Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1934 kl. 12.30 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn fortsatt tillämpning
av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och utskänkning sskatt å spritdrycker ävensom
i ämnet väckta motioner.

I en den 2 mars 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 219, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
1

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken förordning gäller
intill utgången av juni månad 1934,2 skall äga fortsatt tillämpning efter
nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad 1935.

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet
upptagit de likalydande, till utskottet hänvisade motionerna nr 234 i
första kammaren av herr Bergman m. fl. samt nr 426 i andra kammaren
av herr Aqvist m. fl., i vilka hemställts, »att riksdagen måtte för sin del
begära följande ändrade lydelse av andra paragrafen i förordningen örn
fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker:

1 Senaste lydelse se 1924: 228, 1932: 13 samt 1933: 19 och 399.

5 Jfr 1933:399.

Bihang lill riksdagens protokoll 19,14. 7 sami. Nr 45.

1

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45,

§ 2.

Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av sprit
drycker och utgår dels med en grundavgift av 3 kronor, för liter räknat,
dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid
inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.»

Beträffande motiveringen för det av motionärerna framställda yrkandet
får utskottet hänvisa till motionen nr 234 i första kammaren.

Till stöd för det med propositionen framlagda förslaget har föredragande
departementschefen anfört följande:

»Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och
gälla för närvarande intill innevarande budgetårs slut. Då i statsverkspropositionen
till årets riksdag förutsattes, att ifrågavarande skatt skall
utgå enligt gällande bestämmelser även under nästkommande budgetår,
torde nu åt bestämmelserna böra förlänas förlängd giltighet intill utgången
av juni månad 1935. I det med statsverkspropositionen till riksdagen
framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 har omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker uppförts med 80 miljoner
kronor.»

Med anledning av Kungl. Maj:ts för 1933 års riksdag framlagda proposition
nr 60 beslöt riksdagen på hemställan av bevillningsutskottet
(bet. nr 1) att höja omsättningsskattens grundbelopp för tiden till och
med den 30 juni 1933 med 60 öre till 1 krona 60 öre för liter. I sitt betänkande
(nr 71) i anledning av nämnda proposition, i vad den avsåg fortsatt
tillämpning av förordningen under budgetåret 1933/1934, samt i anledning
av två likalydande motioner, I: 235 och 11:412, i vilka hade föreslagits
höjning av omsättningsskattens grundbelopp till 3 kronor för liter,
anförde 1933 års bevillningsutskott bland annat, att det icke läte sig med
säkerhet bedöma, huruvida eller i vad mån den tidigare av 1933 års riksdag
beslutade förhöjningen av omsättningsskatten medfört ökning i den
olaga sprithanteringen. En ytterligare höjning av spritbeskattningen
skulle dock säkerligen komma att underlätta denna hantering. Med avseende
därå och då de statsfinansiella verkningarna av en sådan skärpning
av skatten som den i motionerna föreslagna icke kunde överblickas,
hade utskottet icke kunnat biträda desamma. I motionerna hade en
jämförelse gjorts med förhållandena i Danmark och England, i vilka
länder en hög beskattning av spritdrycker genomförts. En sådan jämförelse
bleve dock enligt utskottets mening lätt missvisande, ej minst
med hänsyn till att någon motsvarighet till det svenska restriktionssystemet
icke funnes i dessa länder.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 3

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan föranledde nämnda motioner
icke någon åtgärd av riksdagen. I fråga örn omsättningsskatten å
förtäringssprit innehar riksdagens beslut, att skatt under innevarande
budgetår skulle utgå, förutom med 60 procent av priset, med en grundavgift
av 1 krona 60 öre för Uter.

De skäl, som 1933 års bevillningsutskott auförde mot en så betydande
skattehöjning som den i förevarande motioner föreslagna, äga alltjämt
full giltighet. Såsom bevillningsutskottet vid 1933 års riksdag antydde,
stå frågorna rörande beskattning av spritdrycker och restriktioner å
försäljningsområdet i ett nära sammanhang med varandra. Då det torde
kunna antagas, att 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen kommer
att avsluta sitt arbete under innevarande år samt ifrågavarande spörsmål
kan väntas komma att härefter prövas i ett vidare sammanhang, har
utskottet ansett häri ligga ett ytterligare skäl mot att biträda motionärernas
förslag.

På grund av det anförda och då utskottet icke har något att erinra mot
det mod propositionen framlagda förslaget, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 219 samt med avslag å
de likalydande motionerna 1:234 och II: 426, antaga
ovan införda, vid propositionen fogade förslag till
förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker.

Stockholm den 15 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Björnsson,
Lövgren i Boden, Olsson i Golvvasta, Björklund, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm,
Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl, Löfvander, Velander, Arvedson, Ljunggren,
Mårtensson, Brännström och Hagberg i Malmö.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Reservation

av herr Ljunggren, som anfort:

»Enligt min mening borde utskottet, såsom 1932 skedde, till slutlig prov
ning upptagit spritskattefrågan först i samband med uppgörande av förslaget
till inkomstberäkning för nästa budgetår. Då utskottet emellertid
ansett sig oberoende härav nu böra fatta ståndpunkt till frågan, får jag
yrka bifall till de likalydande motionerna nr 234 i första kammaren av
herr Bergman m. fl. samt nr 426 i andra kammaren av herr Åqvist m. fl.

Erfarenheten av hittills företagna skattehöjningar på spritdrycker har
ådagalagt, att, trots en viss i och för sig ur folkhälsans synpunkt önskvärd
inskränkning i konsumtionen, en avsevärd ökning av statsinkomsterna
samtidigt blivit en följd av dessa skattehöjningar. Spådomar i motsatt
riktning hava alltid uttalats men icke slagit in.

En höjd skatt av detta slag är socialt oantastlig, enär den icke drabbar
någon nödvändighetsvara eller ens nyttig vara och följaktligen icke behöver
betalas av någon annan än den som frivilligt åtager sig en sådan
beskattning.

Faran för att en höjning av spritskatten skulle stimulera den olaga
sprithanteringen bör icke överdrivas. Att bekämpa olaglig sprithandel
med affärskonkurrens på de lägre prisernas väg är ett system, som leder
till allmännare spritförbrukning och som därför är allt annat än tillrådligt;
olaga rusdryckshantering måste bemästras genom strängt handhavande
av samhällets maktmedel.

De i ögonen fallande lyckosamma verkningar för både nykterheten och
statsfinanserna, som den höjda beskattningen medfört i andra länder, varom
talande bevis anföras i motionerna, göra det högeligen önskvärt att
genom successiva försök pröva denna metod även i vårt land. Därtill kräves
lika litet nu som vid föregående höjningar något avvaktande av rusdryckslagstiftningsrevisionens
blivande förslag.

För övrigt är det med hänsyn till vikten av att överallt, där så kan ske,
minska den ödesdigert växande upplåningen synnerligen lämpligt att på
den av motionärerna anvisade vägen anskaffa medel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av ej mindre
Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 219 än även
de likalydande motionerna 1:234 och 11:426, antaga
följande

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5

Förslag
till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1928 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken förordning gäller
intill utgången av juni månad 1934, skall äga fortsatt tillämpning efter
nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad 1935, dock att från och
med den 1 juli 1934 2 § 1 mom. skall hava följande ändrade lydelse:

2 $.

1 mom. Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 3 kronor, för liter
räknat, dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas
vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga —• — — för omsättningsskatten.»

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Sr 45.

2