övertagande
av aktiebolaget Stockholmstelefons anläggningar övergått till
statstjänst och för vilken pensionsavgifter erlagts enligt de för nämnda
pensionsinrättning gällande grunderna, skall äga tillgodoräkna den tid,
som må hava förflutit från det han uppnått en levnadsålder av tjugufem
år och intill dess han erhållit ordinarie befattning vid verket;
b) att tjänsteman vid statens järnvägar, vilken före den 1 januari 1911
erhållit ordinarie befattning vid verket, skall äga tillgodoräkna den tid,
som må hava förflutit från det han uppnått en levnadsålder av trettio år
och intill ordinärieblivandet; samt
c) att tjänsteman vid statens vattenfallsverk, vilken vid statens övertagande
av företag, tillhörande Nya Trollhätte kanalbolag eller Södertälje
kanal- och slussverksaktiebolag, övergått i statstjänst och som före den
1 juli 1920 erhållit ordinarie befattning vid statens vattenfallsverk, skall
äga tillgodoräkna den tid, under vilken han innehaft sådan anställning vid
vederbörande enskilda företag samt vid Trollhätte kanal- och vattenverk
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
63
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
eller vid statens vattenfallsverk, som av vattenfallsstyrelsen prövas jäm -
förlig med ordinarie tjänst.
3. Därest vid tillämpning av
stadgandet i 14 § 2 mom. hänsyn
skall tagas till tjänstemans pensionsunderlag
för tid, innan reglementet
blivit gällande för honom,
skall därvid så anses, som örn för
tjänstemannen gällt det pensionsnnderlag,
som vid pensioneringstillfället
är fastställt för den
tjänst, han under nämnda tid innehaft,
eller för därmed närmast
jämförlig tjänst.
4. Har tjänsteman, som före reglementets
ikraftträdande på grund
av egen ansökning eller till följd
av något sitt förvållande förflyttats
till tjänst med lägre pensionsunderlag,
jämlikt då gällande bestämmelser
erlagt pensionsavgift,
såsom örn han kvarstått i den
tjänst, från vilken förflyttning
skett, skall för honom från och
med reglementets ikraftträdande i
fråga örn pensionsavdrag tillämpas
vad enligt reglementet gäller
för den högre tjänsten, varemot
pensionsunderlaget anses lika med
det för den lägre tjänsten fastställda
underlaget, förhöjt med en tredjedel
av skillnaden mellan pensionsunderlagen
för de båda tjänsterna.
5. Örn den, som är berättigad
till pension enligt detta reglemente,
tillika är berättigad till pension
från pensionsförsäkringsfonden
på grund av inbetalning till
pensionsstyrelsen jämlikt stadgande
i tidigare gällande författning
rörande pensionering av i statens
tjänst anställd personal, räknas
6. Därest vid tillämpning av
stadgandet i 14 § 2 mom. hänsyn
skall tagas till tjänstemans pensionsunderlag
för tid innan reglementet
blivit gällande för honom,
skall därvid så anses, som örn för
tjänstemannen gällt det pensionsunderlag,
som vid pensioneringstillfället
är fastställt för den
tjänst, han under nämnda tid innehaft,
eller för därmed närmast
jämförlig tjänst.
7. Har tjänsteman, som före reglementets
ikraftträdande på grund
av egen ansökning eller till följd
av något sitt förvållande förflyttats
till tjänst med lägre pensionsunderlag,
jämlikt då gällande bestämmelser
erlagt pensionsavgift,
såsom örn han kvarstått i den
tjänst, från vilken förflyttning
skett, skall för honom från och
med reglementets ikraftträdande i
fråga örn pensionsavdrag tillämpas
vad enligt reglementet gäller för
den högre tjänsten, varemot pensionsunderlaget
anses lika med det
för den lägre tjänsten fastställda
underlaget, förhöjt med en tredjedel
av skillnaden mellan pensionsunderlagen
för de båda tjänsterna.
8. Örn den, som är berättigad
till pension enligt detta reglemente,
tillika är berättigad till pension
från pensionsförsäkringsfonden
på grund av inbetalning till
pensionsstyrelsen jämlikt stadgande
i tidigare gällande författning
rörande pensionering av i statens
tjänst anställd personal, räknas
64
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
sistnämnda pension såsom del av
den honom enligt detta reglemente
tillkommande pensionen, vilken
alltså skall minskas med det belopp,
som pensionstagaren sålunda
äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.
6. Därest ordinarie tjänsteman
skulle vid avgång ur tjänst bava
enligt de bestämmelser, som i fråga
örn pensionsunderlag eller för bel
pension erforderligt antal tjänstår
gällde för honom omedelbart innan
detta reglemente blev å honom tilllämpligt,
kommit i åtnjutande av
högre pensionsbelopp för den av
honom innehavda tjänsten än med
tillämpning av reglementets bestämmelser,
skall pensionen utgå
med det högre beloppet.
7. I fråga örn pension åt distriktsveterinär,
vilken till följd av
statens övertagande av distriktsveterinärväsendet
övergått i statens
tjänst, är särskilt stadgat.
Utskottets förslag:
sistnämnda pension såsom del av
den honom enligt detta reglemente
tillkommande pensionen, vilken
alltså skall minskas med det belopp,
som pensionstagaren sålunda
äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.
9. Därest ordinarie tjänsteman
skulle vid avgång ur tjänst hava
enligt de bestämmelser, som i fråga
örn pensionsunderlag eller för hel
pension erforderligt antal tjänstår
gällde för honom omedelbart innan
detta reglemente blev å honom tilllämpligt,
kommit i åtnjutande av
högre pensionsbelopp för den av
honom innehavda tjänsten än med
tillämpning av reglementets bestämmelser,
skall pensionen utgå
med det högre beloppet.
10. I fråga örn pension åt distriktsveterinär,
vilken till följd av
statens övertagande av distriktsveterinärväsendet
övergått i statens
tjänst, är särskilt stadgat.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
65
Bilaga A.
Förteckning
angivande de i 14 § 1 moni. civila tjänstepensionsreglementet avsedda
ordinarie befattningar, beträffande vilka det för hel pension erforderliga
antalet tjänstår utgör tjugufem.
Verk och befattningar |
Verk och befattningar |
1. Allmänna ci vilter valt ningen. Fångvårdsstaten. Lantbruksinspektor |
Musikaliska akademien med musik-konservatoriel. Sekreterare Lärare |
Statens uppfostringsanstalt ä Bona. |
Universitetet i Uppsala. Fogde |
Yrkesinspektionen. Underinspektör |
Taridläkarinstitutet. Lärare |
Statens tvångsarbetsanstalter. |
Farmaceutiska institutet. Professor |
Statens alkoholistanstalt å Venngarn. |
Tekniska högskolan. Professor |
Prooinsialläkarstaten. Förste provinsialläkare Provinsialläkare |
Chalmers tekniska institut. Professor Andre lärare |
Statens sinnessjukhus. Förestånderska Översköterska Sköterska |
Gymnastiska centralinstitutet. Lärare i fysisk fostran Lärarinna i fysisk fostran |
Barnmorskelåroanstalterna. Överlärare |
Statskonsulenter. Statskonsulent |
Landsstaten. Landshövding Naturhistoriska riksmuseet. |
Centralanstalten för försöksväsendet på Avdelningsföreståndare |
Professor och avdelningsföreståndare |
Statens växtskyddsanslalt. |
Akademien för de fria konsterna med Professor |
Avdelningsföreståndare Lantbruks högskolan. |
Lärare i etsning |
Professor |
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 60.
66 Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
Verk och befattningar |
Verk och befattningar |
Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet |
Sprängämnesinspektionen. |
vid Alnarp. Professor |
Sprängämnesinspektör |
Veterinärhögskolan. |
Statens elektriska inspektion. |
i Professor |
Statsinspektör över elektriska starkströms- |
Statens centrala frökontrollanstalt. |
anläggningar |
j Föreståndare |
Fartggsinspektionen. |
Skogshögskolan. 1 Professor |
Förste fartygsinspektör |
I Lektor |
Andre fartygsinspektör |
Statens skogsförsöksanstalt. |
|
Avdelningsföreståndare |
2. Affärsdrivande verk. |
Bergsstaten. |
|
Bergmästare |
Telegrafverket. |
Gruvingenjör |
Rikstelefonist |
Utskottets förslag:1
Bilaga. A.
Förteckning
angivande de i 14 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet avsedda
ordinarie befattningar, beträffande vilka det för hel pension erforderliga
antalet tjänstår utgör tjugufem.
Verk och befattningar |
Verk och befattningar |
Statens alkoholistanstalt å Venngarn. |
|
1. Allmänna civilförvaltningen. |
Lantbruksinspektor |
Statens uppfostringsanstalt å Bona. |
Provinsialläkarstalen. Förste provinsialläkare Provinsialläkare |
Yrkesinspektionen. |
|
Underinspektör |
Statens sinnessjukhus. |
Förestånderska |
|
Statens tvångsarbetsanstalten. |
Översköterska |
Lantbruksinspektor |
Sköterska |
1 Utskottets förslag skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag endast såtillvida, att en i Kungl.
Maj:ts förslag under rubriken »Fångvårdsstaten» upptagen befattning såsom lantbruksinspektor
icke upptagits i utskottets förslag.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. 67
Utskottets förslag:
Verk och befattningar |
Verk och befattningar |
Barnmorskelåroanstalterna. |
Statens växtskyddsanstalt. |
Överlärare |
Avdelningsföreståndare |
Landsslaten. |
Lantbrukshögskolan. |
Landshövding |
Professor |
Naturhistoriska riksmuseet. Professor och avdelningsföreståndare |
Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet Professor |
Akademien, för de fria konsterna med |
Veterinärhögskolan. |
Professor |
Professor |
Lärare i etsning |
Statens centrala frökontrollanstalt. |
Musikaliska akademien med musik-konservatoriel. |
Föreståndare |
Sekreterare |
Skogshögskolan. |
Lärare |
Professor |
Lektor |
|
Universitetet i Uppsala. |
j |
Fogde |
Statens skogsförsöksanstalt. |
Tandläkarinstitutet. |
Avdelningsföreståndare |
Lärare |
Bergsstaten. |
Farmaceutiska institutet. Professor |
Bergmästare Gruvingeniör |
Tekniska högskolan. Professor |
Språngämnesinspektionen. |
Chalmers tekniska institut. Professor Andre lärare |
Statens elektriska inspektion. Statsinspektör över elektriska starkströms-anläggningar |
Ggmnastiska centralinstitutet. Lärare i fysisk fostran Lärarinna i fysisk fostran |
Forty gsinspektionen. Förste fartygsinspektör Andre fartygsinspektör |
Statsko nsulenter. |
|
Statskonsulent |
2. Affärsdrivnnde verk. |
Centralanstalten för försöksväsendet på Avdelningsföreståndare |
Telegrafverket. Hikstelefonist |
68
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Bilaga B.
