Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1934 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om
ökat tullskydd för potatisodlingen.

Förslag till ändring i tulltaxans bestämmelser rörande potatis och potatisflingor
hava framställts i följande till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen:

de likalydande motionerna nr 19 i första kammaren av herr Anton
Pettersson m. fl. och nr 15 i andra kammaren av herr Nilsson i Hörby
m. fl., däri hemställts, »att riksdagen ville besluta sådan ändring i gällande
tulltaxa, att potatis (tulltaxenr 51) åsättes en tull av 2 kronor för 100 kilogram
under hela året;

samt att nämnda förändring i tulltaxan skall träda i kraft den dag Kungl.
Maj:t bestämmer»; ävensom

de jämväl likalydande motionerna nr 115 i första kammaren av herr
Johan Bernhard Johansson m. fl. och nr 251 i andra kammaren av herr
Lindman m. fl., däri hemställts, »att riksdagen ville besluta,

dels att tullsatsen under tulltaxenummer 51 i gällande tulltaxa (potatis —
— — annan, ävensom potatisflingor) måtte sättas till 2 kronor per 100
kilogram att gälla under hela året,

dels ock att nämnda förändring i tulltaxan skall gälla från den dag
Kungl. Majit bestämmer».

Beträffande motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till motionerna
nr 15 i andra kammaren och nr 115 i första kammaren.

Bå potatis, annan än under tiden 1 januari—30 juni inkommande nyskördad
(färsk) potatis, samt potatisflingor äro enligt gällande tulltaxa, taxenummer
51, fria från tull, men genom beslut av 1932 års riksdag har
såsom tillägg till tulltaxan stadgats en tull av 1 krona per 100 kilogram
för sådan potatis, inkommande under tiden 1 januari—31 juli. Detta tillägg
trädde i kraft den 1 januari 1933.

Beträffande nyskördad (färsk) potatis, inkommande under tiden 1 januari
—30 juni, stadgas i tulltaxan, taxenummer 50, en tull av 2 kronor 50 öre
för 100 kilogram, vartill kommer enligt beslut av 1932 års riksdag en
tilläggstull av 7 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 7 sami. Nr S. 1

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

Omförmälda tull av 1 krona för 100 kilogram å till tulltaxenummer 51
hänförlig potatis, inkommande under tiden 1 januari—31 juli, beslöts av
1932 års riksdag på tillstyrkan av bevillningsutskottet i dess i anledning
av väckta motioner om tull på potatis avgivna betänkande nr 34. I den
skrivelse (nr 216), vari 1932 års riksdag för Kungl. Maj:t anmälde sitt
beslut örn tullen, anhöll därjämte riksdagen i enlighet med utskottets i
samma betänkande framställda förslag, dels att frågan örn beredande av
tullskydd åt potatisodlingen inom riket måtte göras till föremål för närmare
utredning vid tidpunkt, som därför kunde befinnas lämplig, och
frågans handelspolitiska sida därvid jämväl tagas under övervägande, dels
ock att Kungl. Majit ville för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda. Kungl. Majit utfärdade den 4 november 1932
förordning med tillägg till gällande tulltaxa, innefattande stadgande örn den
av riksdagen för sju månader av året beslutade tullen å potatis. Samtidigt
beslöt Kungl. Majit, att riksdagens omförmälda skrivelse skulle, såsom i
övrigt ej föranledande någon Kungl. Majits åtgärd, läggas till handlingarna.

