Bankoutskottets memorial Nr 2.

1

Kr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1934 kl. 3.30 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade
berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga
den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda
verk gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående
riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som förflutit
sedan fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag avgavs, får härmed
enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 8 samt. Nr 2.

1

2

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1934 års riksdag.

Enligt 56 § av det vid 1930 års riksdag för riksgäldskontoret utfärdade
reglementet åligger det fullmäktige i detta verk att till innevarande års
riksdag avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till 1933
års riksdag avgavs; och gå fullmäktige nu att fullgöra nämnda åliggande.

Härvid vilja fullmäktige erinra, att riksgäldskontoret alltsedan år 1921
för varje budgetperiod utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas
för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de
förvaltningsåtgärder, vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets
olika verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som
avser budgetåret 1932/1933, innehåller i likhet med föregående årgångar
ett omfattande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet. Fullmäktige anse sig därföre kunna, vad beträffar
nämnda period, hänvisa till årsboken, och vilja härnedan endast lämna
några viktiga sifferuppgifter och meddelanden, vilka kunna vara av särskilt
intresse för riksdagens ledamöter.

Vidare meddelas i denna berättelse en översikt över riksgäldskontorets
rörelse under senare halvåret 1933, varjämte fullmäktige, på sätt skett i
föregående berättelser till riksdagen, komma att redogöra för de särskilda
uppdrag, som av riksdagen anförtrotts åt fullmäktige.

Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1932/1933.

Den fonderade statsskulden utgjorde den 1 juli

1932 ........................................................................ kr. 1,940,538,141: 19

och den 30 juni 1933................................................ » 2,122,007,306:8 0

samt har alltså under det senast förflutna budgetåret
ökats med ............................................................ kr. 181,469,165: ei.

Under budgetåret har riksgäldskontoret emitterat obligationer å nedan
angivna belopp:

av 1931 års amorteringslån .....................

» 1932 » 4 x/2 % statsräntelån .............

» 1932 » 4 % statsräntelån ..................

» 1933 » 4 % statsräntelån av den ls/3
» 1933 » 4 % amorteringslån...............

kr. 156,600: —

» 38,131,600: —

» 27,000,000: —

» 78,800,200: —

» 49,848,000: —

3

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Vidare har den fonderade statsskulden ökats nied
följande belopp:

genom inlåning från statsinstitutioner eller av dem
förvaltade fonder kr. 26,298,576: 7 2

genom inlåning från försäkringsbolag m. fl. mot
statsskuldförbindelser..................................... » 8,750,000: —

Summa kr. 228,984,976: 72.

Å andra sidan bar den fonderade statsskulden under budgetåret 1932/
1933 minskats:

dels

genom

amortering å:

1886 års 3 V2

% statslån ............

...... kr.

880,000: —

1890

» B1/.

% » ........

»

1,151,111: n

1899

» 8 7,

% » ............

...... »

714,600: —

1931

» 4 %

»

..... »

872,000: —

dels genom amortering å de av staten vid inköp
av enskilda järnvägar övertagna obligationslånen »

dels genom utbyte av obligationer av 1923 års 5 %
statsräntelån mot dylika av 1933 års 4 % statsräntelån »
dels ock genom inlösen av obligationer, tillhörande

det förra lånet ......................................... .............*_

Summa kr.

3,617,711: n

360,000: —

43,533,100: —

5,000: —
47,515,811: il.

1931 års 4 % amorteringslån. Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse
till nästlidet års riksdag återstod den 30 juni 1932 av detta lån ett
osålt belopp av 156,600 kr. Nämnda obligationsbelopp försåldes den
2 påföljande juli genom förmedling av riksbanken, och likvid härför
erlades efter 95.405 %.

1932 års 41U % statsräntelån. Den 1 juli 1932 bade likvid för tecknade
och under hand försålda obligationer av detta lån erlagts för ett nominellt
belopp av inalles 78,086,100 kr. Efter nämnda dag och till budgetårets
slut den 30 juni 1933 har riksgäldskontoret av lånet ytterligare emitterat
obligationer å 38,131,600 kr., för vilka valuta influtit efter kurser,
växlande mellan 97 och 104 V« %• Av de under band försålda obligationerna
hava nom. 20,000,000 kr. övertagits av riksbanken samt 12,995,000 kr.
placerats hos 40 av landets större sparbanker och försäkringsbolag samt

5,000,000 kr. bos pensionsförsäkringsfonden.

1932 års 4 % statsräntelån. På sätt fullmäktige omförmält i sin berättelse
till 1933 års riksdag beslöto fullmäktige den 7 oktober 1932 att upplägga
ett nytt 4 % statsräntelån, avsett att till en början och intill dess
annorlunda bestämdes försäljas till statsinstitutioner till en kurs av lägst

4

Bankoutskottets memorial Nr 2.

95 % (motsvarande en effektiv ränta av 4.21 %>). Vidare beslöts, att obligationerna
av det nya lånet skulle dateras den 1 november 1932 samt att
konverteringsrätt för lånet skulle inträda den 1 november 1942.

Definitiv uppgörelse angående ifrågavarande lånetransaktion Ilar sedermera
träffats med generalpoststyrelsen och pensionsstyrelsen. Generalpoststyrelsen
har för postsparbankens och postgirokontorets räkning
fast övertagit ett belopp av 20,000,000 kr. i obligationer av det nya lånet
att i mån av kassatillgång likvideras efter förut omförmälda kurs av
95 %. Vid bokslutet den 30 juni 1933 hade valuta influtit till riksgäldskontoret
för nom. 17,000,000 kr. av de försålda obligationerna. — Till pensionsstyrelsen
har riksgäldskontoret efter samma kurs försålt obligationer
å 10,000,000 kr., vilka likviderades den 1 mars 1933.

1933 års 4 % statsräntelån av den 15 mars. Av detta lån hade, såsom
angivits i fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag, till och med den 22
december 1932 ett belopp av sammanlagt 74,675,000 kr. blivit placerat.
Under tiden efter sistnämnda dag och till budgetårets utgång har riksgäldskontoret
av ifrågavarande lån ytterligare emitterat obligationer å
nom. 4,125,200 kr., för vilka likvid erlagts efter 971h %. Den 30 juni 1933
hade alltså likvid influtit för ett belopp av sammanlagt 78,800,200 kr.

1933 års 4 % amorteringslån. För anskaffande av erforderliga medel
till riksgäldskontorets utgifter hava fullmäktige i februari månad år 1933
beslutat utgiva ytterligare ett nytt statslån, löpande med 4 % ränta.
Emissionen av detta lån ägde rum i samverkan med riksbanken och det
privatbankskonsortium, som biträtt riksgäldskontoret vid flertalet av dess
tidigare inom landet företagna låneoperationer. Efter överläggning med
representanter för riksbanken och nämnda konsortium bestämdes, att
obligationerna av det nya lånet skulle dateras den 15 april 1933; att lånet
skulle på basis av lika annuiteter, omfattande ränta och kapitalavbetalning,
amorteras under tiden 1934—1958 (25 år); att amorteringen under
de 10 första åren av sagda period skulle verkställas efter utlottning och
sedermera antingen efter utlottning eller genom annullering av uppköpta
obligationer; samt att riksgäldskontoret skulle äga rätt att från och
med den 15 oktober 1944 öka de årliga amorteringarna utöver amorteringsplanen
eller ock på en gång, efter tre månaders förutgången uppsägning,
återbetala lånets återstående kapitalbelopp.

Kontrakt rörande det nya amorteringslånet avslöts mellan riksgäldskontoret,
riksbanken och privatbankerna den 24 februari 1933, och stadgades
däri bland annat, att kontrahenterna gemensamt skulle till teckning
utbjuda nom. 50,000,000 kr. av lånet eller eventuellt det högre belopp,
som med hänsyn till teckningens resultat bestämdes av riksgäldskontoret.
Av nämnda minimibelopp, 50,000,000 kr., övertog privatbanks -

Bankoutskottets memorial Nr 2.

5

konsortiet en andel av 70 % (35,000,000 kr.) samt riksgäldskontoret och
riksbanken gemensamt återstående 30 % (15,000,000 kr.). Emissionskursen
bestämdes till 97 %, och teckningen å lånet skulle taga sin början den 28
februari samt fortgå till och med den 4 mars 1933.

Vid teckningstidens utgång hade emellertid endast 30,893,200 kr. tecknats,
och av lånets minimibelopp återstod alltså en ej placerad summa av
19,106,800 kr., som i enlighet med bestämmelse i förenämnda kontrakt och
ett med riksbanken träffat särskilt avtal fördelades så, att privatbankerna
därav övertogo 13,374,800 kr. och riksbanken återstående 5,732,000 kr.
Den 30 juni 1933 hade valuta för nom. 49,848,000 kr. av ifrågavarande lån
influtit till riksgäldskontoret.

Skulden för de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen

utgjorde den 1 juli 1932 ............................ kr. 1,741,078,911:11

och den 30 juni 1933 ................................ » 1,887,959,500: —

samt har alltså under budgetåret ökats med ........ kr. 146,780,588: 89.

De av staten vid inköp av enskilda järnvägar övertagna obligationslånen
hava under samma period genom amortering minskats med 360,000
kr. Återstående skulden för dessa lån uppgick den 30 juni 1933 till
3,231,000 kr.

En betydande del av den fonderade statsskulden utgöres numera av
medel, som riksgäldskontoret mottagit till förvaltning från statens pensionsanstalt
samt vissa av statens egna institutioner förvaltade fonder.
Ifrågavarande medel uppgingo vid början av budgetåret 1932/1933 till
193,477,341 kr. 8 öre och vid slutet av samma budgetår till 219,775,917 kr.
80 öre. De olika depositionernas belopp framgå av nedanstående tabell:

Behållning

Inbetalt under
budgetåret
1932/1933

Kapitaliserad

Behållning

den 1 juli 1932

ränta

den 30 juni 1933

kr.

kr.

kr.

kr.

Statens pensionsanstalt......

125,067,472: —

6,000,000: —

5,747,286: 24

136,814,758: 2 4

Pensionsförsäkringsfonden- •

11,000,000: —

10,000,000: —

—

21,000,000: —

Postverkets pensionsfond

9,709,869: 08

313,000: —

438,290: 4 8

10,461,159: 66

Telegrafverkets pensionsfond

10,000,000: —

—

~

10,000,000: —

Statens järnvägars pensions-fond ...........................

7,000,000: —

—

—

7,000,000: —

Postverkets förnyelsefond ■ •

6,000,000: —

—

—

6,000,000: —

Statens vattenfallsverks för-nyelsefonder................

24,700,000: —

3,800,000: —

—

28,500,000: -

Summa kr.