Kungl. Maj:ts förslag:
Åldersförteckning tillhörande 19 § civila tjänstepensionsreglementet.
För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår nedan angivna
antal levnadsår.
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
1. Allmänna civilförvaltningen. |
Flyinge hingstdepå och stuteri. |
||
Beridare....................................... |
60 |
||
Sjökarteverket. |
|||
Ritare eller gravör........................ |
63 |
Strömsholms hingstdepå. |
|
Beridare....................................... |
60 |
||
Yrkesinspektionen. |
|||
Yrkesinspektör.............................. |
63 |
Rikets allmänna kartverk. |
|
Skogs- och llottledsinspektör........... |
63 |
Gravör eller heliogravyrritare ......... |
63 |
Yrkesinspektris............................ |
63 |
Lotsverket. |
|
Yrkesinspektörsassistent................. |
63 |
Lotsstyrelsen: |
|
Yrkesinspektrisassistent.................. |
63 |
Fyringenjör .............................. |
63 |
Underinspektör............................. |
63 |
Byggmästare.............................. |
63 |
Verkmästare .............................. |
63 |
||
Medicinalstyrelsen. |
|||
Inspektris över sjuksköterskeväsendet |
63 |
Lots- och fyrstaten: |
|
Befälhavare å lotsverkets ångfartyg |
63 |
||
Statens sinnessjukhus. |
|||
Sjukvårdspersonal: |
2. Afiärsdrivande verk. |
||
Uppsyningsman av 1 klass ......... |
60 |
Telegrafverket. |
|
Förestånderska av 1 klass ■ ......... |
55 |
||
Linjemästare ................................. |
63 |
||
Förestånderska av 2 klass............ |
55 |
||
Verkmästare ................................. |
63 |
||
Översköterska ........................... |
55 |
||
Ritare .......................................... |
63 |
||
Verkstadsmästare........................... |
63 |
||
Ekonomipersonal: |
Rikstelefonist................................ |
55 |
|
Maskinmästare av 1 klass............ |
63 |
||
Statens järnvägar. |
|||
Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen. |
Överbanmästare .......................... |
63 |
|
Byråchef och broinspektor ............ |
63 |
Ledningsmästare ........................... |
63 |
Väginspektör................................. |
63 |
Ritare.......................................... |
63 |
Maskininspektör ........................... |
63 |
||
Statens vattenfallsverk. |
|||
Vågorganisationen i länen■ |
Maskinmästare .............................. |
63 |
|
Vägingenjör ................................. |
63 |
Ritare .......................................... |
63 |
Gymnastiska centralinstitutet. |
Stationsmästare.............................. |
63 |
|
Lärare i fysisk fostran .................. |
60 |
Övermontör ................................ |
63 |
Lärarinna i fysisk fostran............... |
60 |
Förste maskinist ........................... |
63 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
69
Bilaga B.
Utskottets förslag:
Åldersföinteckning tillhörande 19 § civila tjänstepensionsreglementet.
För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår nedan angivna
antal levnadsår.
Verk ock befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
1. Civila verk i allmänhet. |
U trikesdeparleir.entet. |
||
TT | • | . |
63 |
||
Förste expeditionsvakt (förste expedi- |
Sjökart sverket. |
||
tionsvakt, tillika portvakt; förste |
Ritare eller gravör ........................ |
63 |
|
vaktmästare; vaktmästare; vakt- |
Yrkesinspektionen. |
||
mästare och maskinist; vaktmästare, |
Yrkesinspektör............................. |
63 |
|
tillika automobilförare; vaktmästare, |
Skogs- och flottledsinspektör ......... |
63 |
|
tillika maskinist och eldare; vakt- |
Yrkesinspektris......................,....... |
63 |
|
mästare, tillika portvakt, maskinist |
Yrkesinspektörsassistent ................. |
63 |
|
och planteringsvakt; vaktmästare, |
Yrkesinspektrisassistent .................. |
63 |
|
tillika preparator; vaktmästare, till- |
U nderinspektör.............................. |
63 |
|
lika trädgårdsskötare; akademi- |
Statens tvångsarbetsanstalter. |
||
vaktmästare; fakultetsvaktmästare; |
Assistent av 4:e klass ..................... |
63 |
|
kollegievaktmästare; laboratorie- |
Trädgårdsmästare........................... |
63 |
|
vaktmästare; ränteri- och kontors- |
Uppsyningsman .......................... |
63 |
|
vaktmästare; universitetsvaktmäs- |
Förste förman .............................. |
63 |
|
tare).......................................... |
63 |
Statens alkoholistanstalt å Venngarn. |
|
Expeditionsvakt (expeditionsvakt, till- |
Förste förman .............................. |
63 |
|
lika gårdskarl; vaktmästare; vakt- |
Maskinist .................................... |
63 |
|
mästare, tillika portvakt) ............ |
63 |
Medicinalstyrelsen. |
|
Inspektris över sjuksköterskeväsendet |
63 |
||
2. Allmänna civilförvaltningen. |
|||
Statens bakteriologiska laboratorium. |
|||
Fångvårdsstaten. |
Stallförman ................................. |
63 |
|
Assistent av 4:e klass..................... |
63 |
Statens sinnessjukhus. |
|
Uppsyningsman.............................. |
63 |
Kontorspersonal: |
|
Yrkesmästare av l:a klass............... |
63 |
Kassör....................................... |
63 |
Yrkesmästare av 2:a klass............... |
63 |
Kameralbiträde........................... |
63 |
Överkonstapel .............................. |
63 |
Sjukvårdspersonal: |
|
Statens uppfostringsanstalt å Bona. |
Uppsyningsman av l:a klass......... |
60 |
|
Uppsyningsman ........................... |
63 |
Förestånderska av l:a klass ......... |
55 |
Förste förman .............................. |
63 |
Förestånderska av 2:a klass ......... |
55 |
Maskinist .................................... |
63 |
Översköterska .......................... |
55 |
Eldare.......................................... |
63 |
Sköterska ................................ |
55 |
70
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Domänverket. |
63 |
||
Överjägmästare......... .................... |
63 |
63 |
|
Byrådirektör................................. |
63 |
60 |
|
Jägmästare.................................. |
63 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Utskottets förslag:
71
Verk och befattningar
Lev nadsår -
Ekonomipersonal:
Maskinmästare av lia klass
Maskinmästare av 2:a klass
Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Byråchef och broinspektor ■ .....
Väginspektör...............................
Maskininspektör .........................
Vägorganisationen i länen.
Vägingenjör ...............................
Statistiska centralbyrån.
Biblioteksassistent ......................
Riksråkenskapsverket.
Kameralbiträde...........................
Tullstaten.
Tullkontorist................................
Tullöveruppsyningsman ...............
Tulluppsyningsman.......................
Tillsyningsman ............................
Riksarkivet.
Eldare...................................•••••
Naturhistoriska riksmuseet.
Maskinist ..................................
Preparator..................................
Uppsyningsman............................
Akademien för de fria konsterna.
Eldare ........................................
Portvakt....................................
Musikaliska akademien.
Portvakt.....................................
Uppsala universitet.
Biblioteket:
Maskinist ...............................
Kansliet:
Portvakt..................................
Drätselverket:
Maskinist ..............................
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
Verk och befattningar
Lev nadsår -
Vetenskapliga institutioner och inrättningar
:
Preparator...............................
Instrumentmakare ....................
Maskinist ................................
Underträdgårdsmästare .............
Trädgårdsmedhjälpare.................
Lunds universitet.
Biblioteket:
Eldare......................................
Räntekammaren:
Eldare.....................................
Vetenskapliga institutioner och inrättningar:
Preparator
...............................
Underträdgårdsmästare ..............
Trädgårdsmedhjälpare.................
Karolinska mediko-kirurgiska
institutet.
Kansliet:
Maskinist och eldare ................
Vetenskapliga institutioner och in
rättningar:
Preparator................................
Tekniska högskolan.
Verkmästare ................................
Maskinist ...................................
Reparatör ...................................
Chalmers tekniska institut.
Maskinist ...................................
Eldare, tillika gårdskarl.................
Gymnastiska centralinstitutet.
Lärare i fysisk fostran ................
Lärarinna i fysisk fostran.............
Statens biografbyrå.
Maskinist ...................................
Kontorist ...................................
Kassör.........................................
Maskinist, tillika vaktmästare ........
Statens växtskyddsanstall.
Maskinist och vaktmästare ...........
