Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1934 kl. 1 e. ni.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående solidariskt bankbolags ombildning till
bankaktiebolag.
I en till riksdagen avlåten, den 21 december 1933 dagtecknad proposition
nr 16, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och
i lagrådet förda protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit riksdagen
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående solidariskt
bankbolags ombildning till bankaktiebolag.
Berörda förslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Lag
angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag.
Härigenom förordnas som följer:
1 §.
I den ordning, som i denna lag stadgas, må solidariskt bankbolag ombildas
till bankaktiebolag.
Bolagets huvudlotter bliva genom ombildningen aktier i bolaget med
inbördes lika rätt.
Hava i bolaget inrymts kommanditlottägare, äga dessa efter ombildningen
icke annan rätt mot bolaget än att återfå vad de insatt; dock
äga de erhålla utdelning av vinst, som belöper å tid före löpande räkenskapsår,
enligt vid den tiden gällande grunder ävensom ränta för den del
av nämnda räkenskapsår, som ligger före ombildningen, efter den procentsats
som är bestämd för vinstutdelning å lotterna.
Finnes i bolaget tillskott enligt 209 § lagen örn bankrörelse, skall efter
ombildningen anses som örn tillskottet vore tecknat enligt 92 § samma lag.
Utan hinder av vad i 119 § lagen örn bankrörelse stadgas må i bolagets
firma även efter ombildningen ingå orden »enskild bank».
Bihang lill riksdagens protokoll IO.Vi. 8 sami. Kr 4.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
2 §.
Beslut om ombildning skall fattas å två på varandra följande bolagsstämmor
under år 1934, därav den ena ordinarie, samt å den stämma,
som sist hålles, biträdas av minst två tredjedelar av de röstande.
Genom styrelsens försorg skall beslutet ofördröjligen anmälas för intagande
i aktiebolagsregistret. Vid anmälan skall fogas, i två exemplar, av
notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade
namnunderskrifter styrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet.
Sker registrering av beslutet, skall ena exemplaret av de ingivna protokollen
förses med bevis örn registreringen samt återställas till sökanden.
3 §.
Till ombildningen skall inhämtas rättens tillstånd. Ansökan härom
skall vara åtföljd av bevis, att beslutet örn ombildningen blivit registrerat.
Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,
som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst
efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr
att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde å rättens
dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna
tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången
två månader och tredje gången sist en månad innan den dag inträffar.
Bestrides ej ansökningen eller styrkes inför rätten, att de borgenärer,
vilka bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar
eller medgivit ombildningen eller att säkerhet, som av rätten godkännes,
ställts för deras fordringar eller, för det fall att kommanditfond ej i bolaget
finnes, att fordringarna icke omfattas av huvudlottägarnas personliga
ansvarighet för bolagets förbindelser, varde ansökningen bifallen.
Rättens beslut örn tillstånd till ombildningen skall genom styrelsens försorg
i huvudskrift eller styrkt avskrift ofördröjligen insändas för registrering.
4 §.
Ombildningen skall anses verkställd, då rättens beslut örn tillstånd
ävensom av Konungen stadfäst beslut örn de ändringar i bolagsordningen,
som föranledas av ombildningen, blivit registrerade.
Lottbreven böra genom styrelsens försorg förses med anteckning örn
ombildningen eller ock utbytas mot aktiebrev.
5 $.
Underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 2 § andra
stycket eller 3 § andra stycket är meddelad, straffes med dagsböter.
Böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande, skola de
förvandlas enligt allmän strafflag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Beträffande de solidariska bankbolagen gäller enligt lagen den 22 juni
1911 om bankrörelse bland annat följande.
Under det att bankaktiebolags grundfond fördelas i aktier, fördelas solidariskt
bankbolags grundfond i huvudlotter. Huvudlottägarna ansvara
en för alla och alla för en för uppfyllandet av alla bolagets förbindelser.
—• Huvudlottägarna kunna med sig förena kommanditlottägare. Sådana
lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera än de i
bolaget insatt eller åtagit sig att insätta. Det av dessa lottägare tillskjutna
belopp (kommanditfonden) häftar lika med grundfonden för bolagets
samtliga förbindelser, men vid bolagets upplösning äga kommanditlottägarna
återfå vad de insatt, innan utdelning a huvudlotterna ma äga mm.