Vid 1933 års riksdag framställdes motionsvis två förslag om ändring i
tullbestämmelserna rörande potatis, avseende det ena att tull med 1 krona
för 100 kilogram skulle utgå för hela året och det andra att tullen skulle
bestämmas till 2 kronor för 100 kilogram samt gälla även potatisflingor.
I sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande nr 46 erinrade 1933
års bevillningsutskott, att dåmera svensk-tyska handelstraktaten av år 1926
upphört att gälla samt att det hinder för införande av tull å potatis, inkommande
till riket under månaderna augusti—december, som traktaten
innefattat, alltså icke längre förelåge. Vid sådant förhållande och efter
övervägande av de andra hänsyn, vilka varit att taga i beaktande, fann
utskottet, som i likhet med 1932 års bevillningsutskott tillmätte en tull å
potatis värde ur skyddssynpunkt för jordbruket, skäl tillstyrka, att den år
1932 bestämda tullen av 1 krona för 100 kilogram utsträcktes att gälla
jämväl potatis, inkommande under tiden 1 augusti—31 december. Då införseln
av potatisflingor måste antagas vara synnerligen ringa och frågan
örn tull å denna vara därför syntes sakna betydelse ur skyddssynpunkt,
ansåg utskottet frågan därom icke lämpligen böra i nämnda sammanhang
avgöras. Utskottets betänkande utmynnade i en hemställan, att riksdagen
måtte i anledning av motionerna besluta, att det år 1932 stadgade tillägg
till gällande tulltaxa, tulltaxenummer 51 (stat. nr 107), skulle hava viss
ändrad lydelse, avfattad i anslutning till vad utskottet anfört. — I en vid
utskottets betänkande fogad reservation yrkade 9 av de i beslutet deltagande,
att riksdagen måtte avslå såväl utskottets hemställan som de i
ämnet väckta motionerna. Reservanterna anförde siffror rörande potatisskördens
storlek ävensom angående import och export av potatis samt framhöllo
i anslutning därtill, att importen under tiden 1 augusti—31 december
vore obetydlig och utan all betydelse för prisbildningen. Att under sådana
förhållanden tullbelägga potatis även under denna del av året vore enligt

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 3

reservanterna omotiverat och kunde icke tillföra producenterna några fördelar.
Men vid en svag skörd, som nödvändiggjorde import av potatis,
komme tullen, enligt vad reservanterna vidare anförde, att oskäligt drabba
ett nödvändigt livsmedel, som funne den största användning bland de fattiga
befolkningslagren. Vid behandlingen av utskottets betänkande beslöto båda
kamrarna i överensstämmelse med reservationen, första kammaren med 41
röster mot 35 och andra kammaren med 74 röster mot 65 (i sistnämnda
kammare förklarade sig 13 ledamöter avstå från att rösta). De år 1933 i
ämnet väckta motionerna föranledde alltså icke någon riksdagens åtgärd.

I samtliga nu föreliggande fyra motioner framställes förslag, att tullen å till
tulltaxenummer 51 hänförlig potatis skulle höjas till 2 kronor för 100 kilogram
och gälla under hela året, varjämte i två av motionerna yrkas, att samma
tull måtte åsättas potatisflingor. Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd
begäran har utskottet emottaga yttranden över motionerna av kommerskollegium,
lantbruksstyrelsen och statens potatismjölsnämnd, varvid
kommerskollegium tillika överlämnat ett utav Sveriges kemiska industrikontor
avgivet yttrande. Med avseende å innehållet i dessa yttranden må
följande redogörelse lämnas.

Sveriges kemiska industrikontor. Ur potatisförädlingsindustriens synpunkt
syntes en ökad tullbeskattning av potatis icke spela någon nämnvärd
roll, då användningen av utländsk potatis inom stärkelse- och bränneriindustrierna
omöjliggjordes av andra av statsmakterna redan vidtagna åtgärder.
I motsats till förhållandena under åren omkring sekelskiftet syntes den
import av potatis, som förekommit under de senare åren, uteslutande hava
avsett matpotatis. Importen av potatis vore obetydlig i förhållande till den
inhemska produktionen. De relativt betydande importsiffrorna för åren 1927
och 1928 berodde på den synnerligen dåliga skörden år 1927. Under dylika
år med stor brist på inhemsk matpotatis skulle en tull å potatis uppenbarligen
försvåra upprätthållandet av ett skäligt prisläge inom landet, i det
att tullen skulle verka ytterligare stegrande på de högt uppdrivna priserna.
En dylik utveckling måste anses beklaglig med hänsyn till potatisens betydelse
särskilt för den fattigare befolkningen. Det kunde nämnas, att medelpriset för
den under år 1928 importerade potatisen syntes ha utgjort ej mindre än 13
öre för kilogram.

