Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
1
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1934 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1934/1935, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1934/1935 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1934 (bilaga
till 1934 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning
finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1934/1935 jämte därmed
sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland
annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1933 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).
I en den 24 maj 1934 dagtecknad proposition, nr 278, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1934/1935 m. m.
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 3 januari 1934
uttalade departementschefen sig till en början örn det ekonomiska läget
under år 1933 och de allmänna förutsättningarna för statsregleringen
1934/1935. Departementschefen framhöll därvid, att det endast vore i
begränsad omfattning, som 1933 års händelser bleve direkt bestämmande
för nästkommande budgets utgiftssida, och att vad inkomsterna beträffar
i stort sett endast inkomstskatten berodde på förhållandena under
en förfluten tid. Den ekonomiska utvecklingen under ett kommande
budgetår, som sålunda bleve väsentligen avgörande både för de utgifter,
som ansåges nödvändiga, och för de inkomster, man kunde påräkna,
måste emellertid enligt departementschefens mening bedömas
mod utgångspunkt från det existerande läget och från de tendenser i olika
riktningar, som man där ansåge sig kunna iakttaga. Av den utav departementschefen
lämnade översikten rörande konjunkturläget under
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 7 samt. Nr 72. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
år 1933 framginge, att de sistförflutna tre kvartalen uppvisat tecken till
en återhämtning av konjunkturen ej blott i vårt land utan även i världen
i övrigt. Då det gällde att bilda sig en uppfattning om framtiden,
vore enligt departementschefens uppfattning läget i ett visst ögonblick
av mindre betydelse än rörelsens riktning, utbredning och styrka. Och
utan tvivel kunde man i vårt land peka på ganska många tecken från
skilda delar av näringslivet, som gåve stöd åt det växande förtroende
för framtiden, som mycket allmänt förspordes. Men även örn man
vågade antaga, att förändringen till det bättre skulle fortsätta, saknades
verkliga hållpunkter för ett omdöme örn hur hastigt eller hur långsamt
återhämtningen komme att försiggå. De praktiska slutsatserna
med hänsyn till statsregleringen för nästa budgetår syntes därför departementschefen
lämpligen bli, att den redan inträdda lättnaden betraktades
såsom varaktig, att någon ny konjunkturvändning nedåt icke
toges med i beräkningen, men att den fortskridande förbättringen uppskattades
med försiktighet.
Vid anmälan av finansplanen utgick departementschefen från att
statsverkets kassafond, som vid ingången av löpande budgetår utvisade
en behållning av 58.92 miljoner kronor, skulle komma att uppgå till inemot
60 miljoner kronor. Enligt en av riksräkenskapsverket den 28 april
1934 avgiven beräkning skulle kassafonden genom statsregleringen för
löpande budgetår komma att ökas med 8.50 miljoner kronor och sålunda
vid utgången av samma budgetår utvisa en behållning av 67.42 miljoner
kronor. Vid framläggandet av propositionen nr 278 har departementschefen
funnit denna beräkning vara i huvudsak väl grundad.
Kassafondens behållning skulle alltså enligt denna beräkning vid början
av budgetåret 1934/1935 komma att uppgå till 67 å 68 miljoner kronor.
Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade
efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 810.59
miljoner kronor. Häri ingingo under nionde huvudtiteln följande till
specialbudgeter hörande anslag, nämligen 13.50 miljoner kronor för avsättning
till statens mjölkregleringsfond och 1.80 miljon kronor för avsättning
till statens slaktdjursfond. Skattebudgetens utgifter i övrigt
slutade alltså på en summa av 795.29 miljoner kronor.
Summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster — inberäknat viss höjning
av den till skatteutjämningsmedlens specialbudget hänförliga utjämningsskatten
samt viss ökad avkastning av stämpelmedlen till följd av förhöjda
stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev — utgjorde 792.5 9 miljoner
kronor. I denna summa ingingo de mot nyssnämnda anslag under nionde
huvudtiteln svarande inkomsttitlarna, nämligen accis å margarin med 9.5 0
miljoner kronor samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl med 4 miljoner
kronor, vilka intäkter skulle tillgodoföras statens mjölkregleringsfond,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. B
ävensom slaktdjursavgifter å 1.8 o milion kronor, vilka avgifter skulle tillflyta
statens slaktdjursfond. Frånsett dessa inkomster uppgick alltså skattebudgetens
inkomstsida till 777.2 9 miljoner kronor.