193,477,341: 08

20,113,000: —

6,185,576: 72

219,775,917: 8o

Räntan å ifrågavarande medel har under budgetåret 1932/1933 utgått
efter en räntefot av 4.5 %. Den å statens pensionsanstalt och postverkets

6

Bankoutskottets memorial Nr 2.

pensionsfonds depositioner gottgjorda räntan har hittills ej utbetalats utan
lagts till den i riksgäldskontoret innestående kapitalbehållningen. Beträffande
statens pensionsanstalt kommer på grund av beslut av 1933 års
riksdag den ändring i sålunda tillämpat förfaringssätt att vidtagas, att
anstalten tillsvidare själv skall äga förfoga över räntan å de av anstalten
till riksgäldskontoret överlämnade medlen. Å övriga depositioner
utbetalas räntan vid resp. förfallotider.

Under budgetåret 1932/1933 har riksgäldskontoret från vissa försäkringsinrättningar
och kooperativa förbundet mot statsskuldförbindelser
upplånat sammanlagt 8,750,000 kr.

De sålunda mottagna medlen skola av riksgäldskontoret återbetalas ett
år efter å endera sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt angår det
bos kooperativa förbundet upplånade beloppet, den 19 juni 1941 samt
ifråga örn de övriga medlen i varje särskilt fall tio år efter deras överlämnande
till riksgäldskontoret. Ränta erlägges halvårsvis den 1 april
och den 1 oktober samt utgår för de förra medlen efter en räntefot, motsvarande
medelvärdet av den effektiva räntan för av riksgäldskontoret
under närmast föregående två kalenderår verkställd ny fast upplåning
och för övriga medel efter en fast räntefot av 4.4 %.

Den 1 juli 1932 utgjordes den tillfälliga statsskulden av följande poster:
två statsskuldförbindelser, utfärdade till riksbanken i samband med den
år 1932 genomförda stödaktionen åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget:

nr 1 å .........................

nr 2 å .........................

utelöpande skattkammarväxlar å

........ kr. 100,000,000: —

........ » 114,700,000: —

........ » 95,000: —

Summa kr. 214,795,000:—.

Den förra av ovan omförmälda statsskuldförbindelser motsvarar det
förlagslån, som riksgäldskontoret tillhandahållit förenämnda bank, och
den senare det lån, som banken erhållit mot viss från riksbanken övertagen
säkerhet.

Sedan Skandinaviska Kreditaktiebolaget den 21 mars 1933 avbetalat
4,700,000 kr. å sistnämnda lån, har riksgäldskontoret gottgjort riksbanken
samma belopp i avräkning å förbindelsen nr 2, vilken därigenom nedgått
till 110,000,000 kr.

Vid budgetårets ingång utelöpande skattkammarväxlar å 95,000 kr.
hava å förfollotiderna den 20 september och den 20 december 1932 blivit
inlösta. Nya växlar å 25,000 kr., förfallande den 20 september 1933, hava
genom förmedling av riksbanken blivit försålda. Den 25 oktober 1932 placerade
riksgäldskontoret genom förmedling av riksbanken 3-månaders

Bankoutskottets memorial Nr 2.

7

skattkammarväxlar å 17,000,000 kr. Diskontot vid försäljningen av sistnämnda
växlar, vilka förföllo till betalning den 20 januari 1933, utgjorde
1 lA % för år. Ifrågavarande växlar blevo på förfallodagen inlösta.

Under budgetåret 1932/1933 bar, jämlikt beslut av 1933 års riksdag, aktiebolaget
Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken övertagits av
riksgäldskontoret, som för ändamålet till riksbanken utfärdat ett statsskuldbevis
å 26,500,000 kr., förfallande till betalning den 30 juni 1936 samt
löpande med ränta efter 3 % för år, att erläggas halvårsvis den 31 december
och den 30 juni.

Den tillfälliga statsskulden uppgick vid budgetårets slut den 30 juni
1933 till 236,525,000 kr. Ökningen utgör alltså 21,730,000 kr.

De under budgetåret 1932/1933 förfallna räntorna å statsskulden hava
uppgått till nom. 91,650,196 kr. 96 öre mot 81,258,003 kr. 80 öre under närmast
föregående budgetperiod.

En del av räntorna å statsskulden hava måst erläggas i utländskt mynt,
såsom dollars (1924 års 5% statslån), schweiziska francs (1908 års 3 Va
% statslån) och pund sterling (inalles 11 utländska statslån). Då valutan
för dessa räntelikvider till följd av svenska kronans värdeminskning måst
anskaffas till avsevärt högre kurser än pari, har därigenom för riksgäldskontoret
uppkommit en ökning i ränteutgifterna med 3,445,991 kr. 32 öre.
Vidare har under budgetåret täckts en inbalanserad kursförlust av
1,415,990 kr. 52 öre. Denna ökning hänför sig till allra största delen till
1924 års dollarlån. — Räntelikviden å 1924 års lån har efter guldmyntfotens
upphävande i Amerikas förenta stater skett i pappersdollars med
det belopp, varå kupongerna lyda.

De icke räntebärande skulderna utgjorde

den 1 juli 1932 ........................................ kr. 235,032,056:08

och den 30 juni 1933 .................................. » 168,861,460 : 40

samt hava alltså minskats med ........................ kr. 66,170,595: 68.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1932 hade en behållning
av 63,080,943 kr. 97 öre, har under det senaste budgetåret ökats
med 4,022,288 kr. 89 öre, utgörande det för avsättning till fonden å 1932/
1933 års riksstat anvisade anslaget.

Å andra sidan har fonden minskats med inalles 62,600,000 kr., varav

25,000,000 kr. överförts till inkomsttiteln »I anspråk tagna kapitaltillgångar»
i riksstaten för budgetåret 1932/1933 och 35,000,000 kr. till samma
inkomsttitel i tilläggsstaten till nyssnämnda riksstat. Återstående 2,600,000
kr. hava jämlikt beslut av Kungl. Majit och riksdagen disponerats till
nedskrivning av det i statens järnvägar nedlagda, ej räntabla lånekapi -

8

Bankoutskottets memorial Nr 2.

let. Vid bokslutet den 30 juni 1933 hade fondens behållning till följd därav
nedgått till 4,503,232 kr. 86 öre.

Fonden för återlevererade lånemedel, som den 1 juli 1932 uppgick till
5,123,165 kr. 55 öre, har under det senaste budgetåret ökats med sammanlagt
5,206,825 kr. 82 öre, utgörande återlevereringar å vissa från riksgäldskontoret
utbetalade anslag, avbetalningar å lån, som utlämnats av riksgäldskontoret
m. m. Å andra sidan har denna fond minskats med 2,460,210
kr. 26 öre, vilket belopp överförts till 1932/1933 års riksstats inkomsttitel
»Lånemedel. Återbetalningar». I följd härav utgjorde fondens behållning
den 30 juni 1933 7,869,781 kr. 11 öre.

Till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av
år 1922, vars i riksgäldskontoret innestående medel den 1 juli 1932 utgjorde
41,000,000 kr., har överförts 1932/1933 års anslag till fonden, uppgående
till 5,000,000 kr. Däremot har fonden tagits i anspråk för gäldande
av Kreditkassans kapital- och ränteskuld till riksbanken, för vilket
ändamål fonden debiterats med ett belopp av 26,500,000 kr. —- Vid budgetårets
slut den 30 juli 1933 utgjorde fondens behållning alltså 19,500,000 kr.

De av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna
utgjorde den 1 juli 1932 85,000,000 kr. och ökades sedermera med sammanlagt
160,000,000 kr., som inlevererades i fyra poster med 50,000,000 kr. i
november 1932, med 50,000,000 kr., fördelade i två särskilda poster, vardera
å 25,000,000 kr., i maj 1933 och med 60,000,000 kr. i juni 1933. Av dessa
medel återbetalade riksgäldskontoret under budgetåret 1932/1933 i nio
poster inalles 135,000,000 kr. Statskontorets tillgodohavande för de till
förvaltning överlämnade medlen utgjorde alltså den 30 juni 1933 110,000,000
kr., vilket belopp med 25,000,000 kr. överstiger motsvarande siffra vid budgetårets
ingång.

Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå
från riksgäldskontoret, har under budgetåret 1932/1933 utbetalats sammanlagt
166,661,715 kr. 61 öre. Fördelningen av denna summa på de olika
riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:

Postverket ............................................ kr.

Telegrafverket ........................................ »

Statens järnvägar .................................... »

Statens vattenfallsverk ................................ »

Fonden för statens aktier ............................ »

Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd)
.......................................... »

Fonden för förlag till statsverket...................... »

3,069,046

01

4,174,500

—

21,417,781

91

6,789,355

82

30,000,000

—

87,337,031: 87
13,874,000: —

Summa kr. 166,661,715: 61.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

9

Å andra sidan hava under hudgetåret till riksgäldskontoret återlevererats
inalles 5,832,302 kr. 6 öre, som tidigare utbetalats å vissa äldre anslag
till kapitalökning. I nämnda belopp ingå även kapitalavbetalningar å
tillhopa 625,476 kr. 24 öre å lån från allmänna järnvägslånefonden.

Jämlikt beslut av 1933 års riksdag har riksgäldskontoret den 12 april
1933 utfärdat förbindelse att vid anfordran till Svenska jordbrukskreditkassan
överlämna svenska statens 4 % obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av 5,000,000 kr. Föi-bindelsen
har i riksgäldskontorets räkenskaper bokförts bland skulderna inom linjen.

Riksgäldskontorets tillgångar utgjorde vid början av budgetåret 1932/

1933 .................................................. kr. 452,045,242: 92

och vid slutet av samma period ...................... » 471,454,057:74

samt hava alltså ökats med ............................ kr. 19,408,814: 82.

I bokslutet per 30 juni 1933 återfinnas tre nya tillgångsposter å resp.

4,000,000 kr., 2,500,000 kr. och 13,822,972 kr., utgörande riksgäldskontorets
fordran hos tre av Uplands enskilda bank, Östergötlands enskilda bank
och Aktiebolaget Göteborgs handelsbank bildade dotterbolag. Rörande
dessa fordringar hänvisas till den redogörelse för desamma, som lämnats
i fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag.

De s. k. inkomstresterna å lånemedelsanslag uppgingo den 1 juli 1932
till 41,442,499 kr. 26 öre och den 30 juni 1933 till 53,084,679 kr. 52 öre. Sistnämnda
summa motsvaras av ännu icke lyftade belopp å de anslag, som
å riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.

Vid budgetårets ingång hade riksgäldskontoret en fordran hos statsverket
av 32,212,672 kr. 95 öre, utgörande nettobeloppet av anslaget för
avsättning till fonden för statsskuldens amortering. Detta belopp inbetalades
till riksgäldskontoret i september 1932. Någon motsvarighet härtill
finnes ej i utgående balanskontot per 30 juni 1933. Detta beror på
de ändrade dispositioner beträffande användningen av rusdrycksmedelsfondens
inkomster, varom riksdagen efter förslag av Kungl. Majit fattat
beslut.

