Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1934 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn vissa ändringar i
förordningen den 11 juni 1926 angående tillverkning och
beskattning av brännvin, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 2 mars 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 232, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
dels antaga nedan återgivna förslag till
1) förordning örn vissa ändringar i förordningen den 11 juni 1926 (nr
207) angående tillverkning och beskattning av brännvin,
2) förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr
340) angående försäljning av rusdrycker,
3) förordning örn vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 (nr 508)
angående handel med skattefri sprit,
4) förordning örn skyldighet för importörer och tillverkare av bensin att
inköpa motorsprit, samt
5) förordning örn uppskov med ikraftträdandet av föreskriven skatt å
motorsprit;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse med Aktiebolaget
Vin- & Spritcentralen örn ordnande av avsättningsförhållandena
för inom riket tillverkad sprit i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i propositionen angivna riktlinjer.
Nämnda förslag äro av följande lydelse i
Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 7 sami. Nr 44.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Drifts
anmälan.
Fö reskrifter
örn användning
och inköp
av råämnen.
Kontrollapparat;
■sprithållare
och sprithällar
rum;
uppmätning
av tillverkat
brännvin.
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 juni 1926
(nr 207) angående tillverkning och beskattning av brännvin.
Härigenom förordnas, att 35 § förordningen den 11 juni 1926 angående
tillverkning och beskattning av brännvin skall upphöra att gälla ävensom
att 2 § 2 morn., 10 och 13 §§, 16 § 1 morn., 21 § 1 och 2 morn., 22 §
3 morn., 23 och 24 %%, 25 § 1 och 3 morn., 26 § 1 morn., 28 § 5 morn.,
32 § 2 mom. samt 37 § samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives:
2 §.
2. Överståthållare, underståthållare,---dylik tillverkning. Det
samma
galle ock örn bolag, i vars styrelse någon i detta mom. nämnd
person är ledamot, ävensom örn den, vilken blivit dömd till ansvar för brott,
som omförmäles i 30, 31 eller 32 §.
10 §.
Då bränneri — — — uppgift örn
a) bränneriets namn — — — bränneriföreståndarens postadresser;''
b) den dag —--sin början; samt
c) det ombud som i bränneriföreståndares frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman.
Vid dylik — — — är sagt.
Finnes ej — — — för tillverkaren.
13 $.
Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter rörande användning
och inköp av råämnen, vilka kunna meddelas av Konungen eller
av myndighet som av Konungen därtill bemyndigas, samt underkasta sig
den tillsyn å föreskrifternas efterlevnad, varom Konungen förordnat.
16 §.
1. För uppmätning av tillverkat brännvin skall, örn kontrollstyrelsen
så prövar erforderligt, finnas en kontrollapparat, vilken anskaffas,'' äges
och underhålles av staten. Brännvinstillverkning må ej företagas, innan
föreskriven kontrollapparat blivit i bränneriet anbragt.
1 Senaste lydelse av 26 § se 1933: 400.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
3
21 §.
1. Tillverkare äge försälja av honom tillverkat brännvin till parti- Tillverkares
handelsbolag, varom förmäles i förordningen angående försäljning av rus- ovl/undrycker,
ävensom för export. verkat bränn
2.
önskar tillverkare i egen rörelse använda i bränneriet tillverkat
brännvin, skall han därtill söka kontrollstyrelsens tillstånd.
22 §.
3. Försändning till partihandelsbolaget av brännvin, som är avsett för
bolagets partihandel jämlikt förordningen angående försäljning av rusdrycker
eller för försäljning jämlikt 3 § 3 mom. samma förordning, får ske
allenast till särskilt för detta ändamål hos bolaget inrättat brännvinsnederlag
medelst förpassning under statens kontroll. Tillverkare åligger att för
sådant ändamål till vederbörande kontrolltjänsteman avgiva förpassningsinlaga,
avfattad i tre exemplar enligt av kontrollstyrelsen fastställt formulär.
En av dessa inlagor skall åtfölja godset.
23 §.
1. Partihandelsbolaget åligger att minst tio dagar innan försändning, som Anmälan irån
i 22 § 3 mom. sägs, skall taga sin början till kontrollstyrelsen skriftligen ^{^et^m^m
anmäla
a) bränn vinsnederlagets namn — — — är beläget;
b) den tidrymd — — — där uppmätas; samt
c) det ombud som skall företräda bolaget inför kontrolltjänsteman.
2. Skall försändning av brännvin till brännvinsnederlag avslutas tidigare
än enligt 1 mom. b) uppgivits, åligger det partihandelsbolaget att därom
göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen, med angivande av den dag då
uppmätning är avsedd att senast äga rum.
3. Vad i 18 § är stadgat beträffande tillverkare och bränneriföreståndare
skall i tillämpliga delar gälla partihandelsbolaget.
24 §.
Kan i fråga om brännvin som tillverkare försäljer till partihandels- Prissättning
bolaget frivillig överenskommelse ej träffas örn pris eller leveransvillkor i a brannmnövrigt,
skall, då tillverkaren eller bolaget det påfordrar, avgörande träffas
av särskild prisnämnd, bestående av sju ledamöter av vilka två utses av
vardera parten. Återstående tre ledamöter, däribland ordföranden, jämte
suppleanter för dem förordnas årligen av Konungen.
Kostnaderna för — — — vardera parten.
Föreskrifter om — — — av Konungen.
Tillverknings•
skatt.
Särskilt anstånd
med
skattens
erläggande.
Restitution
av tillverkningsskatt.
Ansvar för
andra överträdelser
av
denna förordning.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
25 §.
1. Brännvin, som jämlikt stadgandet i 22 § 3 mom. förpassas från bränneri
till partihandelsbolaget tillhörigt brännvinsnederlag och som därstädes
efter godkännande mottages av bolaget, skall genom bolagets försorg uppmätas
i närvaro av kontrolltjänsteman. För den sålunda uppmätta myckenheten
brännvin skall bolaget till statsverket inbetala tillverkningsskatt med
65 öre för varje liter av normalstyrka. Med brännvin av normalstyrka
förstås brännvin, som vid + 15° å Celsii termometer innehåller femtio
volymprocent alkohol.