För balansering av skattebudgeten erfordrades sålunda ett belopp av
18 miljoner kronor. I skattebudgetens utgiftssumma ingick ett belopp
av 40 miljoner kronor för avbetalning av lån med kort amorteringstid.
Enligt finansplanen skulle vid denna utgiftspost bindas förutom
nu utgående arvsskatt, upptagen till 26 miljoner kronor, även den extra
inkomst- och förmögenhetsskatten, som beräknades giva 8 miljoner kronor;
dessa båda inkomstposter ingingo i den beräknade summan av
skattebudgetens inkomster. För erhållande av det för avbetalning av lån
med kort amorteringstid erforderliga återstående beloppet av 6 miljoner
kronor föreslogs införande av en vid sidan av arvs- och gåvoskatten utgående
stämpelavgift på bouppteckningar med flera handlingar. För skattebudgeten
i övrigt erfordrades följaktligen 12 miljoner kronor. Detta belopp
skulle enligt finansplanen anskaffas genom uttagande för budgetåret 1934/1935
av en särskild skatt å förmögenhet.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräk
-
nade till följande belopp:
Inkomst- och förmögenhetsskatt ...................... kronor 122,000,000
Särskild skatt å förmögenhet ........................ » 12,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 8,000,000
Utjämningsskatt ..................................... » 7,400,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ................ » 300,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
.............................................. * 350,000
Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva
26,000,000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar
m. m. 6,000,000 kronor ...................... » 62,000,000
Automobilskattemedel ............................... » 75,000,000
Tullmedel ........................................... » 116,000,000
Accis å silke .......................................... * 1,000,000
Accis å margarin .................................... » 9,500,000
Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl ........ » 4,000,000
Tobaksskatt ......................................... * 75,000,000
Brännvinstillverkningsskatt ......................... » 17,000,000
Rusdrycksf örsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ................................. » 11,000,000
Detaljhandelsbolag ................................ » 18,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 80,000,000
Maltskatt ............................................ » 27,000,000
Postverket (överskott) ................................ » 17,500,000.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
1 statsverkspropositionen bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1934 skall utgå med 165 procent
av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbeloppen.
Närmare utformade förslag rörande de skattehöjningar, som förutsatts
i finansplanen, hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.
Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet har framlagts i proposition
nr 200 samt av riksdagen med vissa ändringar antagits. I proposition
nr 242 hava förslag förelagts riksdagen dels angående den förut omförmälda
stämpelavgiften på bouppteckningar med flera handlingar dels
ock angående höjda stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev. Sistnämnda
proposition har riksdagen avslagit såvitt angår stämpelavgift på
bouppteckningar m. m. men i övrigt i huvudsak bifallit densamma. I proposition
nr 37 framlagt förslag örn uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1934 enligt samma grunder som för åren 1932 och
1933 har jämväl av riksdagen antagits.
Därjämte har riksdagen godkänt i proposition nr 35 framlagt förslag örn
ändrade grunder för bestämmande av utjämningsskatten ävensom bifallit
i proposition nr 219 avlåtet förslag örn fortsatt tillämpning under nästa
budgetår av gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.
I proposition nr 257 angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande
har Kungl. Maj :t framlagt förslag örn uttagande av vissa avgifter i prisreglerande
syfte eller för anskaffande av medel för bestridande av kostnaderna
för spannmålsregleringen. Förslagen örn ifrågavarande avgifter
hava med vissa jämkningar antagits av riksdagen. Tillika har riksdagen
bifallit i proposition nr 259 framlagt förslag därom, att befogenheten att
uttaga margarinaccis utsträckes till utgången av juni månad 1935.
I förenämnda proposition nr 278 har departementschefen erinrat, att
under riksdagens lopp åtskilliga ändringar vidtagits å budgetens utgiftssida
samt därvid bland annat framhållit följande:
»En särställning intaga de av Kungl. Maj :t i nyssnämnda proposition nr
257 framlagda förslagen angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande,
vilka förslag innefatta ändring av skattebudgetens utgiftssida beträffande
förut omförmälda under nionde huvudtiteln upptagna specialbudgeter.