Jämlikt särskilda medgivanden Ilar riksgäldskontoret åt Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 öppnat två särskilda krediter, av vilka den ena
(å 60,000,000 kr.) beviljats för understödjande av vissa inhemska banker
och den andra (å 13,500,000 kr.) för beredande av stöd åt insättarna i vissa
sparbanker. Riksgäldskontorets fordran å den förra krediten utgjorde
vid sistförflutna budgetårs slut liksom vid dess början 60,000,000 kr. Å

10

Bankoutskottets memorial Nr 2.

den senare krediten hade riksgäldskontoret den 30 juni 1933 en utestående
fordran av 10,790,662 kr. 21 öre mot 10,807,020 kr. 74 öre den 1 juli 1932.
Minskningen har uppkommit därigenom, att kassan under budgetåret
å krediten återbetalat inalles 55,301 kr. 1 öre, under det att riksgäldskontorets
utbetalningar därå under samma tid uppgå till sammanlagt 38,942
kr. 48 öre.

Riksgäldskontorets behållning å dess giroräkning i riksbanken utgjorde
den 1 juli 1932 81,806,055 kr. 22 öre och hade vid bokslutet den 30 juni
1933 ökats till 109,454,342 kr. 51 öre.

Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna få
fullmäktige meddela följande.

Allmänna järnvägslånefonden. Riksgäldskontorets fordringar, däri inberäknat
kapitalvärdet av riksgäldskontoret tillhöriga järnvägar, för de
lån, vilka utlämnats från denna fond, hava under budgetåret 1932/1933
minskats med 9,127,693 kr. 75 öre; de utgjorde nämligen den 1 juli 1932
57,627,328 kr. 63 öre och den 30 juni 1933 48,499,634 kr. 88 öre. Under budgetåret
har inalles 7,298,975 kr. 77 öre avskrivits å vissa från fonden ut -

lämnade lån. De avskrivna beloppen äro följande:

Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolags lån ............ kr. 298,150: 76

Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolags lån .......... » 545,582:20

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags lån ............ » 405,989:72

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolags
två lån ........................................ » 530,924:64

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolags lån .. » 951,132: 55

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags två lån ............ » 2,627,517: 62

Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolags lån .............. » 37,000: —

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolags två lån .......... » 209,494:24

Östra Värends järnvägsaktiebolags två lån .............. » 1,693,184: 04

Summa kr. 7,298,975: 77.

På sätt omförmäldes i fullmäktiges berättelse till 1933 års riksdag hava
de av riksgäldskontoret för sammanlagt 450,000 kr. inköpta järnvägarna
Oskarshamn—Ruda och Ruda—Älghult försålts till Östra Smålands järnvägsaktiebolag
för en köpeskilling av 200,000 kr. samt genom berörda försäljning
uppkommen förlust å 250,000 kr. sedermera avskrivits.

Vidare hava i samband med statsinköpen av Härnösand—Sollefteå järnvägsaktiebolags
och Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolags järnvägar
belopp av resp. 1,543,171 kr. 64 öre och 442,552 kr. 41 öre av riksgäldskontorets
fordringar för bolagens statslån överförts från allmänna
järnvägslånefonden till statens järnvägars fond.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

11

Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag avträdde sina tillgångar
till konkurs den 1 december 1931. Riksgäldskontorets fordran hos bolaget
uppgick då till 245,836 kr. 10 öre, vilket belopp bevakades i konkursen.
Till säkerhet för denna fordran innehade riksgäldskontoret fem st. i
bandelen Vadstena—Ödeshög beviljade, med första förmånsrätt gällande
inteckningar å tillsammans 250,000 kr. Förutom nyssnämnda bandel ägde
bolaget ett flertal andra järnvägslinjer, av vilka den förnämsta sträcker
sig från Ringstorp över Linköping till Fågelsta. — Under konkur stiden
hava ingående överläggningar ägt rum rörande sättet för en rekonstruktion
av järnvägsbolaget. Såsom resultat därav framkom under år 1932
ett förslag örn, att samtliga järnvägarna jämte viss annan konkursboets
egendom skulle inköpas av Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag för
en köpeskilling av 500,000 kr. Under tiden för dessa förhandlingar hade
enligt beslut av borgenärerna anstått med åtgärder för exekutiv försäljning
av järnvägarna. Då emellertid rekonstruktionsförslaget var beroende
på vissa villkor, vilka icke kunde förväntas bliva uppfyllda under
är 1933, anhöllo konkursförvaltarna under mars månad nämnda år hos
överexekutor i Linköping örn exekutiv försäljning av järnvägarna. Mellan
riksgäldskontoret och övriga innehavare av botteninteckningar i järnvägarna
hade träffats överenskommelse örn, att de vid den exekutiva auktion,
som för ändamålet skulle komma att hållas, skulle var för sig inköpa
den bandel, vari de innehade dylik inteckning. I enlighet härmed inköpte
riksgäldskontoret den 31 maj 1933 Vadstena—Ödeshögs järnväg för svenska
statens räkning för en köpeskilling av 48,000 kr. Vid sammanträde
för köpeskillingens fördelning den 12 juli 1933 betalades köpeskillingen
med 44,878 kr. 95 öre genom kvittning av motsvarande belopp å riksgäldskontorets
i järnvägen intecknade fordran och med 3,121 kr. 5 öre genom
avräkning å det belopp, 6,509 kr. 63 öre, som av den då tillgängliga behållna
inkomsten, 54,246 kr. 96 öre, av ifrågavarande järnväg jämte järnvägsbolaget
tillhörande ytterligare fem järnvägar skulle enligt mellan
vederbörande rättsägare träffad överenskommelse tillkomma riksgäldskontoret.
— För att möjliggöra genomförandet av ovan omförmälda rekonstruktionsplan
träffades mellan konkursboet samt riksgäldskontoret och
övriga prioriterade fordringsägare i konkursen, å ena sidan, och Norra
Östergötlands järnvägsaktiebolag, å den andra, den 23 mars 1933 avtal,
genom vilket Mellersta Östergötlands järnvägar utarrenderades till sistnämnda
bolag under år 1933 mot en fast arrendeavgift av 12,000 kr. —
Efter hemställan av fullmäktige förklarade Kungl. Majit sedermera den
21 april 1933, att därest järnvägen Vadstena—Ödeshög bomme att av riksgäldskontoret
för svenska statens räkning inköpas, hinder från Kungl.
Maj:ts sida icke mötte för utarrendering eller trafikering av järnvägen
under år 1933 jämlikt ovanherörda avtal.

Sedan östra Värends järnvägsaktiebolag den 10 mars 1931 försatts i
konkurs samt riksgäldskontoret på exekutiv auktion den 5 april 1933 in -

12

Bankoutskottets memorial Nr 2.

ropat bolagets järnväg för en köpeskilling av 180,000 kr., har riksgäldskontoret
enligt avtal, som blivit av Kungl. Maj:t godkänt, utarrenderat
järnvägen till Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag. Någon arrendeavgift
skall tillsvidare icke utgå.

Bibanelånefonden. Riksgäldskontorets fordringar för de lån, som utlämnats
från bibanelånefonden, uppgingo den 1 juli 1932

till .................................................. kr. 17,755,349: 78

och den 30 juni 1933 till ................................ » 11,660,062: 591

samt hava alltså minskats med ........................ kr. 6,095,287:19.

Under det senast förflutna budgetåret har ett belopp av 6,595,607 kr. 24
öre avskrivits å Åmål—Ålsängs järnvägsaktiebolags fyra lån. Härefter
äger statsverket för lån från ifrågavarande fond fordran allenast hos
Dal—-Västra Värmlands järnvägsaktiebolag, vars skuld till riksgäldskontoret
den 30 juni 1933 utgjorde 11,160,062 kr. 59 öre, varav 1,499,895 kr. 22
öre voro till betalning förfallna. Såsom en till fonden hörande tillgång
redovisas därjämte ett belopp av 500,000 kr., utgörande bokförda värdet
av Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolags järnväg mellan Åmål och Årjäng
med bibana Hallanda—Kättilsbyn och hamnbana till Åmåls djuphamn,
vilken järnväg å exekutiv auktion den 23 januari 1933 inköptes för svenska
statens räkning. Järnvägen har sedermera med Kungl. Maj:ts tillstånd
utarrenderats till Bergslagernas järnvägsaktiebolag, vars skyldighet
att trafikera järnvägen är begränsad till att befordra vagnslastgods. Arrendeavgift
skall tillsvidare icke debiteras.

Fonden för låneunderstöd. Riksgäldskontorets fordran för de fem lån
å sammanlagt 17,281,820 kr., som från denna fond utlämnats till Ostkustbanans
aktiebolag, utgjorde vid ingången av budgetåret 1932/1933, med
inberäknande av debiterade oguldna överräntor, 19,116,330 kr. 31 öre. De
annuiteter, vilka under sagda budgetår förföllo till betalning å ifrågavarande
fem lån, uppgingo till sammanlagt 933,218 kr. 28 öre. Någon
inbetalning har emellertid ej verkställts av bolaget under nämnda budgetår.
Riksgäldskontorets fordran hos bolaget uppgick den 30 juni 1933,
med inberäknande av debiterade, oguldna överräntor, till 20,078,390 kr.
49 öre. Härav voro 2,563,582 kr. 63 öre förfallna till betalning. — Beträffande
statsförvärv av Ostkustbanan, se här nedan sid. 20 i denna berättelse.

Jämlikt beslut av 1926 års riksdag har Aktiebolaget Svenska Amerikalinjen
från fonden för låneunderstöd erhållit ett lån å 6,000,000 kr. förbyggande
av ett systerfartyg till passageraremotorfartyget Gripsholm.

1 Inklusive boklörda kapitalvärdet av riksgäldskontoret tillhöriga järnvägar.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

13

Det beviljade lånebeloppet utbetalades till bolaget i två poster under
åren 1927 och 1928. Lånet löper med 5 % ränta och skall återbetalas under
åren 1934—1943 med Vio årligen. Bolaget äger dock rätt att, örn det så
önskar, tidigare verkställa avbetalningar å lånet. — De räntebelopp,
som hittills förfallit till betalning å ifrågavarande lån, hava av bolaget
behörigen erlagts. Å kapitalskulden återbetalade bolaget 600,000 kr. var
och en av följande dagar, nämligen den 3 juli 1931, den 31 december 1932
och den 30 december 1933. Den återstående kapitalskulden uppgick vid
slutet av år 1933 till 4,200,000 kr.

