Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1934 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning av framställningar angående pensioner och
understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda
personer.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar rörande det militära pensionsväsendet samt
beträffande vissa pensioner och understöd, att utgå från allmänna indragningsstaten
eller anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I fråga örn utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får
utskottet, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
propositioner och motioner.
Innan utskottet ingår på prövning av föreliggande särskilda framställningar
örn pensioner eller understöd anser utskottet sig böra framhålla, att
chefen för finansdepartementet, vid anmälan av genom Kungl. Maj:ts proposition
nr 95 för innevarande års riksdag framlagda frågor örn pensioner åt
vissa i statens tjänst anställda personer, till statsrådsprotokollet över tinansärenden
för den 26 januari 1934 inledningsvis anfört följande.
»De pensioner eller understöd, som av riksdagen i särskilda fall beviljats
till anställningshavare i statens tjänst, vilka vid sin avgång ur tjänsten
icke varit författningsenligt berättigade till pension, hava, där ej anställningshavaren
tillhört något av statens affärsdrivande verk — i vilket fall
pensionen eller understödet plägat utgå från detta verks medel — i regel
anvisats å allmänna indragningsstaten. I årets statsverksproposition (elfte
huvudtiteln, punkten 33) har emellertid förslag framlagts därom, att ordinarie
förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, diverse föremål, skall
uteslutas ur riksstaten och att de utgifter av pensionskaraktär, vilka hittills
anvisats å allmänna indragningsstaten, från och med nästkommande budgetår
skola bestridas från ett nyuppfört ordinarie förslagsanslag till »diverse
pensioner oell understöd m. m.» I samband härmed har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen förklara, att pensioner, understöd, livräntor och liknande
förmåner, vilka av riksdagen anvisats å allmänna indragningsstaten, skola
från och med den 1 juli 1934 bestridas från nyssnämnda anslag till diverse
pensioner och understöd m. m.
Den sålunda föreslagna omläggningen bör tydligen beaktas vid framläggande
för årets riksdag av förslag örn pensioner, vilka enligt hittillsvarande
praxis skolat anvisas å allmänna indragningsstaten. Där anställ
Bihang
till riksdagens protokoll lini. S sami. Nr lii.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
ningshavarens avgång ur tjänst förutsattes komma att äga rum tidigast
med den 1 juli 1934, föreslår jag i anslutning härtill i det följande pensionens
anvisande från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I de fall åter, där vederbörande avgått eller förutsattes komma att avgå
ur tjänst före den 1 juli 1934, hemställer jag örn pensionens beviljande å
allmänna indragningsstaten. Därest riksdagen lämnar nyssherörda, i statsverkspropositionen
begärda förklaring, kommer, utan hinder av denna formulering,
pensionen att från och med den 1 juli 1934 eller, där avgång äger
rum först efter denna dag, från tidpunkten för pensionens tillträde avföras
å det nya anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.»
Utskottet får erinra, att riksdagen numera, i enlighet med vad utskottet
tillstyrkt, bifallit Kungl. Maj:ts, av chefen för finansdepartementet omförmälda
förslag under elfte huvudtiteln. I likhet med departementschefen
anser utskottet, att den beslutade omläggningen bör beaktas vid beviljande
av pensioner vid innevarande års riksdag så att, där avgång ur tjänst ägt
rum eller förutsättes komma att äga rum före den 1 juli 1934, pension
anvisas från anslaget till allmänna indragningsstaten, medan vid beräknad
avgång från och med nämnda dag och därefter pension bör utgå från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
Militära pensionsväsendet.
l:o.
F. d. styresmannen för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, översten i
västra arméfördelningens reserv Paul Jacques Robert Virgin (ytterligare
pensionsförbättring). I en den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 91,
avseende försvarsdepartementet, har Kungl. Majit, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att f. d. styresmannen för Karl
Gustafs stads gevärsfaktori, översten i västra arméfördelningens reserv
Paul Jacques Robert Virgin må, räknat från och med den 16 augusti 1933,
under sin återstående livstid uppbära — utöver honom jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 14 juni 1933 tillkommande pensionsförbättring — ytterligare
pensionsförbättring med 1,300 kronor för år, att utgå från anslag,
som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring åt viss personal vid
armén.
I gällande officersavlöningsreglemente den 20 maj 1927 (nr 170) hava
styresmännen vid artilleriets fabriker hänförts till 4:e lönegraden å löneplanen
för officerare, d. v. s. majors lönegrad. Förutom lön i nämnda
lönegrad åtnjuter emellertid sådan styresman enligt avlöningsreglementet
särskilt arvode till belopp av 2,400 kronor för år.
Enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensions -
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
3
förbättring åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningsliavare
vid armén och marinen utgår till beställningshavare, som
vid avgång ur tjänst åtnjuter lön i 4:e lönegraden å löneplanen för officerare,
pensionsförbättring med sådant belopp, att summan av pension,
fyllnadspension oell pensionsförbättring uppgår till 4,700 kronor för år.
A sammanlagda beloppet utgår pensionsförhöjning jämlikt kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Genom beslut den 14 juni 1933 beviljade Kungl. Maj:t styresmannen
för Karl Gustafs stads gevärsfaktori, översten i armén Paul Jacques Robert
Virgin avsked från och med den 16 augusti 1933 med rätt för Virgin
att i enlighet med nyss angivna grunder tillträda en årlig pension av 5,424
kronor, därav 600 kronor pension i femte klassen av arméns pensionskassa
och 2,600 kronor fyllnadspension jämte 1,500 kronor pensionsförbättring
och 724 kronor pensionsförhöjning.
Hos Kungl. Majit anhöll därefter Virgin, att han som i egenskap av
styresman åtnjutit en avlöning, som med 2,400 kronor för år överstege
majors avlöning, finge komma i åtnjutande av ytterligare pensionsförbättring
med 1,300 kronor.
Direktionen över arméns pensionskassa har, bland annat, framhållit, att
man hade anledning förmoda, att vid en definitiv pensionsreglering styresmannens
pension med hänsyn till det särskilda arvodet komme att beräknas
efter en högre lönegrad än majors. Med beaktande härav hade också
jämlikt beslut av Kungl. Majit och riksdagen år 1924 (prop. nr 91;
riksd. skr. nr 306 p. 3) f. d. styresmannen vid ammunitionsfabriken, överstelöjtnaten
i armén C. L. Engström beviljats ytterligare pensionsförbättring
med 1,300 kronor för år. Då direktionen ansåge, att Virgin borde
komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som Engström, finge
direktionen tillstyrka den av Virgin gjorda ansökningen.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts och då, såsom direktionen över
arméns pensionskassa erinrat, riksdagen år 1924 medgivit ytterligare pensionsförbättring
med 1,300 kronor åt f. d. styresmannen vid ammunitionsfabriken,
överstelöjtnanten Engström, har utskottet icke velat motsätta
sig, att enahanda förmån må tillkomma Virgin.
Till stöd för medgivande av särskild pensionsförmån i förevarande fall
har, bland annat, åberopats, att vederbörande beställningshavare förutom
lön ägt uppbära visst arvode. Denna uppdelning av löneförmånerna måste
ur pensionssynpunkt anses innebära en i viss mån otillfredsställande anordning.
Ett inarbetande av arvodet i den fasta lönen och pensionens
anpassning med hänsyn härtill synes enligt utskottets mening böra tagas
under övervägande. Enligt vad utskottet har sig bekant, föreligger till
Kungl. Marits prövning ett av 1930 års militäravlöningssakkunniga avgivet
förslag till nytt militärt avlöningsreglemente. Utskottet vill ifrå
-
Vtskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
gasätta, huruvida icke i samband med behandlingen av detta förslag till
prövning borde upptagas fråga örn placering av styresmännen vid artilleriets
fabriker i högre lönegrad än majors, varvid något särskilt arvode
till dem icke vidare skulle utgå. Genom en dylik löneplacering skulle
även deras pensionsfråga för framtiden kunna ordnas på ett sådant sätt,
att hänvändelse till riksdagen i varje särskilt fall ej behövde ske.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majlis förevarande
proposition.
•2:o.
Förre sjukvårdskorpralen Anders Edvin Fridh. I motion II: 126 hemställer
herr Hallén, »att riksdagen ville besluta tilldela f. sjukvårdskorppralen
A. E. Fridh från Västra Fogelvik ett årligt understöd ur Vadstena
krigsmanshuskassa å 450 kronor».
Av tillgängliga handlingar inhämtas,
att Fridh är född den 6 januari 1871 och alltså 63 år gammal;
att han innehaft anställning såsom värvad soldat vid Värmlands fältjägarkår
under tiden 6 maj 1889—27 augusti 1902 och vid Vaxholms grenadjärregemente
under tiden 19 mars 1903—31 juli 1909;
att Fridh alltså innehar en sammanlagd anställningstid av 18 år 11 månader
3 dagar, därav 17 år 3 månader från 20 års ålder;
att Fridh vid avskedet ur militärtjänsten uppnått en ålder av omkring
38 Va år;
samt att han är medellös.
Vidare inhämtas, att Fridh år 1930 hos Kungl. Majit gjort framställning
örn underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa.
Arméförvaltningens civila departement, som yttrade sig i ärendet, anförde,
att enligt i kungl, brev den 6 maj 1881 meddelade bestämmelser örn
underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, i vad dessa bestämmelser avsåge
manskapet vid värvade armén, finge dylikt underhåll tilldelas den,
som vid avskedet fyllt 40 år och tjänat i minst 20 år. Enär Fridh varken
med avseende å levnadsåldern vid avskedet eller tjänstetidens längd uppfyllt
ifrågavarande villkor för underhålls erhållande, funne civila departementet
sig icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen.
Genom beslut den 19 juni 1931 fann Kungl. Maj:t Fridhs ansökning
icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Sedan Fridh i oktober 1932 till arméförvaltningens civila departement
ingivit en ny framställning om understöd från Vadstena krigsmanshus
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
5
kassa, fann departementet genom beslut den 12 oktober 1932 ansökningen
icke föranleda någon departementets åtgärd.
över detta beslut besvärade sig Fridh hos kammarrätten, som i utslag
den 23 mars 1933 förklarade besvären icke kunna bifallas.
Slutligen har Fridh den 11 maj 1933 gjort förnyad framställning hos
Kungl. Maj:t örn underhåll från Vadstena krigsmansliuskassa, vilken
framställning av Kungl. Majit den 2 juni 1933 lämnats utan bifall.
Av utredningen framgår, att frågan örn underhåll till Fridh från Vadstena
krigsmansliuskassa vid olika tillfällen varit föremål för prövning
såväl av arméförvaltningens civila departement och kammarrätten som
av Kungl. Majit utan att föranleda någon åtgärd. Vid sådant förhållande
och då Fridh varken med avseende å levnadsåldern vid avskedet eller
tjänstetidens längd uppfyllt stadgade villkor för underhålls erhållande,
har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka, att underhåll skulle beviljas
honom.
På grund härav hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 126 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Allmänna indrägt! iiigsst atén m. m.
F örsvarsdepartementet.
3:o.
Förre renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente Johan Herman
Andersson. I en till riksdagen avlåten, den 26 januari 1934 dagtecknad
proposition nr 95, vilken beträffande försvarsdepartementet innefattar
förslag i tjugutre med nummer 1—23 betecknade punkter, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen
medgiva, att förre renhållningsarbetaren vid Göta artilleriregemente
Johan Herman Andersson må, räknat från och med den 1 november
1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 600 kronor, varvid skall iakttagas den honom genom
Kungl. Maj:ts beslut den 29 december 1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson är född dea 16 augusti 1879 och således uppnått en levnadsålder
av 54 år;
att han varit anställd såsom renhållningsarbetare vid Göta artilleri -
Utskottet.
6 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
regemente från april månad 1920 till och med den 9 oktober 1933 eller omkring
13 Va år;
att han vid sistnämnda tidpunkt blivit uppsagd från sin anställning
till följd av omläggning och modernisering av latrinrenhållningen i regementets
kasern;
att han före år 1920 varit grovarbetare och i sådan egenskap vid några
tillfällen arbetat för regementets räkning;
att hans avlöningsförmåner under åren 1928—1932 utgjort i medeltal
omkring 2,400 kronor för år;
samt att han enligt av vederbörande regementsläkare den 29 maj 1933
utfärdat läkarintyg under de senare åren haft ofta återkommande tarmblödningar,
på grund varav han lede av rätt stark kraftnedsättning och
endast kunde utföra lättare arbeten, och att han för framtiden antagligen
komme att bliva urståndsatt, att utföra sådant arbete, varmed han kunde
försörja sig.
