Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom lill riksdagens kansli den 6 april 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret
örn befrielse för en tjänsteman i riksgäldskontoret
att ersätta ett antal förkomna premieobligationer.

I en till bankoutskottet avlåten, den 15 februari 1934 dagtecknad skrivelse
hava fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt, att utskottet ville hos riksdagen
utverka befrielse för kontorsskrivaren i riksgäldskontoret Margareta
Ahlberg att ersätta en för riksgäldskontoret i samband med utbyte av premieobligationer
uppkommen förlust å 1 450 kronor.

Till stöd för denna framställning hava fullmäktige anfört följande:

»Jämlikt beslut av fullmäktige i riksgäldskontoret ägde innehavare av
svenska statens premieobligationer av år 1923 att under tiden 18 september
—18 oktober 1933 utbyta sådana obligationer mot obligationer av svenska
statens premieobligationslån av år 1933. Med hänsyn till den starka tillströmningen
av personer, som önskade verkställa dylikt utbyte, voro under
en del av utbytestiden i riksgäldskontoret anordnade två särskilda expeditioner
för utbyte, varigenom utbyte kunde ske i tre expeditioner, nämligen dels
hos kassören, dels ock i endera av de båda nyssnämnda för ändamålet inrättade
särskilda expeditionerna. Av dessa förestods den ena av kontorsskrivaren
Margareta Ahlberg enligt erhållet uppdrag.

I en den 19 september 1933 till fullmäktige ingiven skrivelse anmälde kontorsskrivaren
Ahlberg, att vid utbyte föregående dag en post å 35 st. obligationer
av år 1933 på obekant sätt förkommit, under det att samtidigt en post
å 6 st. premieobligationer av år 1933 icke uttagits av den, som varit därtill
berättigad. Av en förberedande undersökning, som på föranstaltande av deputerade
omedelbart verkställdes, syntes framgå, att genom förväxling, av
två vid utbytet använda kontrollnummerlappar 86 och 87 berörda post å 35
obligationer blivit utlämnad till innehavaren av kontrollnummerlappen 87,
sorn för utbyte inlämnat 6 obligationer. På begäran av kontorsskrivaren Ahlberg
har sedermera efter framställning av riksgäldskontoret utredning i
ärendet verkställts av Stockholms kriminalpolis. Därvid har icke kunnat utrönas
vem som oriktigt utbekommit de 35 obligationerna. Redogörelse för
utredningen lämnas i härvid i styrkt avskrift fogade polisrapport.1 Vidare
infördes den 20 september 1933 i ett antal tidningar kungörelse med anmodan
till innehavaren av kontrollnummerlappen 87 att i och för rättande av
begånget misstag sätta sig i förbindelse med riksgäldskontorets kassaexpedition,
men har icke någon i anledning därav låtit sig avhöra.

Sedermera har kontorsskrivaren Ahlberg till fullmäktige ingivit en skrift,
innefattande redogörelse för de närmare omständigheterna vid obligationernas
försvinnande. En styrkt avskrift av berörda skrift överlämnas jämväl.1

1 Här utesluten.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 24.

Utskottet.

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att kontorsskrivaren
Ahlberg gjort sig skyldig till en försummelse, då hon utlämnat ifrågavarande
post å 35 obligationer utan att därvid tillse, att angivna kontrollnummerlapp
86 till henne återställdes. Denna försummelse torde emellertid hava sin förklaring
i att hon blivit distraherad på grund av de vid tillfället föreliggande
omständigheterna. I expeditionslokalen rådde nämligen stark trängsel, vilket
medförde forcering av expeditionsarbetet. Därjämte måste de expedierande
även ägna tid åt lämnande av allehanda av den besökande allmänheten begärda
upplysningar. Beaktas bör vidare, att, därest vid obligationspostens
försvinnande tillgått så som kontorsskrivaren Ahlberg uppgivit, ett tillgrepp
blivit förövat eller, om obligationsposten av förbiseende skulle hava utlämnats
till innehavaren av kontrollnummerlappen 87, denne i stället för att
rätta det begångna misstaget varit nog samvetslös att behålla obligationerna.
Med hänsyn till berörda omständigheter synas skäl föreligga, att kontorsskrivaren
Ahlberg befrias från skyldigheten att ersätta riksgäldskontoret den
härigenom uppkomna förlusten, motsvarande värdet av 29 obligationer. Det
må jämväl framhållas, att kontorsskrivaren Ahlberg under fullgörande av det
henne lämnade uppdrag att förestå ovannämnda expedition icke åtnjutit
missx-äkningspengar.»