Vissa av de i propositionen föreslagna avgifterna skola ingå till
en gemensam fond, jordbrukets prisregleringsfond; för avgifternas överförande
till denna fond har under nionde huvudtiteln upptagits ett förslagsanslag
å 20 miljoner kronor. Då mjölkregleringsfonden och slaktdjursfonden
skola uppgå i den gemensamma fonden, bortfalla de i stats
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
5
verkspropositionen äskade anslagen för avsättningar till dessa fonder å
sammanlagt 15.30 miljoner kronor, övriga i propositionen föreslagna avgifter
skola över ett under nionde huvudtiteln äskat förslagsanslag å 8 miljoner
kronor överföras till en särskild fond, benämnd fonden för mötande
av förluster å spannmålsregleringen. Enligt de nu nämnda förslagen har
skattebudgetens utgiftssida höjts med 12.?o miljoner kronor; denna ökning
inverkar dock icke på balanseringen av skattebudgeten.»
»Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i den
mån beslut av riksdagen ännu icke fattats, från Kungl. Maj:ts förslag
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag
giver vid handen, hava att räkna med, att allmänna skattebudgeten i
förhållande till statsverkspropositionen ökats med 6.8 7 miljoner kronor.
Emellertid har man, enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, att förvänta
minskade utgifter för räntor å statsskulden med 2.3 4 miljoner kronor
och för avbetalning å statsskulden med 0.17 miljon kronor. Örn hänsyn
tages till dessa utgiftsminskningar, skulle allmänna skattebudgetens totalsumma
komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete en nettoökning
av 4.3 6 miljoner kronor. Till denna ökning kommer nyssnämnda
stegring av specialbudgeternas summa med 12.7 0 miljoner kronor. Skattebudgetens
hela ökning skulle alltså uppgå till 17.0 6 miljoner kronor och
dess totalsumma skulle enligt angivna förutsättningar utgöra 827.6 5 miljoner
kronor. Frånräknas berörda specialbudgeter under nionde huvudtiteln å
sammanlagt 28 miljoner kronor, erhålles en summa för skattebudgeten i
övrigt av 799.6 5 miljoner kronor. Härvid har i skattebudgeten inräknats
det särskilda amorteringsanslaget å 40 miljoner kronor under avbetalning
å statsskulden.»
I omförmälda proposition nr 278 har departementschefen vidare tillkännagivit,
att han under förhandenvarande förhållanden ansett lämpligt
att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning
samt att han, för att erhålla material för ett dylikt bedömande, bland annat
anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att inkomma
med förnyade beräkningar rörande den sannolika avkastningen för nästa
budgetår av ett antal inkomsttitlar i riksstaten. För den sedvanliga kontrollräkningen
av inkomst- och förmögenhetsskatten har material införskaffats
från taxeringsnämndsordförandena i riket. Efter att hava redogjort
för de från cheferna för vederbörande verk och företag mottagna
svaren har departementschefen för egen del yttrat sig över de särskilda
inkomsttitlarna och därvid rörande stämpelmedlen anfört följande:
»Stämpelmedlen äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med
52 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor beräknats belöpa på arvsskatt
och skatt för gåva samt 27 miljoner kronor å övriga stämpelmedel. Riksräkenskapsverket
uppskattar, såsom framgår av verkets i det föregående
återgivna beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering, avkastningen
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
av stämpelmedlen för innevarande budgetår till sammanlagt 48 miljoner
kronor och beräknar, att därav uppbörden av arvsskatt och skatt för gåva
uppgår till högst 21 miljoner kronor samt uppbörden av övriga stämpelmedel
till lägst 27 miljoner kronor. Att avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen
icke skulle komma att under budgetåret uppgå till det i
riksstaten upptagna beloppet var vid riksstatens fastställande förutsett. Det
i budgeten beräknade beloppet 25 miljoner kronor angavs av särskilda utskottet
uttryckligen motsvara skattens avkastning för helt år; på grund av
tidpunkten för skattehöjningarnas ikraftträdande och sättet för uppbörd av
skatten kan endast en del av årsbeloppet förväntas inflyta det första året.
För att undvika att kassafonden finge vidkännas belastning till följd av
uppkommande underskott vidtog riksdagen den anordningen, att det belopp,
varmed amorteringsanslaget skulle få belastas, fastställdes till samma belopp,
som efter budgetårets slut beräknades hava influtit å inkomsttiteln. Det
väntade underskottet å skattens avkastning påverkar således icke budgetutfallet
i övrigt.
I statsverkspropositionen hava stämpelmedlen för nästkommande budgetår
upptagits till sammanlagt 62 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor
hänförts till arvsskatt och skatt för gåva samt 6 miljoner kronor till den
föreslagna nya bouppteckningsstämpeln; på övriga stämpelmedel hava alltså
beräknats komma ett belopp av 30 miljoner kronor.