Arméförvaltningens intendentsdepartement har hemställt, att pension
måtte beredas Andersson, oell därvid erinrat, att arbetaren A. Oison Åkerman,
vilken närmast före Andersson innehaft anställning såsom renhållningsarbetare
vid Göta artilleriregemente med samma göromål som denne,
genom beslut vid 1921 års riksdag (riksd. skr. nr 322, p. 10) efter allenast
12 års anställning i kronans tjänst tillerkänts en årlig pension från allmänna
indragningsstaten till belopp av 350 kronor.
Statskontoret har anfört, att därest pension ansåges böra beredas Andersson,
statskontoret ville framhålla, att det pensionsbelopp å 350 kronor,
som av 1921 års riksdag beviljats Åkerman, motsvarade en nyreglerad
pension å 732 kronor. Ett så högt belopp syntes dock ej böra utgå i förevarande
fall, utan pensionen syntes böra beräknas till 480 kronor.
Departementschefen har beträffande storleken av pensionen åt Andersson
för sin del förordat ett något högre belopp än statskontoret ifrågasatt,
förslagsvis 600 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr
Andersson i Stockholm väckt motion 11:535, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att de i proposition nr 95 upptagna personerna i arbetare-
och förmansställning måtte erhålla pension enligt bestämmelser,
som av innevarande års riksdag kunna bliva fastställda för arbetare i
statens tjänst».
Till stöd för yrkandet har motionären, bland annat, anfört, att i trontalet
meddelades, att förslag till bestämmelser angående pensionering av
arbetare i statens tjänst vore under utarbetande. Då dessa bestämmelser
torde komma att bliva av innevarande riksdag fastställda, syntes det lämpligt,
att de i proposition nr 95 upptagna befattningshavarna i arbetareoch
förmansställning bleve tilldelade pension enligt de bestämmelser, som
sålunda kunde bliva fastställda.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
7
I anledning av förevarande motion II: 535 vill utskottet framhålla, att
då Kungl. Majit genom proposition nr 95 ävensom genom andra propositioner
underställt riksdagens prövning åtskilliga förslag angående pensionering
av anställningshavare i statens tjänst, därvid givetvis förutsatts,
att ifrågavarande pensionsärenden skulle upptagas till behandling
helt fristående från det förslag till bestämmelser angående pensioneringav
arbetare i statens tjänst, som i trontalet angivits skola föreläggas
riksdagen. Härav torde även kunna slutas, att berörda bestämmelser icke
äro avsedda att träda i kraft före tid, från och med vilken av innevarande
års riksdag beviljade pensioner förutsättas komma att utgå. Kungl. Majit
bar sålunda utgått ifrån, att vid 1934 års riksdag föreliggande särskilda
framställningar örn pensioner och understöd skola prövas efter hittills
tillämpade regler. Då utskottet för sin del icke funnit anledning till
erinran häremot, får utskottet avstyrka bifall till motionen 11:535.
Vad angår det av Kungl. Majit under punkten 1 av förevarande proposition
framställda förslaget örn pension åt förre renhållningsarbetaren Andersson
har utskottet funnit tveksamt, örn i förevarande fall vid en tjänstetid
av allenast 13 K- år pension borde beviljas. Utskottet har emellertid,
med hänsyn till Anderssons sjukdom och övriga i ärendet föreliggande
omständigheter, icke velat motsätta sig, att pension beredes honom. Vidkommande
pensionsbeloppets storlek har utskottet, enär pensionen i detta
fall torde kunna betraktas såsom förtidspension på grund av sjukdom,
icke funnit anledning till erinran mot det av Kungl. Majit härutinnan
framlagda förslaget.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
1) att förevarande motion lii 535 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda; samt
2) att riksdagen må bifalla Kungl. Marits ifrågavarande
framställning.
4:o.
Skomakeriarbetaren vid Skånska kavalleriregementets intendenturverkstäder
Olof Andersson Boklund. I punkten 2 av förevarande proposition
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att skomakeriarbetaren
vid Skånska kavalleriregementets intendenturverkstäder Olof Andersson
Boklund må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 900 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Boklund är född den 18 augusti 1872 och således uppnått en levnadsålder
av 61 år;
att han sedan den 15 augusti 1905 eller drygt 28 år varit anställd så -
Utskottet.
Utskottet.
8 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
som skomakeriarbetare, först vid Skånska busarregementets oell sedermera
vid Skånska kavalleriregementets intendentur verkstäder;
att hans arbetsinkomst under åren 1928—1932 uppgått till i medeltal
omkring 2,700 kronor för år jämte dyrtidstillägg;
samt att hans arbetsförmåga på grund av sjukdom är varaktigt nedsatt
och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför
person normala arbetsförmågan.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.
5:o.
Förre förrådsarbetaren vid Stockholms örlogsvarv Axel Emil Cronholm.
Under punkten 3 av förevarande proposition har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att förre förrådsarbetaren vid Stockholms örlogsvarv
Axel Emil Cronholm må, räknat från och med den 1 juni 1933, under sin
återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 624 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Cronholm är född den 3 maj 1868 och alltså nära 66 år gammal;
att han antogs såsom timlönare vid Stockholms örlogsvarv den 26 augusti
1918 och där tjänstgjort såsom arbetare vid allmänna materialförrådet,
från vilken anställning han vid fyllda 65 år avgått den 3 maj 1933;
att han sålunda vid denna tidpunkt innehade en tjänstetid av omkring
14 år 8 månader;
att hans kontrakterade avlöning vid anställningens upphörande utgjorde
omkring 2,880 kronor för år;
samt att han enligt läkarintyg är på grund av sjukdom för framtiden
arbetsoduglig.
Ehuru utskottet funnit tveksamt, huruvida pension borde beredas Cronholm,
som först vid 50 års ålder vunnit anställning i statens tjänst, har
utskottet med hänsyn till vad i ärendet förekommit icke velat motsätta
sig bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag. I detta sammanhang
har utskottet emellertid icke kunnat underlåta att — i likhet med vad utskottet
förut vid åtskilliga tillfällen framhållit -v- ånyo understryka det
olämpliga i att nyanställa en befattningshavare, som vid anställningen
uppnått sådan ålder som Cronholm.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
6:o.
9
Maskinisten vid Jämtlands fältjägarregemente Jonas Flemström.
Kungl. Maj:t föreslår i punkten 4 av samma proposition riksdagen medgiva,
att maskinisten vid Jämtlands fältjägarregemente Jonas Flemström
må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 1,020 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Flemström är född den 30 oktober 1863 och sålunda 70 år gammal;
att han varit anställd såsom maskinist vid Jämtlands fältjägarregemente
sedan den 1 december 1910 eller alltså under något mer än 23 år;
samt att han under de senaste fem åren vid regementet haft en kontant
avlöning av 2,958 kronor för år, varå dyrtidstillägg utgått, samt härjämte
åtnjutit portion in natura.
I likalydande motioner 1:302 och II: 539, väckta den förstnämnda av
herr Andersson, Nils, samt den sistnämnda av herrar Hedlund i Östersund
och Olsson i Rödningsberg, har hemställts, »att maskinisten Jonas Flemström
vid Jämtlands fältjägare, då han lämnar sin tjänst, tillerkännes
under sin återstående livstid en årlig pension av 1,200 kronor eller 100
kronor per månad».
Utskottet, som finner det av Kungl. Majit föreslagna pensionsbeloppet
1,020 kronor väl avvägt, har icke ansett sig kunna biträda motionärernas
yrkande i fråga örn pensionens storlek.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majlis förevarande
förslag och med avslag å motionerna I: 302 och
11:539, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må medgiva, att maskinisten vid Jämtlands fältjägarregemente
Jonas Flemström må från och med
månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,020
kronor.
7:o.
Skrädderiarbetaren vid Upplands regementes skrädderiverkstad Frans
Oscar Gustafsson. I punkten 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,
att skrädderiarbetaren vid Upplands regementes skrädderi verkstad
Utskottet.
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Frans Oscar Gustafsson må från och med månaden näst efter den, varunder
han avgår ur tjänst, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 792 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Gustafsson är född den 24 december 1862 och alltså 71 år gammal;
att han alltsedan den 1 augusti 1914 eller således under en tid av över
19 år varit anställd såsom skrädderiarbetare vid Upplands regementes
skrädderiverkstad;
samt att hans avlöning under de fem senaste åren utgjort — inberäknat
dyrtidstillägg — i medeltal omkring 3,150 kronor för år.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
8:o.
Förra timlönarna vid Stockholms örlogsvarv Karl Hallberg och Frans
Gustaf Johansson. Kungl. Majit har i punkten 6 av förevarande proposition
föreslagit riksdagen medgiva, att en var aAr förra timlönarna vid
Stockholms örslogsvarv Karl Hallberg och Frans Gustaf Johansson må
från och med månaden näst efter den, varunder han erhållit avsked från
sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära årlig pension, Hallberg med 792 kronor och Johansson
med 624 kronor, varvid skall iakttagas den Hallberg och Johansson genom
Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli och den 29 december 1933 ålagda
återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
beträffande Hallberg,
att han är född den 15 februari 1865 och alltså nära 69 år gammal;
att han varit anställd vid Stockholms örlogsvarv under tiden 2 mars
1909—28 februari 1933 eller sålunda under 24 år;
samt att han i egenskap av maskinuppsättare vid varvets ingenjördepartement
haft en timpenning av 1 krona 26 öre;
beträffande Johansson,
att han är född den 31 oktober 1868 och således 65 år gammal;
att han varit anställd vid Stockholms örlogsvarv under tiden 15 maj 1918
—31 oktober 1933 eller alltså omkring 15 år 5 månader;
samt att han tjänstgjort vid varvets ingenjördepartement som diktare
mot en timpenning av 1 krona 22 öre.
Enligt införskaffade upplysningar har Hallbergs inkomst under åren
1930—1932 utgjort respektive 3,705, 4,042 och 3,443 kronor. Johanssons
Bankoutskottets utlåtande Nr 12. 11
årsinkomst har under sagda år uppgått till respektive 3,760, 3,870 och 3,764
kronor.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Majits ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
9:o.
Kvarnmästaren vid arméns intendenturförråd i Boden Gustaf Holmqvist.
Kungl. Majit har i punkten 7 föreslagit riksdagen medgiva, att
kvarnmästaren vid arméns intendenturförråd i Boden Gustaf Holmqvist
må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning
vid intendenturförrådet, dock tidigast från och med den 1 juli
1934, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1,356 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Holmqvist är född den 22 juni 1873 och sålunda den 22 juni innevarande
år uppnår 61 års ålder;
att han sedan den 15 augusti 1918 eller drygt 15 år varit anställd såsom
kvarnmästare och avdelningschef vid arméns intendenturförråds i Boden
kvarnavdelning;
att arméförvaltningens intendentsdepartement i enlighet med förslag av
chefen för intendenturförrådet beslutat, att den av Holmqvist innehavda
befattningen skall indragas från och med den 1 juli 1934, i samband varmed
Holmqvist blivit uppsagd från sin anställning från och med sistnämnda
dag;
samt att Holmqvist är anställd mot kontrakt med rätt till årlig avlöning
av 5,304 kronor (motsvarande avlöning enligt 4:e lönegraden, 12:e löneklassen,
ortsgrupp G, i den i avlöningsreglementet den 20 maj 1927, nr 170, intagna
löneplanen för civilmilitär personal m. fl.) jämte kallortstillägg och
dyrtidstillägg.
Arméförvaltningens intendentsdepartement har, enär Holmqvist mot
sin egen önskan tvingades lämna sin befattning till följd av densammas
indragning och då någon annan anställning i kronans tjänst icke syntes
kunna beredas honom, ansett pensionsbeloppet med hänsyn jämväl till
storleken av de avlöningsförmåner, Holmqvist av kronan uppburit, skäligen
böra bestämmas till 1,500 kronor.
Statskontoret har biträtt intendentsdepartementets förslag.
Departementschefen har, enär Holmqvist vid avgången ur tjänst kunde
komma att åberopa en anställningstid av allenast boråt 16 år, ansett sig
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet.
icke kunna tillstyrka det av ämbetsverken ifrågasatta pensionsbeloppet,
1,500 kronor, utan funnit pensionen böra bestämmas till 1,356 kronor.
I motion II: 529 Ilar herr Meyerhöffer jämte tre övriga av andra kammarens
ledamöter, bland annat, hemställt, »att med ändring av Kungl.
Maurts proposition nr 95 pensionsbeloppet måtte ändras för i punkt 7
omförmälde kvarnmästaren Gustaf Holmqvist till en årlig pension av
1,800 kronor».
Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna, bland annat, framhållit,
att det föreslagna pensionsbeloppet näppeligen stöde i sedvanlig relation
till de innehavda löneförmånerna av 5,304 kronor utan borde ur den synpunkten
väsentligt högre pension utgå.
Med hänsyn till Holmqvists relativt korta anställningstid i statens
tjänst har utskottet funnit det av departementschefen förordade pensionsbeloppet
väl avvägt. Utskottet har på grund härav icke kunnat biträda
motionärernas yrkande, i vad detsamma avviker från Kungl. Majrts
förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag och med avslag i förevarande del å
motionen II: 529, i vad den skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, må medgiva, att kvarnmästaren vid
arméns intendentur förråd i Boden Gustaf Holmqvist
må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning vid intendenturförrådet,
dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av
1,356 kronor.
10: o.
Förmannen vid Norrbottens regementes sadelmakeriverkstad Oskar
Emil Johansson. Under punkten 8 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att förmannen vid Norrbottens regementes sadelmakeriverkstad
Oskar Emil Johansson må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,116 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Johansson är född den 17 juli 1873 och således uppnått en levnadsålder
av 60 år;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
13
att hail sedan den 9 juni 1908 eliel- alltså under iner än 25 år varit
anställd såsom förman vid Norrbottens regementes sadelmakeri verkstad;
att han under åren 1928—1932 uppburit en avlöning av i medeltal omkring
3,260 kronor för år, å vilken avlöning dyrtidstillägg ej utgått;
samt att hans arbetsförmåga numera på grund av sjukdom är varaktigt
nedsatt och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av dea
för fullt arbetsför person normala arbetsförmågan.
I motionen 11: 529 har herr Meyerhöffer jämte tre av andra kammarens
övriga ledamöter, bland annat, hemställt, »att med ändring av Kungl.
Maj:ts proposition nr 95 pensionsbeloppet ändras för i punkt 8 omförmälde
förmannen Oskar Emil Johansson till en årlig pension av 1,800 kronor».
Utskottet tillstyrker, att pension beviljas Johansson. Vad angår pensionsförmånens
storlek, finner utskottet det av Kungl. Majit föreslagna
beloppet vara, i jämförelse med vad som tidigare i liknande fall beviljats,
väl avvägt. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen, i vad den
avviker från Kungl. Majits förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits ifrågavarande
förslag och med avslag i förevarande del å
motionen lii 529, i vad den skiljer sig från Kungl.
Majits förslag, må medgiva, att förmannen vid Norrbottens
regementes sadelmakeriverkstad Oskar Emil
Johansson må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 1,116 kronor.
lim.
Fortifikationsarbetaren Sven Johan Karlsson. I punkten 9 av ifrågavarande
proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att
fortifikationsarbetaren Sven Johan Karlsson må från och med månaden
näst efter den, varunder han avgår från sin anställning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av
996 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Karlsson är född den 3 mars 1873 och alltså nära 61 år gammal;
att han dels tillhört marinen såsom stamanställd under åren 1890—1894
och dels från år 1895 haft anställning vid fortifikationsförvaltningen i
Karlskrona såsom grovarbetare, vilken anställning han fortfarande innehar;
att
hans sammanlagda tjänstetid alltså uppgår till 44 år;
Utskottet.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
att han enligt läkarintyg lider av åderförkalkning och högt blodtryck
och på grund härav har väsentligt nedsatt arbetsförmåga;
samt att hans arbetsinkomst under åren 1930—1932 utgjort i medeltal
omkring 2,000 kronor för år, varå dyrtidstillägg ej utgått.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
12 :o.
Arbetaren vid Bodens tygstation Fritiof Laestadius. Kungl. Maj:t har
i punkten 10 av förevarande proposition föreslagit riksdagen medgiva, att
arbetaren vid Bodens tygstation Fritiof Laestadius må från och med
månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning vid tygstationen,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 792 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Laestadius är född den 24 mars 1866 och således uppnått en ålder
av 67 år;
att han sedan den 5 mars 1919 varit anställd såsom arbetare vid Bodens
tygstation med tjänstgöring såsom föreståndare för målarverkstaden
därstädes;
att han beräknas komma att lämna sin anställning vid utgången av
mars månad innevarande år, vid vilken tidpunkt han således kan räkna
en anställningstid av omkring 15 år;
att hans inkomst vid tygstationen under åren 1930—1932 uppgått till
i medeltal 3,710 kronor för år, inberäknat dyrtidstillägg;
samt att han, innan han anställdes vid tygstationen, icke utfört arbete
i statens tjänst.
Utskottet hemställer.
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
15
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
13 :o.
Arbetaren vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder Karl August Leijon.
Uti punkten 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att arbetaren
vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder Karl August Leijon må från
och med månaden näst efter dén, varunder han lämnar sin anställning,
dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 804 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Leijon är född den 7 december 1867 och alltså 66 år gammal;
att han varit anställd vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder sedan den
27 augusti 1914 eller mer än 19 år och därvid arbetat såsom förste man
i verkstädernas smidesavdelning;
att han under åren 1928—1932 haft en årsinkomst av i medeltal omkring
1,990 kronor, dyrtidstillägg oberäknat;
samt att han under åtskilliga år, innan han vann nämnda anställning
vid Göta ingenjörkårs tygverkstäder, innehaft smedja i Axvall och då
utfört smidesarheten för där förlagda truppförband.
Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,
att Kungl. Majits förevarande framställning må av
riksdagen bifallas.
14: o.
Förre skomakeriarbetaren vid Älvsborgs regemente Johan Alfred Nyman.
I punkten 12 av ifrågavarande proposition nr 95 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, att förre skomakeriarbetaren vid Älvsborgs
regemente Johan Alfred Nyman må, räknat från och med den 1 maj
1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 792 kronor, varvid skall iakttagas den honom genom
Kungl. Majits beslut den 19 maj 1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Nyman är född den 20 juli 1862 och alltså 71 år gammal;
att han från början av år 1915 till och med den 16 april 1933 eller omkring
18 år varit anställd såsom skomakeriarbetare vid Älvsborgs regemente;
samt
att hans avlöning under de senaste fem åren vid regementet utgjort
i medeltal omkring 2,600 kronor för år, dyrtidstillägg oberäknat.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande
framställning.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
15: o.
Arbetaren vid Kronobergs regementes detachement» i Karlskrona skomakeriverkstad
Albert Rolin. I punkten 13 av samma proposition föreslås
att riksdagen måtte medgiva, att arbetaren vid Kronobergs regementes
detachements i Karlskrona skomakeriverkstad Albert Rolin må
från och med månaden näst efter den, varunder lian avgår ur tjänst,
dock tidigast från oell med den 1 juli 1934, under sin återstående livstid
från anslaget till'' diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 792 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Rolin är född den 2 oktober 1870 och alltså 63 år gammal;
att han varit anställd såsom skomakeriarbetare vid förutvarande
Karlskrona grenadjärregementes skomakeriverkstad från och med den
1 april 1917 intill utgången av år 1927 samt vid Kronobergs regementes
detachements i Karlskrona skomakeriverkstad under tiden därefter;
att hans avlöning under de fem senaste åren utgjort i medeltal omkring
2,400 kronor för år;
samt att hans arbetsförmåga på grund av ålder och sjukdom är varaktigt
nedsatt och för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den
för fullt arbetsför person normala arbetsförmågan.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
16 :o.
Maskinisten vid arméns intendenturförråds i Stockholm bageriavdelning
Gustaf Wilhelm Roman. Kungl. Majit har i punkten 14 av ifrågavarande
proposition föreslagit riksdagen medgiva, att maskinisten vid
arméns intendenturförråds i Stockholm bageriavdelning Gustaf Wilhelm
Roman må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,152 kronor.
...... ; i - 1 : ''
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Roman är född den 8 januari 1867 och således uppnått en levnadsålder
av 67 år;
att han år 1903 avlagt övermaskinistexamen vid navigationsskolan i
Stockholm;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
17
att han innehaft anställning i statstjänst såsom maskinist under följande
tider, nämligen:
24 juli 1901—18 januari 1902 å lotsångaren Stockholm,
22 april—24 oktober 1906 vid Vaxholms kustartilleriregemente,
25 oktober 1906—16 april 1907 vid flottans varv,
2 december 1908—8 februari 1909 vid flottans varv och
från och med den 9 februari 1909 vid arméns intendenturförråds i Stockholm
bageriavdelning;
att således hans sammanlagda anställningstid i statens tjänst uppgår
till något över 28 år;
samt att hans avlöning vid intendenturförrådet under åren 1928—1932
uppgått till i medeltal omkring 3,900 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknat.
Föreståndaren för Norrbottens regementes skrädderiverkstad Gustaf
Alfred Zander. Kungl. Majit föreslår i punkten 15 riksdagen medgiva,
att föreståndaren för Norrbottens regementes skrädderiverkstad Gustaf
Alfred Zander må från och med månaden näst efter den, varunder han
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,452 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Zander är född den 26 februari 1877 och således nära 57 år gammal;
att han från och med den 1 november 1894 till och med den 30 september
1907 varit anställd såsom skrädderiarbetare vid dåvarande Karlsborgs
artillerikår och Boden-Karlsborgs artilleriregemente samt sedan
den 1 oktober 1907 innehaft anställning såsom föreståndare för Norrbottens
regementes skrädderiverkstad;
att han således kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av sammanlagt
mer än 39 år;
att han under åren 1928—1932 uppburit en avlöning av i medeltal omkring
5,700 kronor för år, å vilken avlöning dyrtidstillägg ej utgått;
samt att hans arbetsförmåga numera på grund av sjukdom (sockersjuka,
förhöjt blodtryck, åderförkalkning m. m.) är varaktigt nedsatt och
för närvarande motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför
person normala arbetsförmågan.
Bihang till riksdagens protokoll 19,H. S sami. Nr 12. 2
17 april—31 december 1907
4 februari—31 oktober 1908
Vaxholms kustartilleriregemente,
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
17:o.
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Vtskottet.
I motion II: 529 har herr Meyerhöffer jämte tre av andra kammarens
övriga ledamöter, bland annat, hemställt, »att med ändring av Kungl.
Maj:ts proposition nr 95 pensionsbeloppet ändras för i punkt 15 omförmälde
föreståndaren Gustaf Alfred Zander till en årlig pension av 1,800
kronor».
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av
Kungl. Majit i förevarande fall föreslagna pensionsbeloppet, får avstyrka
bifall till ifrågavarande motion, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts
förslag.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning och med avslag i förevarande
del å motionen II: 529, i vad den skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må medgiva, att föreståndaren
för Norrbottens regementes skrädderiverkstad
Gustaf Alfred Zander må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,452 kronor.
18: o.
Förra kokerskan vid Södermanlands regemente Anna Nikolina Ahlman,
född Ringius. Kungl. Maj:t har i punkten 16 föreslagit riksdagen medgiva,
att förra kokerskan vid Södermanlands regemente Anna Nikolina
Ahlman, född Ringius, må, räknat från och med den 1 november 1933, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 756 kronor, varvid skall iakttagas den henne genom Kungl.
Maj:ts beslut den 12 oktober 1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Ahlman är född den 13 december 1868 och alltså 65 år gammal;
att hon under tiden 1 juli 1925—31 oktober 1933 eller drygt 8 år varit
anställd såsom kokerska vid Södermanlands regemente;
att hon dessförinnan under tiden 9 april 1920—15 december 1921 förestått
det provisoriska hushållet för personalen vid det då nyligen färdigställda
Strängnäs hospital samt under tiden 16 december 1921—10 augusti
1923 varit husmoder vid nämnda hospital och sålunda tjänstgjort därstädes
sammanlagt 3 år 4 månader;
att hon tidigare varit poststationsföreståndare i Skönvik från och
med den 1 januari 1891 till och med den 31 mars 1906 eller under 15 år
3 månader och i ersättning härför åtnjutit 380 kronor örn året under
anställningens första år och 600 kronor för år under de senaste åren;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
19
att hennes tjänstgöring i sistnämnda egenskap uppgått till minst sex
timmar per söckendag;
att hon vid avgång från sin anställning vid regementet kunnat åberopa
en anställningstid i statens tjänst av sammanlagt 26 år 11 månader;
att hon vid regementet uppburit en kontant lön å 840 kronor örn året,
förutom dyrtidstillägg, samt därjämte åtnjutit förmånen av fri bostad,
bränsle och lyse samt kost;
samt att hon, som ingått äktenskap den 17 november 1906, enligt egen
uppgift tillsammans med en späd dotter lämnat sin make år 1911 i portugisiska
Ostafrika, enär barnet insjuknat i malaria, och sedan dess icke
erhållit något underhåll från mannen vare sig för sig själv eller för
barnet.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
19 :o.