Under år med relativt god tillgång på inhemsk potatis ställde sig förhållandena
något annorlunda, då en import av utländsk potatis under sådana
förhållanden kunde medföra en tendens till sänkning av prisläget under
den nivå, som kunde betecknas som skälig. Det förefölle emellertid
industrikontoret som örn motionärerna överskattade den verkan, som potatisimporten
har på den inhemska prissättningen.

Avgörande för frågans behandling borde enligt industrikontorets uppfattning
icke uteslutande vara, örn den ifrågasatta tullen vore till fördel för
potatisodlarna, utan det gällde att avväga, örn denna fördel för landet som
helhet vore större än de nackdelar, som tullen ur andra synpunkter skulle
medföra. Industrikontoret ville härvid särskilt framhålla, att potatisimporten
under de senare åren nästan uteslutande härstammat från ett enda
land, Estland, på vilket land Sverige hade en icke obetydlig export, som

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

vanligen vore större än importen. Med hänsyn till handelspolitiska omständigheter
borde därför enligt industrikontorets bestämda uppfattning tullen
å potatis icke sättas högre än som kunde anses oundgängligen nödvändigt
för att förhindra en större import av potatis under år, då någon dylik
import icke vore önskvärd.

Industrikontoret ville även framhålla, att redan potatisens ringa värde
per kilogram och varans ömtålighet för transport innebure ett visst skydd
för den inhemska odlingen av matpotatis. Detta skydd hade väsentligt
ökats genom kungl, kungörelsen den 11 januari 1927 angående bestämmelser
att iakttagas vid införsel av potatis. Enligt dessa bestämmelser Ange
potatis endast importeras i säckar, tunnor, lådor eller annat emballage och
vid varje kolli skulle medelst intygsgivarens plomb vara fästad en kopia av
visst intyg, varom närmare föreskrifter vore meddelade.

Med hänsyn härtill syntes det industrikontoret som örn tullen kunde och
borde begränsas till 50 öre för 100 kilogram, motsvarande omkring 10 procent
av nuvarande varuvärde. Då något motiv ej syntes kunna förebringas för att
tullbeskattningen av ifrågavarande slag av potatis skulle vara olika under
olika delar av året, borde enligt industrikontorets mening den nu under tiden
1 januari—31 juli utgående tillfälliga tullen nedsättas till 50 öre för kilogram.
För potatisflingor vore en högre tull motiverad, men då denna vara
saknade större betydelse, syntes någon utbrytning ur tulltaxenummer 51 ej
behöva ske.

Industrikontoret avstyrkte sålunda för sin del motionerna och förordade,
att tullen å till tulltaxenummer 50 ej hänförlig rå potatis och potatisflingor
måtte fastställas till 50 öre för 100 kilogram, oberoende av vid vilken tid
på året import äger rum.

Kommerskollegium. Lika med kemiska industrikontoret funne kollegium
anledning för närvarande saknas antaga, att en eventuell höjning av potatistullen
skulle utöva något störande inflytande på de industrier, som förarbeta
potatis. Fabriksmässig förädling av potatis skedde i vårt land huvudsakligen
vid brännvinsbrännerierna och stärkelsefabrikerna. Båda dessa
industrigrupper vore föremål för ingående statlig reglering, som varken
syntes medgiva fri prisbildning eller användning av importerad potatis. I
sådant hänseende kunde hänvisas bland annat till bestämmelserna i 5 §
kungörelsen den 15 augusti 1933 (nummer 514) med tillämpningsföreskrifter
till förordningen den 26 juni 1933 örn tillverkning av potatismjöl.