Kungl. Maj:t har — i likhet med vad som gäller för bankaktiebolag
— att stadfästa solidariskt bankbolags bolagsordning och ändringar i
denna samt att meddela tillåtelse till bankrörelses bedrivande (oktroj)
under en tid av högst tio år och därutöver intill slutet av da löpande kalenderår.
Ansökning örn förlängning av bankbolags oktroj skall göras
sist sexton månader, innan den löpande oktrojen tilländagår. Beslut örn
sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma; i vad rör solidariskt
bankbolag må sådant beslut fattas allenast å den ordinarie bolagsstämma,
som hålles näst före den tid, da ansökningen senast skall göras.
Sistnämnda särstadgande påkallas av bestämmelsen, att huvudlottägare,
som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget, äger, därest han före
nämnda bolagsstämma för styrelsen gjort anmälan därom, att, efter det
den löpande oktrojen tilländagå^, ur bolaget utträda samt ur bolagets
behållning enligt vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma vad
på honom belöper.
För närvarande finnas i riket nio solidariska bankbolag. Bolagens
namn och fonder framgå av följande tabell:
Wermlands enskilda bank
Östergötlands » »
Smålands » » .....
Stockholms » » .....
i Sundsvalls » »
Enskilda banken i Vänersborg
Skaraborgs enskilda bank
i Uplands » »
j Södermanlands » »
Grund- fond mili- kr. |
Romman- j mili. kr. |
Reserv- och |
1 22.2 |
1.3 |
|
2 16.9 |
— |
— |
3 12.6 |
— |
0.6 |
45.0 |
16.5 |
48.5 |
1 4.5 |
— |
18.0 |
10.0 |
— |
0.7 |
8.1 |
1.0 |
4.0 |
,j * 1 15.1 |
0.75 |
— |
12.o |
1.0 |
— |
Summa! 156.4 19.25 73.1
1 Därav tillskott enligt 209 § banklagen 15.6 milj. kr.
- » » 6.6 ''■>
7.6
10.0
4 Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Sedan 1932 års riksdag uttalat sig för att en avveckling av de solidariska
bankbolagen komme till stånd, förklarade chefen för finansdepartementet
i samband med framläggande för 1933 års riksdag av förslag till
ändring i vissa delar av banklagen (proposition nr 29), att han delade
denna riksdagens uppfattning samt att lian förutsatte, att nu löpande oktober
för solidariska baukbolag icke förlängdes. Förslag till de lagstiftningsåtgärder,
som kunde föranledas av en avveckling av ifrågavarande
form av bankverksamhet, syntes departementschefen emellertid icke behöva
föreläggas 1933 års riksdag. I skrivelse nr 196 förklarade riksdagen
sig biträda den uppfattning, som departementschefen sålunda uttalat.
Oktrojerna för samtliga nämnda solidariska bankbolag utgå med 1935
år utgång. Av banklagen följer, att, därest meddelad oktroj tilländagå!-,
utan att ny sådan beviljats, bolaget skall träda i likvidation. Därest” en
sådan banks rörelse skall kunna fortsättas genom självständigt företag
efter nämnda tidpunkt, erbjuder gällande lagstiftning ingen annan möjlighet
härtill än att bolaget träder i likvidation och ett nytt bankaktiebolag
bildas, för vilket oktroj erhålles och å vilket det solidariska bankbolagets
tillgångar och skulder överlåtas mot att liuvudlottä garna i det solidariska
bankbolaget erhålla aktier i bankaktiebolaget.
Kungl. Majlis nu framlagda förslag avser att — till undvikande av
de olägenheter, som äro förenade med ett likvidationsförfarande — genom
särskild lagstiftning underlätta möjligheterna för de solidariska
bankbolagens ombildning till bankaktiebolag. Förutsättningen för en sådan
lagstiftning har givetvis måst vara, att den anordnas så att inga berättigade
intressen därigenom trädas för nära. I detta avseende hava i propositionen
särskilt behandlats fyra olika slags intressenter i de solidariska
bankbolagen, nämligen fordringsägarna, kommanditlottägarna, tecknarna
av tillskott enligt 209 § banklagen samt huvudlottägarna.