Sömmerskan vid Hallands regementes skrädderiverkstad Anna Karolina
Andersson. Under punkten 17 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att sömmerskan vid Hallands regementes skrädderiverkstad Anna
Karolina Andersson må från och med månaden näst efter den, varunder
hon lämnar sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 768 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson är född den 29 oktober 1877 och således uppnått en levnadsålder
av 56 år;
att hon sedan den 9 december 1906 eller under 27 år varit anställd såsom
sömmerska vid Hallands regementes skrädderiverkstad;
att hennes avlöning vid regementet under åren 1928—1932, dyrtidstillägg
inberäknat, uppgått till i medeltal omkring 1,300 kronor för år;
samt att hon enligt ett av vederbörande tjänstförrättande regementsläkare
den 7 september 1933 utfärdat intyg är för framtiden oförmögen till
arbete på grund av kronisk led- och muskelreumatism med deformeringar
av multipla leder och att hon enligt regementsläkarens förmenande med
största sannolikhet ådragit sig nämnda sjukdom under arbete i skrädderiverkstadens
lokaler, mot vilka vid hälsovårdsinspektioner flera gånger
riktats anmärkningar.
Arméförvaltningens intendentsdepartement och statskontoret hava ansett
pensionsbeloppet böra fastställas till 696 kronor.
Föredragande departementschefen har — utan närmare motivering —
förordat ett något högre belopp än myndigheterna ifrågasatt, förslagsvis
768 kronor för år.
20 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
20: o.
Förra kokerskan vid Livgrenadjärregementet Hedvig Wilhelmina Andersson.
Under punkten 18 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att
förra kokerskan vid Livgrenadjärregementet Hedvig Wilhelmina Andersson
må, räknat från oeh med den 1 maj 1933, under sin återstående livstid
å allmänna, indragningsstaten uppbära en årlig pension av 660 kronor,
varvid skall iakttagas den henne genom Kungl. Maj :ts beslut den 19 maj
1933 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson är född den 23 oktober 1869 och alltså 64 år gammal;
att hon varit anställd såsom kokerska dels vid förutvarande Andra livgrenadjärregementet
den 1 oktober 1915—den 31 december 1927, dels vid
Livgrenadjärregementet den 1 januari 1928—den 15 april 1933 eller under
sammanlagt omkring 17 Vs år;
samt att hennes kontanta avlöningsförmåner, förutom dyrtidstillägg, under
de senaste åren uppgått till omkring 930 kronor örn året, vartill kommit
fri bostad, fritt bränsle och lyse samt fria beklädnadspersedlar.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
21 :o.
Tillsyningsmannen vid Skånska kavalleriregementets kasernetablissement
å Ljungbyhed Amanda Paulina Ekstrand, född Pålsson. I punkten
19 av ifrågavarande proposition föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva,
att tillsyningsmannen vid Skånska kavalleriregementets kasernetablissement
å Ljungbyhed Amanda Paulina Ekstrand, född Pålsson, må
från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 360 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Ekstrand är född den 26 februari 1869 oeh således den 26 februari
1934 uppnår en levnadsålder av 65 år;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
21
att hon. sedan den 15 april 1904 eller under mer än 29 år varit anställd
såsom tillsyningsman vid förutvarande Skånska husarregementets, numera
Skånska kavalleriregementets kasernetablissement å Ljungbyhed;
att hennes avlöning under de fem senaste budgetåren uppgått till 414
kronor för år, dyrtidstillägg ej inberäknat, varjämte hon åtnjutit förmån
av hyresfri bostad;
samt att hon efter sin år 1907 avlidne man, vilken innehade befattning
såsom musikdistinktionskorpral vid förutvarande Skånska husarregementet,
åtnjuter pension från arméns nya änke- och pupillkassa, vilken pension
för närvarande uppgår till 185 kronor för år jämte dyrtidstillägg.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
22 :o.
Förestånderskan för Norrbottens regementes marketenterirörelse Hilda
Erika Grahn. I punkten 20 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att
förestånderskan för Norrbottens regementes marketenterirörelse Hilda
Erika Grahn må från och med månaden näst efter den, varunder hon
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 852 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Grahn är född den 12 mars 1868 och således uppnått en levnadsålder
av 65 år;
att hon sedan den 1 oktober 1908 eller således under mer än 25 år varit
anställd såsom förestånderska för Norrbottens regementes marketenterirörelse;
samt
att hennes avlöning vid regementet under de fem senaste åren
uppgått till 1,095 kronor för år, utan rätt att därå uppbära dyrtidstillägg,
varjämte hon åtnjutit förmån av fri möblerad bostad örn två rum och kök
ävensom fri kost.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande framställning får utskottet
hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
23 :o.
Sömmerskan vid arméns centrala beklädnadsverkstad Augusta Alfrida
Korsell. Under punkten 21 föreslås att riksdagen måtte medgiva, att
sömmerskan vid arméns centrala beklädnadsverkstad Augusta Alfrida
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet.
Korsell må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 876 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Korsell är född den 6 juni 1872 och således uppnått en levnadsålder
av 61 år;
att hon varit anställd såsom sömmerska (tidvis avdelningsförestånderska)
vid arméns intendenturförråds i Stockholm sadelmakeriverkstad
under tiden 4 februari 1899—31 augusti 1931 samt vid arméns centrala
beklädnadsverkstad från sistnämnda dag;
att hon sålunda kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av omkring
35 år;
att hennes avlöningsförmåner under åren 1929—1932 utgjort i medeltal
omkring 2,100 kronor för år;
samt att hon enligt läkarintyg lider av magsjukdom och hjärtsvaghet,
vilka sjukdomar i avsevärd grad nedsätta hennes arbetsförmåga.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
24: o.
Förra diskerskan vid Svea artilleriregementes marketenteri Emma
Fredrika Norström. Under punkten 22 samma proposition har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förra diskerskan vid Svea artilleriregementes
marketenteri Emma Fredrika Norström må, räknat från
och med den 1 juli 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 600 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Norström är född den 29 december 1860 och således uppnått en
levnadsålder av 73 år;
att hon varit anställd såsom diskerska vid Svea artilleriregementes
marketenteri från och med den 1 augusti 1917 till och med den 15 oktober
1932 eller alltså något över 15 år;
samt att hennes avlöning under de senaste anställningsåren utgjort omkring
1,400 kronor för år jämte förmån av fri kost.
Då Norström först vid en ålder av över 56 år vunnit anställning i statens
tjänst, har utskottet funnit tveksamt, örn pension borde tillerkännas
henne av statsmedel. Med hänsyn till att pension tidigare i liknande fall
beviljats, har utskottet dock icke velat motsätta sig förslaget att pension
beredes Norström. Vad beträffar pensionsbeloppets storlek anser emeller
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
23
tid utskottet, som får erinra om att 1933 års riksdag beviljat en kvinnlig
anställningshavare med i stort sett samma tjänstetid och under i övrigt liknande
omständigheter (jfr 1933 års bankoutskotts utlåtande nr 34, punkten
33) en pension av 564 kronor, att samma belopp bör utgå jämväl i nu
förevarande fall.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, må medgiva, att förra diskerskan
vid Svea artilleriregementes marketenteri
Emma Fredrika Norström må, räknat från och med
den 1 juli 1933, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 564 kronor.
25 :o.
Tvätterskan vid arméns tvättanstalt i Stockholm Emma Kristina Svenson,
född Johanson. I punkten 23 av ifrågavarande proposition nr 95 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att tvätterskan vid arméns
tvättanstalt i Stockholm Emma Kristina Svenson, född Johanson, må
från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning
vid tvättanstalten, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 792 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Svenson, som är änka, är född den 14 augusti 1869 och således uppnått
en levnadsålder av 64 år;
att hon varit anställd såsom tvätterska vid Svea ingenjörkårs tvättinrättning
under tiden 1 mars 1906—1 maj 1927 samt vid arméns tvättanstalt
i Stockholm under tiden därefter;
att hon således kan åberopa en anställningstid i statens tjänst av sammanlagt
närmare 28 år;
samt att hennes avlöning vid tvättanstalten, inberäknat dyrtidstillägg,
under de fem senaste åren uppgått till i medeltal 1,985 kronor för år.
Arméförvaltningens intendentsdepartemenl har ansett pensionsbeloppet
böra bestämmas till 708 kronor.
Statskontoret har biträtt detta förslag.
Departementschefen har emellertid — utan närmare motivering — ansett
pensionen böra bestämmas till något högre belopp än myndigheterna
ifrågasatt, förslagsvis till 792 kronor.
X anslutning till vad utskottet under punkten 19 härovan hemställt får
utskottet tillstyrka, att pensionen jämväl i förevarande fall bestämmes till
768 kronor för år.
Utskottet.
24
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må medgiva, att tvätterskan
vid arméns tvättanstalt i Stockholm Emma Kristina
Svenson, född Johanson, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning
vid tvättanstalten, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 768 kronor.
26:o.
Förre timlönaren Sven Svensson. I motion 11:442 hemställer herr Andersson
i Stockholm, att riksdagen måtte bevilja förre timlönaren vid örlogsvarvet
i Karlskrona Sven Svensson en årlig pension av 600 kronor.
Av tillgängliga handlingar inhämtas,
att Svensson är född den 11 september 1881 och alltså 53 år gammal;
att han — efter att under tiden från och med den 22 juli till och med
den 31 december 1001 samt från och med den 12 maj 1903 till och med den
8 oktober 1904 hava varit anställd vid fortifikationen och från och med den
13 november 1916 till och med den 30 september 1917 vid statens fiskehamnsanläggning
vid Stenshamn — antogs till daglönare vid örlogsvarvet i
Karlskrona den 22 oktober 1917;
att han erhöll avsked den 30 juni 1931 efter en sammanlagd tjänstetid
av över 15 år och vid en uppnådd levnadsålder av omkring 49 år 9 månader
19 dagar;
att han vid avskedet tillerkändes avskedsersättning med 3,385 kronor
80 öre enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension
och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén
och marinen;
att, ehuru Svensson uppfyllde föreskrivet villkor beträffande tjänstetidens
längd, han likväl icke vid sitt avsked kunnat komma i åtnjutande
av förtidspension, enär han icke uppnått därför stadgad levnadsålder av
50 år;
att han är gift och har fyra barn, vilka äro över 16 år gamla;
samt att såväl han som hans barn äro utan anställning.
Hos Kungl. Majit gjorde Svensson den 10 januari 1933 framställning
om pension.
I utlåtande i ärendet anförde marinförvaltningen, bland annat, att, ehuru
Svensson tillerkänts avskedsersättning, marinförvaltningen likväl ansåge,
att pension av billighetsskäl borde tilldelas honom, samt att vid bestämmandet
av pensionsbeloppet borde tillämpas de grunder, som enligt
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
25
ovanberörda kungörelse gällde för förtidspension. Därest Svensson vid
sitt avsked blivit förtidspensionerad, hade han erhållit en årlig pension
av 680 kronor, å vilken skulle utgå förhöjning I enligt kungörelsen nr
280/1925, vartill skulle komma dyrtidstillägg. Då emellertid den avskedsersättning,
som utbetalts till Svensson under tiden 1 juli 1931—30 juni
1933, med omkring 1,450 kronor överstigit, vad i förtidspension skulle tillkommit
honom för samma tid, ansåge marinförvaltningen skäligt, att
återbetalning av nyssnämnda belopp ägde rum på sådant sätt, att det
årliga pensionsbeloppet något nedsattes, förslagsvis till 620 kronor.
Statskontoret förklarade sig med hänsyn till de särskilt ömmande omständigheterna
i förevarande fall icke böra motsätta sig, att något årligt
understöd beviljades Svensson. Det av marinförvaltningen föreslagna beloppet
syntes statskontoret vara för högt beräknat, särskilt som därå förutsattes
skola utgå viss pensionsförhöjning. Statskontoret tillstyrkte en
reglerad pension å 660 kronor.