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
60
60
63
63
63
63
63
72
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Utskottets förslag:
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Lantbrukshögskolan. |
Lots- och fyrstaten. |
||
Maskinist .................................... |
63 |
Personal å distriktsexpeditionerna: |
|
63 |
63 |
||
Lotspersonal: |
|||
Lantbruks-, mejeri- och trädgårds- |
63 |
||
institutet vid Alnarp. |
|||
Eldare.................................*• |
63 |
Personal å fyr: |
|
Distriktsfyrmästare ..................... |
63 |
||
Flyinge hingstdepå och stuteri. |
Fyrmästare å l:a klass fyr ......... |
63 |
|
Beridare....................................... |
60 |
Fyrmästare å 2:a klass fyr ......... |
63 |
Personal å lotsverkets ångfartyg: |
|||
Strömsholms hingstdepå. |
Befälhavare .............................. |
63 |
|
Beridare....................................... |
60 |
||
Patent- och registreringsverket. |
|||
Veterinär hög skolan. |
Eldare och maskinist..................... |
63 |
|
Maskinist .................................... |
63 |
||
Verkmästare ................................. |
63 |
Statens provningsansialt. |
|
Fodermarsk ................................. |
63 |
Verkmästare ................................. |
63 |
Ladugårdsförman........................... |
63 |
Förste laboratoriebiträde .............. |
63 |
Sjukvårdare ................................. |
63 |
Instrumentmakare ........................ |
63 |
Port- och telefonvakt ..................... |
63 |
||
Statens veterinärbakteriologiska |
3. Affärsdrivande verk. |
||
anstalt. |
|||
Stallförman ................................. |
63 |
Postverket. |
|
Förrådsmästare.............................. |
63 |
||
Statens centrala frökontrollanstalt. |
Förste postexpeditör ..................... |
63 |
|
Laboratoriebiträde ........................ |
63 |
Stationsmästare av klass 6 ............ |
63 |
Skogshögskolan. |
Transportmästare........................... |
63 |
|
Trädgårdsmästare och preparator ... |
63 |
Postexpeditör................................. |
63 |
63 |
63 |
||
Statens skogsförsöksanstalt. |
Tryckeriförman ........................... |
63 |
|
Laboratoriebiträde ........................ |
63 |
Brevbärarförman ........................... |
63 |
Stationsmästare av klass 7 ............ |
63 |
||
Lantmäteristy reisen. |
Stationsmästare av klass 8 ............ |
63 |
|
Arkivbiträde ................................. |
63 |
||
Telegrafverket. |
|||
Rikets allmänna kartverk. |
|||
Linjemästare................................ |
63 |
||
Gravör eller heliogravyrritare ......... |
63 |
Verkmästare ................................ |
63 |
Lotsstyrelsen. |
Ritare.......................................... |
63 |
|
63 |
63 |
||
63 |
63 |
||
63 |
63 |
||
Registrator.................................... |
63 |
Förste telegrafexpeditör .................. |
63 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Utskottets förslag:
73
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Förste vaktföreståndare .................. |
63 |
Statens vattenfallsverk. |
|
Telegrafexpeditör ........................... |
63 |
Driftverkmästare ........................... |
63 |
Kassör.......................................... |
63 |
Maskinmästare .............................. |
63 |
Kontorist ................................... |
63 |
Mätaretekniker.............................. |
63 |
Stationsförman.............................. |
63 |
Ritare.......................................... |
63 |
Förrådsförman .............................. |
63 |
Stationsmästare ........................... |
63 |
Inkasserare ................................. |
63 |
Övermontör ................................. |
63 |
Förste stationsbiträde..................... |
63 |
Byggmästare ................................. |
63 |
Rikstelefonist .............................. |
55 |
Förste maskinist ■■■■•»..................... |
63 |
Stationsbiträde........*..................... |
63 |
Reparationsmästare........................ |
63 |
Verkstadsmästare........................... |
63 |
||
Statens järnvägar. |
Befälhavare å bogserbåt.................. |
63 |
|
Stationsmästare av klass 5 ............ |
63 |
||
Förrådsmästare......................... |
bo |
||
Överbanmästare ........................... |
63 |
||
Förste kansliskrivare ..................... |
63 |
||
Ledningsmästare ........................... |
bo |
Kassör..........*............................... |
63 |
Ritare.......................................... |
63 |
||
Förrådsmästare.............................. |
63 |
Trädgårdsmästare......................... ■ ■ |
bo |
Förste kontorist ........................... |
bo |
||
Förste kansliskrivare .................... |
63 |
||
Muddermästare.............................. |
63 |
||
Stationsmästare av klass 6 ............ |
63 |
||
Slussmästare ................................ |
6o |
||
Trädgårdsmästare........................... |
63 |
63 |
|
Vagngårdsmästare........................... |
63 |
Förrådsförman ........................ ..... |
63 |
Förste kontorist ........................... |
63 |
||
Verkstadsförman ........................... |
63 |
||
Domänverket. |
|||
Kontorist .................................... |
63 |
||
Stallförman ................................. |
63 |
Överjägmästare.............................. |
63 |
Stationsmästare av klass 7 ............ |
63 |
Byrådirektör................................. |
63 |
Vagnförman ................................. |
63 |
Jägmästare.................................... |
63 |
Förrådsförman............................. |
63 |
Skogsskolföreståndare..................... |
63 |
Förste portvakt ........................... |
63 |
Skogsingenjör .............................. |
63 |
Trädgårdsförman ........................... |
63 |
Skogstaxator ................................. |
63 |
Portvakt...................................... |
63 |
Assistent....................................... |
HO |
2) för sin del godkänna följande såsom utskottets förslag
betecknade
74
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
Förslag
till
reglemente angående tjänstepension för arbetare i statens
tjänst (tjänstepensionsreglementet för arbetare).
1 §•
1. Detta reglemente äger tillämpning å sådana arbetare i statens tjänst,
vilka fylla ett fortlöpande örn ock endast för viss del av året förefintligt
behov av arbetskraft och. för vilka fastställts en arbetstid av normal omfattning.
Övergår arbetare från arbete av fortlöpande natur till annat
arbete, skall reglementet dock fortfarande tillämpas å honom.
2. Såsom förutsättning för reglementets tillämplighet gäller, att arbetaren
nått en levnadsålder av minst 21 år samt att hans anställning antingen
fortgått 21 månader i följd eller för vart och ett av tre på varandra
följande kalenderår omfattat minst 7 månader eller ock under fem
på varandra följande kalenderår omfattat tillhopa minst 30 månader.
Vad sålunda stadgats äger dock
icke tillämpning å arbetare, som
vid reglementets ikraftträdande är
delägare i kassa för pensionering
av icke-ordinarie personal i statens
tjänst.
Arbetare skall erhålla skriftligt bevis örn den tidpunkt, från vilken han
är underkastad reglementets föreskrifter.
3. Från tillämpningen av bestämmelserna i reglementet kunna genom
beslut av Kungl. Majit undantagas såväl den till visst förvaltningsområde
hörande arbetarpersonalen i dess helhet eller någon del av densamma
som ock arbetare, vilka i samband med statens övertagande av enskilt
företag övergått till anställning i statens tjänst. 2
2 §.
1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid, under vilken
arbetare vidkänts pensionsavdrag, varom förmäles i 3 och 4 §§.
2. Såsom tjänstår enligt detta reglemente skall jämväl tillgodoräknas
a) tid, under vilken arbetare, innan detta reglemente blivit tillämpligt
å honom, erlagt avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad
eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa;
b) två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare eljest, med eller utan
pensionsrätt, innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,
som i 1 § sägs; samt
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
75
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
c), i den mån så prövas skäligt, två tredjedelar av den tid, under vilken
arbetare, innan reglementet blev tillämpligt å honom, under de i 1 § 2
mom. angivna förutsättningarna i statens tjänst förrättat arbete, som icke
varit av fortlöpande natur, eller innehaft fast anställning vid armén, marinen
eller flygvapnet.
3. Har arbetare i samband med statens övertagande av enskilt företag
övergått till statens tjänst, beror på prövning i den ordning Kungl. Maj :t
föreskriver, örn och i vad mån tid, under vilken arbetaren innehaft anställning
hos det enskilda företaget, må tillgodoräknas honom såsom
tjänstår.
1 fråga om den, som före detta
reglementes ikraftträdande sålunda
övergått från enskilt företags
till statens tjänst, tillkommer det
vederbörande verks styrelse att besluta,
örn och i vad mån tjänstår
må tillgodoräknas arbetaren för
tid, under vilken lian innehaft anställning
hos det enskilda företaget.
4. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggandet av
rätt till pension, må icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom
tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annat arbete än det,
på vilket den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.
3 %.
Från och med den dag, arbetare erhåller pensionsrätt enligt detta reglemente,
och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår trettio
tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall han å sin avlöning
vidkännas pensionsavdrag till belopp, som framgår av bestämmelserna
i 4 §.
Vid tillämpning av detta stadgande må, utan avseende å vad i 2 §
2 och 3 mom. föreskrives, tid, som förflutit innan detta reglemente blivit
å arbetaren tillämpligt, räknas såsom tjänstår endast i den mån för sådan
tid erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd
pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa.
Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma
någon avlöning för den tidsperiod löneutbetalningen avser, skall
han icke heller vidkännas pensionsavdrag för nämnda tidsperiod.
4 §.
1. Arbetare skall tillhöra endera av nedanstående pensionsgrupper, för
vilka gälla följande pensionsunderlag och pensionsavdrag:
76
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Pensionsgrupper |
Pensions- underlag kronor |
1’ensionsavdrag kronor |
||||
man |
för månad |
för vecka |
||||
man |
kvinna |
man j kvinna |
||||
1. Arbetare i anställning, för vilken ej kräves |
1,476 1,644 |
1,104 1,236 |
3.50 4.— |
2.so 3.20 |
0.85 0.9 5 |
0.65 0.75 |
2. Arbetare i anställning, för vilken kräves sär-skild yrkesutbildning ........................... |
2. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, tillkommer det vederbörande
verks styrelse att meddela föreskrifter beträffande arbetarnas
placering i pensionsgrupper.
5 %.
1. Varder arbetare utan något sitt förvållande förflyttad till anställning
med lägre pensionsunderlag, skall i pensionshänseende för honom
fortfarande gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den anställning, han
vid förflyttningen innehade.
2. Har arbetare efter egen ansökning förflyttats till anställning med
lägre pensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av något
arbetarens förvållande, skall i pensionshänseende gälla vad som finnes
stadgat för den anställning, till vilken han förflyttats.
6 §.
Pensionsåldern inträder vid utgången av den månad, under vilken arbetaren
uppnår en levnadsålder av 60 år.
7 §.
Rätt att åtnjuta pension enligt detta reglemente tillkommer;
a) arbetare, som entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder (ålderspension);
b)
arbetare, som entledigas på grund därav, att han till följd av olycksfall
i arbetet blivit oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom
åliggande arbete (invalidpension);
c) arbetare, som entledigas på grund därav, att han till följd av sjukdom,
vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av
nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra
honom åliggande arbete, dock under förutsättning, att han vid entledigandet
kan räkna minst tio tjänstår (sjukpension).
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
77
Kungl. Maj:ts förslag:
8 §.
Utskottets förslag:
1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår sålunda,
att hel pension utgår, därest arbetaren kan räkna minst trettio tjänstår,
men eljest avkortad pension.
2. Hel pension sammanfaller
till beloppet med det för arbetaren
enligt detta reglemente gällande
pensionsunderlaget; dock att för
den, som under loppet av de senaste
tre åren före avgången innehaft
anställning inom skilda pensionsgrupper,
beloppet av hel pension
skall utgöra medeltalet av
de pensionsunderlag, vilka under
de tre senast förflutna åren före
avgången varit gällande för honom.
2. Hel pension sammanfaller till
beloppet med det för arbetaren enligt
detta reglemente gällande pensionsunderlaget;
dock att för den,
som under loppet av de senaste
tre åren före avgången innehaft
anställning inom skilda pensionsgrupper,
beloppet av hel pension
skall utgöra medeltalet av de
högsta pensionsunderlag, vilka under
vart och ett av de tre senast
förflutna åren före avgången varit
gällande för honom.
Därest härvid skall tagas hänsyn till tid före det reglementet vunnit
tillämpning å arbetaren, skall så anses, som örn för honom under sådan
tid gällt det pensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället är fastställt
för den pensionsgrupp, till vilken arbetaren skulle hava varit hänförd, örn
reglementet under ifrågavarande tid varit gällande för honom.
3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med
V120 för varje full fjärdedel av år, varmed tjänståren understiga trettio.
9 §.
Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för arbetaren
vid entledigandet gällande pensionsunderlaget.
10 §.