Såsom lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning
vid Karseforsen-Laholmsfallet i Lagan anvisade
1929 års riksdag för budgetåret 1929/1930 ett reservationsanslag av

4,700,000 kr. att utgå av lånemedel. Enligt bemyndigande av Kungl.
Majit har riksgäldskontoret under tiden april 1929—februari 1930 i fem
poster utbetalat förenämnda anslag till vattenfallsstyrelsen, som i sin
ordning tillhandahållit bolaget detsamma såsom lån för ovan omförmälda
ändamål. Räntefoten för lånet är bestämd till 4.85 %. Kapitalskulden
skall genom halvårsvis skeende avbetalningar amorteras under
tiden 1930—1967. Bolaget har hittills vederbörligen fullgjort sin betalningsskyldighet
för det erhållna lånet. Den därå återstående kapitalskulden
uppgick vid bokslutet den 30 juni 1933 till 4,541,834 kr. 19 öre.

Vidare har 1932 års riksdag för utlämnande av ytterligare lån till
Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av ovannämnda kraftverksanläggning,
att utgå på villkor, som Kungl. Majit ägde fastställa, för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kr. att utgå
av lånemedel. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit utbetalade
riksgäldskontoret redan den 3 maj 1932 berörda 800,000 kr. till vattenfallsstyrelsen
såsom förskott å ifrågavarande anslag. Lånebeloppet lyftes
samma dag av bolaget. Sedermera har beloppet under budgetåret
1932/1933 överförts till fonden för låneunderstöd. Lånet löper med
4.74 % ränta och skall amorteras under tiden 1932—1967. Såväl räntan
som amorteringsbeloppet skola erläggas halvårsvis den 1 april och den
1 oktober varje år med början den 1 oktober 1932. Jämväl för ifrågavarande
lån har bolaget hittills vederbörligen fullgjort sin betalningsskyldighet;
och uppgick den återstående kapitalskulden å lånet vid bokslutet
den 30 juni 1933 till 773,114 kr. 79 öre.

Båda de här ovan omförmälda lånen förvaltas av vattenfallsstyrelsen.
Enligt Kungl. Majits föreskrift åligger det styrelsen att till riksgäldskontoret
omedelbart inleverera de ränte- och amorteringsbelopp,
som av låntagaren inbetalas till styrelsen.

Förutom ovan omförmälda lån till Ostkustbanans aktiebolag, Aktiebolaget
Svenska Amerikalinjen och Sydsvenska kraftaktiebolaget har
ett antal andra lån tid efter annan anvisats på riksstaterna under titel

14

Bankoutskottets memorial Nr 2.

»Låneunderstöd» att utgå dels av lånemedel, dels ock — till en mindre
del — av andra statsinkomster. Någon utbetalning av sådana lån har
riksgäldskontoret under budgetåret 1932/1933 icke verkställt.

Jämlikt beslut av 1933 års riksdag har å det till hemmansägaren Seth
A. Holmgren, Vilhelmina, från fonden utlämnade lånet å 25,000 kr för
tillverkning av jordbrukskalk under budgetåret 1932/1933 avskrivits ett
belopp av 14,914 kr. 51 öre. Holmgrens härefter återstående kapitalskuld
utgör 12,500 kr., vilket belopp skall från och med den 1 december
1932 förräntas efter 5 % örn året och amorteras under högst 20 år.

Beträffande riksgäldskontorets inkomster och utgifter under budgetåret
1932/1933 samt dess ställning vid budgetårets början och slut vilja
fullmäktige även hänvisa till de tabeller, vilka såsom vanligt äro fogade
vid denna berättelse (Tab. I—V). Härjämte åtföljes berättelsen av
ytterligare en tabell (Tab. VI), vari redovisas de av riksgäldskontoret
förvaltade utlåningsfonderna ävensom vissa andra fonder.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1933.

1932 års 41U % statsräntelån. Den 1 juli 1933 hade likvid för tecknade
och under hand försålda obligationer av detta lån erlagts till riksgäldskontoret
för ett belopp av sammanlagt 116,217,700 kr. Efter nämnda dag
och till den 1 augusti 1933 — då försäljningen upphörde — hava ytterligare
försålts och likviderats obligationer av lånet å nom. 348,600 kr. till
en kurs av 102 %. Lånets slutsumma utgör sålunda 116,566.300 kr. —
Kungl. Majit har den 20 oktober 1933 meddelat sin garanti å detta lån.

1932 års i % statsräntelån. Sedan resterande 3,000,000 kr. av ifrågavarande
lån i juli 1933 av generalpoststyrelsen inbetalts till riksgäldskontoret,
har lånets slutsumma fastställts till 30,000,000 kr. Kungl. Majit har
den 20 oktober 1933 meddelat sin garanti å lånet.

1933 års i % statsräntelån av den 15 mars. Såsom förut i denna berättelse
(sid. 4) meddelats hade till och med den 30 juni 1933 likvid för tecknade
och under hand försålda obligationer av detta lån influtit för ett
belopp av sammanlagt 78,800,200 kr. Under senare halvåret 1933 har riksgäldskontoret
emitterat obligationer av lånet å sammanlagt 6,233,800 kr.
Härav hava obligationer å 2,519,700 kr. använts vid likviderande av köpeskillingen
för Uppsala—Gävle järnväg (se nedan sid. 20), 3,108,000 kr. för
konvertering av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags 5 Vs % obligationslån
av år 1923 och återstoden försålts under hand, bl. a. till postsparbanken.
Försäljningskursen för de under hand försålda obligationerna

Bankoutskottets memorial Nr 2.

15

har växlat mellan 97.5 % och 103 %. Valutan för dessa obligationer hade
vid årsskiftet i sin helhet influtit till riksgäldskontoret.

1933 års 4 % amortering slån. Den 1 juli 1933 hade valuta för nom.

49.848.000 kr. försålda obligationer av detta lån å nom. 50,000,000 kr. influtit
till riksgäldskontoret. Sedan återstående belopp, 152,000 kr., inbetalts
under senare halvåret 1933, har Kungl. Majit den 20 oktober 1933 meddelat
sin garanti å lånet.

1933 års andra i % statsräntelån. Den 25 augusti 1933 beslöto fullmäktige
att till inlösen den 1 december 1933 uppsäga 1913 års 4 Va % statslån
å nom. 72,000,000 kr. och att samtidigt erbjuda innehavarna av
obligationer, tillhörande nämnda lån, att utbyta dessa mot obligationer
av ett för ändamålet upplagt nytt statslån å samma belopp, löpande med
4 % ränta. De nya 4 % obligationerna skulle dateras den 1 oktober 1933
och åtföljas av kuponger, av vilka den första skulle förfalla den 1 april
1934. De innehavare av 1913 års 4 Va % obligationer, vilka antoge nyssnämnda
erbjudande, skulle erhålla det nominella beloppet nya obligationer,
som motsvarade innehavet av 1913 års obligationer, varvid det
belopp därav, som översköte jämnt hundratal kronor, skulle samtidigt utbetalas
kontant. Dessutom skulle obligationsinnebavaren vid utbytet kontant
erhålla dels kupongbeloppet per 1 oktober 1933, dels 1V* % å de nya
obligationernas nominella belopp, dels ock Va % å samma belopp, utgörande
särskild gottgörelse inklusive skillnadsränta för tiden 1 oktober—
1 december 1933. Tiden för anmälan örn utbyte fastställdes till den 4—21
september 1933.

I samband med förenämnda konverteringsoperation beslöts även att utfärda
inbjudan till teckning av det nya statslånet, och bestämdes därvid,
att likvid för tecknade obligationer skulle efter en kurs av 98 3A % erläggas
senast den 1 december 1933.

Emissionen av det nya lånet ägde rum under medverkan av riksbanken
och ett av fyra privatbanker bestående konsortium. Kontrakt därom avslöts
mellan dessa och riksgäldskontoret den 31 augusti 1933.

Vid utgången av den för utbyte stadgade tiden — den 21 september
1933 — hade hos riksgäldskontoret, riksbanken och privatbankerna nom.

59.300.000 kr. obligationer av 1913 års 4 Va % statslån anmälts till utbyte
mot obligationer av det nya 4 % lånet. Teckningen å sistnämnda lån upphörde
likaledes den 21 september, och hade då inalles 158,389,700 kr. tecknats.
Då det nya lånet fastställts till samma belopp som 1913 års lån eller

72,000,000 kr., återstod sålunda till fördelning mellan tecknarna endast

12.700.000 kr., varför en mycket stark reduktion av de tecknade beloppen
måste äga rum. Valutan för sistnämnda belopp har influtit till riksgäldskontoret.

16

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Det nya lånet är av statsräntetyp, och konverteringsrätten för detsamma
inträder den 1 oktober 1943.

1933 års 3 1/s % statsräntelån. Enligt de för 1924 års 5 1/2 % statslån å
nom. 30,000,000 dollars gällande villkor äger riksgäldskontoret att från
och med den 1 november 1934 återbetala lånet. Under oktober månad
1933 beslöto fullmäktige emellertid erbjuda innehavarna av obligationer,
tillhörande ifrågavarande lån, att under tiden 27 oktober—11 november
1933 utbyta desamma mot obligationer av ett nytt statslån, löpande med
3V2 % ränta. De nya 3 V* % obligationerna skulle dateras den 1 november
1933 och åtföljas av kuponger, av vilka den första skulle förfalla till
betalning den 1 maj 1934. —■ För utbytet fastställdes följande särskilda
bestämmelser. För en obligation å 1,000 dollars skulle innehavaren erhålla
obligationer av det nya lånet å nom. 4,600 kr. samt för en obligation
å 500 dollars obligationer å nom. 2,300 kr. Därest utbyte skedde, skulle
icke efter den 1 november 1933 upplupen ränta utbetalas å dollarobligation.
— Utbytet kunde verkställas hos riksgäldskontoret, riksbanken och
samtliga vid emissioner av svenska statslån medverkande affärsbanker.

I anledning av ifrågavarande erbjudande hava nom. 16,786,000 dollars
obligationer av 1924 års 5 V2 % statslån anmälts för utbyte mot obligationer
av det nya 3 V2 % lånet.

Den 12 september 1933 beslöto fullmäktige att till inlösen den 15 december
1933 uppsäga 1923 års 41/s % statslån å nom. 28,459,800 kr. samt förklarade
sig därvid vilja framdeles bestämma, på vilka villkor innehavare
av obligationer, tillhörande nämnda lån, skulle kunna få utbyta desamma
mot andra statsobligationer. Sedermera erbjödo fullmäktige obligationsinnehavarna
att under tiden 5—14 december 1933 i utbyte erhålla obligationer
av 1933 års 3 V2 % statslån efter en kurs av 94 %. De innehavare
av 1923 års 41/n % obligationer, som antoge detta erbjudande, skulle erhålla
det nominella belopp nya obligationer, som motsvarade innehavet
av 1923 års obligationer, samt dessutom kontant dels kursskillnad av
6 % å det nominella beloppet, dels ock för tiden 15 september—15 december
upplupen kupongränta efter 4 V* % efter avdrag av upplupen kupongränta
för tiden 1 november—15 december efter 3 V* %■

I anledning av sistnämnda konverteringserbjudande hade till och med
den 14 december 1933, då den för utbyte fastställda tiden utgick, nom.
25,029,700 kr. obligationer av 1923 års 4 V2 % statslån anmälts till utbyte
mot obligationer av 1933 års 3 V2 % statslån.