Emellertid förelåge i denna fråga en omständighet av handelspolitisk art,
som enligt kollegii mening måste tillmätas stor betydelse. Den svenska exporten
på de baltiska staterna hade länge kämpat mot svårigheten för köparländerna
att genom export till Sverige skaffa betalningsmedel. Särskilt
syntes dessa svårigheter ha ökats ifråga örn affärerna på Estland, varifrån
någon annan gångbar artikel än potatis näppeligen ifrågakomme som bytesvara.
Potatistullen skärptes år 1932, och föresloges nu av motionärerna en
ytterligare skärpning härav. Redan den föregående höjningen syntes ha
haft en ogynnsam inverkan på exportmöjligheterna till Estland, och att nu
än mera försvåra den i allt fall relativt begränsade importen av estländsk
potatis funne kollegium med hänsyn till de svenska exportindustriernas intressen
icke tillrådligt. Kommerskollegium hemställde, att motionerna icke
måtte vinna riksdagens bifall.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

5

Lantbruksstyrelsen. Därest tull skulle åsättas potatis, syntes skäl föreligga
att med potatisen sammanföra jämväl potatisflingor. I gällande varuförteckning
vore dessa varor också sammanförda under nr 107 (tulltaxenummer
51). Med potatisflingor avsåges enligt varuförteckningen potatis,
som kokats i ånga och därefter sönderdelats och torkats. I stor utsträckning
hade åtminstone förr denna form av potatisflingor använts till foder.
Det skulle under sådana förhållanden kunna ifrågasättas, huruvida potatisflingor
icke borde jämställas med fodermedel. Örn fodermedel i överensstämmelse
med lantbruksstyrelsens uti underdånigt utlåtande den 20 januari
1934 över spannmålsnämndens betänkande angående fortsatt spannmålsreglering
framställda förslag skulle beläggas med viss importavgift, bomme
potatisflingor i sådan händelse att åsättas samma avgift. Emellertid syntes
det lantbruksstyrelsen, som örn potatisflingor icke vore av så stor betydelse
att de behövde utbrytas ur sin nuvarande plats i varuförteckningen eller
att deras likställighet med potatis borde rubbas.

I förenämnda skrivelse framhöll lantbruksstyrelsen nödvändigheten av ett
planmässigt stöd åt jordbrukets olika produktionsgrenar, så att icke jämvikten
inom produktionen komme att förskjutas. Lantbruksstyrelsen påvisade
därvid bland annat, att, örn medelpriset för tidsperioden 1925—1929
toges till utgångspunkt, det nuvarande prisläget för brödsäd läge vid 76—
77 av nämnda medelpris samt för mejeriprodukter vid 75—76 procent av
samma utgångsvärde.

Svårare vore att finna fullt säkra noteringar för en undersökning av
prisutvecklingen för potatis. Då importpotatis uteslutande syntes komma
till användning såsom matpotatis och varans pris nära sammanhängde med
priset å fabrikspotatis, borde lämpligaste mätaren i här föreliggande fall
vara prisutvecklingen för matpotatis. Stcckholmsmarknaden vore härvid
den utslagsgivande. Medelpriset för matpotatis i parti i Stockholm var för
tidsperioden 1925—1929 10 kronor 10 öre per 100 kilogram och för år 3 933 6
kronor 3 öre per 100 kilogram. Det senare priset utgjorde således endast
60 procent av det förra. Potatispriset läge således förhållandevis mycket
lågt i jämförelse med priset å brödsäd och mejeriprodukter, vilka båda varit
föremål för det allmännas särskilda åtgärder. För att jämvikt i prisläget
skulle uppnås, måste antingen prisläget å brödsäd och mejeriprodukter nedbringas
eller åtgärder vidtagas i syfte att höja priset på potatis. Då, såsom
lantbruksstyrelsen i förenämnda skrivelse framhållit, det nuvarande prisläget
på brödsäd under normala skördeförhållanden ävensom på mejeriprodukter
icke vore högre, än som krävdes för att produktionen skulle kunna
fortgå under skäliga förhållanden, syntes den erforderliga jämvikten böra
ernås genom åtgärder till förbättring av prisläget å potatis. Önskvärt vore,
att dess pris kunde bringas upp med 26—27 procent eller med ett belopp
av mellan 1 krona 50 öre och 2 kronor per 100 kilogram.