Sjukpension bestämmes enligt de i 8 § angivna grunderna, varvid emellertid
iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem
procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må
överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit arbetaren, därest
han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått i anställningen till pensionsålderns
inträde. I fråga örn arbetare, vilkens anställning varit begränsad
till del av år, skall därvid anställningen beräknas för tiden intill pensionsåldern
hava haft samma omfattning, som varit i medeltal för honom
gällande under de fem senast förflutna kalenderåren före entledigandet.
78
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
11 §.
Till ledning vid prövning av arbetares pensionsrätt skall hos vederbörande
myndigheter föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,
som utfärdas av Kungl. Majit.
12 §.
Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta
reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
13 §.
1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,
utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst
efter den, då avgång från anställningen ägt rum, till och med den dag,
då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.
2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis
utbetala återstående pensionsbelopp.
14 §.
1. Pension enligt detta reglemente må ej åtnjutas av den, som till följd
av fel eller försummelse skilts från sin anställning.
2. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av pensionen.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.
15 $.
1. Därest arbetare, som åtnjuter
invalid- eller sjukpension, erhåller
pension för annan statsanställning,
skall förstnämnda pension minskas
med ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av den lägre pensionen
eller, örn båda äro lika, av den
ena av dem.
2. Om arbetare, som är berättigad
till pension enligt detta regle
-
ra §.
Därest arbetare, som åtnjuter
invalid- eller sjukpension, erhåller
pension för annan statsanställning,
skall förstnämnda pension minskas
med ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av den lägre pensionen
eller, örn båda äro lika, av den ena
av dem.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
79
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
mente, tillika är berättigad till
pension från pensionsförsäkringsfonden
på grund av inbetalning till
pensionsstyrelsen jämlikt stadgande
i tidigare gällande författning
rörande pensionering av i statens
tjänst anställd personal, räknas
sistnämnda pension såsom del av
den honom enligt detta reglemente
tillkommande pensionen, vilken
alltså skall minskas med det belopp,
som pensionstagaren sålunda
äger utbekomma från pensionsförsäkringsf
onden.
16 §.
1. Arbetare, som avgår ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande
av pension enligt detta reglemente, är från och med avgången försäkrad
till erhållande av uppskjuten livränta till det belopp för år räknat,
som enligt försäkringsteknisk beräkning svarar mot den intjänta pensionen.
Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en pensionsålder av 63 år.
Därest antalet tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den
intjänta pensionen med två procent för varje felande helt tjänstår. För
arbetare, vilken entledigats på egen önskan eller ock till följd av fel eller
försummelse skilts från sin anställning, skall emellertid, där avdraget
härigenom blir större, den intjänta pensionen minskas, i förra fallet med
hälften och i senare fallet med två tredjedelar.
2. Arbetare skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång ur
statens tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.
3. Arbetare, vilken icke haft årsanställning utan varit anställd allenast
för viss del av varje år, skall vid tillämpning av stadgandena i denna
paragraf anses hava avgått ur statens tjänst, när han under ett helt kalenderår
icke haft anställning; och skall utfärdandet för honom av bevis,
varom förmäles i 2 moni., ske endast på därom gjord framställning.
4. Därest livränteförsälcrad person ånyo vinner anställning i statstjänst,
medförande rätt till pension, eller erhåller sådan befattning med pensionsrätt
i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,
i vilken tjänstår för pension må räknas för statsanställningen, upphör
hans rätt till livränta. Är jämväl den nya anställningen underkastad
bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna i 1 mom.
ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension för anställningen
hänsyn tagas till den tid, under vilken vederbörande förut inne
-
80
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
haft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 § må räknas honom
till godo såsom tjänstår för pension.
5. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl.
Maj:t, från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande
uppnått en levnadsålder av 63 år, till och med den månad, varunder livräntetagaren
avlider.
17 %.
1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas beträffande
arbetare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens
vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse samt
beträffande annan arbetare av den myndighet, Kungl. Majit bestämmer.
2. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.
18 $.
De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för reglementets
tillämpning, meddelas av Kungl. Majit.
Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1935, från och med vilken
dag vad i författning eller annan av Kungl. Majit utfärdad föreskrift
finnes stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, så vitt
angår arbetare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.
Övergångsbestämmelser.
1. Vad i 1 § 2 mom. stadgas angående
förutsättning för reglementets
tillämplighet skall icke utgöra
hinder för arbetare, som vid reglementets
ikraftträdande är delägare
i kassa för pensionering av ickeordinarie
personal i statens tjänst,
att omedelbart erhålla pensionsrätt
enligt reglementet.
2. Utan hinder av vad i 2 § 2
mom. b) föreskrives må arbetare,
som vid reglementets ikraftträdande
är delägare i kassa för pensionering
av icke-ordinarie personal i
statens tjänst, såsom tjänstår till
-
81
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
godoräkna två tredjedelar av den
tid före den 1 januari 1918, sani
han enligt för kassan g allande bestämmelser
ägt tillgodoräkna såsom
tjänstår, även om anställningen
under nämnda tid icke uppfyllt
de förutsättningar, örn vilka
i 1 § förmäles.
3. Arbetare, å vilken reglementet
med ikraftträdandet erhåller tillämpning
och som vid nämnda tidpunkt
ej är delägare i kassa för
pensionering av icke-ordinarie personal
i statens tjänst, må, om han
avgår med rätt till pension före
den 1 januari 1945 och därvid med
tillämpning av de i 2 § innefattade
bestämmelserna icke kan räkna
tjugufem tjänstår, av tid, varunder
han före ikraftträdandet innehaft
statsanställning av beskaffenhet
och under förutsättningar, som
i 1 § sägs, såsom tjänstår för pension
tillgodoräkna, i den mån så
erfordras för att uppbringa antalet
tjänstår till tjugufem, fyra femtedelar
örn avgången äger rum före
den 1 januari 1940 samt tre fjärdedelar
örn avgången äger rum
under tiden 1 januari 1941—31 december
1944.
4. I fråga örn arbetare, som före
reglementets ikraftträdande övergått
från enskilt företags till statens
tjänst i samband med statens
övertagande av sådant företag, tillkommer
det vederbörande verks
styrelse att besluta, om och i vad
mån tjänstår må tillgodoräknas arbetaren
för tid, under vilken han
innehaft anställning hos det enskilda
företaget.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. S sami. Förslag nr 41.
6
82
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
5. Om arbetare, som är berättigad
till pension enligt detta reglemente,
tillika är berättigad till
pension från pensionsförsäkringsfonden
på grund av inbetalning till
pensionsstyrelsen jämlikt stadgande
i tidigare gällande författning
rörande pensionering av i statens
tjänst anställd personal, räknas
sistnämnda pension såsom del av
den honom enligt detta reglemente
tillkommande pensionen, vilken
alltså skall minskas med det belopp,
som pensionstagaren sålunda
äger utbekomma från pensionsförsäkringsfanden.
6. Därest arbetare, som vid reglementets
ikraftträdande är delägare
i kassa för pensionering av ickeordinarie
personal i statens tjänst
och som före den 1 januari i945
avgår med rätt till pension enligt
reglementet, skulle med tillämpning
av den timlön, som för honom
i pensionshänseende gällde omedelbart
före reglementets ikraftträdande,
hava enligt de för kassan
gällande bestämmelserna kommit i
åtnjutande av högre pensionsbelopp
än enligt reglementets föreskrifter,
skall pensionen utgå med
det högre beloppet.
Vid tillämpning av stadgandet i
denna punkt skall till pension jämlikt
för kassan gällande bestämmelser
räknas jämväl pensionstilllägg
och pensionsförhöjningar enligt
vad örn dylika förmåner är
särskilt stadgat vid tiden för reglementets
ikraftträdande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
83
3) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade
grunder, utfärda bestämmelser angående pensionering
av arbetarpersonal, som icke erhåller pensionsrätt
enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare;
4)
besluta,
a) att pension och uppskjuten livränta, som beviljas
med tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet,
skola utgå
vid affärsdrivande verk av vederbörande verks
medel,
vid andra verk, vilkas omkostnader i allmänhet
gäldas av särskilda medel, från dessa medel, samt
vid övriga verk av de riksstatsanslag, vilka äro eller
må bliva avsedda för bestridande av pensionskostnader;
b)
att de anslag eller de medel, från vilka pension och
uppskjuten livränta sålunda utbetalas, skola beredas
gottgörelse från vederbörande pensionsfonder med belopp,
svarande mot pensionsfondernas efter fastställd
fördelningsgrund uträknade andel i utgifterna;
c) att pension och uppskjuten livränta, som beviljas
med tillämpning av tjänstepensionsreglementet för
arbetare, skola bestridas
vid telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk av de vid nämnda verk befintliga
pensionskassorna för pensionering av icke-ordinarie
personal,
vid andra affärsdrivande verk av vederbörande
verks medel, samt
vid övriga verk från det under riksstatens elfte
huvudtitel uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner
och understöd m. m.;
d) att de pensioner, vilka beviljas med tillämpning
av de av departementschefen förordade bestämmelserna
angående pensionering av arbetarpersonal,
som icke erhåller pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare, skola bestridas vid affärsdrivande
verk av vederbörande verks medel samt vid
övriga verk från nyssnämnda anslag till diverse pensioner
och understöd m. m.;
84
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
5) föreskriva,
a) att från de vid telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk befintliga pensionskassorna
för pensionering av icke-ordinarie personal skola efter
den 1 juli 1935 till vederbörande pensionsfonder överföras
de hos kassorna fonderade medel, som belöpa å
i kassorna delaktig icke-ordinarie personal i tjänstemannaställning,
b) att nämnda kassor skola från och med den 1 juli
1935 benämnas telegrafverkets, statens järnvägars,
respektive statens vattenfallsverks arbetarpensionskassa,
c) att avsättning av vederbörande verks medel
till ifrågavarande kassor skall tills vidare ske i enlighet
med nu gällande bestämmelser;
6) förklara, att å pensioner, som beviljas med
tillämpning av civila tjänstepensionsreglementet, tjänstepensionsreglementet
för arbetare eller av departementschefen
förordade bestämmelser angående pensionering
av arbetarpersonal, som icke erhåller pensionsrätt
enligt sistnämnda reglemente, ej må utgå
pensionstillägg eller pensionsförhöjning;
7) i fråga örn grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst förklara, att med avlöningsbelopp,
å vilket enligt gällande bestämmelser
dyrtidstillägg utgår, skall i fall, där vederbörande
tjänsteman eller arbetare har att vidkännas pensionsavdrag
å lönen, förstås lönens nettobelopp;
8) medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör
och postexpeditör samt förste telegrafexpeditör
och telegrafexpeditör, vilken enligt riksdagens beslut
personligen i lönehänseende placerats i lönegrad
närmast högre än den, till vilken vederbörande befattning
hör, må från och med den 1 juli 1935 tillämpas det
pensionsunderlag och det pensionsavdrag, som gäller
för den lönegrad, enligt vilken vederbörandes avlöning
utgår;
9) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat,
utfärda bestämmelser om förhöjda pensioner för vissa
rikstelefonister samt örn rätt för rikstelefonister att i
vissa fall för förhöjning av pensionsbeloppen fortfarande
erlägga tilläggsavgifter; samt
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
85
10) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret
1934/1935 av den i ordinarie staten för statens
pensionsanstalt upptagna anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare bereda medel för
den förstärkning av anstaltens personal, som kan bliva
erforderlig för anstaltens handläggning av vissa pensionsärenden
i enlighet med vad departementschefen
förordat;
B) att riksdagen, i anledning av motionen II: 603,
må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning angående ändrade
bestämmelser i fråga om tid för pensions utgående
efter pensionstagares frånfälle, såvitt angår
f. d. civila befattningshavare samt arbetare i statens
tjänst, som avgått med pension före ikraftträdandet
av de under A1) och 2) här ovan omförmälda pensionsreglementena,
samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda; samt
C) att motionerna 11 331, 346 och 355 samt II: 581
och 625, i den mån de icke kunna anses besvarade
genom vad utskottet i det föregående anfört, icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 maj 1934.