Det nya lånet är av statsräntetyp, och konverteringsrätten för detsamma
inträder den 1 november 1943.

1933 års premieobligationslån. Den 7 mars 1933 beslöto fullmäktige att
under samma år utgiva ett svenska statens premieobligationslån å

140,000,000 kr. För lånet hava utfärdats 2,800,000 obligationer, var och en

Bankoutskottets memorial Nr 2.

17

lydande å 50 kr. Obligationerna förfalla till inlösen år 1943 eller, om
riksgäldskontoret så bestämmer, år 1948. Från och med år 1934 verkställes
årligen i mars och september utlottning av vinster å sammanlagt

3,010,000 kr. För helt år utgör vinsternas belopp således 6,020,000 kr., motsvarande
4.3 % av lånets kapitalbelopp.

Det nya lånet var huvudsakligen avsett för konvertering av 1923 års
premieobligationslån å 120,000,000 kr., vilket förföll till inlösen under december
månad nästlidet år. I enlighet härmed erbjöd riksgäldskontoret
innehavarna av 1923 års premieobligationer att under tiden 18 september
—14 oktober utbyta dessa mot nya premieobligationer av år 1933. På
grund av de för 1923 års premieobligationslån gällande villkoren tillkom
emellertid sådan rätt ej innehavare av premieobligation av år 1923, varå
vinst utfallit. Enär dylik obligation ej heller av riksgäldskontoret inlöses,
utgjorde hela beloppet av de premieobligationer av år 1923, som skulle
av riksgäldskontoret inlösas eller eventuellt utbytas, 107,943,700 kr. I anledning
härav utbjödos obligationer av det nya lånet till ett belopp av
sammanlagt 31 å 32 milj. kr. till försäljning från och med den 21 augusti
1933. Försäljningspriset skulle därvid utgöra 51 kr.

För konverteringen av 1923 års premielån och försäljningen av det nya
premielånet har riksgäldskontoret anlitat biträde av riksbanken, samtliga
postanstalter i riket, de flesta av landets privata banker och sparbanker
samt dessutom av några av riksgäldskontoret anlitade kommissionärer.

Sedan riksgäldskontoret till ovan angivna försäljningspris av 51 kr.
försålt 1933 års premieobligationer å tillsammans nom. 31,875,600 kr., anmäldes
för utbyte under tiden 18 september—18 oktober, till vilken sistnämnda
dag tiden för utbyte blivit utsträckt, 1923 års premieobligationer
å sammanlagt nom. omkring 101.36 milj. kr. Sedermera hava ytterligare
försålts 1933 års premieobligationer till nom. belopp av omkring 6.77 milj.
kr., därvid försäljningspriset för obligationer å nom. omkring 6.71 milj.
kr. utgjort 56 kr. för obligation och för obligationer å nom. 0.06 milj. kr.
utgjort 56 kr. 20 öre för obligation. Då samtliga till riksgäldskontorets
statsskuldboksbyrå inkomna anmälningar örn utbyte ännu ej kunnat slutligt
granskas, kan möjligen något mindre antal av de för utbyte reserverade
obligationerna av år 1933 komma att för sådant ändamål icke erfordras
utan bliva tillgängliga för försäljning.

Beträffande den vinst, uppgående till 12,056,300 kr., som uppkommit å
1923 års premieobligationslån på grund av ovan omförmälda bestämmelse,
att med vinst utfallna obligationer ej skola av riksgäldskontoret inlösas,
hava fullmäktige beslutat, att angivna belopp skall i riksgäldskontorets
räkenskaper tillgodoföras ett särskilt konto, benämnt »Vinst vid inlösen
av 1923 års premieobligationslån», samt vid början av budgetåret
1934/1935 tillhandahållas statsverket genom insättning å dess giroräkning
å titeln »Riksgäldskontorets inkomstmedel».

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. S sami. Nr 2. 2

18

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Inlåning från statsinstitutioner. Från postverkets pensionsfond tiar
riksgäldskontoret under senare kalvåret 1933 i 10 poster fått mottaga sammanlagt
958,000 kr. Härjämte kar fondens i riksgäldskontoret innestående
bekållning ökats med 480,821 kr. 18 öre, utgörande för år 1933 tillgodoförd
ränta å 4.5 %.

Av de medel, tillköriga statens pensionsanstalt, vilka till riksgäldskontoret
överlämnats som lån, kar riksgäldskontoret under november ock december
1933 till anstaltens förfogande för utgifters bestridande ställt sammanlagt
900,000 kr. Vid utgången av kalenderåret 1933 uppgick riksgäldskontorets
skuld till anstalten på grund av ifrågavarande upplåning
till 135,914,758 kr. 24 öre.

Vidare kar riksgäldskontoret såsom deposition för statens järnvägars
pensionsfond under december 1933 mottagit 500,000 kr. Enligt överenskommelse
mellan fullmäktige och järnvägsstyrelsen skall ränta å beloppet
i likhet med vad som är fallet beträffande tidigare från fonden överlämnade
medel, tillhopa 7,000,000 kr., gottgöras enligt bestämmelserna i kungl,
kungörelsen den 10 oktober 1924 (nr 447). För år 1933 utgår ränta efter
4.5 %.

Upplåning mot statsskuldförbindelser. Såsom förut i denna berättelse
meddelats uppgick riksgäldskontorets skuld för ifrågavarande form av
upplåning den 30 juni 1933 till 8,750,000 kr. Efter nämnda dag intill utgången
av år 1933 har ytterligare influtit sammanlagt 24,750,000 kr. genom
upplåning hos bl. a. statskontoret, postsparbanken, postgirokontoret,
pensionsstyrelsen och kooperativa förbundet. Jämväl för de under senare
halvåret 1933 upplånade medlen erlägges ränta halvårsvis den 1
april och den 1 oktober. Räntan utgår för ifrågavarande medel, upplånade
hos kooperativa förbundet och postgirokontoret till belopp av

1.000. 000 kr. från vardera institutionen, efter en på sätt tidigare i denna
berättelse angivits rörlig räntefot. Denna räntefot har för tiden till och
med ränteterminen den 1 oktober 1933 fastställts till 4.4 %. Beträffande
övriga statsskuldförbindelser beräknas en fast ränta, utgörande 4.4 % för
förbindelser å 2,500,000 kr., 4 % för förbindelser å 15,250,000 kr. och 3.8 %
för förbindelser å 5,000,000 kr. Under innevarande januari månad har
mot statsskuldförbindelser, löpande med fast ränta av 3.8 %, ytterligare
upp lånats, från postsparbanken 3,000,000 kr. och från postgirokontoret

2.000. 000 kr.

Tillfällig statsskuld. Riksgäldskontorets skuld för utelöpande skattkammarväxlar
utgjorde den 1 juli 1933 25,000 kr. Berörda växlar hava å
förfallodagen den 20 september 1933 blivit av riksgäldskontoret inlösta.

Sedan Skandinaviska kreditaktiebolaget å det lån å ursprungligen

114,700,000 kr., som banken erhållit mot viss från riksbanken övertagen
säkerhet under senare halvåret 1933 ytterligare avbetalat den 1 augusti

Bankoutskottets memorial Nr 2.

19

5,000,000 kr., den 19 september 10,000,000 kr. och den 6 november 20,000,000
kr., har riksgäldskontoret gottgjort riksbanken samma belopp i avräkning
å sin till riksbanken utfärdade statsskuldförbindelse nr 2, vilken därigenom
nedgått till 75,000,000 kr. — Den tillfälliga statsskulden uppgick den
31 december 1933 till 203,500,000 kr.

Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret
till förvaltning, uppgick den 1 juli 1933 till 110,000,000 kr. Härav
återbetalade riksgäldskontoret under september och oktober samma år
inalles 30,000,000'' kr. Å andra sidan har statskontoret i december 1933
överlämnat 75,000,000 kr. till förvaltning. Statskontorets fordran uppgick
alltså vid senaste årsskifte till 155,000,000 kr.; motsvarande belopp utgjorde
vid 1932 års slut 55,000,000 kr.

Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå
från riksgäldskontoret har under senare halvåret 1933 utbetalats sammanlagt
73,989,976 kr. 62 öre. Nedanstående sammandrag utvisar de verkställda
utbetalningarnas fördelning på de utgiftstitlar, under vilka anslagen
äro uppförda i riksstaterna:

Postverket .............................................. kr. 271,369 : 62

Telegrafverket ........................................

Statens järnvägar ......................................

Statens vattenfallsverk ................................

Ponden för statens aktier ..............................

Statens utlåningsfonder (inklusive fonden för låneunder

stöd) .....................................

Statens reproduktionsanstalt ...............

Fonden för förlag till statsverket ........... I

3,045,600

25,270,652

5,492,030

4,000,000: —

3,675: —

35,906,650: —

Summa kr.

73,989,976: 62.

I enlighet med beslut av 1933 års riksdag angående statsgaranti för exportkredit
har Kungl. Maj:t genom brev den 26 juni 1933 beslutat, att de
premier, som skola erläggas enligt Kungl. Maj:ts samma dag utfärdade
förordning angående statsgaranti för exportkredit m. m., skola överföras
till en av riksgäldskontoret förvaltad fond, från vilken skola täckas såväl
de förluster, som kunna komma att uppkomma å ifrågavarande verksamhet
som ock administrationskostnader för den i sagda förordning omför -mälda exportkreditnämnden. Med anledning härav har under oktober
och november 1933 från nämnden i fyra särskilda poster till riksgäldskontoret
överlämnats sammanlagt 120,000 kr. Efter framställning av
nämnden har fullmäktige beslutat, att ränta å ifrågavarande medel skall
gottgöras efter samma räntefot, som tillämpas av de till Svenska bankföreningen
anslutna bankerna beträffande medel, som hos dem innestå
med villkor om återbetalning fjorton dagar efter verkställd uppsägning.