Med hänsyn till vad fullmäktige anfört, har utskottet ej velat motsätta sig,
att Ahlberg befrias från skyldigheten att gälda den uppkomna förlusten.
Vid bifall härtill synes densamma böra täckas genom disponerande av förslagsanslaget
till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må medgiva, att kontorsskrivaren
i riksgäldskontoret Margareta Ahlberg må befrias
från skyldigheten att ersätta en i samband med utbyte av
premieobligationer uppkommen förlust för riksgäldskontoret
å 1 450 kronor samt att till täckande av förlusten samma
belopp må tagas i anspråk av förslagsanslaget till kontorsexpenser,
inlösningsprovisioner och andra omkostnader för
statsskulden.

Stockholm den 6 april 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Stendahl, Ström i
Lidköping, Bjurström och Bodin*;

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

3

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Ryberg, Wikström,
Ahl* och Gustavson i Sala*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation.

av herrar Stendahl, Bäcklund och Lovén, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening måste stor återhållsamhet iakttagas, då det gäller
att ersätta tjänstemäns förluster, som uppkommit genom felexpediering
eller felräkning. Eljest kan det befaras, att tjänstemännens uppmärksamhet
och ansvarskänsla vid fullgörandet av deras åligganden slappas. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra, att sedan framställningar från bankofullmäktige
om befrielse helt eller delvis för kassörer i riksbanken från betalningsskyldighet
för uppkomna kassaförluster under en följd av år så gott
som årligen inkommit till utskottet och på dess hemställan bifallits av riksdagen,
utskottet år 1924 fann sig föranlåtet avslå en framställning i sådant
syfte. Sedan dess har icke någon framställning av förevarande art inkommit
från riksbanken.

Vad angår den nu föreliggande framställningen har utskottet funnit sådana
särskilda omständigheter föreligga, att utskottet icke ansett sig böra
ställa sig helt avvisande mot densamma. Av utredningen framgår, att Ahlberg
vid ifrågavarande tillfälle haft att arbeta under ogynnsamma förhållanden.
Därtill kommer, att, såsom fullmäktige framhållit, Ahlberg under
fullgörande av sitt uppdrag icke åtnjutit felräkningspenningar. På grund av
ovan anförda principiella betänkligheter finner utskottet sig emellertid förhindrat
att tillstyrka att Ahlberg befrias från att ersätta hela den förlust,
riksgäldskontoret åsamkats genom hennes försummelse. I likhet med vad
tidigare i liknande fall beslutits, synes någon del av förlusten böra drabba
Ahlberg. I sådant avseende föreslår utskottet — under erinran att kassören i
riksgäldskontoret i regel äger årligen utbekomma 1 100 kronor i felräkningspenningar
— att förlusten intill förslagsvis detta belopp ersättes av statsverket,
medan återstoden eller ett belopp av 350 kronor bör täckas av Ahlberg.
Förenämnda 1 100 kronor torde böra anvisas att utgå av förslagsanslaget
till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader för
statsskulden.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förevarande framställning, må medgiva, att kontorsskri -

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 24.

varén i riksgäldskontoret Margareta Ahlberg må intill ett
belopp av 1 100 kronor befrias från skyldigheten att ersätta
en i samband med utbyte av premieobligationer uppkommen
förlust för riksgäldskontoret å 1 450 kronor samt att såsom
bidrag för täckande av förlusten må av förslagsanslaget till
kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden tagas i anspråk ett belopp av 1 100
kronor.»

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1934.
402510