Genom beslut den 27 oktober 1933 fann Kungl. May.t den gjorda framställningen
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Med hänsyn till eventuella konsekvenser måste tvekan råda örn lämpligheten
att bereda förtidspension åt sådan övertalig personal vid försvarsväsendet,
som ej uppfyllt de för denna förmån stadgade villkoren
utan tillerkänts allenast avskedsersättning. Med hänsyn till de ömmande
omständigheter, som i detta fall föreligga, och då Svensson därjämte
vid sitt entledigande uppnått en levnadsålder, som med allenast omkring
2 månader understeg den ålder, vid vilken han varit berättigad till förtidspension,
har utskottet ej velat motsätta sig, att någon pension beviljas
honom. Pensionen synes emellertid med hänsyn till den av Svensson
redan uppburna avskedsersättningen icke böra bestämmas till högre belopp
än 444 kronor årligen, att utgå från och med den 1 januari 1934.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion
II: 442, må medgiva, att förre timlönaren vid örlogsvarvet
i Karlskrona Sven Svensson må från och med
den 1 januari 1934 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av
444 kronor.
Utskottet.
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
27:o.
Utskottet.
F. d. daglönaren Axel Leonard Theodor Johansson Svensson. I motion
1: 60 har herr Berg, Robert, hemställt, »att riksdagen måtte besluta tilldela
f. d. daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Axel Leonard Theodor
Johansson Svensson en årlig pension av 680 kronor att jämte dyrtidstilllägg
utgå från och med den 1 januari 1934».
Av tillgängliga handlingar framgår,
att Johansson Svensson är född den 26 juni 1878 och alltså 55 år gammal;
att
han varit stamanställd vid Karlskrona artillerikår under 3 års tid
samt vidare tjänstgjort såsom daglönare vid Karlskrona örlogsvarv under
20 år 9 V* månader;
att han alltså kan räkna en sammanlagd anställningstid i statens tjänst
av 23 år 9 månader, varav emellertid inemot 3 år infalla under åldern
17—20 år;
samt att Johansson Svenssons senaste statsanställning upphört den 31
december 1920.
Enär, såvitt utredningen giver vid handen, Johansson Svensson icke
varit i statens tjänst sedan år 1920, då han endast uppnått 42 levnadsår,
har utskottet — i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis — funnit
pension av statsmedel icke böra beviljas honom.
Utskottet hemställer,
att förevarande motion 1:60 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
28:o.
F. d. underofficerskorpralen, f. d. daglönaren Johan Martin Jonasson.
I motion II: 122 har herr Holmgren hemställt, »att riksdagen ville medgiva
att till f. d. underofficerskorpralen vid flottans 1. ekonomikompani
Johan Martin Jonasson utbetalas en årlig pension till belopp, som må befinnas
skäligt».
Av tillgängliga handlingar framgår,
att Jonasson är född den 19 juli 1863 och alltså över 70 år gammal;
att han antogs till skeppsgosse den 1 september 1877 och inskrevs vid
sjömanskåren den 1 september 1881, samt tjänstgjort vid nämnda kår under
17 år 7 månader;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
27
att han varit anställd vid Karlskrona örlogsvarv dels såsom sjömansarbetare
under 3 månader, dels ock såsom daglönare under icke fullt 7 år;
att han alltså kan räkna en sammanlagd anställningstid i statens tjänst
av över 28 år, varav emellertid inemot 6 år infalla under åldern 14—20 år;
att Jonasson enligt läkarbetyg på grund av sjukdom är arbetsoförmögen;
samt
att han åtnjutit fattigvårdsunderstöd.
Av handlingarna i ärendet framgår, att Jonassons senaste statsanställning
upphört den 1 februari 1907, då han uppnått en ålder av allenast 43 1h
år. Vid sådant förhållande har utskottet funnit pension av statsmedel
i förevarande fall icke böra beviljas och får alltså hemställa,
att ifrågavarande motion II: 122 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
29:o.
Förre underofficerskorpralen Carl Henrik Hasselqvist. I motion 11:121
hemställer herr Holmgren »att riksdagen ville besluta, att ett årligt understöd
till lämpligt belopp måtte utgå till f. d. underofficerskorpralen
Carl Henrik Hasselqvist».
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Hasselqvist är född den 17 januari 1867;
att han antogs till skeppsgosse den 1 september 1881 och karlskrevs den
1 maj 1885;
att han på egen begäran erhöll avsked från flottan den 2 juli 1897;
att han vid minsprängning den 25 augusti 1888 åsamkats vissa skador,
bland annat, kontusion å höger knä, från vilka skador han den 18 november
1890 varit fullt återställd.
Härjämte framgår, att Hasselqvist på grund av tumörbildning måst
undergå upprepade operationer dels under år 1923, varvid högra njuren
borttagits, dels under åren 1931 och 1932, därvid högra benet amputerats
å nedre delen av låret samt en tumör å högra överarmsbenet utskrapats.
I en till Kungl. Maj:t ställd, den 1 maj 1933 dagtecknad skrift anhöll
Hasselqvist örn pension.
M arinför vältning en anförde i häröver avgivet utlåtande, bland annat,
att, enär något som helst samband mellan Hasselqvists iråkade sjukdom
och de skador, han ådragit sig vid minexplosionen sommaren 1888, icke
syntes föreligga och andra omständigheter på grund varav pension till
Utskottet.
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet.
honom skulle kunna utverkas icke anförts, marinförvaltningen icke ansåge
sig kunna tillstyrka, att pension av statsverket utverkades åt Hasselqvist.
Riksför säkring sanstalten förklarade i utlåtande den 11 juli 1933, att ersättning
i förevarande fall icke enligt gällande författningar kunde av
anstalten utgivas. Beträffande frågan om det samband mellan olycksfallet
vid minsprängningen år 1888 och Hasselqvists sedermera iråkade
sjukdom, som tilläventyrs kunde förefinnas, hade anstalten låtit införskaffa
yttrande från en av anstaltens läkare, docenten J. P. Strömbäck.
Nämnde läkare, vilken under åren 1931 och 1932 behandlat Hasselqvist under
dennes vistelse å serafimerlasarettet, hade i avgivet yttrande anfört,
bland annat, att någon som helst hållpunkt för orsakssamband mellan
olycksfallet och den senare uppkomna tumören i njuren respektive metastaserna
i skenbenet och överarmsbenet icke kunnat erhållas vid Hasselqvists
vistelse å serafimerlasarettet.
Med stöd av anförda yttrande och vad handlingarna i ärendet i övrigt
innehölle, finge riksförsäkringsanstalten avgiva det utlåtande, att anstalten
funne samband icke föreligga mellan den skada Hasselqvist ådragit
sig genom ovan omförmälda, den 25 augusti 1888 inträffade olycksfall och
den sjukdom, för vilken Hasselqvist sedermera efter erhållet avsked från
flottan vid skilda tillfällen undergått behandling.
Genom beslut den 28 juli 1933 fann Kungl. Majit ansökningen icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit får utskottet avstyrka
bifall till motionen och alltså hemställa,
att förevarande motion II: 121 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
30:o.
F. d. musikfuriren Nils Baltzar Strandh och hans minderåriga barn. I
motion 1:126 hava herrar Strömberg och Sandén hemställt, satt riksdagen
ville besluta att tilldela f. musikfuriren Nils Baltzar Strandh en årlig
pension av 800 kronor samt ett årligt understöd till vart och ett av hans
tre minderåriga barn av 200 kronor intill fyllda 16 år, att utgå ur anslaget
för diverse pensioner och understöd».
Av tillgängliga handlingar inhämtas,
att Strandh är född den 20 februari 1896 och alltså 38 år gammal;
att han — som icke tillhört den indelta armén utan varit att hänföra
till kategorien värvat manskap — varit anställd vid Bohusläns regemente
under tiden 2 januari 1912—31 oktober 1916 samt vid Värmlands regemente
linder tiden 28 juni 1918—31 oktober 1933;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
29
att Strandh alltså innehar en sammanlagd tjänstetid av 20 år 2 månader,
därav emellertid endast omkring 16 år från 20 års ålder;
att Strandh, som enligt gällande bestämmelser varit skyldig avgå ur
militärtjänst vid fyllda 35 år, genom särskilda beslut av Kungl. Majit åren
1930, 1931 och 1932 erhållit tillstånd att rekapitulera;
att han vid sitt avsked den 31 oktober 1933 tilldelats avskedspremie med
1,000 kronor;
samt att han har hustru och tre minderåriga harn att försörja samt är
medellös.
Vidare inhämtas, att Strandh i en den 29 september 1933 dagtecknad
skrift hos Kungl. Majit anhållit, att utöver honom tillkommande avskedspremie
få efter avgången ur tjänst komma i åtnjutande av pension eller
annan förmån.
Arméförvaltningens civila departement, som yttrade sig i ärendet, framhöll,
bland annat, att underhåll ur Vadstena krigsmanshuskassa icke kunde
tilldelas Strandh, då han ej fyllde de för värvat manskap härför stadgade
villkor. Vid sådant förhållande kunde Strandh icke erhålla understöd i
annan form än såsom gratifikation, vilket departementet dock med hänsyn
till uppkommande konsekvenser icke ansåg sig kunna tillstyrka.
Genom beslut den 21 december 1933 fann Kungl. May.t Strandhs ifrågavarande
ansökning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Av utredningen i ärendet framgår, att Strandh icke kunnat erhålla underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa, enär han varken med avseende
å levnadsåldern vid avskedet eller tjänstetidens längd uppfyllt fordringarna
för dylikt underhåll. I anslutning till tidigare tillämpad praxis
anser utskottet sig icke kunna förorda, att i förevarande fall dispens från
gällande bestämmelser meddelas. Icke heller har utskottet kunnat tillstyrka
det i motionen framlagda förslaget örn beredande av pension åt
Strandh, vilken endast uppnått en levnadsålder av 38 år, särskilt som
framställning i sådant syfte nyligen prövats av Kungl. Majit utan att föranleda
till någon Kungl. Majits åtgärd. — Att såsom i motionen ifrågasatts
riksdagen skulle bevilja understödsbidrag åt Strandhs minderåriga
barn, kan utskottet av principiella skäl ej tillstyrka.
Åberopande det anförda, hemställer utskottet,
att förevarande motion 1:126 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet.
30
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Socialdepartementet.
31:o.
Förste amanuensen hos riksförsäkringsanstalten Johan Wilhelm Sättning.
I en den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande
socialdepartementet innefattar förslag i tre med nummer 24—
26 betecknade punkter, bar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, i punkten 24 föreslagit riksdagen medgiva, att förste amanuensen
bos riksförsäkringsanstalten Johan Wilhelm Sånning må från och
med dagen näst efter den, då han lämnar sin anställning hos anstalten,
dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 2,328 kronor, att utgå så länge Kungl. Majit prövar omständigheterna
därtill föranleda.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Sånning är född den 14 mars 1888 och således 45 år gammal;
att han avlagt mogenhetsexamen år 1907, filosofie kandidatexamen år
1912 och filosofisk ämbetsexamen år 1914;
att han under vissa tider åren 1914—1917 tjänstgjort såsom lärare vid
olika statliga och enskilda läroanstalter;
att han den 5 juli 1918 antagits till extra tjänsteman hos riksförsäkringsanstalten
och därefter tjänstgjort hos anstalten med full daglig
tjänstgöringstid till den 15 juni 1931, från och med vilken dag han varit
tjänstledig på grund av sjukdom;
att han av riksförsäkringsanstalten förordnats att från och med den 5
september 1918 vara amanuens;
att han från och med den 1 januari 1922 varit förste amanuens samt
i sådan egenskap efter ikraftträdandet av kungörelsen den 26 juni 1925
(nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
varit placerad i 18 :e lönegraden i löneplanen för extra ordinarie
tjänstemän och senast åtnjutit avlöning enligt 20 le löneklassen;
att Sånning genom anstaltens beslut den 28 februari 1930 förordnats
att tills vidare uppehålla ett vikariatsförordnande å en ordinarie aktuariebefattning
(B 21);
ätt sistnämnda förordnande upphört den 1 juli 1931, då befattningen
besatts med ordinarie innehavare;
att Sånning under tiden 14 juni—3 november 1931 vårdats å sjukhus
för hjärnblödning med förlamning i vänstra kroppshalvan; samt
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
31
att han enligt läkarintyg syntes vara oförmögen till arbete och efter
den 1 juli 1934 ej kunde bibehållas vid sin befattning hos riksförsäkringsanstalten.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
32: o.
Städerskan hos riksförsäkringsanstalten Ebba Anna Oktavia Ericson,
född Pettersson. I punkten 25 av samma proposition föreslår Kungl.