20

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg. 1933 års
riksdag medgav dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans
aktiebolag finge, i samband med bolagets avveckling, förvärva
nämnda bana, dels ock att staten finge med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag
träffa avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar
mot det att staten övertoge bolagets samtliga skulder och förpliktelser
samt därutöver erlade ett belopp av 2,500,000 kr., att likvideras med
statsobligationer; allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda
grunder, som förordats i det Kungl. Maj:ts proposition nr 217 bifogade
statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 14 juli 1933 godkände Kungl. Majit ett mellan järnvägsstyrelsen
och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag den 11 i samma
månad ingånget kontrakt angående förvärvande för svenska statens räkning
av Uppsala—Gävle järnväg m. m. samt ställde Kungl. Majit till vederbörandes
förfogande det av riksdagen för budgetåret 1933/1934 för ändamålet
anvisade reservationsanslaget av 13,700,000 kr. I enlighet med
bestämmelse i sagda kontrakt har riksgäldskontoret till bolaget överlämnat
obligationer av svenska statens 4 % statsräntelån av den 15 mars 1933
till belopp av nom. 2,519,700 kr., motsvarande enligt medelkursen under
juli månad 1933 vid å Stockkolms fondbörs avslutade köp av sådana obligationer
2,500,000 kr. Jämlikt berörda kontrakt övertog riksgäldskontoret
från och med tillträdesdagen den 1 augusti 1933 betalningsskyldigheten
för vid nämnda tidpunkt till betalning ej förfallna delar av bolagets
låneskulder inklusive räntor, varav återstående oguldna kapitalbelopp
då utgjorde tillsammans 11,190,652 kr. Ifrågavarande lån utgjordes
dels av två obligationslån, det ena av år 1902 med ett återstående kapitalbelopp
av 1,320,000 kr. och löpande med 4 Va % ränta samt det andra
av år 1923 med ett återstående kapitalbelopp av 3,455,000 kr. och löpande
med 5 Va % ränta, dels ock av sju reverslån å följande belopp och löpande
med ränta efter räntefot, som för varje särskilt lån angives efter lånebeloppet;
nämligen 2,000,000 kr. (5 Va %), 100,000 kr. (5 Va %), 3,382,652 kr.
(4.8 %), 600,000 kr. (5 Va %), 200,000 kr. (5 %), 45,000 kr. (5 V* %) och 88,000
kr. (5 %). Genom beslut den 18 september 1933 erbjödo fullmäktige innehavare
av 1923 års 5 Va % obligationslån, som blivit uppsagt till inlösen
den 1 oktober 1933, att i stället för kontant likvid erhålla obligationer av
1933 års 4 % statsräntelån av den 15 mars till en kurs av 100 Va % med
tillägg av upplupen kupongränta från den 15 september 1933. I anledning
härav hava nom. 3,108,000 kr. obligationer av 1923 års lån utbytts mot
4 % statsränteobligationer av den 15 mars 1933. Av reverslånen har riksgäldskontoret
guldit den 1 augusti 1933 lånen å resp. 100,000 kr. och 600,000
kr. samt den 1 december 1933 lånen å resp. 200,000 kr., 45,000 kr. och 88,000
kr. Riksgäldskontorets skuld för de övertagna lånen utgjorde den 31 december
1933 6,567,304 kr. För genomförandet av Kungl. Majlis färenämn -

Bankoutskottets memorial Nr 2.

21

<la beslut erforderliga, på riksgäldskontoret ankommande bokföringsåtgärder
hava vidtagits.

Genom beslut den 28 juli godkände Kungl. Majit ett mellan järnvägsstyrelsen
och Ostkustbanans aktiebolag i likvidation den 22 juli 1933 avslutat
kontrakt angående förvärvande för svenska statens räkning av Ostkustbanan
m. m. Kungl. Majit förklarade därvid tillika, att i samband
med statens övertagande av Ostkustbanan det i nämnda bana investerade
lånemedelskapitalet, tillhopa 32,277,268 kr. 22 öre, skulle omföras från
resp. fonder till statens järnvägars fond och där tillsvidare redovisas såsom
»lånekapital att finansieras med andra medel», samt att statens övriga
fordran hos Ostkustbanans aktiebolag skulle avskrivas. I överensstämmelse
med föreskrift i kontraktet har riksgäldskontoret till Ostkustbanans
aktiebolag återlämnat de skuldförbindelser, som av bolaget utfärdats
till riksgäldskontoret eller order för från fonden för låneunderstöd
utlämnade lån, nämligen de skuldförbindelser, som utfärdats den 19 maj
1925 å 11,500,000 kr., den 12 juli 1926 å 3,000,000 kr., den 12 juli 1926 å
1,444,545 krv den 2 augusti 1927 å 782,180 kr. och den 27 augusti 1927 å
555,095 kr., allt med ränta. Vidare har i riksgäldskontorets räkenskaper
från fonden för låneunderstöd avförts ett belopp av 17,277,268 kr. 22 öre,
vilket belopp, enligt vad fullmäktige inhämtat, påförts statens järnvägars
fond. Kiksgäldskontorets räntefordran för berörda lån från fonden för
låneunderstöd har avskrivits.

Beträffande nedannämnda järnvägsaktiebolag, som erhållit lån från
allmänna järnvägslånefonden få fullmäktige meddela följande.

Som det å sid. 11 här ovan omförmälda förslag rörande rekonstruktion
av Mellersta Östergötlands nya järnvägsaktiebolag icke kunnat genomföras,
har under förutsättning av Kungl. Majlis godkännande träffats
nytt avtal angående utarrendering av Mellersta Östergötlands järnvägar.
Enligt sagda avtal är arrendetiden bestämd till ett år, räknat fr. o. m.
den 1 januari 1934. Arrendeavgiften utgör för belt år 20,000 kr. Skulle
under arrendeåret köp av järnvägarna enligt det av Norra Östergötlands
järnvägsaktiebolag den 18 augusti 1932 avgivna köpeanbudet genomföras,
skall arrendeavgiften utgå endast för tiden intill köpeskillingens erläggande.

Efter förhandlingar mellan likvidatorerna i Väderstad—Skänninge—
Bränninge järnvägsaktiebolag, riksgäldskontoret oell trafikförvaltningen
Östergötlands smalspåriga järnvägar bar preliminärt avtal träffats angående
trafikering genom förvaltningens försorg av järnvägen Väderstad—
Skänninge—Bränninge jämväl under år 1934, fr. o. m. vilket år det år 1930
avslutade trafikeringskontraktet upphört att gälla. Enligt det nya avtalet
skall sagda kontrakt gälla i tillämpliga delar, dock med vissa begränsningar
och tillägg, avseende bl. a. begränsning till 8,000 kr. av det belopp,
varmed bolaget i likvidation skall vara skyldigt ersätta uppkommande

22

Bankoutskottets memorial Nr 2.

driftförlust. Förutsättning för avtalets giltighet är, att Mellersta Östergötlands
järnvägar under någon form tillhör trafikförvaltningen. Skulle
så ej hilva förhållandet under hela år 1934, skall avtalet omedelbart upphöra
att gälla och bolaget i likvidation ersätta trafikförvaltningen uppkommen
driftförlust med högst 1,500 kr. för månad. Riksgäldskontoret
har iklätt sig garanti för ersättningsbeloppens erläggande.

Sedan i anledning av försummelse av Östra Blekinge järnvägsaktiebolag
att fullgöra betalningsskyldigheten för lån från allmänna järnvägslånefonden
fullmäktige under hösten 1933 låtit genom riksgäldssekreteraren
J. Hägglund och byråchefen i kungl, järnvägsstyrelsen S. Norrman verkställa
undersökning rörande bolagets förvaltning och ekonomiska ställning,
beslöto fullmäktige den 24 oktober 1933 att för verkställande av undersökning
i syfte att få till stånd en hållbar och för såväl staten som
Östra Blekinge järnvägs intressenter förmånlig lösning av kommunikationsfrågan
i östra Blekinge tillsätta en av fem ledamöter bestående kommitté.
Beträffande kommitténs sammansättning beslöto fullmäktige, att
av kommitténs ledamöter två skulle representera riksgäldskontoret, en
ledamot representera nämnda järnvägsaktiebolag och två ledamöter representera
i frågan intresserade större kommuner. Till ledamöter i kommittén
hava utsetts, av fullmäktige riksgäldssekreteraren Hägglund, tilllika
ordförande, och byråchefen Norrman samt, efter av fullmäktige därom
gjorda framställningar, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge
län vice ordföranden i Karlskrona stads drätselkammare, köpmannen
T. Lindblom, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kalmar län ordföranden
i Torsås sockens kommunalnämnd, handlanden C. V. Petersson
och av styrelsen för järnvägsaktiebolaget dess verkställande direktör apotekaren
I. Borgström.

Vidare hava fullmäktige, sedan undersökning verkställts av riksgäldssekreteraren
Hägglund och byråchefen Norrman rörande Sala—Gysinge—
Gävle nya järnvägsaktiebolags förvaltning och ekonomiska ställning, den
7 december 1933 beslutat tillsätta en av feni ledamöter bestående kommitté
med uppdrag att framlägga förslag till sådan rekonstruktion av järnvägsaktiebolaget
och sådan omläggning av dess verksamhet, som efter verkställd
undersökning kunde visa sig ändamålsenlig. Av kommitténs ledamöter
skulle två representera riksgäldskontoret, en ledamot representera
järnvägsaktiebolaget och två ledamöter representera av bolagets järnväg
berörda kommuner. Till ledamöter i kommittén hava utsetts, av fullmäktige
riksgäldssekreteraren Hägglund, tillika ordförande, och byråchefen
Norrman samt, efter av fullmäktige därom gjorda framställningar, av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län handelsföreståndaren
S. Palm, av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs län vice
konsuln J. A. Löfgren, varjämte fullmäktige anmodat styrelsen för järnvägsaktiebolaget
att utse en ledamot.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

23

Den 16 november 1933 beslöto fullmäktige uppdraga åt fyra sakkunniga
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande modernisering av
riksgäldskontorets bokföring. Till sakkunniga liava utsetts riksgäldssekreteraren
J. Hägglund, tillika de sakkunnigas ordförande, t. f. kamreraren
i riksgäldskontoret S. Widlund, byråchefen i riksräkenskapsverket P. S.
Runemark och auktoriserade revisorn L. T. Bohlin. Det är avsett, att de
sakkunnigas arbete skall så bedrivas, att utredningen, såvitt möjligt, är
avslutad före den 1 mars 1934.

Efter framställning av fullmäktige beslöt 1933 års riksdag att för genomförande
av ändringar beträffande värdeförvaltningen inom riksgäldskontoret
vidtaga vissa organisationsförändringar beträffande statsskuldboksavdelningen,
numera benämnd statsskuldboksbyrån. Frågan örn en
allmän översyn av riksgäldskontorets organisation och personalbehov hade
därvid jämväl blivit berörd men ansetts kunna ännu någon tid anstå. Med
hänsyn emellertid till den under senaste tiden alltjämt tilltagande arbetsbelastningen
inom kontoret hava fullmäktige ansett nödvändigt att förevarande
fråga snarast måtte upptagas till prövning för att eventuellt i god
tid kunna föreläggas 1934 års riksdag. För åstadkommande av en allsidig
utredning i detta spörsmål hava fullmäktige därför den 7 december 1933
tillsatt en av fyra ledamöter bestående kommitté med uppdrag att låta
utarbeta och till fullmäktige överlämna förslag till sådan ändring i riksgäldskontorets
organisation, som efter verkställd utredning kan befinnas
erforderlig. Till kommittéledamöter hava utsetts undertecknade Hallin
och A. Anderson samt riksgäldssekreteraren J. Hägglund och förste revisorn
T. Borell.