3. Har partihandelsbolaget inköpt så stor myckenhet inhemskt brännvin,
för vilket skatt enligt 1 mom. skall erläggas, att detsamma kan förväntas
bliva lagrat under avsevärt lång tid, äger kontrollstyrelsen på framställning
av bolaget medgiva bolaget särskilt anstånd under viss tid med inbetalning
av tillverkningsskatt intill ett belopp som svarar mot skatten å
den för dylik lagring avsedda myckenheten brännvin.
Så länge sådant anstånd varar skall brännvin till samma myckenhet som
den för vilken anståndet beviljats hos bolaget förvaras under kronans lås.
26 §.
1. Har tillverkningsskatt erlagts för brännvin, som utföres ur riket
eller försäljes enligt bestämmelserna i förordningen örn handel med skattefri
sprit, må partihandelsbolaget, i den ordning Konungen föreskriver, åtnjuta
restitution av tillverkningsskatt med 65 öre för varje liter brännvin
av normalstyrka.
28 §.
5. Partihandelsbolaget har att gälda kostnaden för den särskilda kontroll
som kan bliva erforderlig för det i 25 § 3 mom. omförmälda fall.
32 §.
2. Den som i brännvinsnederlag, som avses i 22 § 3 morn., hos partihandelsbolaget
undansnillar brännvin, innan detsamma uppmätts för beskattning,
eller bryter försegling eller öppnar eller borttager lås som kontrolltjänsteman
åsatt straffes som i 1 mom. är stadgat.
37 §.
Uraktlåter tillverkare, bränneriföreståndare eller partihandelsbolag att
ställa sig till efterrättelse i denna förordning eller i enlighet med densamma
meddelad föreskrift, vare straffet, där ej särskilt ansvar är bestämt,
böter från och med tjugo till och med femhundra kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1934.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
5
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917
(nr 340) angående försäljning av rusdrycker.
Härigenom förordnas, att 13 § 3 mom. förordningen den 14 juni 1917
angående försäljning av rusdrycker skall upphöra att gälla ävensom att
3 § 2 mom. samt 12 § 1, 2 och 6 mom. samma förordning1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives:
3 §.
2. Angående handel med skattefri sprit är särskilt stadgat.
12 §.
1. Partihandel inom riket med rusdrycker må, där fråga ej är örn försäljning,
som i 13 eller 14 § sägs, bedrivas allenast av ett för sådant ändamål
bildat, i den ordning här nedan sägs antaget aktiebolag (partihandelsbolag.
)
Försäljning för — — — i 13 §.
2. Partihandelsbolag antages av Konungen för viss tid, högst sex år.
Ansökan örn rätt att vara partihandelsholag skall före ingången av året
näst före det, då försäljningen är avsedd att taga sin början, skriftligen
göras hos Konungen. Ansökningen skall vara åtföljd av den för bolaget
antagna bolagsordningen.
Missbrukar bolaget — — — vara partihandelsbolag.
6. Närmare bestämmelser i de i 4 och 5 mom. angivna hänseenden ävensom
de ytterligare föreskrifter i avseende å partihandelsbolags verksamhet
och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal, som upprättas i
samband med bolagets antagande.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1934.
1 Senaste lydelse av 13 § 3 mom. se 1926:208, av 3 § 2 mom. se 1918:510, av 12 § 1
och 6 mom. se 1923: 153 samt av 12 § 2 mom. se 1930: 184.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 (nr
508) angående handel med skattefri sprit.
Härigenom förordnas, att 5 och 20 §§ förordningen den 1 juli 1918 angående
handel med skattefri sprit skola upphöra att gälla ävensom att 3 § 1
morn., 4 och 6 §§, 7 § 1 morn., 8—10 §§, 16 och 21 §§ samt 25 § 1 mom.
samma förordning 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
3 §.
1 mom. Angående tillverkares rätt att förfoga över tillverkad sprit gäller
vad därom är särskilt stadgat.
4 §.
Partihandel med skattefri sprit må med undantag, varom förmäles i 3 §,
utövas allenast av partihandelsbolag, som avses i förordningen angående
försäljning av rusdrycker; dock må importör av bensin ävensom tillverkare
av bensin eller ombud för denne driva handel med motorsprit, som
inköpts av bolaget, även till återförsäljare i och för deras rörelse.
Missbrukar partihandelsbolaget sin partihandelsrätt enligt denna förordning,
skall vad i 12 § 2 mom. andra stycket förordningen angående försäljning
av rusdrycker är för där avsett fall stadgat äga tillämpning.
De föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, kunna
finnas erforderliga i avseende å partihandelsbolagets verksamhet enligt
denna förordning, skola intagas i avtal, varom förmäles i 12 § 6 mom. förordningen
angående försäljning av rusdrycker.
6 $.
Partihandelsbolaget må, förutom till detaljhandlare samt, i vad rör motorsprit,
till importör och tillverkare av bensin, inom riket försälja skattefri
sprit allenast till avnämare, vilken av kontrollstyrelsen erhållit tillstånd
att av bolaget inköpa sådan sprit.
Vid försäljning--— till efterrättelse.
7 §.
1 mom. Partihandelsbolaget må icke, utom i de fall, varom förmäles i
8 §, utlämna sprit, som icke blivit denaturerad enligt bestämmelserna i
2 mom. här nedan.
1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. och 21 § se 1926: 209, av 10 § se 1924: 123 saint av
25 § 1 mom. se 1919: 380.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
7
8 §.
Därest genom särskild kontroll eller genom andra åtgärder trygghet mot
missbruk kan vinnas, må partihandelsbolaget till de avnämare och under
de villkor, som bestämmas av kontrollstyrelsen, försälja sprit, som icke
blivit denaturerad eller vid vars denaturering de i 7 § 2 mom. a) och b)
angivna fordringar icke blivit uppfyllda {svagdenaturerad sprit).
9 §.