I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas
stämpelmedelsuppbörden genom postverket för nästkommande budgetår
till 57 miljoner kronor. Därvid har, enligt vad jag inhämtat, ökningen
av stämpelmedelsuppbörden till följd av den år 1933 beslutade höjningen
av arvs- och gåvobeskattningen uppskattats till 7 miljoner kronor,
den föreslagna bouppteckningsstämpeln beräknats nästa budgetår inbringa
3.5 miljoner kronor samt höjningen av skuldebrevsstämpeln och avskaffandet
av inteckningsförnyelserna antagits komma att giva en nettoökning för
nästa budgetår av 0.5 miljon kronor. Utöver de genom postverket inflytande
stämpelmedlen kommer viss stämpelmedelsuppbörd genom länsstyrelserna
och statskontoret.
Innan erfarenhet vunnits om den avkastning av arvs- och gåvobeskattningen,
som är att påräkna efter den i fjol vidtagna höjningen av skattesatserna,
möta vissa särskilda svårigheter vid bestämmandet av det belopp,
varmed stämpelmedlen böra upptagas i riksstaten. För egen del vill jag
förorda, att avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen uppföres med det
av särskilda utskottet i fjol beräknade årsbeloppet av 25 miljoner kronor
samt att den föreslagna bouppteckningsstämpeln för nästa budgetår upptages
med allenast 3 miljoner kronor, motsvarande hälften av den beräknade årsavkastningen.
Vad övriga stämpelmedel angår synes det mig befogat att
vidhålla den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen, enligt vilken uppbörden
härav nästa budgetår kommer att uppgå till 30 miljoner kronor
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 7
Förevarande inkomsttitel i dess helhet skulle alltså uppföras med 58 miljoner
kronor.
Med nu förordade beräkning av avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen
samt bouppteckningsstämpeln och då någon ändring av den i riksstatsförslaget
upptagna siffran för extra inkomst- och förmögenhetsskatten
icke ifrågasättes, skulle för amortering av den extraordinära upplåningen
under nästa budgetår stå till förfogande (25 + 3 + 8 =) 36 miljoner kronor i
stället för det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 40 miljoner
kronor. Jag gör i det följande framställning om att det under avbetalning
å statsskulden äskade anslaget till avskrivning av visst i fonden för förlag
till statsverket ingående lånekapital upptages med ett till 36 miljoner
kronor nedsatt belopp.»
Med avseende å departementschefens yttrande rörande beräkningen av
övriga i detta sammanhang berörda inkomsttitlar får utskottet hänvisa
till propositionen nr 278. De av departementschefen i nämnda proposition
förordade höjningarna och minskningarna i statsverkspropositionens
inkomstberäkningar — nyss omförmälda minskning med 4 miljoner kronor
i stämpelmedelsintäkterna inbegripen — taga i stort sett ut varandra
och resultera i en nettoökning av allenast O.23 miljon kronor.
Beträffande inkomsterna har departementschefen vidare i propositionen
nr 278 anfört följande:
»Enligt vad i den förut omförmälda propositionen nr 257 föreslagits
skola till jordbrukets prisregleringsfond ingå — förutom margarinaccis,
skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl samt slaktdjursavgifter,
vilka avgifter finnas upptagna i riksstatsförslaget —- de belopp, som inflyta
genom införselavgift å havre, majs och därmed jämförliga fodermedel,
skatt å importerat kli samt särskilda avgifter vid export eller import
av kött, fläsk och ägg. Samtliga ifrågavarande inkomster med undantag
av margarinaccisen, vilken alltjämt bör i riksstaten upptagas
särskilt för sig, torde böra redovisas å en gemensam riksstatstitel, vilken
lämpligen hör uppföras under rubriken upphörd i statens verksamhet,
med benämningen »Avgifter för prisreglering på jordbrukets område».
Denna titel bör i enlighet med vad som förutsatts i proposition nr 257
uppföras med IO.50 miljoner kronor. De i riksstatsförslaget uppförda särskilda
titlarna för oljekaksskatt och slaktdjursavgifter böra härvid utgå.
Margarinaccisen hör bibehållas vid det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet, 9.50 miljoner kronor.
För avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen
äro enligt samma proposition avsedda inkomsterna av den särskilda
avgiften å inom landet befintlig utländsk havre och majs, tillverkningsskatten
å vetekli samt veteavgiften. För redovisningen å riksstaten
av dessa inkomster bör, likaledes under upphörd i statens verksamhet, uppföras
en gemensam titel, vilken torde kunna benämnas ''Avgifter för täc
-
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
kände av förluster å spannmålsregleringen’. Avkastningen å denna titel
bör för nästa budgetår beräknas till 8 miljoner kronor.»
I propositionen nr 278 har departementschefen slutligen lämnat följande
sammanfattning.
»Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat, skulle för
finansiering av nästkommande budgetårs riksstat stå till förfogande
823.52 miljoner kronor eller 12.93 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen
beräknats. I denna inkomstsumma ingår avkastningen
av arvs- och gåvobeskattningen, den föreslagna bouppteckningsstämpeln
samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilka å utgiftssidan motsvaras
av anslag till avbetalning å statsskulden, med sammanlagt 36 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 40 miljoner kronor.
Vidare hava i inkomstsumman inräknats de till förenämnda två specialbudgeter
under nionde huvudtiteln hörande titlarna å sammanlagt 28 miljoner
kronor, varav endast ett belopp av 15.30 miljoner kronor upptogs i
statsverkspropositionen. Till skattebudgeten i övrigt hörande titlar visa
alltså en nettoökning av 4.23 miljoner kronor.
De förändringar av skattebudgetens utgiftssida, som i det föregående
redovisats, representera en stegring med 13.06 miljoner kronor av det i
statsverkspropositionen upptagna beloppet, 810.59 miljoner kronor. Härvid
har hänsyn tagits dels till den nedsättning av det under avbetalning å
statsskulden upptagna särskilda amorteringsanslaget, som blir en följd av
nedräkningen av däremot svarande inkomsttitlar, dels till den höjning av
anslagen under nionde huvudtiteln, som sammanhänger med redovisningen
av nyssnämnda specialbudgeter.
Mot utgifter å 823.65 miljoner kronor skulle alltså stå inkomster å 823.52
miljoner kronor. På nuvarande stadium av riksdagens budgetarbete, då
anslagsäskanden till betydande belopp ännu kvarstå obehandlade, torde det
icke vara erforderligt att närmare än som här skett yttra sig örn sättet
för åvägabringande av balans mellan inkomstsida och utgiftssida vid statsregler
ingen.»
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i
omförmälda proposition nr 278
dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
upptagande å riksstaten för budgetåret 1934/1935 av vissa inkomsttitlar
— föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat bland annat beräkna
följande inkomsttitlar sålunda:
Stämpelmedel, bevillning (därav arvsskatt och skatt
för gåva 25,000,000 kronor samt stämpelavgift å bouppteckningar
m. m. 3,000,000 kronor).............. kronor 58,000,000
Tullmedel, bevillning ................................ » 121,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning ......................................... » 83,000,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
9
dels föreslagit riksdagen att — med uteslutande av de i förslaget till
riksstat för budgetåret 1934/1935 upptagna inkomsttitlarna skatt å oljekakor
och vissa slag av fodermjöl samt slaktdjursavgifter — i nämnda riksstat
under rubriken Uppbörd i statens verksamhet uppföra följande inkomsttitlar
sålunda:
Avgifter för prisreglering på jordbrukets område____kronor 10,500,000
Avgifter för täckande av förluster å spannmåls
regler
ingen ........................................ » 8,000,000;
dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen därutinnan framlagt
förslag — föreslagit riksdagen att bland utgifter för kapitalökning
under rubriken Avbetalning å statsskulden till avskrivning av visst i fonden
för förlag till statsverket ingående lånekapital för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett förslagsanslag av .................... kronor 36,000,000.
Enligt av chefen för finansdepartementet vid framläggande av propositionen
nr 278 gjorda beräkningar skulle de i det reviderade budgetförslaget
till 823,52 miljoner kronor upptagna inkomsterna ungefärligen bereda
täckning för de utgifter, 823.65 miljoner kronor, som beslutats eller
kunde beräknas bliva beslutade av riksdagen. Vid utgifternas beräkning
har därvid såsom avbetalning å statsskulden till avskrivning av
visst i fonder för förlag till statsverket ingående lånekapital upptagits ett
förslagsanslag av 36 miljoner kronor. Enligt finansplanen skulle vid denna
utgiftspost bindas nu utgående arvsskatt, i propositionen nr 278 beräknad
till 25 miljoner kronor, och extra inkomst- och förmögenhetsskatt, upptagen
till 8 miljoner kronor, samt stämpelavgift på bouppteckningar med
flera handlingar, i sistnämnda proposition beräknad till 3 miljoner kronor.