Majit riksdagen medgiva, att städerskan hos riksförsäkringsanstalten
Ebba Anna Oktavia Ericson, född Pettersson, må från och med månaden
näst efter den, varunder bon lämnar sin anställning bos anstalten, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 600 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Ericson är född den 15 september 1867 och alltså 66 år gammal;
att bon sedan den 1 oktober 1906 eller mer än 27 år tjänstgjort som städerska
bos riksförsäkringsanstalten, största delen av tiden såsom första
städerska;
att hennes avlöningsförmåner, vilka med viss inskränkning innefattat
jämväl ersättning för materialier för städningsarbetet, sedan år 1915 utgjort:
under ett vart av åren 1915—1917 900 kronor, under år 1918 1,140
kronor, under år 1919 omkring 1,800 kronor, under ett vart av åren
1920—1923 omkring 1,380 kronor, under tiden 1 januari 1924—31 januari
1933 1,260 kronor för år samt under tiden därefter 1,140 kronor för år;
att dyrtidstillägg ej utgått å nämnda avlöningsbelopp;
samt att Ericsons dagliga arbetstid uppgått till inemot 4 timmar.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
33 :o.
Förre polismannen Erik August Eriksson. Under punkten 26 av ifrågavarande
proposition nr 95 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva,
att förre polismannen Erik August Eriksson må, räknat från och
med den 1 januari 1933, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,200 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Eriksson är född den 25 december 1869 och alltså 64 år gammal;
att han jämlikt förordnande av länsstyrelsen i Västernorrlands län
tjänstgjort såsom extra polisman inom Skönsmons municipalområde av
Sköns socken från och med den 9 november 1908 till och med utgången
av år 1931, vid vilken sistnämnda tidpunkt den nya polislagstiftningen
trädde i kraft för Sköns polisdistrikt;
att han vid tillsättande av de polismansbefattningar, vilka enligt den
nya ordningen skola finnas inom Sköns polisdistrikt, icke kunde erhålla
någon sådan befattning, emedan han redan uppnått en levnadsålder av
mer än 60 år;
att han under sin tjänstgöring helt avlönats av statsmedel;
samt att Erikssons avlöning vid avgången från polistjänsten utgjorde
2,700 kronor för år.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande
framställning.
34:o.
Föreståndarinnan för lapska ålderdomshemmet i Jokkmokk Christina
Margreta Johanna Ullenius. I motion 1:61 hemställer herr Bergqvist,
satt riksdagen måtte bevilja föreståndarinnan vid Jokkmokks lapska ålderdomshem
Kristina Margreta Johanna Ullenius ett understöd av 800
kronor för år, räknat från den dag hon avgår som föreståndarinna vid
nämnda ålderdomshem».
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Christina Margareta Johanna Ullenius är född den 21 februari 1866
och alltså 68 år gammal;
att hon sedan den 1 april 1911 tjänstgjort såsom föreståndarinna för
lapska ålderdomshemmet i Jokkmokk;
att ålderdomshemmet sedan 1929 drives av fattigvårdsstyrelsen i Jokkmokks
kommun;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12. 33
att föreståndarinnan Ullenius åtnjuter i lön 900 kronor om året jämte
fritt vivre.
I en av länsstyrelsen i Norrbottens län med tillstyrkan till Kungl. Majit
överlämnad, den 19 augusti 1932 dagtecknad skrift anhöll föreståndarinnan
Ullenius att bliva tilldelad en årlig pension av 800 kronor under sin
återstående livstid.
Statskontoret anförde i häröver avgivet utlåtande, bland annat, att den
verksamhet, sökanden utövat bland lappbefolkningen, syntes hava varit
synnerligen gagnande. Denna verksamhet kunde emellertid knappast anses
hava haft sådant samband med lappväsendet och renskötselns utövande,
att ett anlitande, såsom länsstyrelsen i Norrbottens län föreslagit, av
Norrbottens lappfond för det ändamål, varom nu vore fråga, kunde anses
motiverat. Statskontoret måste därför för sin del hysa stora betänkligheter
mot att tillstyrka ett användande av fonden för ändamålet.
Skulle ågärd anses böra vidtagas för beredande åt sökanden av pension,
återstode enligt statskontorets mening icke annan utväg än att underställa
pensionsfrågan riksdagens prövning för medels anvisande från allmänna
indragningsstaten. Med hänsyn till de vittgående konsekvenser, som härigenom
skulle kunna befaras uppkomma, kunde statskontoret dock icke
tillråda beträdandet av denna väg.
Statens inspektör för fattigvård och barnavård yttrade, bland annat, följande.
Enligt reglementet för statens pensionsanstalt hade möjlighet förelegat
att redan 1920 få befattningen förenad med pensionsrätt i förenämnda
anstalt, ehuru vederbörande uraktlåtit att begagna sig av denna möjlighet.
Därest någon form kunde finnas för tilldelandet ur Norrbottens lappfond
av pension åt Ullenius, ville inspektören under förhandenvarande
omständigheter tillstyrka, att denna utväg anlitades. Konsekvenserna av
en sådan åtgärd skulle antagligen ej sträcka sig längre än att möjligen
liknande framställningar skulle i sinom tid kunna komma att ingivas från
föreståndarinnor för högst fyra andra enskilda lapphem. Skulle pensionsfrågan
däremot underställas riksdagens prövning och bifall eventuellt
lämnas, vore ansökningar helt säkert att förvänta från all enskild hjälpverksamhet,
där anstaltsvård bedreves.
Genom beslut den 11 november 1932 fann Kungl. Majit ansökningen icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Med hänsyn till vad de i ärendet hörda myndigheterna anfört kan utskottet
för sin del icke biträda det i motionen väckta förslaget, vilket innebär,
att pension av statsmedel skulle beredas en befattningshavare i kommunal
tjänst.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion I: 61 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll Wilt. 8 saini. Nr 12-
3
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Kommunikationsdepartementet.
35 :o.
E. o. kontorsbiträdet hos byggnadsstyrelsen Hildur Fredrika Emelie
Diewenkorn. I en den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken
beträffande kommunikationsdepartementet innefattar förslag i två
med nummer 27 och 28 betecknade punkter, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 27 föreslagit riksdagen medgiva,
att e. o. kontorsbiträdet hos byggnadsstyrelsen Hildur Fredrika Emelie
Diewenkorn må från och med dagen näst efter den, då hon efter den 21
november 1934 avgår från sin befattning, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 624 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Diewenkorn är född den 22 februari 1873 och alltså nära 61 år gammal;
att
hon varit anställd hos byggnadsstyrelsen från och med den 21 november
1919;
att hon, efter att hava åtnjutit avlöning enligt 2:a lönegraden av den
i 6 § av kungörelsen den 31 december 1921 (nr 778) intagna löneplanen för
kvinnliga tjänstemän, efter ikraftträdandet av kungörelsen den 26 juni
1925 (nr 356) placerats i 4:e lönegraden i den enligt denna kungörelse gällande
löneplanen för extra ordinarie tjänstemän;
samt att byggnadsstyrelsen, som ansett Diewenkorn böra ersättas med
yngre arbetskraft, har för avsikt att entlediga henne från befattningen
med utgången av år 1934, då hon kan räkna 15 år i statstjänst.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning.
36:o.
Järnvägsarbetaren Johan From. I punkten 28 av propositionen nr 95
föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att järnvägsarbetaren Johan
From må från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin
anställning hos statens järnvägar, under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årkg pension av 504 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att From är född den 18 april 1858 och således uppnått en levnadsålder
av 75 år;
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
35
att han under nedannämnda tider varit anställd såsom arbetare, tidvis
förman, vid statens järnvägsbyggnader, nämligen under åren 1891—1894
(med undantag av tiden 23—31 december 1893), under år 1909, under tiden
21 maj—10 november 1910, 8 maj 1911—22 oktober 1912, 1 maj 1920—6 oktober
1930 och 22 juni 1931—31 mars 1932, varjämte ban baft anställning i
statens järnvägars tjänst såsom nattvakt från och med den 9 maj 1933;
att ban under tiden 1 juni 1895—31 december 1898 innehaft anställning
såsom arbetare vid byggandet av den s. k. militärvägen Ruskträsk—Glommersträsk;
att
ban således vid utgången av år 1933 kunde åberopa en anställningstid
i statens tjänst av sammanlagt omkring 22 år 4 månader, varav anställning
vid statens järnvägsbyggnader linder omkring 18 år 9 månader;
samt att From, som sedan den 26 oktober 1933 varit tjänstledig mot åtnjutande
av sjukavlöning, under tiden närmast dessförinnan haft en inkomst
av 185 kronor för månad.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
37: o.
Förre telefonreparatören Johan Rickard Jansson-Vilborg. I motion
11:260 bar herr Olsson i Mellerud hemställt, »att riksdagen måtte besluta
tilldela förre telefonreparatören vid kungl, telegrafverket, Göteborg, Joban
Rikard Jansson-Vilborg ett årligt understöd av 400 kronor, avsett att
bestrida genom olycksfall i arbete förorsakade merkostnader».
Av tillgängliga handlingar inhämtas,
att Jansson-Vilborg är född den 21 juli 1873 och alltså inemot 61 år
gammal;
att han anställdes i telegrafverkets tjänst den 1 april 1895;
att han den 1 december 1910 förordnades till ordinarie reparatör;
att han den 2 mars 1931 under tjänsteresa med telegrafverkets motorcykel
kolliderade med en automobil och därvid ådragit sig skador i högra
lårbenet;
att han på grund av nämnda skador under tiden den 2 mars—16 december
1931 och 23 februari—5 mars 1932 på telegrafverkets bekostnad vårdats
på sjukhus, varjämte han under tiden 2 mars 1931—23 mars 1932 uppburit
oavkortad avlöning;
att av telegrafverkets medel bestritts kostnader för efterbehandling av
de genom olycksfallet ådragna skadorna ävensom kostnader för anskaffande
av kryckor och specialkängor m. m;
att han den 4 juli 1933 beviljats avsked ur telegrafverkets tjänst från
Utskottet.
36 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
och med utgången av juli månad 1933 samt tillerkänts en årlig pension av
1,824 kronor;
samt att han, som från tidpunkten för ovannämnda olycksfall varit
oförmögen till arbete, genom riksförsäkringsanstaltens beslut deli 10 augusti
1933 förklarats berättigad till livränta att utgå från och med den 2
augusti 1933 till och med den 1 maj 1934 med 1,333 kronor 34 öre för år
räknat.
I skrivelse till telegrafstyrelsen den 13 september 1933 har riksförsäkringsanstalten
under hänvisning till bestämmelserna i kungörelsen den 30
november 1917 (nr 832) angående särskilda bestämmelser i fråga örn tillämpning
av lagen örn försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916
å arbetare, som användas till arbete för statens räkning, meddelat, att
den Jansson-Vilborg tillerkända livräntan skall utbetalas endast i den
mån densamma överstiger summan av den skadades statspension och till
honom av statsmedel utgående dyrtidstillägg å pensionen.
Med anledning härav har telegrafstyrelsen den 15 september 1933 meddelat
linjedirektören i Göteborg, att då Jansson-Vilborg av telegrafverkets
medel tillerkänts en årlig pension av 1,824 kronor, att utgå från och
med den 1 augusti 1933, någon utbetalning av den honom tillerkända livräntan
icke skulle verkställas.
Av den förebragta utredningen framgår, att Jansson-Vilborg i anledning
av ifrågavarande olycksfall på telegrafverkets bekostnad erhållit Idkar-
och sjukvård ävensom att av samma verks medel bestritts kostnader
för anskaffande åt honom av vissa för höjande av hans arbetsförmåga
erforderliga hjälpmedel. Han uppbär därjämte hel pension såsom reparatör
vid telegrafverket. Jansson-Vilborg har sålunda kommit i åtnjutande
av all den ersättning, vartill han författningsenligt varit berättigad.
Att riksdagen, på sätt i motionen ifrågasatts, härutöver skulle bevilja
honom ytterligare ersättning i form av årligt understöd anser utskottet
sig med hänsyn till konsekvenserna icke kunna tillstyrka.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion II: 260 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Ecklesiastikdepartementet.
38 :o.
Konsulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Maria Walin. I en den
26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande ecklesiastikdepartementet
innefattar förslag i sju med nummer 29—35 beteek
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
37
nado punkter, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
i punkten 29 föreslagit riksdagen medgiva, att konsulenten bos skolöverstyrelsen
Ingeborg Maria Walin må från och med dagen näst efter den,
då hon frånträder konsulentförordnandet, dock tidigast från och med
den 1 juli 1934, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 4,140 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Walin är född den 17 september 1868 och alltså 65 år gammal;
att hon tjänstgjort i egenskap av e. o. lärarinna vid statens normalskola
för flickor i Stockholm läsåren 1889—1891;
att hon på offentligt uppdrag och med understöd av statsmedel bedrivit
studier i utlandet läsåret 1891—1892;
att hon därefter varit anställd såsom föreståndarinna för högre lärarinneseminariets
hushållsskola läsåren 1892—1919;
att hon jämsides med sistnämnda anställning från och med vårterminen
1914 tjänstgjort som läroverks- och folkskolöverstyrelsens inspektris och
sakkunnig för undervisning i hushållsgöromål, varjämte hon varit ecklesiastikdepartementets
inspektris för statsunderstödda yrkesskolor för husmodersutbildning
i städer, köpingar m. m. under år 1918 samt medlem av
folkhushållningskommissionen under tiden maj 1918—juni 1919;
att hon alltsedan den 1 juli 1919 tjänstgjort såsom konsulent och särskild
föredragande i skolöverstyrelsen för ärenden angående husligt arbete,
i vilken egenskap hon fortfarande är förordnad för tiden till och
med den 30 juni 1934;
att konsulentarvodet före år 1922 utgjorde 5,000 kronor, varå utgick
tillfällig löneförbättring med 900 kronor samt dyrtidstillägg enligt de
grunder, som gällde för befattningshavare vid oreglerade verk;
att arvodet från och med år 1922 varit fastställt till 6,000 kronor, varå
utgått dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för nyreglerade verk;
samt att Walin från och med sistnämnda år åtnjutit personligt tillägg,
motsvarande den inkomstminskning, som hon fått vidkännas genom övergången
till ny lönereglering med därav följande ändrade beräkningsgrunder
för dyrtidstillägg, för vilket ändamål å riksstaten för ett vart av budgetåren
1932/1933 och 1933/1934 anvisats ett extra förslagsanslag å 900 kronor.
Skolöverstyrelsen har — med erinran att Walin kunde räkna en anställningstid
i statens tjänst av mer än 43 år —, bland annat, framhållit, att
om pensionen för Walin skulle utmätas efter samma grunder, som genom
civila pensionslagen vore fastställda med avseende å ordinarie innehavare
av civil tjänst, pensionen borde utgöra två tredjedelar av Walina
sammanlagda löneförmåner, 6,900 kronor, d. v. s. 4,600 kronor, översty
-
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
reisen har emellertid med hänsyn till Walins betydelsefulla ställning som
inspektör och särskild föredragande ansett goda skäl föreligga för att i
pensionshänseende likställa henne med kvinnlig befattningshavare med
lön i 28 :e lönegraden av avlöningsreglementet för vissa tjänstemän inom
civilförvaltningen. För sådan befattningshavare vore pensionsunderlaget
6,036 kronor. I de fall, då vederbörande icke erlagt några pensionsavgifter,
brukade emellertid pensionen reduceras med 10 procent. Det
belopp, som i enlighet härmed skulle utgå till Walin, utgjorde, efter vederbörlig
avrundning till närmast lägre med tolv jämnt delbara krontal,
5,424 kronor.
Statskontoret har, bland annat, anfört, att enligt de grunder, som vanligen
plägade komma i tillämpning vid avpassande av pensionsbelopp i likartade
fall, skulle pensionen för Walin bliva 4,140 kronor (2/3 X 6,900 —
Vio X 4,600). Skolöverstyrelsen hade föreslagit ett icke oväsentligt högre
belopp, nämligen 5,424 kronor. Med hänsyn till konsekvenserna ansåge
statskontoret det i viss mån betänkligt att frångå eljest tillämpade pensioneringsgrunder;
och även örn skolöverstyrelsen kunde anses hava anfört
goda skäl för att bereda något högre pension åt Walin än den, som eljest
skulle kunna föreslås, syntes dock enligt statskontorets mening ett högre
pensionsbelopp än 4,800 kronor i detta fall icke höra komma i fråga.
Föredragande departementschefen har för egen del yttrat:
»I likhet med myndigheterna anser jag pension böra beredas konsulenten
Walin, då hon efter långvarig och synnerligen väl vitsordad verksamhet
i statens tjänst lämnar sin befattning hos skolöverstyrelsen. Vad
pensionsbeloppets storlek beträffar, har jag beaktat de särskilda omständigheter,
som av skolöverstyrelsen åberopats till stöd för ett högre pensionsbelopp
än som med iakttagande av vanliga pensioneringsgrunder
kan förordas. Jag har emellertid icke funnit tillräcklig anledning föreligga
att tillstyrka högre pension än det av statskontoret i första hand
föreslagna beloppet, 4,140 kronor. Då, såsom förut nämnts, Walins förordnande
såsom konsulent och särskild föredragande utlöper den 30 juni
1934, torde pensionen böra bestämmas att utgå tidigast från och med den
1 juli 1934.»
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i anledning
av Kungl. Majrts förevarande förslag avgivna motioner 1:297 och
11: 534, väckta den förstnämnda av herr Ström, Fredrik, jämte tre av första
kammarens övriga ledamöter och den sistnämnda av herr förste vice
talmannen Bengtsson. I dessa motioner har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta, att konsulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Maria Walin
må från och med dagen näst efter den, då hon frånträder konsulentförordnandet,
dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 5,424 kronor».
Motionärernas förslag överensstämmer beträffande pensionsbeloppet
med vad skolöverstyrelsen ifrågasatt.
39
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet får tillstyrka, att pension beviljas Walin, när hon den 1 juli
1934 lämnar sin anställning i statens tjänst. I fråga om pensionsbeloppets
storlek finner utskottet goda skäl vara anförda för bifall till Kungl.
Maj:ts förslag. Ett tillmötesgående av motionärernas hemställan örn
högre pensionsbelopp åt Walin skulle kunna vara ägnat att medföra icke
önskvärda konsekvenser. Utskottet får därför avstyrka bifall till motionerna.
På grund av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å motionerna I: 297 och
II: 534, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
må medgiva, att konsulenten hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Maria Walin må från och med dagen näst
efter den, då hon frånträder konsulentförordnandet,
dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 4,140
kronor.
39:o.
Amanuensen hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien Agda
Christina Reuterskiöld. I punkten 30 av förevarande proposition har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att amanuensen hos vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien Agda Christina Reuterskiöld
må från och med dagen näst efter den, då hon lämnar sin anställning hos
akademien, dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 1,836 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Reuterskiöld är född den 23 maj 1874 och alltså nära 60 år gammal;
att hon erhöll anställning vid det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda antikvariskt-topografiska arkivet den 1
maj 1902, vilken anställning hon alltjämt innehar;
att hon under åren 1902 och 1903 haft ungefär halvtidstjänstgöring samt
från och med år 1904 heltidstjänstgöring;
samt att hennes avlöning utgått under tiden den 1 januari 1922—30 juni
1925 enligt 6:e lönegraden i då gällande löneplan för extra ordinarie kvinnliga
tjänstemän samt sedan den 1 juli 1925 enligt Ilie lönegraden i den
löneplan, som finnes intagen under 6 § i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr
356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
Utskottet.
40 Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majits förslag, får
hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
40:o.
Förra städerskan vid Lunds universitets gymnastikinrättning Anna Vilhelmina
Albrektsson. Under punkten 31 föreslår Kungl. Majit riksdagen
medgiva, att förra städerskan vid Lunds universitets gymnastikinrättning
Anna Vilhelmina Albrektsson må, räknat från och med den 1 januari
1934, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 360 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Albrektsson är född den 9 april 1867 och således uppnått en levnadsålder
av 66 år;
att hon under tiden från och med den 1 maj 1917 till och med den 31
december 1932 eller således under 15 år 8 månader varit anställd såsom
städerska vid Lunds universitets gymnastikinrättning;
att hennes avlöningsförmåner utgjort kontant lön å 600 kronor för år
jämte dyrtidstillägg, vilket under år 1932 utgått med 174 kronor, varav
108 kronor personligt dyrtidstillägg, ävensom fri bostad örn ett rum och
kokvrå samt lyse och vedbrand, vilka naturaförmåner uppskattats till ett
årligt värde av 400 kronor;
att hon årligen haft en extra inkomst å 200 kronor från Lunds universitets
gymnastik- och idrottsförening;
att hon varit fullt upptagen av sitt arbete vid universitetet;
att hon av universitetskanslern genom beslut den 5 april 1933 tillerkänts
ett tillfälligt understöd å 150 kronor ur Lunds universitets reservfond;
samt att hon från livförsäkringsaktiebolaget Thule åtnjuter en årlig livränta
å 703 kronor.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
41:o.
Städerskan vid Lunds universitets anatomisk-histologiska institution
Kerstin Guldstrand, född Jönsson. I punkten 32 av ifrågavarande proposition
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att städerskan
vid Lunds universitets anatomisk-histologiska institution Kerstin Guld
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
41
strand, född Jönsson, må från och med månaden näst efter den, varunder
hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 600 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Guldstrand, som är änka, är född den 1 november 1863 och således
uppnått en levnadsålder av 70 år;
att hon sedan den 1 juli 1904 eller således under mer än 29 år varit anställd
såsom städerska vid Lunds universitets anatomisk-histologiska institutions
histologiska avdelning;
att hon i sistnämnda egenskap haft att förrätta, förutom städningsbestyret,
även vissa vaktmästargöromål;
att hennes arbetstid under terminerna omfattat minst 6—8 timmar örn
dagen;
att hennes avlöningsförmåner utgjort kontant lön å 450 kronor för år
jämte dyrtidstillägg enligt de vid nyreglerad avlöning gällande grunderna
ävensom fri bostad örn två rum och kök samt vedbrand, lyse och trädgård,
vilka naturaförmåner uppskattats till ett årligt värde av 450 kronor;
samt att hon tidigare haft någon inkomst genom städning och dylikt åt
amanuenser, vilka bott i institutionsbyggnaden, men eljest icke utfört något
förvärvsarbete vid sidan örn förenämnda anställning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
42:o.
Eldaren och maskinisten vid högre allmänna läroverket å Östermalm i
Stockholm Johan Herman Fredrikson. Kungl. Majit föreslår i punkten
33 av samma proposition riksdagen medgiva, att eldaren och maskinisten
vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm Johan Herman
Fredrikson må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår
från sin befattning, dock tidigast från och med den 1 augusti 1934,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 1,524 kronor.
Av handlingarna i ärendet framgår,
att Fredrikson är född den 13 juli 1878 och alltså uppnått en ålder av
55 år;
att han alltsedan den 1 augusti 1905 varit anställd såsom eldare och
maskinist vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm;
att han sedan den 1 augusti 1933 åtnjutit tjänstledighet på grund av
sjukdom;
att han enligt ett den 13 oktober 1933 utfärdat läkarintyg på grund av
42
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
sviter av stora blodproppar i liela vänstra benet och ljumsken ävensom
hjärtsvaghet troligen för all framtid kommer att förbliva oförmögen att
utföra sitt arbete vid läroverket;
samt att hans löneförmåner under åren 1923—1932 utgjort dels kontant
lön, uppgående till i medeltal omkring 3,250 kronor för år, dyrtidstillägg
inberäknat, dels ock fri bostad örn två rum och kök jämte värme och lyse.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
43: o.
Vaktmästaren och eldaren vid samrealskolan i Enköping Engelbert
Eriksson. Uti punkten 34 föreslår Kungl. Majit riksdagen medgiva, att
vaktmästaren och eldaren vid samrealskolan i Enköping Engelbert Eriksson
må från och med månaden näst efter den, varunder han avgår från
sin befattning, dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 996 kronor.
Av handlingarna i ärendet framgår,
att Eriksson är född den 7 november 1874 och således uppnått en levnadsålder
av 59 år;
att han sedan den 1 juli 1912 varit anställd såsom vaktmästare och eldare
vid samrealskolan i Enköping, från vilken befattning han beräknas
komma att avgå den 30 juni 1934;
att han sedan den 22 juni 1932 åtnjutit tjänstledighet på grund av ett
flertal olika sjukdomar;
att hans löneförmåner de senaste fem åren under tid, varunder han icke
åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom, utgjort dels kontant lön, uppgående
till i medeltal omkring 2,700 kronor för år, dyrtidstillägg inberäknat,
dels ock fri bostad jämte lyse och vedbrand, vilka naturaförmåner beräknats
till ett årligt värde av 600 kronor;
samt att han enligt läkarintyg för framtiden måste anses vara ur stånd
att sköta sin befattning.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
44: o.