Särskilda uppdrag, vilka lämnats fullmäktige av riksdagen.

Utgivning av gerson- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang

för tioårsperioden 1921—1930.

Riksdagen uppdrog år 1928 åt fullmäktige att låta i överensstämmelse
med det för 1911—1920 års riksdagar upprättade registerverket utarbeta
och i en upplaga av 500 ex. till trycket befordra ett fullständigt personoch
sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1921—1930.

Till utgivare av nämnda periodregister antogo fullmäktige nuvarande
överbibliotekarien fil. dr R. Höckert, och kontrakt örn utarbetandet av
detsamma avslöts med honom den 3 april 1928. Däri stadgades bl. a., att
tryckfärdigt manuskript till personregistret skulle föreligga senast den
15 oktober 1930 och till sakregistret senast den 31 december samma år.
Hela verket beräknades utkomma från trycket vid utgången av september
månad .1931.

24

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Ifrågavarande registerverk, vars utgivning blivit försenad nied anledning
därav, att sakregistret blivit till omfånget betydligt större än vad
från början antagits, är numera i sin helhet färdigtryckt. Personregistret
omfattar 21 och sakregistret 251 8-sidiga tryckark i folio. Arbetet i
fråga har tryckts i en upplaga av 500 ex., varav dock endast 350 bundits,
varje exemplar i två band.

Angående ordnande av avlöningsförhållandena för den hos riksdagen tillfälligt
anställda personalen.

1933 års riksdag uppdrog åt fullmäktige att, med beaktande av vad
bankoutskottet i sitt utlåtande nr 8 anfört, låta verkställa utredning i
syfte att ernå ett mera ändamålsenligt ordnande av avlöningsförhållandena
för riksdagens personal.

Underrättelse örn detta riksdagens beslut meddelades fullmäktige genom
skrivelse från bankoutskottet den 16 februari 1933, varefter fullmäktige
den 18 maj 1933 beslöto tillsätta en kommitté för verkställande av
ifrågavarande utredning. Till ledamöter i nämnda kommitté utsågos ledamöterna
av riksdagens första kammare f. d. borgmästaren K. E. von
Geijer (ordförande) och redaktören O. H. Åkerberg, ledamöterna av riksdagens
andra kammare riksgäldsfullmäktigen G. Andersson, lantbrukaren
J. Nilsson och konduktören H. K. V. Bäcklund samt statskommissarien
A. G. Thorstensson och kanslirådet G. H. Berggren. Sedan herr von
Geijer blivit av sjukdom förhindrad att tillsvidare deltaga i kommitténs
arbete, utsågo''fullmäktige den 19 oktober till vice ordförande herr G. Andersson
och till ledamot i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare,
förste kontoristen E. G. Eriksson.

Kommittén avgav den 15 december 1933 betänkande i förevarande ämne.
Detta betänkande, vilket tryckts i en upplaga av 2,000 ex., överlämnas av
fullmäktige till riksdagen med skrivelse denna dag.

Stockholm den 4 januari 1934.

KARL HILDEBRAND.

H. S. TAMM. ERIC HALLIN. ANDERS ANDERSON.

GUST. ANDERSSON. AXEL LINDQVIST.

Eric Öhlin.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

25

Baagor.

Tab. I. Riksgäldskontorets kapitalkonto för budgetåret 1932/1933.

Debet.

Ingående balans den 1 juli 1932:

Skulder .................................................................

Kronor

2,402,160,865

23

Kapitalutgifter under budgetåret:

Utgifter å riksstatstitlar.............................................

Disponerad upplåning...............................................

Kapitalrabatt............................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...
Statsverkets giroräkning, insättningar ........................

281,323,515: 46
166,715,959:7 9
6,123,301: 56
149,548: 68
81,530,775: 2 0

535,843,100

67

Utgående balans den 30 juni 1933:

Tillgångar ...............................................................

471,454,057

74

Summa

3,409,458,023

64

Kredit.

Ingående balans den 1 juli 1932:

Tillgångar ..............................................................

452,045,242

92

Kapitalinkomster under budgetåret:

Inkomster å riksstatstitlar ....................................■

Amortering å statsskulden under budgetåret 1932/1933

Disponerad upplåning................................................

Kapitalrabatt ........................................................

Statsverkets giroräkning, uttag ...............................

254,987,084: 68
6,577,711: n
3,014,454: 44
312,218:7 6
153,288,754:2 8

418,180,223

26

Utgående balans den 30 juni 1933:

Skulder .................................................................

2,539,232,557

46

Summa

3,409,458,023''6 4

26 Bankoutskottets memorial Nr 2.

Tab. II. Riksg-äldskontorets skulder den 1 juli 1932 och den 30 juni 1933,

1932

1933

Deli 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

I. Skulder, löpande med ränta.

Fonder ad statsskuld:

1,741,078,911

11

Av staten upptagna obligationslån ... 1,887,859,500: —

—

—

Svensk statsskuldförbindelse ............

8,750,000: —

Lån hos statsinstitutioner och fonder:

125,067,472

_

Statens pensionsanstalt ...............

136,814,758: 2 4

11,000,000

—

Pensionsförsäkringsfonden ............

21,000,000: —

9,709,869

08

Postverkets pensionsfond...............

10,461,159: 56

10,000,000

—

Telegrafverkets pensionsfond .........

10,000,000: —

7,000,000

—

| Statens järnvägars pensionsfond ...

7,000,000: —

6,000,000

—

! Postverkets förnyelsefond...............

6,000,000: —

24,700,000

—

Statens vattenfällsverks förnyelse-

fonder ....................................

28,500,000: —

3,591,000

—

Av staten övertagna lån ..................

3,231,000: —

Övrig fonderad statsskuld:

140,889

—

Göta kanals reparationsfond .........

140,889: —

2,250,000

—

Köpeskillingen för fastigheten nr 1 i

1

kvarteret Lejonet i Stockholm ...

2,250,000: —

2,122,007,306

80

= 1,940,538,141:19.

Tillfällig statsskuld:

Statsskuldförbindelser:

100,000,000

—

per den 31 december 1932 — —

114,700,000

—

» » 20 januari 1933 — —

—

—

» » 31 december 1933 100,000,000: —

—

—

» » 20 januari 1934 110,000,000: —

210,000,000: —

= 214,700,000: —

—

_

Svenskt statsskuldbevis per den 30 juni

1936.......................... .................

26,500,000: —

Riksgäldskontorets växlar:

90,000

~

per aen 20 september 1932 — —

5,000

» »20 december 1932 — —

—

—

» »20 september 1933 25,000: —

25,000: —

= 95,000: —.

236,525,000

—

= 214,795,000: —.

I

Fonder:

212,323

82 j

Pensionsfonden .................................

235,893: 59

46,626

94

Bergsjö bredspårsfond ........................

59,776: 2 9

295,669

88

= 258,950: 76.

11,500,000

_

Av statens domänverk till förvaltning överlämnade medel

11,500,000

36,717

20

Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning över-

lämnade medel ...............................

43,120

38

= 11,536,717: 20.

II. Skulder, leke löpande med ränta.

63,080,943

97

Fonden för statsskuldens amortering ...

4,503,232: 86 j

4,264,231

Bl

Fonden för annuitetslikvider ...............

3,912,646: 65

2,238

Förfallna, icke inkomna 6 % skattkam-

marväxlar per den 1 december 1916...

2,238: —

Bankoutskottets memorial Nr 2.

27

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

Förfallna, icke inkomna obligationer:

15,250

_

av 1914 års 5 % statslån ..............

13,525: —

36,425

_

» 1916 och 1917 årens 5 % statslån...

1,925: —

203,115

—

» 1918 års premieobligationslån ......

197,065: —

178,674

15

» 1918 års 5 % statslån..................

1,112: 89

11,895

60

» 1919 års 6 % statslån..................

11,553: 60

55,460

_

» 1921 års 6 % statslån..................

14,460: —

983,750

_

» 1921 års premieobligationslån ......

680,750: —

1,087

_

Obeställbura certifikaträntor m. m.......

840: 92

8,100

_

Obeställbara vinster å premieobligations-

lånen.............................................

4,780: —

185,176

68

Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta

premieobligationer av 1918års lån m. m.

185,176: 63

_

_

Icke lyftade vinster å utbytta eller inlösta

premieobligationer av 1921 års lån m. m.

261,200: —

1,036,364

50

Kapitalavbetalningar å lån från allmänna

järnvägslånefonden ........................

1,161,840:7 4

5,123,165

55

Fonden för återlevererade lånemedel ...

7,869,781: n

Fonden för låneunderstöd:

216,360

_

lån till Ostkustbanans aktiebolag......

216,360: —

41,000,000

_

Fonden för mötande av förluster å aktie-

bolaget Kreditkassan av år 1922 ......

19,500,000: —

—

_

Tillskottsmedel för återställande av A. B.

Göteborgs Handelsbanks grundfond...

13,822,972: —

—

_

Tillskottsmedel för återställande av Up-

lands Enskilda Banks grundfond..;....

4,000,000: —

—

_

Tillskottsmedel för återställande av Os-

tergötlands Enskilda Banks grundfond

2,500,000: —

85,000,000

_

Av statskontoret till förvaltning över-

lämnade kassabehållningar...............

J 10,000,000: -

33,629,819

37

Utgiftsrester.......................................

- -

168,861,460

40

= 235,032,056: os.

2,402,160,865

2 8

Summa

2,539,232,557

46

Tab. III. Inom linjen förda skulder den 1 juli 1932 och den

30 juni 1933.

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

150,000

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital ......... ....................

150,000

_

100,777

16

Lappmarks ecklesiastikfond .....................................

100,777

16

60,000,000

—

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade och

till Sveriges allmänna hypoteksbank såsom grundfond

för densamma avlämnade Ä 1/a % obligationer ............

60,000,000

—

80,000,000

—

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade för-

bindelser att till konungariket Sveriges stadshypoteks-

kassa såsom grundfond för densamma överlämna svenska

statens 3 % obligationer......................................

80,000,000

—

30,000,000

—

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad för-

bindelse att. till Svenska bostadskreditkassan såsom

grundfond för densamma överlämna svenska statens

4 */» % obligationer.................................................