På bankoutskottets vägnar i
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Akerberg, Lindgren, Hansén, Ström i Lidköping, Ernfors,
Berling, Bodin och Silfverstolpe;
frän andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Ryberg, Paulsen, Wikström
och Severin.
Reservationer se sid. 93.
86
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Bilaga 7.
Översikt över utskottets förslag till övergångsbestämmelser i anledning
av sänkningen av pensionsåldrarna.
A. Andra tjänstemän än domare.
Förslagets innebörd framgår av följande tablå:
Avgångsskyldighet inträder enligt det nya |
Pensionsåldern sänkes med |
|
5 år l.o eller mera ar |
3 år 2 år 1 1 år |
|
Tjänstemannen må kvarstå elter den |
||
'' före 1/7 1938 .................................... |
4 3 |
2 1 — |
% 1938—3% 1939 ................................ |
3 2 |
1 - _ |
Vt 1939 -3% 1940 ................................ |
2 1 |
=____ |
V, 1940 — *% 1941 ................................ |
1 [■ - |
— | — — |
Verkningarna av utskottets förslag vid olika förekommande sänkningar
av pensionsåldern framgå av följande sammanställningar, varvid till en
början valts exempel, då befattningshavaren är född den 1 juli:
1) Sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år:
Avgångsskyldighet inträder
Befattningshavaren |
enligt nuvarande |
enligt det nya |
enligt övergångs- |
född |
bestämmelser |
reglementet |
regeln |
v, 1868 |
% (31/t) 19351 |
Vt 1935 |
% 1935 |
V, 1869 |
V, (31/t) 1936 |
% 1935 |
3 Vt 1935 |
V7 1870 |
% (31/t) 1937 |
31/t 1935 |
31/t 1936 |
V, 1871 |
V, (31/,) 1938 |
31/t 1936 |
3% 1937 |
Vt 1872 |
V, (8Vt) 1939 |
31/t 1937 |
31/t 1938 |
Vt 1873 |
Vt (31/t) 1940 |
S1/, 1938 |
31/t 1938 |
Vt 1874 |
V, (3,/t) 1941 |
31/t 1939 |
31/t 1939 |
2) Sänkning av |
pensionsåldern från |
67 till 63 år: |
|
V, 1868 |
Vt (31/t) 1935 |
V, 1935 |
Vt 1935 |
V? 1869 |
Vt (31/t) 1936 |
V, 1935 |
31/, 1935 |
1 Avgångsskyldighet inträder för närvarande enligt civila pensionslagen den dag, då åldersgränsen
uppnås, och enligt kommunikationsverkens pensionslag vid utgången av den månad,
då åldersgränsen uppnås.
2 Dag, då tjänstemannen — redan före reglementets ikraftträdande — uppnått den i reglementet
såsom pensionsålder angivna levnadsåldern.
Bankoutskottets |
utlåtande Nr 60. Avgångsskyldighet inträder |
87 |
|
Befattningshavaren |
enligt nuvarande |
enligt det nya |
enligt övergångs- |
född |
bestämmelser |
reglementet |
regeln |
V, 1870 |
V, (31/t) 1937 |
V, 1935 |
»i/, 1936 |
V, 1871 |
V, (3I/,) 1938 |
V, 1935 |
31/, 1937 |
Vt 1872 |
Vt (31/t) 1939 |
31/t 1935 |
3i/, 1938 |
V, 1873 |
Vt (31A) 1940 |
31/t 1936 |
31/, 1939 |
V, 1874 |
v, (31/t) 1941 |
31/t 1937 |
3Vt 1940 |
V, 1875 |
V, (3 Vt) 1942 |
3i/t 1938 |
3‘/, 1940 |
V, 1876 |
V, (3‘/,) 1943 |
3Vt 1939 |
31/, 1940 |
V, 1877 |
v, (3,/7) 1944 |
31/, 1940 |
3i/t 1940 |
Vt 1878 |
V7 (31/7) 1945 |
31/, 1941 |
31/7 1941 |
3) Sänkning av |
''pensionsåldern från 67 till 60 år 1: |
||
VT 1868 |
V7 (3,/7) 3935 |
i/7 1935 (Vt 1928) |.Vt 1935 C/t 1929) |
V, 1935 |
Vt 1869 |
V, (31/7) 1936 |
i/, 1935 |
|
Vt 1870 |
V, (31/7) 1937 |
V, 1935 (Vt 1930) |
1/7 1935 |
Vt 1871 |
v, (31/t) 1938 |
V, 1935 |
3i/, 1935 |
V, 1872 |
V, ,(31/7) 1939 |
V, 1935 |
3i/7 1936 |
V7 1873 |
V7 (51/7) 1940 |
V, 1935 |
31/7 1937 |
v, 1874 |
V7 (sl/7) 1941 |
V, 1935 |
31/7 1938 |
v, 1875 |
Vt(37t) 1942 |
3 V, 1935 |
3''/t 1939 |
V7 1876 |
V, (31/7) 1943 |
3Vt 1936 |
31/, 1940 |
Vt 1877 |
v7 (31/,) 1944 |
3Vt 1937 |
31/7 1941 |
Vt 1878 |
V, (31/7) 1945 |
31/7 1938 |
31/, 1941 |
Vt 1879 |
Vt (31/t) 1946 |
3''/, 1939 |
31/7 1941 |
V, 1880 |
Vt (3,/t) 1947 |
31/t 1940 |
31/7 1941 |
V7 1881 |
V7 (sl/7) 1948 |
»V, 1941 |
3V, 1941 |
v, 1882 |
V7 (31/7) 1949 |
31/t 1942 |
31/, 1942 |
4) Sänkning av |
pensionsåldern från 65 till 63 år: |
||
V, 1870 |
i/, (31/7) 1935 |
V, 1935 |
Vt 1935 |
V, 1871 |
V, (31/7) 1936 |
V, 1935 |
»V, 1935 |
V, 1872 |
V* (31/7) 1937 |
31/7 1935 |
3V, 1936 |
V7 1873 |
‘/, (31/t) 1938 |
31/7 1936 |
3 Vt 1937 |
Vt 1874 |
''A (31/t) 1939 |
3i/t 1937 |
3i/, 1938 |
V7 1875 |
Vt (31/t) 1940 |
31/7 1938 |
3i/, 1938 |
V, 1876 |
Vt (31/t) 1941 |
31/, 1939 |
3''/, 1939 |
1 Vid bifall till de av utskottet förordade jämkningarna i Kungl. Maj:ts förslag beträffande
pensionsåldrarna (Bilaga B till reglementet) kommer denna sänkning praktiskt taget icke att
förekomma.
88 Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
5) Sänkning av pensionsåldern från 65 till 60 år:
Avgångsskyldighet inträder
Befattningshavaren |
enligt nuvarande |
enligt det nya |
enligt övergångs- |
född |
bestämmelser |
reglementet |
regeln |
v, 1870 |
v, (W/f) 1935 |
V, 1935 |
V, 1935 |
V, 1871 |
y7 (3Vt) 1936 |
v, 1935 |
31/7 1935 |
v, 1872 |
V, (*Vt) 1937 |
v 7 1935 |
3,/7 1936 |
V, 1873 |
V, (31A) 1938 |
y7 1935 |
31/7 1937 |
v, 1874 |
V, (3I/7) 1939 |
V, 1935 |
3i/7 1938 |
V 7 1875 |
Vi (''Vi) 1940 |
sl/7 1935 |
31/7 1939 |
V, 1876 |
Vt (81/t) 1941 |
3,/7 1936 |
31/7 1940 |
V, 1877 |
V, (31/t) 1942 |
31/7 1937 |
31/7 1941 |
■/, 1878 |
Vt (37t) 1943 |
31/7 1938 |
31/7 1941 |
V, 1879 |
V7 (m/t) 1944 |
31/7 1939 |
31/7 1941 |
>/7 1880 |
V, (3,/t) 1945 |
31/7 1940 |
sl/7 1941 |
v, 1881 |
Vt (*''/t) 1946 |
31/7 1941 |
3V, 1941 |
Vt 1882 |
Vt CVt) 1947 |
3,/7 1942 |
31/7 1942 |
6) Sänkning av pensionsåldern från 64 till 60 år: |
|||
v, 1871 |
81/7 1935 1 |
v, 1936 |
v, 1935 |
‘/t 1872 |
31/7 1936 |
v, 1935 V7 1935 |
31/7 1935 |
V, 1873 |
SI/7 1937 |
31/7 1936 |
|
V7 1874 |
31/, 1938 |
Vt 1935 |
31/7 1937 |
J/7 1875 |
sl/7 1939 |
31/7 1935 |
31/7 1938 |
V7 1876 |
sl/7 1940 |
31/7 1936 |
31/7 1939 |
x/7 1877 |
3i/7 1941 |
31/7 1937 |
31/7 1940 |
V, 1878 |
3i/7 1942 |
31/7 1938 |
31/7 1940 |
V, 1879 |
sl/7 1943 |
31/7 1939 |
31/7 1940 |
V, 1880 |
81/7 1944 |
31/t 1940 |
31/7 1940 |
V, 1881 |
31/7 1945 |
31/7 1941 |
31/7 1941 |
7) Sänkning |
av pensionsåldern från |
63 till 60 år: |
|
v, 1872 |
31/7 1935 2 |
V, 1935 |
V, 1935 |
V7 1873 |
s,/7 1936 |
‘/7 1935 |
sl/7 1935 |
V7 1874 |
31/7 1937 |
v, 1935 |
31/7 1936 |
V, 1875 |
31/7 1938 |
31/7 1935 |
31/7 1937 |
1 Pensionsåldern 64 år förekommer endast vid kommunikationsverken.
2 Pensionsåldern 63 år förekommer endast vid kommunikationsverken.
Befattningshavaren
född
v, 1876
V, 1877
V, 1878
*/7 1879
V, 1880
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Avgångsskyldighet inträder
enligt nuvarande enligt det nya enligt övergångsbestämmelser
reglementet regeln
31/. 1939 31A 1936 37t 1938
si/ 1940 3 Vt 1937 31/t 1939
3 V, 1941 3,/t 1938 31/t 1939
3i/ 1942 31/t 1939 31/7 1939
3 7, 1943 377 1940 3 7, 1940
8) Sänkning av
7, 1873
7, 1874
7, 1875
7, 1876
7, 1877
V7 1878
7, 1879
pensionsåldern från 62 till 60 år:
7, 1935 1
77 1936
7, 1937
7, 1938
7, 1939
7, 1940
7, 1941
7, 1935
(7t 1933)
7, 1935
(7t 1934)
377 1935
37, 1936
377 1937
37, 1938
377 1939
7, 1935
37, 1935
37, 1936
37, 1937
377 1938
37, 1938
37, 1939
Härefter upptagas exempel, utvisande verkningarna av utskottets förslag
vid sänkning av pensionsåldern från 67 till 65 år och från 67 till 63 år i
fall, då befattningshavaren är född den 1 januari:
1) Sänkning av |
pensionsåldern från 67 |
£5 år. |
|
7, 1869 |
71 (87i) 1936 |
7, 1935 |
7, 1935 |
7j 1870 |
7j («/,) 1937 |
77 1935 |
»7j 1936 |
7, 1871 7t 1872 7j 1873 |
7i (37i) 1938 7i (31/i) 1939 |
37j 1936 |
37x 1937 |
377 1937 |
371 1938 |
||
7i (81/i) 1940 |
37j 1938 |
37j 1939 |
|
7, 1874 7, 1875 |
7x (31/i) 1941 7i (31/i) 1942 |
37j 1939 |
37t 1939 |
37j 1940 |
371 1940 |
||
2) Sänkning av |
pensionsåldern från 67 |
till 63 år. |
|
7, 1869 |
7i (3Vi) 1936 |
7, 1935 |
7, 1935 |
7, 1870 |
7r <31/r) 1937 |
7, 1935 |
37] 1936 |
7, 1871 |
7. (*7i) 1938 |
7, 1935 |
37l 1937 |
7j 1872 |
7x (37i) 1939 |
7, 1935 |
37j 1938 |
7j 1873 7, 1874 |
7i (*7i) 1940 7, (37j) 1941 |
37j 1936 |
37t 1939 |
377 1937 |
37j 1940 |
||
7, 1875 7j 1876 |
7i (37i) 1942 7i (*7i) 1943 |
37, 1938 |
37t 1941 |
37, 1939 |
37, 1941 |
1 Pensionsåldern 62 år förekommer endast inom allmänna civilförvaltningen.
90
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Befattningshavaren
född
enligt nuvarande
bestämmelser
Vt |
1877 |
Vt |
(31A) 1944 |
|
Vt |
1878 |
Vt |
(31/t) 1945 |
|
Vt |
1879 |
Vt |
(3,/t) 1946 |
|
B. |
Innehavare |
|||
V, |
1865 |
Vt |
1935 |
|
Vt |
1866 |
Vt |
1936 |
|
Vt |
1867 |
Vt |
1937 |
|
Vt |
1868 |
Vt Vt |
1938 |
|
Vt |
1869 |
1939 |
||
Vt |
1870 |
Vt |
1940 |
|
Vt |
1871 |
Vt Vt |
1941 |
|
Vt |
1872 |
1942 |
||
Vt |
1873 |
Vt |
1943 |
Avgångsskyldighet inträder |
|
enligt det nya |
enligt övergångs |
reglementet |
regeln |
S1A 1940 |
37, 1941 |
31A 1941 |
37, 1941 |
31A 1942 |
37i 1942 |
av domarämbete. |
|
V7 1935 |
7, 1935 |
(Vt 1932) |
|
V, 1935 |
sy7 1935 |
(Vt 1933) |
|
V, 1935 |
37, 1936 |
(Vt 1934) |
|
31A 1935 |
37? 1937 |
37t 1936 |
31/7 1938 |
37t 1937 |
37, 1939 |
37, 1938 |
3V7 1939 |
377 1939 |
377 1939 |
37? 1940 |
3y7 1940 |
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
91
Bilaga 2.
Utkast
till
kungörelse med föreskrifter angående pensionering av viss
arbetarpersonal i statens tjänst.
§ 1.
1. Pension enligt denna kungörelse må efter prövning i varje särskilt
fall beredas arbetare i statens tjänst, vilken icke enligt annan författning
eller eljest meddelade föreskrifter är berättigad till tjänstepension eller
därmed jämförligt understöd av statsmedel.
2. Såsom allmän förutsättning för beviljande av pension gäller, att statsanställningen
skall hava utgjort arbetarens huvudsakliga sysselsättning
och förvärvskälla.
§ 2.
Pension må ej beviljas, där ej arbetaren antingen vid entledigandet
uppnått en levnadsålder av sextio år eller ock före nämnda ålder blivit
till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte eller till följd av nedsatt arbetsförmåga
oförmögen att på ett tillfredsställande sätt utföra honom
åliggande arbete. Ej heller må pension beviljas, såframt ej arbetaren
vid den tidpunkt, då han uppnår sextio års ålder eller dessförinnan entledigas
av anledning som nyss sagts, under sammanlagt minst femton år
innehaft anställning i statens tjänst och därvid gjort sig förtjänt av gott
vitsord.
§ 3.
Pension bestämmes i förhållande till den tid, anställningen omfattat,
till nedan angivna belopp för år räknat:
Pensionsbelopp
man |
kvinna |
||||||
kr. |
kr. |
||||||
Om anställningstiden |
uppgår |
till |
15 |
men ej till 20 |
år |
540 |
408 |
» » |
» |
y> |
20 |
» » » 25 |
» ... |
696 |
528 |
» » |
» |
» |
25 |
» » » 30 |
» ... |
852 |
648 |
» » |
» |
» |
30 |
år eller mera... |
1,008 |
768 |
§ 4.
Pension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från anställningen
ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter
pensionstagarens frånfälle.
92
Bankoutskottets utlåtande Nr 60.
Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis
utbetala återstående pensionsbelopp.
§ 5.
Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål
för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller
ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden icke uppbära pensionen.
Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende
av honom, må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära pensionen eller del därav.
§ 6.
Beslutanderätten i frågor, som i kungörelsen avses, tillkommer beträffande
arbetare, som är eller senast varit anställd vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket, vederbörande
verks styrelse samt beträffande annan arbetare statens pensionsanstalt.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1935, från och med vilken
dag kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859) angående pensionering av
förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks
byggnadsavdelning upphör att gälla.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
93
Reservationer:
A) I fråga om förslaget i dess helhet:
av herrar Lindgren, Ernfors, Silfverstolpe och Leffler, vilka anfört och
hemställt följande:
»I likhet med utskottets majoritet finna vi det sätt, varpå pensionsförliållandena
för statens civila personal för närvarande är ordnat, vara i
många hänseenden bristfälligt och otillfredsställande. Behovet av ett nyordnande
av det civila pensionsväsendet är därför även enligt vår mening
mycket stort, och det måste således anses i hög grad önskvärt, att ett dylikt
nyordnande snarast möjligt äger rum. Därigenom skulle också grundval
beredas för en snar lösning av vissa övriga aktuella frågor på pensionsväsendets
område, i främsta rummet spörsmålen om grunderna för den
militära personalens tjänstepensionering och örn ett enhetligt ordnande av
familjepensioneringen för statstjänare.
Vi finna också det förslag till civilt tjänstepensionsreglemente, som framlagts
i Kungl. Maj-.ts förevarande proposition, i de flesta hänseenden vara
väl ägnat att läggas till grund för en revision av den civila pensionslagstiftningen.
I stort sett skulle enligt vår mening antagande av ett pensionsreglemente
av den huvudsakliga konstruktion, som Kungl. Majrts förslag
innebär, medföra en tillfredsställande lösning av pensionsfrågan.
I ett mycket betydelsefullt avseende hava vi emellertid icke kunnat biträda
Kungl. Maj:ts förslag, nämligen i fråga örn det sätt, varpå bestämmelserna
örn pensionsålder utformats i reglementsförslaget. Kungl. Maj:ts
förslag innebär på denna punkt för flertalet befattningar en sänkning av
nuvarande pensionsåldrar, och denna sänkning går i åtskilliga fall mycket
långt, i vissa fall ända till sju år. Till stöd för förslaget i denna del har
i propositionen åberopats dels i allmänhet önskvärdheten ur effektivitetssynpunkt
av någon nedsättning av nuvarande pensionsåldrar, dels ock därutöver,
beträffande tjänstemän i lägre lönegrader, sociala synpunkter. Det
har med hänsyn till ökningen av befolkningens arbetsföra åldrar och för
att motverka ungdomsarbetslösheten ansetts önskvärt att åstadkomma en
tidigare avkoppling av äldre arbetskraft för att bereda plats åt yngre.
För vår del måste vi ställa oss betänksamma mot den radikala sänkning
av pensionsåldrarna, som på dessa grunder föreslagits i propositionen, och
även mot det förslag, som utskottets majoritet efter jämkning i Kungl. Maj:ts
förslag på denna punkt framlagt. Vi hänvisa härutinnan till de synpunkter,
som andragits i de båda likalydande motionerna I: 342 och II: 622, samt
94 Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
tillåta oss vidare anföra följande. Det syfte, som av Kungl. Maj:t avsetts,
är givetvis beaktansvärt. Enligt vår mening kan dock detta syfte icke
genom förslaget vinnas på långt när i den utsträckning, som man tänkt
sig. Förslaget bereder visserligen för statens verk en ökad möjlighet att
avkoppla äldre arbetskraft och anställa yngre. Men det är fara värf att
de fördelar, som härigenom vinnas, ur allmän social synpunkt komma att
avsevärt motverkas genom att många befattningshavare bliva pensionerade
vid en ålder, då de ännu äro arbetsföra och kunna konkurrera på allmänna
arbetsmarknaden. Det kan sättas i fråga, örn vid sådant förhållande statens
merkostnader för pensioneringen motsvaras av fördelarna med en tidigare
pensionering. Dessa merkostnader bliva därjämte, såsom av propositionens
kostnadsutredningar framgår, så stora, att de enligt vår mening i och för
sig måste föranleda stor betänksamhet om lämpligheten av förslagets genomförande.