Andra åtgärder i prisreglerande syfte än sådana av tullteknisk art syntes
i förevarande fall knappast kunna komma i fråga. Då nu intet hinder av
traktatmässig karaktär förelåge för införande av en kontinuerlig potatistull,
ansåge sig lantbruksstyrelsen böra tillstyrka en sådan. Mot den av motionärerna
föreslagna tullsatsen syntes intet vara att erinra. Därest tullen
skulle påverka prisläget med hela sitt belopp, skulle full jämvikt genom
en tullsats av 2 kronor ernås. Så torde emellertid icke bliva fallet, då
prisläget inom landet i hög grad vore beroende av skördeutfall m. m. och
importen under alla förhållanden vore jämförelsevis liten. Antagligen
komme denna huvudsakligen att bidraga till en utjämning av potatispriset,

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

då det inrikes priset avkopplades från världsmarknadspriset och dess växlingar.

Lantbruksstyrelsen ansåge sålunda vissa skäl tala för bifall till föreliggande
motioner, i vad dessa avsåge tull på potatis och potatisflingor.

Statens potatismjölsnämnd. Beträffande den del av landets potatisodling,
som närmast berördes av nämndens verksamhet, d. v. s. potatis, som användes
för framställning av stärkelse, kunde tullfrågan, så länge nu gällande
bestämmelser angående tillverkning och försäljning av potatisstärkelse
bibehölles, anses sakna praktisk betydelse. I kungl, kungörelsen den 15
augusti 1933 med tillämpningsföreskrifter till förordningen den 26 juni 1933
örn tillverkning av potatismjöl (nr 514) föreskreves nämligen bland annat,
att vid dylik tillverkning skulle användas uteslutande svensk potatis ävensom
att tillverkare av potatisstärkelse vid inköp av potatis vore skyldig att
betala det pris, som Kungl. Majit bestämde.

Ehuru ej närmare insatt i de allmänna marknadsförhållandena för potatis
och betydelsen av ett förstärkt tullskydd å området ville nämnden som sin
uppfattning uttala, att den förekommande importen av potatis, ehuru i och
för sig vanligen obetydlig, utgjorde ett irritationsmoment för marknaden,
vilket inverkade störande på avsättningsförhållandena och prisbildningen för
potatis inom landet. Nämnden ansåge det önskvärt, att ifrågavarande irritationsmoment
motverkades, för vilket syfte en lämpligt avvägd, under året
i dess helhet gällande tull syntes vara av värde. En tull kunde i förevarande
fall icke komma att nämnvärt påverka prisläget för potatis som
helhet inom landet, då ju produktionen i vanliga fall väl täckte behovet.

Med avseende å potatisskördens storlek åren 1926—1933 ävensom omfattningen
av in- och utförseln av potatis och potatisflingor (tulltaxenummer 51)
under samma år må följande sammanställning här intagas.

■

T otalskör

d

In f ö

rael

Utf o

rael

Kvantitet

Värde

Värde per
100 kg

Kvanti-

tet

Värde

Kvanti-

tet

Värde

ton

1,000 kr.

kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1926 .....................

1,952,676

119,520

6.12

675

47

443

47

1927 ........................

975,192

105,632

10.88

16,460

1,447

4,305

301

1928 ........................

1,707,689

109,190

6.39

28,365

3,577

31

4

1929 ........................

1,885,430

108,270

5.74

427

50

13

1

1930 ........................

1,758,903

89,985

5.12

1,542

102

21

2

1931 ........................

1,481,895

88,682

5 98

14,199

786

771

57

1932 ........................

2,133,649

92,805

4.85

4,142

280

7,991

674

1933 (prelin!, uppgifter)

1,977,498

86,305

4.86

337

14

135

8

Beträffande införselns fördelning åren 1929—1933 på tiden före respektive
efter den 1 augusti må följande uppgifter lämnas.

1929

1930

1931

1932

1933

ton

ton

ton

toll

ton

1 januari—31 juli............

270

679

13,159

3,895

44

1 augusti—31 december..