Såsom närmare framgår av lagförslagets 3 § innebär Kungl. Majlis
förslag, att tillstånd till ombildningen icke må lämnas med mindre bolagets
fordringsägare efter ett offentligt kungörelseförfarande antingen
underlåtit att bestrida ombildningen eller ock erhållit betalning eller säkerhet
för sin fordran. Undantag från nämnda princip har gjort i fråga
örn fordringsägare, vars fordran enligt särskild överenskommelse icke
omfattas av lottägarnas solidariska ansvarighet, såsom fallet är med förlagslån
i två av bankerna. Dylikt undantag har emellertid begränsats
att gälla endast i det fall, då kommanditfond i bolaget icke finnes. Förslaget
förutsätter en kungörelsetid av tre månader.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola kommanditlottägares lotter inlösas.
I propositionen framhålles, att dessa lottägares intressen icke kunna sägas
bliva trädda för nära genom den sålunda föreslagna inlösen av deras lotter,
enär samma påföljd skulle inträda vid begagnande av den utväg, vilken
utan lagstiftningen vore dea enda, som stod bankerna till buds, nårn
-
Bankoutskottets utlåtande Nr i.
ligen trädande i likvidation, med eller utan rörelsens överlåtande å ett nybildat
bankaktiebolag.
Utvägen att kommanditlotterna genom ombildningen skulle förvandlas
till preferensaktier har på i propositionen angivna skäl befunnits oframkomlig.
Vad angår tUlskottstecknarna upptages i Kungl. Marits förslag föreskrift
därom, att tillskott, tecknade enligt 209 § banklagen, skola genom
ombildningen anses såsom örn de vore i bolaget tecknade enligt 92 § samma
lag. Enär tillskott i bankaktiebolag i intet avseende bär en sämre rättsställning
än tillskott, som tecknats i solidariskt bankbolag, förutsättas tillskottstecknare
i sistnämnda bankbolag icke komma att lida något men
genom bankbolagens ombildning till bankaktiebolag.
Beträffande huvudlottägarna skall enligt förevarande lagförslag deras
lotter förvandlas till aktier. En bestämmelse härom har upptagits i 1 §
andra stycket, varjämte i 4 § stadgats, att lottbreven böra förses med påskrift
om ändringen eller ock utbytas mot aktiebrev. I propositionen fram -hålles, att det förhållandet att huvudlottägarna bliva befriade från den
solidariska ansvarigheten måste för dem anses innebära en förbättring.
I ett säreget avseende skulle emellertid genom huvudlotternas förvandling
till aktier lottägarnäs ställning bliva ytterligare ändrad på ett sätt,
som måhända kunde påstås innebära en försämring. Enligt 207 § banklagen
äger nämligen huvudlottägare, som ej vill under förlängd oktroj
kvarstå i bolaget, att utträda ur detsamma och därvid av bolagets behållning
enligt vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma vad på honom
belöper. Med avseende härå har i propositionen erinrats, bland annat,
att örn de solidariska bankbolagen icke bliva med stöd av särskild lag ombildade
till bankaktiebolag, bolagen måste träda i likvidation och upplösas
antingen med syfte att helt upphöra eller med avsikt att deras rörelse
skall fortsätta genom ett för ändamålet bildat aktiebolag, som erhållit oktroj.
I förstnämnda fallet blir resultatet, att huvudlottägarna, sedan likvidationen
avslutats, bliva tillskiftade ett kontant belopp, som motsvarar
verkligheten under ogynnsamma omständigheter, m. a. o. vad som efter
likvidationen återstår. I det senare fallet komma huvudlottägarna att
tillskiftas aktier i ett bankaktiebolag med det nuvarande bolagets tillgångar
och skulder, eller således detsamma, som genom ombildningen bomme
att erbjudas dem.
I samband härmed har i propositionen framhållits, att därest ett solidariskt
bankbolag i anledning av statsmakternas besked, att förlängd oktroj
icke kan erhållas, väljer utvägen att överflytta sin rörelse å ett nybildat
bankaktiebolag och i sammanhang därmed själv träda i likvidation,
för dylikt besluts fattande jämlikt 202 § banklagen fordras, att samtliga
huvudlottägare förenat sig därom eller ock beslutet fattats å två på varandra
följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den stämma,
som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Då
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
den andra utvägen, bolagets ombildning till bankaktiebolag, är avsedd
att för huvudlottägarna giva samma reella resultat, har i lagförslagets 2 §
för giltighet av beslut örn ombildning uppställts samma krav som för
likvidationsbeslut, därvid dock såsom obehövligt uteslutits alternativet om
enhetligt beslut av samtliga huvudlottägare.