Avnämare, som avses i 8 §, vare skyldig hålla av honom förda handelsböcker
med tillhörande verifikationer, i vad de avse skattefri sprit, tillgängliga
för kontrollstyrelsen eller av kontrollstyrelsen särskilt förordnat
ombud.
10 §.
Detaljhandlare med enkeldenaturerad skattefri sprit skola till erforderligt
antal antagas av kontrollstyrelsen. Detaljhandlare med annan dubbeldenaturerad
skattefri sprit än motorsprit antagas av partihandelsbolaget. Med
undantag för motorsprit må detaljhandel med skattefri sprit utövas allenast
av sålunda antagen detaljhandlare.
Till detaljhandlare må ej antagas annan än den, som är berättigad att
idka handel samt gjort sig känd för ordentlighet och pålitlighet och jämväl
i övrigt kan anses skickad att bedriva försäljningen så, att missbruk av
spriten förekommes.
Kontrollstyrelsen äger meddela partihandelsbolaget närmare föreskrifter
örn antagande av detaljhandlare. Har partihandelsbolaget utan skäl vägrat
antaga någon till detaljhandlare eller upphävt försäljningrätt, må kontrollstyrelsen
på framställning förordna örn rättelse.
Örn antagande av detaljhandlare ävensom örn upphörande av försäljningsrätt
för sådan skall underrättelse ofördröjligen lämnas såväl Konungens
befallningshavande som ock vederbörande polismyndighet och nykterhetsnämnd.
16 §.
Befinnes detaljhandlare utöva försäljning av skattefri sprit på sätt, som
strider mot denna förordning eller mot bestämmelse som eljest gäller för
försäljningen, eller befinnes sådan försäljning giva anledning till missbruk
av spriten, äger kontrollstyrelsen föreskriva inskränkningar eller villkor i
avseende å försäljningen eller förbjuda dess fortsättande. Av kontrollstyrelsen
i nu berörda avseende meddelade beslut lända till efterrättelse utan
hinder av anförda besvär.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
21 §.
Överträdes det i 7 § 1 mom. meddelade förbud, vare straffet böter från
och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller fängelse i högst sex
månader. Äro omständigheterna synnerligen försvårande, dömes till straffarbete
i högst ett år.
25 §.
1 mom. I fall, som i 21, 22 och 23 §§ omförmälas, så ock då någon, varom
i 24 § sägs, på otillåtet sätt begagnat eller avhänt sig sprit, skola —---
dömas förbrutna. Lag samma vare i fråga örn redskap, som begagnats i
det fall, varom sägs i 22 § 1 mom.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1934. Vad i 10 § stadgats
skall icke föranleda rubbning i av kontrollstyrelsen före nämnda dag upplåten
rätt att driva detaljhandel med skattefri sprit.
Förslag
till
förordning om skyldighet för importörer och tillverkare av bensin
att inköpa motorsprit.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Envar, som till riket inför bensin eller inom riket tillverkar sådan vara,
åligger att av partihandelsbolag, varom förmäles i förordningen angående
försäljning av rusdrycker, inköpa motorsprit i sådan omfattning, att den
under varje kalenderkvartal inköpta motorspriten minst utgör viss av
Konungen bestämd andel av den kvantitet bensin, som under samma kvartal
av tullverket utlämnats till importören för förfogande inom riket eller, i
vad rör inhemsk tillverkning, av tillverkaren utlämnats från tillverkningsstället.
I denna förordning förstås med motorsprit sådan sprit, som enligt förordningen
angående handel med skattefri sprit är att anse såsom motorsprit.
2 §.
Vad i 1 § stadgas gälle ej i avseende å bensin, som införts i egentlig
gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan åtnjutes
enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under s) upp
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 9
tagna eller enligt bestämmelserna i 6 eller 8 § samma förordning, eller som
tillverkats inom riket under sådana förhållanden, att skattefrihet för densamma
åtnjutes på grund av stadgandet i 3 § 6 mom. förordningen örn särskild
skatt å bensin och motorsprit.
Konungen äger medgiva ytterligare undantag från skyldigheten att verkställa
inköp av motorsprit.’
3 $.
Kontrollen å inköpsskyldighetens fullgörande ankommer å partihandelsbolaget.
Det åligger generaltullstyrelsen i vad rör importerad bensin samt kontrollstyrelsen
i vad rör inom riket tillverkad bensin att sist inom två veckor
efter varje kvartals utgång lämna partihandelsbolaget uppgift å de kvantiteter
bensin, efter vilka inköpsskyldighet för kvartalet jämlikt 1 och 2 §§
skall beräknas för olika importörer och tillverkare.
4 §.
Finner partihandelsbolaget vid granskning av de i 3 § avsedda uppgifter,
att inköpsskyldighet blivit av importör eller tillverkare eftersatt, skall bolaget,
där ej rättelse annorledes kan ske, göra anmälan örn förhållandet
till Konungen.
Där så finnes skäligt, äger Konungen efter sådan anmälan förordna, att
den importör eller tillverkare, varom är fråga, under viss bestämd tid icke
vidare må till riket införa eller inom riket tillverka bensin.
5
Bryter någon mot av Konungen jämlikt 4 § meddelat förbud att tillverka
bensin, straffes med dagsböter.
Böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande, skola de förvandlas
enligt allmän strafflag.
6 §.
Konungen äger meddela för tillämpning av denna förordning erforderliga
närmare föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Förslag
till
förordning om uppskov med ikraftträdandet av föreskriven skatt
å motorsprit.
Härigenom förordnas — med ändring av vad i förordningen den 9 juni
1933 (nr 307) stadgats rörande ikraftträdandet av den i 1 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit enligt
paragrafens lydelse i förordningen den 29 april 1932 (nr 86) föreskrivna
skatten å motorsprit — att bestämmelserna örn sistnämnda skatt skola
träda i kraft den 1 juli 1937.