Härtill kommer, att det synes tveksamt, örn sänkningar av pensionsåldrarna,
i varje fall i den stora omfattning som förslaget innebär,
kunna anses ur effektivitetssynpunkt och av tjänstens krav tillfyllest motiverade
i betraktande av den stegring av medellivslängden, som ägt rum,
och den höjning av folkhälsan, som enligt allmän erfarenhet till följd av
förbättrade levnadsvillkor inträtt under senare tid. Beaktas bör, att även
med hänsyn till de enskilda tjänstemännens ekonomiska intressen pensionsåldern
ej bör sättas lägre än som är pakallat och lämpligt ur tjänstesvnpunkt.
På grund av vad här i korthet antytts finna vi ett förnyat övervägande
av spörsmålet örn pensionsåldrarna vara påkallat. Därvid böra
de olika verken erhålla tillfälle att yttra sig i frågan, huruvida mera avsevärda
sänkningar av pensionsåldrarna äro önskvärda med hänsyn till
tjänstens krav och huru vittgående dylika sänkningar i sådant fall böra
göras för olika befattningsgrupper.
Då det sålunda synes oss erforderligt att frågan om pensionsåldrarna genom
Kungl. Maj:ts försorg göres till föremål för förnyad utredning, skulle vi
helst velat förorda, att förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente antoges
av riksdagen med de ändringar, som skulle erfordras för att provisoriskt
fastställa pensionsåldrarna i närmast möjliga överensstämmelse med vad
som nu gäller. Då det detaljarbete, som skulle erfordras för ett sådant
fastställande av pensionsåldrarna, nu icke kan medhinnas, nödgas vi emellertid
föreslå, att riksdagen för närvarande avvisar reglementsförslaget men
samtidigt hos Kungl. Majit anhåller, att förnyad utredning angående pensionsåldrarna
skyndsamt verkställes samt att förslag till civilt tjänstepensionsreglemente
därefter förelägges 1935 års riksdag för att träda i kraft,
så snart detta efter antagandet kan ske.
Vad tjänstepensionsreglementet för arbetare angår, hava vi i stort sett
icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag med de jämkningar, som
föreslagits av utskottets majoritet. Då emellertid frågan om pensionsåldern
för arbetare torde böra behandlas i samband med motsvarande fråga för
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
95
tjänstemännen, lärer emellertid även med ett antagande av detta reglemente
böra anstå i avvaktan på ytterligare utredning.
På grund av det anförda hemställa vi,
1) att riksdagen, i anledning av motionerna I: 342 och
II: 622, må, med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 222, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa skyndsam förnyad
utredning angående lämplig pensionsålder för
tjänstemän och arbetare i statens tjänst samt därefter
för 1935 års riksdag framlägga förslag till civilt tjänstepensionsreglemente
samt till tjänstepensionsreglemente
för arbetare;
2) att övriga i ämnet väckta motioner må anses besvarade
genom vad under 1) här ovan hemställts.»
B) I fråga om civila tjänstepensionsreglementet:
1) Vid 17 §:
av herrar Bäcklund, Lovén, Paulsen och Severin, vilka ansett, att möjlighet
till förtidspension borde beredas dels tjänstemän i allmänhet vid
uppnådda trettio tjänstår, oberoende av levnadsålder, och dels innehavare
av befattningar, som avses i Bilaga A till reglementet, vid uppnådda
tjugufem tjänstår, likaledes oberoende av levnadsålder, och vilka i anslutning
härtill yrkat, att 17 § av civila tjänstepensionsreglementet borde erhålla
följande lydelse:
»17 §.
1. Tjänsteman, som frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Majit
medgivas rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning
att han kan räkna trettio eller, örn han är innehavare av i Bilaga A
till detta reglemente omförmäld befattning, tjugufem tjänstår samt att avgången
Annes icke vara stridande mot statens intressen.
Förtidspension motsvarar — — — (lika med utskottets förslag)---
understiger pensionsåldern.
2. Varder sådan — — — (lika med utskottets förslag) — — — Annes
stadgat».
2) Vid 18 §:
av herrar Berling, Bäcklund, Lovén och Severin, vilka ansett, att pensionsunderlagen
borde i enlighet med vad som föreslagits i motionerna
II: 602 och II: 608 fastställas till två tredjedelar av slutlönen å B-ort inom
vederbörande lönegrader samt att pensionsavdragen borde omräknas till
de högre belopp, som svara mot de sålunda förhöjda underlagen, och vilka
i anslutning härtill yrkat,
96
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
att riksdagen, i anledning av motionerna II: 602 och II: 608, må i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
och för riksdagen framlägga förslag rörande pensionsunderlagens
beräknande på grundval av lönen å B-ort samt pensionsavdragens omräkning
i anslutning härtill.
3) Vid 19 Skav
herrar Bodin och Ryberg, vilka anfört och hemställt följande:
»Beträffande pensionsåldern för tjänstemän i högre löneställning än
12:e lönegraden biträda vi Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag.
I fråga örn lönegraderna 1—12 samt motsvarande lönegrader vid lotsoch
fyrstaten hava vi emellertid ansett pensionsåldern böra normalt fastställas
till 63 år, varvid sänkande undantag höra göras för befattningar,
för vilka detta med hänsyn till tjänstens krav kan anses erforderligt.
Vi återkomma i en särskild reservation under Bilaga B vid reglementet
till yrkande i fråga örn dessa undantag.
Här hemställa vi, att 19 § i reglementet måtte erhålla följande lydelse:
19 §.
Där ej för viss befattning annan pensionsålder angives i den såsom
Bilaga B till detta reglemente fogade åldersförteckningen, inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken tjänsteman uppnår
nedan angivna levnadsålder:
1. För justitieråd, regeringsråd och landshövding 65 år
2. För tjänstemän vid provinsialläkarstaten:
provinsialläkare .................................................................................. 63 »
förste provinsialläkare........................................................................ 65»
3. För distriktsveterinär ............................................................................ 63 »
4. För tjänstemän vid lots- och fyrstaten:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—10 ............................... 63 »
* » » 11—13................................ 65 »
5. För övriga tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen samt
för tjänstemän vid affärsdrivande verk:
tjänstemän, tillhörande lönegraderna (B) 1—12 .................... 63 »
» » » (B) 13-30 .................... 65 »
» » »A 1—4 .................... 65 ».»;
av herr Laurén, som anfört följande:
»De större eller mindre krav, som varje tjänst ställer på sin innehavare
i ena eller andra avseendet, höra vara bestämmande för pensionsålderns
inträde och icke den lönegrad, i vilken befattningshavaren är placerad.
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
97
Jag har därför i ett flertal fall velat sätta pensionsåldern högre än vad
utskottet föreslagit.
Men då pensionsfrågan varit underkastad så många utredningar, att
ytterligare uppskov såvitt möjligt bör undvikas, har jag böjt mig för
kravet på en snar lösning och inskränker mig därför till att uttala den
förhoppningen, att under tillämpningen av det nya reglementet hinder
ej bör föreligga mot en ändring i de pensionsåldrar, som nu kunna bliva
fastställda, därest sådant skulle visa sig behövligt och lämpligt.
Då den av herrar Bodin och Ryberg här ovan intagna reservationen i
viss mån sammanfaller med min uppfattning beträffande pensionsåldrarna,
har jag i frågans nuvarande läge ansett mig böra biträda det förslag,
som framställes i denna reservation.»; samt
av herrar Ström, Berling, Bäcklund, Lovén, Paulsen och Severin, vilka
ansett, att pensionsåldern bort i enlighet med vad som yrkats i motionen
II: 608 fastställas till 63 år för befattningshavare i högre löneställning än
12:e lönegraden (motsvarande lönegrad för lotsverket), med undantag förvissa
särskilda tjänster.
4) Vid övergångsbestämmelserna:
av herrar Hansén, Bodin, Laurén och Wikström, vilka anfört och hemställt
följande:
»Genom den övergångsbestämmelse, som upptagits under punkt 2 i utskottsmajoritetens
förslag, avseende innehavare av domarämbete och alltså
jämväl högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter, torde ur billighetssynpunkt
en för dessa tjänstinnehavare tillfredsställande lösning ha
ernåtts. Vad angår högsta domstolen, tillgodoser emellertid detta förslag
icke enligt vår mening de allmänna rättsskipningsintressen, som framhållits
såväl i motionerna I: 343 och II: 607 som ock uti en av högsta domstolens
ledamöter till statsrådet och chefen för finansdepartementet avlåten
skrivelse. I dessa betonas vikten av att för bevarande av kontinuitet och
fasthet i högsta domstolens rättsskipning avgången av domstolen under
en längre tid framåt hålles inom så snäva gränser som möjligt, detta särskilt
med hänsyn till den starka nyrekryteringen under senare år. För
vinnande av detta syfte har högsta domstolen såsom övergångsbestämmelse
föreslagit, att justitieråd, som den 1 juli 1935 fyllt 65 år, skulle äga
rätt att kvarstå till uppnådda 70 år, att justitieråd, som vid nyssnämnda
tidpunkt fyllt 60 men ej 65 år, skulle äga rätt att kvarstå till 69 år, samt
att justitieråd, som då fyllt 55 men ej 60 år, skulle få kvarstå till uppnådda
68 år.
Skillnaden mellan detta förslag och utskottets förslag framgår av nedan
Bihang till riksdagens protokoll 193i. 8 sami. Nr 60.
7
98
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
intagna sammanställning, upptagande avgångsår och avgående ledamöter
enligt vartdera förslaget.
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943—1945
1946
Justitieråd skyldiga
enligt H. D:s
förslag
0
1
3
2
1
2
0
1
2
0
att avgå
enligt utskottets
förslag
1
3
2
0
3
1
0
2
0
1
Vid en jämförelse mellan de båda alternativen framgår, att högsta domstolens
alternativ i väsentligt större utsträckning tillgodoser önskemålet
att för rättsskipningen i högsta domstolen bevara dess nuvarande äldre
ledamöter. Med hänsyn härtill anse vi oss på skäl, som förut framhållits,
höra tillstyrka detta alternativ. På grund av likställigheten mellan högsta
domstolen och regeringsrätten torde, även örn utskottets förslag i fråga
örn regeringsrätten icke föranleder en lika hastig nyrekrytering, dock
samma bestämmelser höra gälla jämväl för denna.
Vi få alltså hemställa, att punkt 2 i övergångsbestämmelserna erhåller
följande lydelse:
2. Justitieråd och regeringsråd äger utan hinder av stadgandet i 12 §
1 mom. a) kvarstå i tjänst, örn han vid reglementets ikraftträdande fyllt
sextiofem år intill fyllda sjuttio år, örn han vid nämnda tidpunkt fyllt
sextio men ej sextiofem år intill fyllda sextionio år och örn han vid samma
tidpunkt fyllt femtiofem men ej sextio år intill fyllda sextioåtta år.