Riksdagen har numera beslutat avslå propositionen nr 242, i vad den
avser förslag till stämpelavgift å bouppteckningar m. m. I utlåtande
nr 171, som godkänts av riksdagen, har statsutskottet föreslagit, att för avbetalning
å lån med kort amorteringstid skall anvisas ett förslagsanslag
av 36 miljoner kronor, därvid statsutskottet förutsatt, att för verkställande
av denna avsättning skulle tagas i anspråk, förutom avkastningen av
arvs- och gåvoskatten samt genom den extra inkomst- och förmögenhetsskatten
inflytande belopp, av andra statsinkomster än lånemedel ytterligare
3 miljoner kronor. Genom av riksdagen fattade beslut i fråga örn
riki-statens utgiftssida skulle med inberäknande av den i propositionen
OXS''278 till 0.13 miljon kronor uppskattade bristen ett underskott av omkring
720,000 kronor uppkomma. I detta läge har utskottet för täckande
av den uppkomna bristen av cirka 3.72 miljoner kronor funnit sig böra
föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett med 5
enheter förhöjt procenttal eller med 170 procent av grundbeloppen. Härigenom
har utskottet ansett sig kunna antaga, att i inkomst- och förmögenhetsskatt
skall inflyta 4 miljoner kronor utöver vad i statsverkspropositionen
beräknats eller 126 miljoner kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 7 sami. Nr 72. 2
Utskottet.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Den särskilda skatten å förmögenhet har i statsverkspropositionen beräknats
inbringa 12 miljoner kronor. Oaktat den av riksdagen beslutade
ändringen i fråga örn den s. k. reduktionsregelns tillämpning torde
skatteinkomsten kunna antagas uppgå till nyssnämnda belopp eller 12
miljoner kronor.
Mot den i proposition nr 278 reviderade beräkningen av stämpelmedlen
har utskottet icke baft annan erinran än att, då, såsom bär omförmälts,
riksdagen avslagit förslaget rörande bouppteckningsstämpel m. m., intäkten
av stämpelmedel uppförts med 55 miljoner kronor, därav arvsskatt
och skatt för gåva 25 miljoner kronor.
Övriga till bevillningar hänförliga inkomsttitlar torde böra upptagas
i enlighet med statsverkspropositionen med däri jämlikt propositionen nr
278 föreslagna ändringar.
Därest utskottets förslag till beräkning av bevillningar godkännes av
riksdagen, skulle å statsbudgeten upptagna inkomster komma att lämna
ett överskott av cirka 280,000 kronor. Emellertid torde, enligt vad utskottet
inhämtat, statsutskottet komma att nedräkna inkomsttiteln diverse
inkomster med motsvarande belopp, varigenom balans skulle ernås i
budgeten.
På grund av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
angående skatteprocenten, besluta, att inkomstocb
förmögenhetsskatt för år 1934 skall utgå med
170 procent av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1934/1935 måtte
beräknas sålunda;
Inkomst- och förmögenhetsskatt .. kronor 126,000,000
Särskild skatt å förmögenhet ____ » 12,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt
...........''............... » 8,000,000 /
Utjämningsskatt ................ » 7,400, tf/
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
.......................... » 300,0?5c''-
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ...... » 350,000
Stämpelmedel (därav arvsskatt och
skatt för gåva 25,000,000 kronor) » 55,000,000
Automobilskattemedel ............ » 75,000,000
Tullmedel ....................... » 121,000,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Accis å silke .....................kronor
Accis å margarin ................ »
Tobaksskatt ..................... »
Brännvinstillverkningsskatt ...... »
Rusdrycksf örsäljningsmedel:
Partibandelsbolag .............. »
Detaljhandelsbolag ............. »
Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker ........... »
Maltskatt ....................... »
Postverket (överskott) ........... »
11
1,000,000
9,500,000
75.000. 000
17.000. 000
11.000. 000
18,000,000
83.000. 000
27.000. 000
17.500.000.
Stockholm den 15 juni 1934.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Ericson i
Oberga, Månsson, Olsson i Golvvasta, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i
Ramsta, Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl, Velander, Rosén, Arvedson, Werner
i Hultsfred, Anderson i Norrköping, Blomquist och Johansson i Krogstorp.