Beträffande vad föredragande departementschefen inför Kungl. Majit
anfört till motivering för förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats följande i anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen:
l:o) de likalydande motionerna nr 322 i första kammaren av herr Stendahl
och nr 572 i andra kammaren av herr Holmgren, i vilka hemställts,
»att riksdagen för sin del ville besluta örn införande av skyldighet för importör
av flytande motorbränsle att ständigt hålla ett minimilager i Sverige
av dylikt bränsle motsvarande 30 procent av importörens omsättning
under föregående år»;
2:o) de likalydande motionerna nr 338 i första kammaren av herr Volrath
Tham m. fl. och nr 601 i andra kammaren av herr Sandström m. fl.,
i vilka hemställts, »att riksdagen ville besluta,
att totala kvantiteten sulfitsprit, som beredes tryggad avsättning, höjes
från föreslagna 40 miljoner normalliter till den högre kvantitet, som utgör
de nuvarande fabrikernas verkliga kapacitet, eller cirka 50 miljoner normalliter,
att partihandeln med skattefri sprit icke överlämnas åt Vin- & Spritcentralen
utan uppdrages åt ett för ändamålet konstituerat oktrojbolag,
vari staten har medbestämmanderätt och samtliga tillverkare av skattefri
sprit äga representanter, samt
att sådana direktiv utfärdas rörande prissättningen av den skattefria
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 11
spriten, att priset kominer att inkludera ej blott ränta och amortering utan
även skälig företagarevinst»;
3:o) motionen nr 339 i första kammaren av herrar Gustaf Tamm och
Gabrielsson, vari hemställts, »att riksdagen ville fatta beslut örn sådan
ändring i Kungl. Maj:ts förslag,
att den kvantitet sulfitsprit, som genom statsåtgärder må kunna vinna
avsättning, icke måtte begränsas till föreslagna 40 miljoner normalliter;
att bestämt förbud mot byggande av nya sulfitspritfabriker ej införes;
samt
att skälig företagarevinst skall ingå i den priskalkyl, genom vilken partihandelspriset
å skattefri sprit skall av den statliga prisnämnden fastställas,
därest frivilligt avtal örn sagda pris ej kan träffas»;
4:o) motionen nr 340 i första kammaren av herr Lindley, vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att den genom en eventuell omläggning överflödiga
personalen hos A.-B. Svensk Sprit och A.-B. Skattefri Sprit måtte
beredas arbete hos Vin- och Spritcentralen eller på annat sätt beredas arbete
eller hållas skadeslös vid förlorad arbetsanställning»;
5:o) motionen nr 596 i andra kammaren av herr Hagberg i Malmö, vari
hemställts, »att riksdagen måtte besluta att, vid bifall i övrigt till Kungl.
Maj:ts proposition nr 232, den myckenhet jäst- och melassprit, som brännerierna
få leverera till vederbörande partihandelsbolag, maximeras till
7 miljoner normalliter årligen mot i propositionen föreslagna 6 miljoner
normalliter»; samt
6:o) motionen nr 600 i andra kammaren av herr Holmström, vari hemställts,
»att riksdagen måtte vidtaga de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag,
som betingas därav,
att Kungl. Maj:t skall fastställa prissättningen å potatisråbrännvin och
för tillverkning därav använd potatis efter förslag av en genom omorganisation
av Statens potatismjölsnämnd bildad, av Kungl. Majit utsedd
nämnd, förslagsvis benämnd Statens potatisindustrinämnd, vilken nämnd
även skall handhava fördelningen av inköpskvantiteten på de olika potatisbrännerierna,
att Kungl. Majit skall fastställa prissättningen å sprit från andra slag
av tillverkare efter förslag av en av Kungl. Majit utsedd nämnd, förslagsvis
benämnd Statens industrispritnämnd, vilken nämnd även skall utöva
kontroll över partihandlaren med skattefri sprit och motorsprit samt handhava
ärenden rörande inblandning av motorsprit i bensin, samt
att partihandeln med skattefri sprit och motorsprit icke lägges under
A.-B. Vin- & Spritcentralen utan att till partihandlare utses A.-B. Skattefri
Sprit, sedan detta bolags styrelse utökats med representanter för jästoch
melasspritindustrierna, samt att A.-B. Skattefri Sprit vid försäljning
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
av sprit för användning såsom skattebelagd sprit, skattefri sprit och motorsprit
tillämpar olika prissättning, så att motortrafiken icke onödigt belastas.
»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,
får ntskottet hänvisa till motionerna.
I särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t hemställde 1932 års riksdag i
anledning av väckta motioner dels att Kungl. Majit ville föranstalta örn
utredning av frågan örn rätt att tillverka för förtäring avsett brännvin
och därmed sammanhängande spörsmål, närmast frågorna örn vilka råämnen,
som finge användas vid tillverkningen, samt grunderna för prissättning
av råbrännvin ävensom rörande de åtgärder, som borde vidtagas
för att avsättningsmöjligheterna för fabrikspotatis till brännerierna
skulle bliva jämnare fördelade mellan odlarna än för närvarande, dels ock
att Kungl. Majit ville låta verkställa en allsidig utredning av spörsmålet,
huruvida och på vad sätt tillverkningen och avsättningen av inhemsk
sprit till motorbränsle kunde främjas, samt för riksdagen framlägga de
förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.1
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen lämnat en redogörelse, till vilken utskottet tillåter sig
hänvisa, för av särskilda sakkunniga verkställd utredning av frågan örn
tillverkningen och avsättningen av inhemsk sprit till motorbränsle, örn
kontroll över importen av motorbränsle samt örn tillverkningen av till förtäring
avsett brännvin ävensom andra därmed sammanhängande frågor.
Departementschefen har vidare redogjort för av nämnda sakkunniga verkställd
undersökning enligt lagen den 18 juni 1925 (nr 223) örn undersökning
angående monopolistiska företag och sammanslutningar rörande
vissa sådana företags inverkan på pris- och omsättningsförhållandena här
i riket ävensom för de yttranden över de sakkunnigas betänkande, vilka
inkommit till Kungl. Majit.