Förslaget innebär i fråga örn det ombildade bolagets firma, att förevarande
bolag även efter ombildningen få i firman bibehålla orden » enskild
hank», vilka enligt 119 § banklagen må ingå endast i solidariskt bankbolags
firma. För bolagen kommer enligt förslaget att gälla den i 5 § banklagen
givna bestämmelsen, att bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets
egenskap av aktiebolag.
I det förevarande lagförslaget har i övrigt upptagits uttryckligt stadgande
(2 §) därom, att beslut örn ombildning skall fattas å ordinarie —
jämte en annan — bolagsstämma under år 1934. Detta stadgande har betingats
huvudsakligen av bestämmelserna i 90 och 206 §§ banklagen, att
ansökning örn förlängning av bankaktiebolags, respektive solidariskt bank
bolags oktroj skall av bolaget göras hos Kungl. Majit sist sexton månader
innan elen löpande oktrojen tilländagå!- samt beslutas å ordinarie bolagsstämma.
Det förutsättes, att samtidigt med beslut örn ombildning beslut
fattas örn dels ansökning om förlängd oktroj för tiden efter 1935 års utgång,
dels ock de ändringar i bolagsordningen, som föranledas av ombildningen.
Av 4 § i lagförslaget framgår, att ombildningen skall anses verkställd,
då rättens beslut örn tillstånd ävensom av Konungen stadfäst beslut örn
de ändringar i bolagsordningen, som föranledas av ombildningen, blivit
registrerade.
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, hava statsmakterna intagit
den ståndpunkten, att de solidariska bankbolagen skola upphöra med utgången
av år 1935, då den löpande oktrojtiden för samtliga dessa han
ker utgår. Banklagen föreskriver, att bankbolag skall, då meddelad oktroj
tilländagått, utan att ny oktroj beviljats, träda i likvidation. För att ett
solidariskt bankbolags rörelse skall kunna fortsättas genom självständigt
företag efter det oktrojen utgått står enligt gällande banklagstiftning
endast den utvägen till buds att bilda ett bankaktiebolag, å vilket det likviderade
solidariska bankbolagets tillgångar och skulder överlåtas mot att
huvudlottägarna i det solidariska bankbolaget erhålla aktier i bankaktiebolaget.
Ett dylikt förfaringssätt är emellertid, såsom i propositionen påvisas,
förenat med betydande olägenheter för de solidariska bankbolagen.
I likhet med departementschefen finner utskottet av omständigheterna
påkallat, att statsmakterna medverka till avvecklingen av de solidariska
bankbolagen genom att under enklare former än gällande lag medgiver
möjliggöra deras ombildning till bankaktiebolag. Någon erinran mot dot
7
Bankoutskottets utlåtande Nr 4.
av Kungl. Maj:t i sådant syfte framlagda förslaget till lagstiftning synes
utskottet icke kunna göras. Enligt utskottets mening torde detta förslag
innefatta betryggande garantier för att icke genom ombildningen några
berättigade intressen trädas för nära, vare sig det gäller fordringsägarna,
kommanditlottägarna, tillskottstecknarna eller buvudlottägarna. Vid sådant
förhållande har utskottet funnit sig böra biträda förslaget.
Såsom en följd av de solidariska bankbolagens upphörande böra givetvis
gällande bestämmelser om dessa bankbolag upphävas, i den mån de
ej alltjämt erfordras för bedömande av rättsförhållanden rörande de nuvarande
bolagen. Den härav betingade ändringen av banklagen och vissa
författningar torde emellertid, såsom departementschefen uttalat, lämpligen
böra anstå tills det visat sig, på vilket sätt de solidariska bankerna
komma att avvecklas. Någon olägenhet härav torde icke kunna uppstå,
enär oktroj för något nytt solidariskt bankbolag icke lärer komma att
beviljas av Kungl. Majit.
På grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande
proposition.
Stockholm den 6 februari 1934.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley*, Stendahl*, Ström i Lidköping,
Johansson i Friggeråker*, Ernfors* och Bjurström;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Loven, Paulsen, Wikström*, Andersson
i Falkenberg, Svedman* och Hammarlund*.
Kj närvarande vid utlåtandets justering.