Annan innehavare av domarämbete, vilken på grund av stadgandet i 12 §
1 mom. a) är skyldig att avgå från tjänsten före den 1 juli 1938, äger utan
hinder av nämnda stadgande kvarstå i tjänst intill fyllda sextionio år.
Är innehavare av domarämbete, som ej är justitieråd eller regeringsråd,
på grund av omförmälda stadgande skyldig att avgå från tjänsten under
tiden 1 juli 1938—30 juni 1939, äger han utan hinder av stadgandet kvarstå
i tjänst intill fyllda sextioåtta år.»
5) Vid Bilaga B till reglementsförslaget:
av herrar Bodin och Ryberg, vilka under hänvisning till vad av dem
yrkats i reservation vid 19 § hemställt, att Bilagan B till reglementet
måtte erhålla följande lydelse:
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer,
99
Bilaga B.
Reservanternas förslag:
Åldersförteckning tillhörande 19 § civila tjänstepensionsreglementet.
För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern
vid utgången av den månad, under vilken vederbörande uppnår nedan angivna
antal levnadsår.
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
1. Civila verk i allmänhet. |
Förestånderska av Ira klass ........ |
55 |
|
Kanslibiträde............................... |
60 |
Uppsyningsman av 2:a klass......... |
60 |
Kontorsbiträde ............................. |
60 |
Överskötare .............................. |
60 |
Skrivbiträde ................................. |
60 |
Förestånderska av 2:a klass ......... |
55 |
2. Allmänna civilförvaltningen. |
Skötare .................................... |
60 |
|
Översköterska ......................... |
55 |
||
Fångvårdsstaten. |
Sköterska ................................. |
55 |
|
Första vaktfru .............................. |
60 |
||
Ekonomipersonal: |
|||
Vaktfru ...................................... |
60 |
||
Maskinmästare av l:a klass ......... |
63 |
||
Statens uppfostringsanstalt å Bona. |
Befallningsman ........................... |
60 |
|
Husmoder .................................... |
60 |
Hantverksföreståndare av l:a klass |
60 |
Sjökarteverket. |
Maskinist av l:a klass.................. |
60 |
|
Ritare eller gravör ........................ |
63 |
Trädgårdsmästare........................ |
60 |
Ritbiträde .................................... |
60 |
Hantverksföreståndare av 2:a klass |
60 |
Maskinist av 2:a klass.................. |
60 |
||
Yrkesinspektionen. |
Köksförestånderska av lia klass |
60 |
|
Yrkesinspektör .............................. |
63 |
Magasinsföreståndare .................. |
60 |
Skogs- och flottledsinspektör ........ |
63 |
Arbetsförestånderska .................. |
60 |
Yrkesinspektris.............................. |
63 |
Bageriförestånderska .................. |
60 |
Yrkesinspektörsassistent.................. |
66 |
Chaufför................................... |
60 |
Yrkesinspektrisassistent ................. |
63 |
Eldare av l:a klass ..................... |
60 |
Underinspektör.............................. |
63 |
Förman i trädgård och jordbruk... |
60 |
Statens tvångsarbetsanstalten. |
Hantverkare ............................. |
60 |
|
Första vaktfru ..................... ....... |
60 |
Köksförestånderska av 2:a klass ... |
60 |
Vaktfru .................. .................... |
60 |
Post- och stadsbud ..................... |
60 |
Statens alkoholistanslalt å Venngarn. |
Tvättförestånderska av lia klass ... |
60 |
|
Husmoder .................................... |
60 |
Eldare av 2:a klass .................... |
60 |
Föreståndare i stall, ladugård och |
|||
Medicinalstyrelsen. |
svinstall ................................. |
60 |
|
Inspektris över sjuksköterskeväsendet |
63 |
Närmaste biträde till köksförestån- |
|
derska.................................... |
60 |
||
Statens sinnessjukhus. |
Yttre nattvakt ........................... |
60 |
|
Sjukvårdspersonal: |
Närmaste biträde till bageriföre- |
||
Uppsyningsman av lia klass......... |
60 |
stånderska .............................. |
60 |
100
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer,
Reservanternas förslag:
Verk och befattningar
Lev nadsår -
Verk och befattningar
Lev nadsår -
Tvättförestånderska av 2:a klass
Närmaste biträde till tvättförestånderska
.................................
Sömmerska eller väverska •
Länsstyrelserna.
Kansli- och kameralbiträde ■
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Byråchef och broinspektor ..........
Väginspektör...............................
Maskininspektör .........................
Vägorganisationen i länen.
Vägingenjör ..........................
Tullstaten.
Kustbevakningen:
Kustöveruppsyningsman.........
Kustuppsyningsman...............
Förste kustvakt.....................
Kustvakt..............................
Kustbevakningsbiträde............
Gränsbevakningen:
Gränsöveruppsyningsman ......
Gränsuppsyningsman ...........
Naturhistoriska riksmuseet.
Museibiträde ...........................
Uppsala universitet.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar
:
Tekniskt biträde ........................
Egendoms- och skogsförvaltningen:
Skogvaktare ..............................
Lunds universitet.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar:
Tekniskt
biträde ........................
Karolinska mediko-kirurgiska
institutet.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar
:
Tekniskt biträde ........................
60
60
60
60
63
63
63
63
60
60
60
60
60
60
60
60
60
60
60
Tandläkarinstitutet.
Kassörska .................................
Laboratoriebiträde vid proteslaboratoriet
...................................
Sjuksköterska.
Gymnastiska centralinstitutet.
Lärare i fysisk fostran .............
Lärarinna i fysisk fostran..........
Flyinge hingstdepå och stuteri.
Beridare ...................................
Strömsholms hingstdepå.
Beridare ...............................
Statens veterinärbakteriologiska
anstalt.
Tekniskt biträde
Statens centrala frökontrollanstalt.
Frökon trollbiträde .......................
Rikets allmänna kartverk.
Topografiska avdelningen:
Gravör eller heliogravyrritare .....
Avdelningen för ekonomiska arbeten
m. m.:
Ritare ....................................
Ritbiträde ..............................
Lotsstyrelsen.
Fyringenjör
Byggmästare
Verkmästare
60
Lots- och fyrstaten.
Lotspersonal:
Lotsförman.....................
Lots..............................
Personal vid fyrväsendet:
Fyrmästare å gasstation —
Fyrmästare å fyrskepp —
60
60
60
60
60
60
60
60
60
63
60
60
63
63
63
60
60
60
60
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
Reservanternas förslag :
101
1 Lev- |
|||
Verk och befattningar |
Lev- nadsår |
Verk och befattningar |
nadsår |
Fyrvaktare a fyrskepp................
Fyrbiträde å fyrskepp...............
Personal å lotsverkets ångfartyg:
Befälhavare .........................
Statens provningsanstalt.
Laboratoriebiträde ................
3. Aliärsdrivande verk.
Telegrafverket.
Linjemästare ...........................
Verkmästare ...........................
Ritare ....................................
Verkstadsmästare.....................
Kopist....................................
Vaktföreståndare .....................
Reparatör ..............................
Rikstelefonist...........................
Statens järnvägar.
Stationsmästare av klass 5-.
Överbanmästare..................
Ledningsmästare ...............
Ritare .............................
Lokomotivförare ...............
Kopist...........................
60
60
63
60
63
63
63
63
60
60
60
55
63
63
63
63
60
60
Lokomotiveldare ..................
Eldare å ångfärja..................
Statens vattenfallsverk.
Driftverkmästare ..................
Maskinmästare .....................
Mätaretekniker .....................
Ritare .................................
Stationsmästare.....................
Övermontör ........................
Byggmästare ........................
Förste maskinist ..................
Reparationsmästare .............
Verkstadsmästare..................
Kopist.................................
Domänverket.
Överjägmästare.....................
Byrådirektör........................
Jägmästare...........................
Skogsskolföreståndare............
Skogsingenjör.......................
Skogstaxator ........................
Assistent..............................
Kronojägare ........................
Tillsyningsman .....................
60
60
63
63
63
63
63
63
63
63
63
63
60
63
63
63
63
63
63
60
60
60
av herr Laurén, som under hänvisning till sin reservation vid 19 § instämt
i det förslag, som framställts av herrar Bodin och Ryberg;
av herrar Ström, Berling, Lovén och Paulsen, vilka ansett, att för kvinnlig
ekonomipersonal vid sinnessjukhusen borde, såsom i motionerna 1:347
och 11:605 föreslagits, bibehållas den nu gällande pensionsåldern av 55 år,
samt vilka i enlighet härmed yrkat, att Bilagan B till civila tjänstepensionsreglementet
måtte i vad angår statens sinnessjukhus erhålla följande lydelse:
102
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
Verk och befattningar |
Levnadsår |
Statens sinnessjukhus. Kontorspersonal: |
|
— — — (lika med utskottets förslag) — — — |
— |
Sjukvårdspersonal: |
|
— — — (lika med utskottets förslag)--- |
— |
Ekonomipersonal: |
|
Maskinmästare av l:a klass.................................................................. |
63 |
Maskinmästare av 2:a klass.................................................................. |
63 |
Köksförestånderska av l:a klass............................................................ |
55 |
Arbetsförestånderska........................................................................... |
55 |
Bageriförestånderska .......................................................................... |
55 |
Köksförestånderska av 2:a klass............................................................ |
55 |
Tvättförestånderska av l:a klass............................................................ |
55 |
Närmaste biträde till köksförestånderska................................................ |
55 |
Närmaste biträde till bageriförestånderska ............................................. |
55 |
Tvättförestånderska av 2:a klass ......................................................... |
55 |
Närmaste biträde till tvättförestånderska................................................ |
55 |
Sömmerska eller väverska .................................................................. |
55 |
av herrar Ström, Berling, Bäcklund, Lovén, Paulsen och Severin, vilka
ansett, att pensionsåldern för tillsyningsman vid tullverket samt för brevbärarförmän
vid postverket borde fastställas till 60 år och fördenskull
yrkat, att Bilagan B till reglementet måtte i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:
Bankoutskottets utlåtande Nr 60. Reservationer.
103
Verk och befattningar |
Levnadsår |
Tullstaten. |
63 |
63 |
|
63 |
|
Postverket■ |
63 |
63 |
|
63 |
|
63 |
|
63 |
|
63 |
|
63 |
|
63 |
|
Stationsmästare av klass 8 ..................................................................... |
63 |
C) I fråga om utskottets förslag i övrigt:
Beträffande punkt A) 7) av utskottets hemställan:
av herrar Lovén och Paulsen, vilka yrkat, att vad utskottet under denna
punkt hemställt måtte av riksdagen avslås.