Den av departementschefen lämnade framställningen är uppdelad i tre
huvudavdelningar, avseende följande frågor:
1) tillverkningen och avsättningen av inhemsk sprit;
2) antagande av detaljhandlare med skattefri sprit, m. nu;
3) statlig reglering av brännoljeimporten.
De sakkunnigas utredning har ej föranlett Kungl. Majit att framlägga
annat förslag än rörande tillverkningen och avsättningen av inhemsk
sprit. I samband härmed har emellertid, i anledning av ett av kontroll -styrelsen i dess yttrande över de sakkunnigas betänkande väckt förslag
örn detaljhandeln med skattefri sprit, i propositionen föreslagits viss ändring
i nu gällande bestämmelser härutinnan.
1 Skrivelser nr 355 och 362; bevillningsutskottets betänkande nr 50 och andra lagutskottets
utlåtande nr 42.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
13
Kungl. Marits förslag i fråga om tillverkningen och avsättningen ar
inhemsk sprit, sådant detta utformats i den föreliggande propositionen,
utmynnar huvudsakligen i följande punkter:
1. Spritcentralen blir partihandlare såväl enligt rusdrycksförsäljningsförordningen
som enligt förordningen angående handel med skattefri
sprit, och i sistnämnda avseende utvidgas partihandlarens verksamhet
att avse även motorsprit.
2. Vid spritcentralens inköp av inhemsk sprit bestämmes priset, där
ej överenskommelse kan träffas, av en och samma prisnämnd för alla
slag av sprit. Prissättningen grundas på framställningskostnaden i ett
välskött och medelstort bränneri av det slag, som är i fråga, och olika
pris må ej sättas på samma slag av sprit på grund av dess avsedda användning
för olika ändamål.
3. Spritcentralen må icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd till förtäringsändamål
försälja annan inom riket tillverkad sprit än sådan, som framställts
ur potatis och spannmål, med mindre under samma år i stort sett
motsvarande mängd sprit av sistnämnda slag, jämte vid rening av sådan
sprit uppkommande s. k. sekunda sprit, av bolaget användes för försäljning
jämlikt förordningen angående handel med skattefri sprit.
4. Sprit, som framställts ur potatis och spannmål, må icke utan Kungl.
Maj:ts tillstånd i större omfattning än som framgår av punkt 3 användas
för försäljning jämlikt där nämnda förordning.
5. Föreskrifter meddelas som möjliggöra för statlig nämnd eller myndighet
att reglera potatisbränneriernas användning och inköp av råämnen.
6. I den mån sprit, som tillverkats vid sulfitbränneri inom riket, erbjudes
till vederbörligen bestämt pris, skall spritcentralen verkställa inköp
av sådan sprit, dock icke utan Kungl. Majrts tillstånd till större myckenhet
per tillverkningsår än 40 miljoner liter av normalstyrka.
7. Frånsett sprit, som inom riket tillverkats av potatis och spannmål,
må spritcentralen icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd inköpa inom riket
tillverkad sprit till högre pris än det, som vid sulfitbränneri tillverkad
sprit av motsvarande kvalitet vid samma tid betingar.
8. I den mån sprit, som inom riket tillverkats i jästbränneri eller direkt
ur melass, erbjudes till vederbörligen bestämt pris, som uppfyller
villkoret i punkt 7, skall spritcentralen verkställa inköp av sådan sprit,
dock med iakttagande av att bolaget icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd må
inköpa eller självt tillverka större myckenhet jäst- eller melassprit per
tillverkningsår än sammanlagt 6 miljoner liter av normalstyrka.
9. Vid spritcentralens utförsäljning skall priset i stort sett, på sätt i
det föregående närmare angivits, beräknas efter priset på råspriten med
tillägg av kostnaderna för den färdiga varans framställning samt lagrings-
och förvaltningskostnader ävensom skälig handelsvinst, dock att
vid bestämmande av priset för skattefri sprit icke må beräknas handelsvinst.
10. Därest av spritcentralen inköpt sprit icke eljest kan vinna avsättning,
skola bestämmelser örn skyldighet för importörer och tillverkare av
bensin att inköpa motorsprit i viss proportion till importen eller tillverkningen
sättas i kraft.
Beträffande partihandelns ordnande har departementschefen anfört föl
.lande:
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
»Såsom nämnts innefattar de sakkunnigas förslag jämväl, att ett och
samma partihandelsbolag skulle handhava partihandeln med all sprit.
Sålunda förutsättes, att spritcentralen, vars oktroj jämlikt rusdrycksförsäljningsförordningen
utgår med 1936 års utgång, skulle övertaga de
partihandelsrättigheter jämlikt förordningen angående handel med skattefri
sprit, som upplåtits åt Aktiebolaget Skattefri sprit — ett dotterbolag
åt sulfitspritfabrikernas försäljningsorganisation Aktiebolaget
Svensk sprit med viss representation för det allmänna i styrelsen — samt
att i spritcentralens händer vidare skulle läggas partihandeln med motorsprit,
vilken nu skötes av sulfitspritfabrikerna själva genom sistnämnda
bolag. Då Aktiebolaget Skattefri sprits oktroj utgick den 31 december
1933, uttalade de sakkunniga, att förnyad oktroj i avvaktan på förevarande
frågors lösning syntes böra medgivas allenast för kortare tid. I enlighet
härmed har oktrojen förlängts allenast till den 1 oktober 1934. De
sakkunnigas förslag örn ett gemensamt partihandelsbolag har avstyrkts
av representanterna för sulfitspritindustrien och därjämte av bland andra
kontrollstyrelsen och kommerskollegium. Huvudsynpunkten har härvid
varit, att enligt vunnen erfarenhet intresset av att bibehålla och utvidga
kundkretsen för teknisk sprit och motorsprit bäst tillgodosåges, örn ett
bolag, som direkt representerade sulfitspritproducenterna, handhade
partihandeln; nämnda intresse har ansetts icke vara väl förenligt med
spritcentralens uppgifter i övrigt. Med hänsyn till att enligt de sakkunnigas
förslag jäst- och melasspriten tänktes komma att konkurrera
med sulfitspriten beträffande försäljningen för nämnda ändamål förutsättes
dock i ifrågavarande yttranden, att representanter för denna tillverkning
insättas i Aktiebolaget Skattefri sprits styrelse. Kontrollstyrelsen
föreslår att bolaget så ombildas, att av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter
erhölle majoritet i bolagets styrelse.