157

863

1,040

246

293.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 7

Införseln sker huvudsakligen från Estland. Därifrån infördes åren 1929
—1933 172, 1,340, 14,091, 4,113 oell 330 ton. År 1933 har införsel från
Estland förekommit endast under månaderna maj, oktober och november
med 42.8, 174.4 och 112.5 ton till ett sammanlagt värde av 13,516 kronor.

Införseln av potatis är uppenbarligen mycket ringa icke blott i förhållande
till den egna skördens storlek utan även i förhållande till de
kvantiteter inhemsk matpotatis, som pläga utbjudas och försäljas på den
svenska marknaden. Den import, som förekommer och till alldeles övervägande
del sker till våra största konsumtionsorter, är emellertid med
hänsyn till den inhemska produktionens omfattning att betrakta såsom
tämligen onödig åtminstone under goda eller medelgoda skördeförhållanden.
Härtill kommer det för frågans bedömande viktiga skälet, att även en i
det hela ringa införsel exempelvis till Stockholm, vars marknad såsom
lantbruksstyrelsen framhållit är utslagsgivande i fråga örn prisutvecklingen
för matpotatis, kan åstadkomma störning å marknaden. Jämväl
lättheten att från utlandet införa potatis till Stockholm kan under vissa
förhållanden ogynnsamt påverka marknaden. Enligt utskottets uppfattning
har statens potatismjölsnämnd därför rätt i sitt uttalande, att den
förekommande importen av potatis, ehuru i och för sig vanligen obetydlig,
utgör ett irritationsmoment för marknaden, vilket inverkar störande på
avsättningsförhållandena och prisbildningen inom landet. I likhet med
potatismjölsnämnden anser utskottet önskvärt, att detta irritationsmoment
motverkas, och finner i sådant syfte en lämpligt avvägd, under året i
dess helhet gällande tull vara av värde.

Kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor hava framhållit
vissa handelspolitiska skäl mot ett bifall till motionärernas förslag. Ehuru
utskottet i hög grad beaktat vikten av att handelsutbytet fortgår ostört
även med de länder, från vilka import av potatis hittills ägt rum, har
utskottet likväl, med hänsyn till den förut anförda omständigheten eller
att till följd av den inhemska produktionens omfattning något behov av
import av potatis ej föreligger, ansett omförmälda synpunkter icke kunna
tillerkännas avgörande betydelse.

Mot den av motionärerna föreslagna tullsatsen 2 kronor för 100 kilogram
synes utskottet intet vara att erinra. Såsom i två av motionerna
föreslagits torde samma tull böra åsättas potatisflingor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen måtte,

i anledning av de likalydande motionerna I: 19 av
herr Anton Pettersson m. fl. och II: 15 av herr Nilsson
i Hörby m. fl. samt de jämväl likalydande motionerna
I: 115 av herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och
II: 251 av herr Lindman m. fl.,

Utskottet.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

besluta, att det i förordningen den 4 november 1932
(nr 512) stadgade tillägg till gällande tulltaxa skall
från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, hava
följande ändrade lydelse:

Tull taxe-rna

Statistiskt

nr

V aruslag

Tull för
100 kg
kronor

Potatis:

rå:

51

107

annan; ävensom

pota-

tisflingor

..... N

2: —

Stockholm den 8 mars 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson*, Jönsson i Slätåker,
Nilsson i Landeryd, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden, Ericson i Boxholm,
Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl, Löfvander, Arvedson, Johansson i Lövholmen,
Werner i Hultsfred, Eklund, Blomquist, Johansson i Krogstorp*, Ljunggren*
och Andersson i Dunker.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Bärg i Katrineholm, Björnsson, Lövgren i Boden, Ericson
i Boxholm, Hjalmarsson, Sjödahl, Werner i Hultsfred, Eklund och Blomquist,
vilka under hänvisning till innehållet i de av Sveriges kemiska
industrikontor och kommerskollegium avgivna yttrandena (återgivna på
sid. 3 och 4 i utskottets utlåtande) hemställt,

att förevarande motioner icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

340832. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.