30,000,000

—

28

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1932

Den 1 juli
Kronor

10,000,000

15,000,000

—

500,000

500,000

—

300,000

—

100,000

—

500,000

—

150,000

50,000,000

23,500,000

4,999,600

275,800,377:16

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade för
bindelser att till Svenska skeppshypotekskassan såsom
grundfond för densamma överlämna svenska statens

4 V2 % obligationer............................

Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade förbindelser
att till Svenska Jordbrukskreditkassan såsom
grundfond för densamma överlämna svenska statens

41/» % obligationer ........................

Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdade förbindelser
att tillhandahålla riksbanken statsobligationer till ett
värde av intill 500,000 kronor, såsom säkerhet för en var av
följande centralkassors för jordbrukskredit förbindelser,
nämligen:

Södra Sveriges (förut Kristianstads läns)

Mälareprovinsernas .............................

Malmöhus läns ...................................

Skaraborgs läns ................................

Mellersta Norrlands............................

Av riksgäldskontoret till Svenska Jordbrukskreditkassan
utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens 4 % obligationer
Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdad förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla riksbanken statsobliga
tioner till ett belopp av 150,000 kronor att användas
under de förutsättningar och villkor, som angivas i
Kungl, kungörelsen angående de till riksbanken som
säkerhet för jordbrukskassas och centralkassas för jordbrukskredit
förbindelser överlämnade svenska statens
obligationer (S.F.S. 336/1930)..............

500,000

500.000

300.000

100.000
500,000

1922 utfärdad förbindelse att såsom garantifond för densamma
överlämna 5 % statsobligationer .....................

1922 utfärdade förbindelser att såsom garantifond för
densamma överlämna 4 ’/s % statsobligationer .........

1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens obligationer, löpande utan ränta,
för förvärv för stutsverkets räkning av 49,996 aktier å
100 kronor i berörda aktiebolag.................................

Summa

Härtill kommer:

dels av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut
utfärdade förbindelser att ansvara för betalningen av
2 % av det belopp, som erfordras tor förräntning och
amortering av obligationerna till det internationella lånet
av år 1923 för Österrikes ekonomiska och finansiella återuppbyggande; dels

svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags
beslut att jämte finska staten, en för båda och
båda för en, såsom för egen skuld svara för ett av Torne
och Muonio gränsälvars flottningsförening upptaget 5 %
obligationslån å kronor 1,500,000 jämlikt lånekontrakt
den 10 juli 1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken,
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholms
Enskilda bank och Aktiebolaget Göteborgs bank;

dels svenska statens förbindelser enligt 1927, 1928 och
1929 års riksdagars beslut att såsom för egen skuld
svara för av nedannömnda flottningsföreningar hos pen -

1933

Den 30 juni
Kronor

10,000,000

25,000,000

1,900,000

5,000,000

150,000

50,000,000

23,500,000

4,999,600

290,800,377

16

Bankoutskottets memorial Nr 2.

29

1932

Den 1 juli
Kronor

sionsförsäkringslonden upptagna amorteringslån å följande
belopp:

Kalix älvs, löpande nied 4.6 % ränta, å kronor 750,000: —
Lule älvs, » »4.15% » » » 600,000: — j

Pite älvs, » » 4.7 5 % » » » 800,000: —

Byske och Aby älvars, löpande nied 4.75% ränta, å

kronor 450,000: —;

dels svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut
för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet å högst 16,000,000
kronor till kapital och ränta, beräknad etter högst 5 %;
dels svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut
för kapitalet av de preferensaktier i aktiebolaget
Vin- och spritcentralen intill belopp av 14,600,000 kronor,
som tecknats för pensionsförsäkringsfonden;
dels svenska statens förbindelse enligt 1930 års riksdags
beslut att såsom för egen skuld svara för ett av För-i
eningen för bistånd åt vanföra i Norrland hos pensionsförsäkringsfonden
upptaget 45-årigt amorteringslån å
150,000 kronor:

dels ock riksgäldskontorets åliggande enligt 1931 års riksdags
beslut att, i händelse av behov, tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel för fullgörandet av de!
förpliktelser, som svenska staten ikläder sig genom biträdande
av en av 1931 års riksdag godkänd internationell
konvention om finansiell hjälp åt med krig angripen
eller hotad stat.

1933

Den 30 juni
Kronor

Tab. IV. Riksgäldskontorets tillgångar den 1 juli 1932 och

den 30 juni 1933.

1932

1933

1

Den 1 juli

Den 30 juni j

Kronor

Kronor

6,295,350

75

Uppköpta svenska statsobligationer ...........................

4,688,683

80

Förräntade medel:

257,300

—

Sveriges allmänna hypoteksbanks obliga-

tioner............................................. 249,200: —

131,300

—

Stockholms Intecknings Garanti aktie-

bolags obligationer ........................ 131,300: —

380,500

_

= 388,600: —.

100,000,000

—

Skandinaviska Kreditaktiebolagets 5''/» % förlagsbevis

av år 1932 ............................................................

100,000,000

—

114,700,000

—

Lån till Skandinaviska Kreditaktiebolaget ...............

110,000,000

—

—

—

Fordran hos Aktiebolaget Lur .................................

13,822,972

—

—

—

Fordran hos Aktiebolaget Lod ................................

4,000,000

—

—

—

Fordran hos Aktiebolaget Metoden ...........................

2,500,000

—

Förskott:

2,746,173

52

Banker och bankirhus för inlösen av

obligationer och räntekuponger m. m. 2,566,569: 3 0

150,000

—

Riksgäldskontorets kassör .................. 150,000: —

2,716,569

86

= 2,896,173: 52.

41,442,499

2 o | Inkomstrester å lånemedelsanslag..............................

53,084,679

52,

30

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

Fordran hos statsverket:

32,212,672

95

för anslaget för avsättning till fonden för

statsskuldens amortering.................. —

1,415,990

52

för täckande av vissa kursförluster ut-

över kursvinster.............................. — —

= 33,628,663: 47.

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922

60,000,000

—

kredit ä 60 milj. kr............................ 60,000,000: —

10,807,020

74

kredit å 13.5 milj. kr........................ 10,790,662: 21

70,790,662

2 1

= 70,807,020: 74.

80,879

96

Riksgäldskontorets postgirokonto nr 1015 ..................

15,648

34

81,806,055

22

Riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken ............

109,454,342

51

452,045,242

92

Summa

471,454,057

74

Tab. V. Inom linjen förda tillgångar den 1 juli 1932 och den

30 juni 1933.

1932

1933

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

Grundfonder och garantiförbindelser:

60,000,000

—

Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond ............

60,000,000

—

80,000,000

—

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond...

80,000,000

—

30,000,000

—

Svenska bostadskreditkassans grundfond ..................

30,000,000

_

10,000,000

—

Svenska skeppshypotekskassans grundfond ..............

10,000,000

_

15,000,000

—

Svenska jordbrukskreditkassans grundfond..................

25,000,000

_

500,000

—

Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) centralkassas

för jordbrukskredit grundfond ..............................

500,000

—

500,000

—

Mälareprovinsernas dito dito ....................................

500,000

—

300,000

—

Malmöhus läns dito dito ..........................................

300,000

_

100,000

—

Skaraborgs läns dito dito .......................................

100,000

—

500,000

—

Mellersta Norrlands dito dito ................................

500,000

_

—

—

Förbindelse att tillhandahålla Svenska Jordbrukskredit-

kassan statsobligationer för belåning ..................

5,000,000

—

150,000

—

Förbindelse att tillhandahålla riksbanken statsobliga-

tioner som säkerhet för jordbrukskassas och central-

kassas för jordbrukskredit förbindelser ..................

150,000

—

73,500,000

—

Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 garantifond ...

73,500,000

—

4,999,600

—

Förbindelse att tillhandahålla aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 statsobligationer för förvärv av aktier i

berörda aktiebolag................................................

4,999,600

—

275,549,600|—

Summa

290,549,600

— I

Tab. VI. Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonder.

1932

Den 1 juli
Kronor

666,601

245,278

Allmänna by ggnadslånefonden:

Fordran hos låntagarna:

Kapital ..............................

Ränta............................. ...

= 911,879: 96.

638,777: 3 7
254,498: 34

1933

Den 30 juni
Kronor

893,275

71

Bankoutskottets memorial Nr 2.

31

1932

Den 1 juli
Kronor

1933

Den 30 juni
Kronor

45,122,043

7,813,295

4,691,989

1,036,364

95

46

23

60

Allmänna järnvägslånefonden:

Fordran hos låntagarna:

Kapital........................ 38,317,993:41

Ränta ........................ 5,892,383: 30

Anståndsränta ............ 3,809,258:17

Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar
= 57,627,328: 68.

Fordran hos riksgäldskontoret...............

= 58,663,693:13.

48,019,634: 88
480,000: —

1,161,840: 7 4

49,661,475

62

14,594,400

1,807,555

1,353,394

26

62

Bibanelånefemden:

Fordran hos låntagarna:

Kapital........ 8,636,400: —

Ränta ........................ 1,547,856: o 8

Anståndsränta ............ 975,806: 56

11,160,062: 59

—

—

Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar

500,000: —

11,660,062

59

= 17,755,349: 78.

31,741,605

2,144,054

72

96

Fonden för låneunderstöd:

Fordran hos låntagarna:

Kapital........................ 31,849,003: 36

Ränta ........................ 3,098,094: 81

= 33,885,660: 68.

34,947,097: 6 7

1,018,923

78

Fordran hos riksgäldskontoret ............

927,693: 7 5

35,874,791

42

= 34,904,584: 4 6.

31,128,458

3,294,867

68

28

Fonden för förlag till statsverket:

Fordran hos statsverket .....................

Fordran hos riksgäldskontoret ............

41,705,664: o 4
5,745,619: 64

47,451,283

68

= 34,423,325: 96.

7,225,818

118,321

21

21

Fonden för varukredit:

Fordran hos låntagarna........................

Fordran hos riksgäldskontoret ............

6,516,490: 9 7
777,840:13

7,294,331

10

= 7,344,139:42.

1,229,301

_

26

Fonden för anordnande av spannmålslagerlius och
kylhus:

Fordran hos statens lagerhus- och frys-husstyrelse .................................... 1,201,301:15

Fordran hos riksgäldskontoret ............ 28.000: ll

1,229,301

26

= 1,229,301: 26.

147,921

1,861,944

75

71

Spannmålskred itfonden:

Fordran hos låntagarna (netto) ............

Fordran hos riksbanken .....................

1,382,163: 07
1,167,991: 99

2,550,155

06

= 2,009,866:4 6.

100,000

8,507

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg:

60

Fordran hos lantbruksstyrelsen..............

8,507: o o

108,507

60

157,350,648 os

= 108,507: 60.

Summa

156,723,184

04