Enligt min mening lia de sakkunniga haft goda skäl för förslaget i denna
del och det av mig i det föregående framlagda förslaget torde knappast
kunna på ett rationellt sätt genomföras utan att hela partihandeln med
sprit koncentreras till ett organ. Då skilda spritsorter tänkas få avsättning
såsom vanlig skattefri sprit och motorsprit, är det tydligen uteslutet,
att partihandeln härmed överlåtes åt ett bolag, där bestämmanderätten
tillkommer sulfitspritindustrien. Därest en särskild partihandlare för
denna försäljning skulle finnas, bleve det enligt min mening, såsom ock
kontrollstyrelsen föreslagit, nödvändigt att giva staten huvudinflytandet
i bolaget. Några fördelar synas emellertid knappast vara förenade med
att ha ett sådant bolag vid sidan av det av staten kontrollerade partihandelsbolaget
jämlikt rusdrycksförsäljningsförordningen. Tvärtom synas
stora fördelar vara förenade med att ha ett gemensamt partihandelsbolag
för all sprithandel. Härigenom möjliggöres att enhetliga grunder
för prissättningen kunna tillämpas vid inköp av all sprit, så att
priset för samma slags vara icke bestämmes olika efter den avsedda an
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 15
vändningen för olika ändamål. Användningssättet skulle därefter uteslutande
bero på spritcentralen, som skulle lia möjlighet att under vissa förutsättningar
använda vilken som helst av de ifrågavarande spritsorterna
till vilket som helst av de förevarande fyra avsättningsområdena: för förtäringsändamål,
såsom skattelagd och skattefri teknisk sprit eller såsom
motorsprit. Att de olika brännerierna sålunda icke få något intresse av,
huruvida spriten går till det ena eller andra ändamålet, synes mig endast
önskvärt och ägnat att mildra de nu framträdande motsättningarna
mellan olika tillverkare. Att varan skulle fördyras eller konsumenternas
intressen bliva i något annat avseende sämre tillgodosedda vid
sprithandelns koncentration till spritcentralen än vid dess uppdelning å
två partihandelsbolag, synes mig erfarenheten icke giva någon anledning
förmoda. Snarare torde motsatsen kunna antagas. Och i vad rör intresset
av att erhålla nya avsättningsområden för den inhemska spriten, vilket
självfallet även bör vinna beaktande, ser jag knappast något skäl, varför
icke detta intresse skulle kunna tillgodoses av spritcentralens ledning
samt personalen vid en för denna försäljning inrättad särskild avdelning
inom bolaget lika väl som av ett fristående, av staten kontrollerat partihandelsbolag.
Givetvis är det dock av betydelse att hittills gjorda erfarenheter
härvid tillgodogöras. Såväl av detta skäl som med hänsyn till
personalens intressen förutsätter jag därför, att nämnda avdelning vid
spritcentralen såvitt möjligt kommer att rekryteras av personal från Aktiebolaget
Skattefri sprit och Aktiebolaget Svensk sprit. Dessa båda bolag
lia för närvarande gemensam kontorspersonal och man synes böra räkna
med att denna i följd av förstnämnda bolags upphörande i stort sett kommer
att uppdelas mellan sistnämnda bolag och spritcentralen. Vid ett
Aktiebolaget Svensk sprits nederlag i Stockholm finnes dessutom för
själva distributionen av spriten anställd särskild personal. Jag förutsätter
att spritcentralen såvitt det låter sig göra söker tillgodose även
denna personals berättigade intressen. Därest den föreslagna koncentrationen
härvidlag skulle nödvändiggöra indragningar, anser jag för min
del rimligt, att spritcentralen genom beviljande av avskedsersättningar
e. dyl. söker såvitt möjligt mildra verkningarna härav.
I detta sammanhang vill jag erinra, att därest — såsom jag sålunda förordar
-— spritcentralen skall övertaga hela denna partihandel, detta tydligen
icke utesluter att spritcentralen kan överenskomma med de brännerier,
som komma att tillverka sprit för skattefria ändamål, att i större
eller mindre omfattning medverka vid distributionen av spriten i anslutning
till vad nu sker. Överhuvud bör naturligtvis tillses, att varan icke
göres på något sätt mera svårtillgänglig för konsumenterna än enligt
nuvarande ordning.»
Beträffande prissättningen å sulfitspriten Ilar departementschefen anfört
följande:
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
»I likhet med vad som förutsatts beträffande potatisspriten anser jag
priset böra motsvara den verkliga tillverkningskostnaden vid ett välskött
medelstort bränneri. Särskild handelsvinst bör bär lika litet som
beträffande potatisspriten beräknas. Därest efter dessa grunder överenskommelse
örn priset icke kan träffas, bör frågan bänskjutas till samma
prisnämnd, som skulle fungera i fråga örn potatisspriten. Till det pris,
som av nämnden bestämmes, skulle partihandelsbolaget vara skyldigt
inköpa sulfitråbrännvin eller sulfitmotorsprit upp till en myckenhet per
tillverkningsår av 40 miljoner liter av normalstyrka. Jag förutsätter dock
att Kungl. Majit vid särskilda förhållanden, exempelvis vid svårigheter
att eljest tillgodose behovet av sprit, skulle kunna för visst tillfälle medgiva
inköp av större kvantitet.»
Då motorspriten är dyrare i inköp än bensinen, innebär det framlagda
förslaget till reglering av avsättningsförhållandena för inhemsk sprit en
viss belastning av motortrafiken. För att icke göra denna alltför kännbar
har departementschefen föreslagit förlängning av den till den 1 juli 1934
gällande skattefriheten för motorsprit på tre år. Bestämmelserna örn skatt
å nämnda sprit skola sålunda enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1937.