43
Vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Uppsala Johan Emil
Lindroth. I punkten 35 av propositionen nr 95 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket
i Uppsala Johan Emil Lindroth må från och med månaden näst efter
den, varunder han avgår från sin befattning, under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,584
kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Lindroth är född den 26 januari 1872 och alltså uppnått en ålder av
62 år;
att han varit anställd såsom vaktmästare vid högre allmänna läroverket
i Uppsala alltsedan den 1 april 1896, d. v. s. under mer än 37 år, men att
han sedan den 1 oktober 1932 åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom
och enligt läkarbetyg måste för framtiden anses vara till följd av sjukdomen
oförmögen att sköta vaktmästarhefattningen;
att hans årliga avlöningsförmåner senast utgjort grundlön och ålderstillägg
örn tillhopa 2,200 kronor jämte därå utgående dyrtidstillägg, extra
lönetillägg å 480 kronor samt fri bostad, vedbrand och lyse, vilka naturaförmåner
uppskattats till 1,000 kronor;
samt att han före tillträdandet av vaktmästarhefattningen under en tid
av något över fem år innehaft anställning vid Upplands regemente.
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
av riksdagen bifallas.
45 :o.
Förre folkskolläraren Sven Håkan Håkansson. I motion II: 443 har
herr Andersson i Stockholm jämte två av andra kammarens övriga ledamöter
hemställt, att riksdagen måtte bevilja förre folkskolläraren Sven
H. Håkansson i Mogata en årlig pension att utgå med det belopp, som
enligt för lärare gällande pensionshestämmelser skolat tillkomma honom,
örn han avskedats på grund av sjukdom.
Av tillgängliga handlingar framgår,
att Håkansson är född den 22 maj 1894 och alltså nära 40 år gammal;
att vid sammanträde med Mogata församlings kyrko- och skolråd den
24 maj 1926 beslöts att jämlikt § 32 folkskolestadgan tilldela Håkansson
föreställning och varning med tillagd allvarlig förmaning att för fram
-
44
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
Utskottet.
tiden med större energi och intresse sköta sin befattning som lärare och
såväl i som utom skolan iakttaga ett värdigt uppträdande;
att vid sammanträde med kyrko- och skolrådet den 23 november 1926
beslöts att på grund av de fel och försummelser i tjänsten och den
vanhedrande vandel, vartill Håkansson gjort sig skyldig, jämlikt § 32
mom. 1 folkskolestadgan för alltid skilja honom från folkskollärarbefattningen
från och med den dag, heslutet vunne laga kraft, varjämte förklarades,
att, då Håkanssons folkskollärarbefattning vore lagligen förenad
med klockar- och organistbefattningarna i församlingen, Håkansson
från och med samma tidpunkt vore avsatt jämväl från klockar- och
organistbefattningarna;
att domkapitlet i Linköping, där Håkansson besvärade sig över kyrkooch
skolrådets ifrågavarande beslut, prövat skäligt lämna de anförda besvären
utan bifall;
att, sedan Håkansson jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni
1928 för observation och undersökning blivit intagen å Hälsingborgs
hospital, medicinalstyrelsen avgivit det utlåtandet, att Håkansson visserligen
företedde en del psykopatiska drag, men att tillräckliga skäl saknades
för antagandet, att han tede av sinnessjukdom eller annan rubbning
av själsverksamheten, som minskade eller upphävde hans tillräknelighet;
samt
att, efter det Håkansson hos regeringsrätten fullföljt sin hesvärstalan,
regeringsrätten genom utslag den 30 oktober 1928 funnit besvären
ej föranleda ändring i domkapitlets utslag.
Enligt ett av distriktsläkaren A. Zachrisson den 17 januari 1934 utfärdat
intyg hade Håkansson sedan den 17 oktober 1932 vårdats för nervsjukdom
och vore han på grund av denna sjukdom för all framtid väsentligt
förhindrad att genom arbete förvärva, vad till livets uppehälle erfordrades.
På grund av vad i ärendet förekommit finner utskottet sig icke kunna
biträda motionärernas förslag och får alltså hemställa,
att förevarande motion II: 443 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Jordbruksdepartementet.
46:o.
Förre läkaren vid Strömsholms hingstdepå Nils Fredrik Netzel. I en
den 26 januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande jordbruksdepartementet
innefattar förslag i två med nummer 36 och 37 betecknade
punkter, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
45
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
i punkten 36 föreslagit riksdagen medgiva, att förre läkaren vid Strömsholms
hingstdepå Nils Fredrik Netzel må åtnjuta årlig pension, att utgå
för tiden från och med den 1 oktober 1933 intill utgången av den månad,
varunder hans förordnande såsom läkare vid ridskolan å Strömsholm upphör,
med 1,200 kronor samt för tiden därefter under hans återstående
livstid med 1,800 kronor; skolande Netzel sålunda tillkommande pension
bestridas för tiden till och med den 30 juni 1934 å allmänna indragningsstaten
samt från och med den 1 juli 1934 från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Netzel är född den 27 september 1869 och alltså 64 år gammal;
att han avlade medicine licentiatexamen år 1908;
att han under tiden 1 oktober 1896—31 mars 1897 tjänstgjort såsom underläkare
vid allmänna garnisonssjukhuset;
att han antagits till fältläkarstipendiat av andra klassen den 28 april
1897 och till läkarstipendiat vid flottan den 27 april 1898, från vilken senare
befattning han entledigats den 19 april 1905;
att, sedan Netzel enligt medicinalstyrelsens förordnande tjänstgjort såsom
extra distriktsläkare i olika läkardistrikt ävensom vid åtskilliga tillfällen
uppehållit läkarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå och vid
den till Strömsholms slott förlagda ridskolan, han den 28 februari 1910 förordnats
att tills vidare vara läkare vid hingstdepån, med vilken befattning
jämlikt föreskrift i reglementet för ridskolan varit förenad befattningen
såsom läkare vid skolan;
att läkarbefattningen vid hingstdepån sedermera enligt beslut av 1923
års riksdag uppförts å övergångsstat;
att Netzel jämlikt Kungl. Maj:ts beslut entledigats från förordnandet
såsom läkare vid Strömsholms hingstdepå med utgången av september
1933, vid vilken tidpunkt jämväl den för hingstdepån och ridskolan gemensamt
anordnade läkarvården upphört;
att Netzel emellertid därefter förordnats att från och med den 1 oktober
1933 tills vidare till och med den 30 september 1934 fortfarande upprätthålla
läkarvården vid ridskolan;
att hans avlöningsförmåner vid hingstdepån utgjort arvode till belopp
av 700 kronor för år ävensom fri bostad med trädgård och fritt bränsle,
vilka naturaförmåner värderats till 1,125 kronor för år, varjämte han under
senare år åtnjutit tillfällig löneförbättring med 175 kronor örn året;
att ersättningen från ridskolan utgjort sammanlagt omkring 1,130 kronor
för år, varav arvode 930 kronor och honorar för närvaro vid vissa ridskolans
övningar omkring 200 kronor;
att han åtnjutit dyrtidstillägg å sammanlagda beloppet av den från
hingstdepån och ridskolan utgående kontanta avlöningen;
46
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
samt att han bestritt befattning såsom läkare vid Utnäslöts remontdepå
från år 1910 till år 1926, då befattningen indrogs.
Med biträdande av vad Kungl. Majit föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande
framställning.
47: o.
Förra städerskan vid lantbrukshögskolan Kristina (Kerstin) Georgina
Edberg, född Nilsson. I punkten 37 av ifrågavarande proposition nr 95
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att förra städerskan vid
lantbrukshögskolan Kristina (Kerstin) Georgina Edberg, född Nilsson,
må, räknat från och med den 1 september 1933, under sin återstående livstid
å allmänna indragningstaten uppbära en årlig pension av 504 kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Edberg, som är änka, är född den 23 april 1875 och således uppnått
en levnadsålder av 58 år;
att bon varit anställd såsom städerska vid Ultuna lantbruksinstitut
från år 1909 intill utgången av oktober 1932 samt vid lantbrukshögskolan
under tiden 1 november 1932—31 augusti 1933;
att förenämnda anställning, vilken krävt en daglig arbetstid av omkring
6 timmar, utgjort Edbergs huvudsakliga sysselsättning;
att mannen Edberg, som avlidit i maj 1933, innehaft anställning såsom
kusk vid Ultuna lantbruksinstitut och på grund av denna anställning
jämlikt Kungl. Majits och riksdagens beslut år 1925 tillerkänts en årlig
pension å 400 kronor;
att änkefru Edberg under senare år åtnjutit kontant lön, uppgående till
i medeltal omkring 675 kronor örn året, varå dyrtidstillägg ej utgått;
att makarna Edberg och, efter mannens död, änkefru Edberg åtnjutit
fri bostad örn ett rum och kök jämte vedbrand, vilken förmån uppskattats
till ett årligt värde av omkring 225 kronor;
samt att änkefru Edberg enligt för henne utfärdade läkarintyg på
grund av sjukdom (blodtrycksförhöjning, neurasteni och allmän kraftnedsättning)
är och sannolikt för all framtid kommer att förbliva oförmögen
att genom arbete försörja sig.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande
framställning.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
47
Handelsdepartementet.
48 :o.
Arbetsförmannen vid lotsverket Gustaf Albert Carlsson. I en den 26
januari 1934 dagtecknad proposition nr 95, vilken beträffande handelsdepartementet
innefattar förslag i två med nummer 38 och 39 betecknade
punkter, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, i punkten
38 föreslagit riksdagen medgiva, att arbetsförmannen vid lotsverket
Gustaf Albert Carlsson må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning vid lotsverket, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,260
kronor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Carlsson är född den 15 juli 1868 och alltså 65 år gammal;
att han alltsedan år 1884 eller således under omkring 50 år varit anställd
i lotsverkets tjänst;
att han under sin anställning vid lotsverket till en början biträtt såsom
murare vid nybyggnads- och reparationsarbeten vid lotsverkets olika
anläggningar;
att han under de senaste 25 åren tjänstgjort under fyringenjör eller
byggmästare hos lotsstyrelsen såsom självständig arbetsledare för arbeten
av nyssnämnda slag;
att arbetssäsongen — bortsett från åren 1916—1920, under vilka år Carlsson
haft fortlöpande arbete för lotsverkets räkning — i allmänhet årligen
omfattat månaderna april—november;
samt att Carlsson under åren 1915—1932 från lotsverket åtnjutit en inkomst
av i medeltal omkring 3,350 kronor för år.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må
vinna riksdagens bifall.
49 :o.
Förre arbetaren vid lotsverkets huvudförråd Oskar Ludvig Strömberg.
I punkten 39 av ifrågavarande proposition nr 95 föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att förre arbetaren vid lotsverkets huvudförråd
Oskar Ludvig Strömberg må, räknat från och med den 1 mars 1933, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av 720 kronor; dock med skyldighet för Strömberg att vid
-
48
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
kännas avdrag med beloppet av den gratifikation, som tilldelats honom
genom Kungl. Maj :ts beslut den 17 mars 1933.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Strömberg är född den 5 september 1886 och således 47 år gammal;
att han under tiden 27 mars 1917—10 februari 1933 eller nära 16 år varit
anställd såsom båtbyggeri- och snickeriarbetare vid lotsverkets huvudförråd
vid Rosenvik å Djurgården i Stockholm, dock att han sedan den 11
november 1931 åtnjutit ledighet på grund av sjukdom;
att hans inkomst vid lotsverket före nyssnämnda den 11 november 1931
uppgått till i medeltal omkring 3,400 kronor för år;
att Strömberg från och med sistnämnda dag intill dess han lämnade sin
anställning vid lotsverket åtnjutit sjukavlöning med fyra kronor för söckendag;
samt
att Strömbergs arbetsförmåga på grund av hjärtsjukdom är varaktigt
nedsatt och motsvarar högst en tredjedel av den för fullt arbetsför
person normala arbetsförmågan.
Utskottet, som icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Stockholm den 8 mars 1934.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Stendahl, Ström i Lidköping,
Bjurström, Bodin och Silfverstolpe;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Lovén, Ryberg, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Wikström och Svedman; dock att i behandlingen av punkterna 46 — 49 herr
Hammarlund deltagit i stället för herr Ryberg och herr Westerdahl i stället för herr Svedman.
Bankoutskottets utlåtande Nr 12.
49
Reservationer:
vid punkten 38 (ang. pension åt konsnlenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg
Maria Walin):
av herr Bjurström, som hemställt,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och motionerna 1:297 och
II: 534, må medgiva, att konsulenten hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Maria Walin må från och med dagen
näst efter den, då hon frånträder konsulentförordnandet,
dock tidigast från och med den 1 juli 1934, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 4,800 kronor; samt
vid punkten 46 (ang. pension åt f. läkaren vid Strömsholms hingstdepå
N. F. Netzel):
av herrar Lovén och Paulsen, vilka hemställt,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
Bihang till riksdagens protokoll 19SU. 8 sami. Nr 12.
4