Departementschefen har i sammanhang härmed framhållit bland annat
följande:
»Genom de föreslagna åtgärderna kan användningen av motorsprit,
som sista året uppgått till omkring 9.5 miljoner liter, antagas komma att
ökas med omkring 7.5 miljoner liter, till omkring 17 miljoner liter. Denna
kvantitet skulle för bensinfirmorna betinga en merkostnad i jämförelse
med inköp av motsvarande mängd bensin av omkring 1,870,000 kronor. Det
är dock att märka, att då bensinfirmorna redan nu inköpa omkring 9 miljoner
liter motorsprit å 24 öre per liter redan detta innebär en merkostnad
jämfört med motsvarande mängd bensin å 450,000 kronor. I förhållande
till det nuvarande läget skulle således nyordningen överslagsvis kunna beräknas
medföra en merkostnad för bensinfirmorna å omkring 1.4 miljon
kronor. Denna merkostnad kommer givetvis i sista hand att drabba konsumenterna.
I viss mån torde den uppvägas av att den vid inblandning
av motorsprit i bensin erhållna lättbentylen utgör ett värdefullare motorbränsle
än bensin. Denna fördel torde dock icke vara så framträdande,
att hela merkostnaden kan uttagas genom höjt pris å lättbentylen; säkerligen
skulle vid sådan prisförhöjning en så stor kvantitet lättbentyl icke
vinna avsättning. Kostnaden lärer därför komma att i någon form utslås
å bela motorbränslekonsumtionen; fördelad på detta sätt utgör den omkring
0.3 öre per liter.»
Vid sidan av ovan berörda förslag innehåller propositionen jämväl förslag
örn vissa ändringar i gällande bestämmelser örn antagande av detaljhandlare
med skattefri sprit m. m.
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Enligt 4 § förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med
skattefri sprit må partihandel med amian skattefri sprit än motorsprit utövas
allenast av aktiebolag, som därtill erhållit tillstånd. Sedan 1924 års
ingång har sådant tillstånd innehafts av Aktiebolaget Skattefri sprit. Med
partihandel förstås enligt 2 § nämnda förordning sådan handel som bedrives
till återförsäljare i oell för deras rörelse eller till avnämare, vilken av
kontrollstyrelsen erhållit tillstånd att av partihandlaren inköpa skattefri
sprit, ävensom försäljning för export. Med detaljhandel förstås all annan
handel. Enligt 7 § nyssnämnda förordning må partihandlaren icke, utom
till sådan avnämare som nyss nämnts, utlämna sprit, som icke blivit vederbörligen
denaturerad. Förordningen skiljer därvid mellan enkeldenatuxerad
och dubbeldenaturerad sprit. Den senare skall hava undergått sådan
behandling att enligt kontrollstyrelsens beprövande användning av
densamma till förtäring kan betraktas såsom utesluten. Jämlikt 10 §
nämnda förordning skola detaljhandlare till erforderligt antal antagas av
kontrollstyrelsen och detaljhandel må utövas allenast av sålunda antagen
detaljhandlare. För försäljningen av enkeldenaturerad sprit gälla särskilda
restriktioner (skriftlig rekvisition, förbindelse att spriten ej skall användas
för förtäring, särskild försäljningsbok m. m.) under det att för försäljningen
av dubbeldenaturerad sprit endast gälla vissa ordningsföreskrifter.
Motorspriten utgör ett särskilt slags dubbeldenaturerad skattefri sprit,
men härför gälla i stort sett icke de nu berörda bestämmelserna i ovannämnda
förordning. I stället hänvisas i 3 § sagda förordning till bestämmelsen
i brännvinstillverkningsförordningen, att brännvin må av tillverkare
försäljas för användning till motordrift. Partihandel med sådan
sprit utövas ej av Aktiebolaget Skattefri sprit, och ovanberörda bestämmelse,
att detaljhandel må utövas endast av detaljhandlare, som antagits
av kontrollstyrelsen, äger ej heller tillämpning. Beträffande försäljning
av sprit för användning till motordrift skall med tillverkare vara likställd
den, som av tillverkaren eller hans ombud antagits till återförsäljare. Det
bär sålunda ankommit på sulfitspritfabrikernas försäljningsorganisation,
Aktiebolaget Svensk sprit, att själv antaga återförsäljare för motorspriten.
I sitt över de sakkunnigas betänkande avgivna yttrande har kontrollstyrelsen
föreslagit, att partihandlaren med skattefri sprit skulle i likhet
med varje annan handelsfirma äga rätt antaga och från uppdraget skilja
återförsäljare. Denna rätt för partikandelsbolaget borde dock gälla allenast
i fråga örn den dubbeldenaturerade spriten. Detaljhandlare med enkeldenaturerad
sprit borde däremot fortfarande antagas av kontrollstyrelsen.
Departementschefen har för sin del anslutit sig till kontrollstyrelsens
förslag, såvitt detsamma avser ändring i gällande bestämmelser örn antagande
av detaljhandlare med annan skattefri sprit än motorsprit. Departementschefen,
som därvid ansett, att endast för den enkeldenaturerade
spriten bör gälla den nuvarande bestämmelsen, att detaljhandlare till
Bihang lill riksdagens protokoll 193fi. 7 sami. Nr 44.
2
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Utskottet.
erforderligt antal skola antagas av kontrollstyrelsen, har ej funnit betänkligheter
möta mot att detaljhandlare med dubbeldenaturerad skattefri
sprit antagas av partihandelsbolaget, utan att någon särskild prövning
av behovet föreskrivits. Någon särskild bestämmelse örn antagande av
återförsäljare med motorsprit har departementschefen icke funnit erforderlig
; i anslutning till det förfarande som redan nu torde hava tillämpats,
har återförsäljningen av dylik sprit ansetts kunna anordnas helt formlöst.
I enlighet härmed har departementschefen, bland annat, föreslagit ändring
i 10 § förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri
sprit.
De med propositionen framlagda förslagen avse bland annat att ordna
avsättningsförhållandena för här i riket tillverkad sprit i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits av 1932 års bevillningsutskott
(bet. nr 50) och riksdag. Såsom ett huvudsyfte har framstått att
avväga tillverkningens storlek i de olika slagen av brännerier så, att avsättningen
av fabrikspotatis för bränneriändamål säkerställes i ökad omfattning
ävensom att fördelarna genom en sådan avsättning fördelas jämnare
odlarna emellan. Då utskottet i likhet med departementschefen ansett
ett ingripande från statsmakternas sida för jordbruksnäringens stödjande
på ifrågavarande område vara av behovet påkallat och de föreslagna åtgärderna
synas vara ägnade att åstadkomma en förbättring i fråga örn avsättningen
utav bränneripotatis, har utskottet icke haft något att erinra
mot förslaget, i vad det avser potatissprit.
Genom den föreslagna lagstiftningen skulle potatisspriten i stort sett
komma att helt fylla behovet av sprit för förtäringsändamål. Härigenom
skulle övriga slag av sprit, nämligen melass- och jästsprit samt sulfitsprit,
bliva hänvisade till andra avsättningsområden än sistnämnda och sålunda
så gott som helt komma att användas för tekniskt bruk och som motorsprit.
För vinnande av nya avsättningsområden samt ökad konsumtion
närmast av sulfitsprit har föreslagits rätt för Kungl. Majit att förordna
örn tvångsinköp av motorsprit för inblandning i bensin.
Departementschefen har förutsatt, att den årliga avsättningen i regel icke
skulle överstiga beträffande sulfltsprit 40 miljoner liter samt i fråga örn melassoch
jästsprit 6 miljoner liter av normalstyrka. I flera av föreliggande motioner,
nämligen I: 338 och II: 601 samt I: 339, har föreslagits höjning av den
kvantitet sulfitsprit, som är avsedd att beredas tryggad avsättning. Den i
propositionen angivna myckenheten utgör dock icke en under alla förhållanden
till 40 miljoner liter begränsad maximikvantitet, utan skulle Kungl,.
Majit äga medgiva partihandelsbolaget tillstånd att inköpa sprit, tillverkad
av sulfitlut liksom även av melass eller jäst, i mängder, som överskjuta
de ovannämnda kvantiteterna. I likhet med motionärerna har utskottet
ansett det vara i hög grad angeläget, att ökad avsättning vinnes för sulfitsprit.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit, därest avsättningen av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 19
sprit för tekniska ändamål samt för motor drif t ökas, kommer att medgiva
avsättning av större kvantitet sulfitsprit än 40 miljoner liter för år. Tilllika
torde böra ankomma på Kungl. Maj:t, därest sulfitspriten vinner
ökad avsättning samt särskilda skäl därtill föreligga, att taga under omprövning,
örn icke tillstånd till nyanläggning av sulfitspritfabriker bör
lämnas.
Med hänsyn till de villkor, som förutsatts komma att gälla i fråga örn
avsättning av melassprit, synes det ovisst, örn tillverkningen av denna
sprit har ekonomiska förutsättningar att bedrivas. I motionen II: 596 bär
också uttalats, att det utanför sockerbolaget stående enskilda melassbränneriet
sannolikt icke kunde fortsätta sin verksamhet, därest ej avsättningskvantiteten
ökades. Skulle det visa sig, att tillverkningen i detta
bränneri ur ekonomisk synpunkt saknar erforderliga betingelser för fortsatt
drift, kan det ifrågasättas, huruvida efter omprövning av de omständigheter,
som påverka frågan, en avveckling bör äga rum på efter förhållandena
lämpligt avpassade villkor. Vid sådant förhållande har utskottet
saknat anledning biträda i sistnämnda motion framställt yrkande.
För åstadkommande av enhetlighet i upphandlingen och distributionen av
den inom landet tillverkade spriten har Kungl. Maj:t i likhet med de
sakkunniga föreslagit, att partihandeln med skattefri sprit, som nu utövas
av ett särskilt partihandelsbolag, Aktiebolaget Skattefri sprit, skall handhavas
av Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen. Då såsom departementschefen
anfört det av Kungl. Majit framlagda förslaget knappast torde
kunna på ett rationellt sätt genomföras utan att hela partihandeln koncentreras
till ett organ, har utskottet anslutit sig till propositionen i denna
del samt icke kunnat förorda vad i motionerna 1:338 och II: 601 samt
II: 600 hemställts i denna fråga. Emellertid har utskottet icke kunnat
undgå att beakta de synpunkter, som framförts i dessa motioner. Såsom
de sakkunniga uttalat, skulle spritcentralen genom att handeln med skattefri
sprit övertoges av bolaget ställas inför en synnerligen maktpåliggande
uppgift, vars riktiga handhavande torde vara av stor ekonomisk betydelse
icke allenast för bolaget självt utan även för de näringsgrenar, vilka såsom
tillverkare eller förbrukare av sprit komma att beröras av bolagets verksamhet.
Enligt utskottets mening bör synnerlig vikt fästas vid att denna
gren kommer att skötas på ett fullt affärsmässigt sätt. Utskottet
har därvid velat framhålla vikten av, att spritcentralen ägnar erforderlig
uppmärksamhet åt att söka finna nya användningsområden för
sprit för tekniskt ändamål i syfte att därigenom bereda ökad avsättning
för sulfitsprit. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit i samband med
träffande av den överenskommelse med spritcentralen örn ordnande av
avsättningsförliållandena för inom riket tillverkad sprit, som är avsedd att
komma till stånd, även vidtager lämpliga åtgärder för tillgodoseende av
nu nämnda syfte. Don av departementschefen förutsatta åtgärden, att en
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
särskild avdelning inrättas inom spritcentralen för försäljning av skattefri
sprit, vilken avdelning är avsedd att rekryteras av personal från Aktiebolaget
Skattefri sprit och Aktiebolaget Svensk sprit, synes vara ägnad
att gagna en sådan utveckling.
Såsom en annan väg för befrämjande av spritens avsättning för tekniskt
ändamål har utskottet velat peka på möjligheten för tillverkarna av sulfit-,
melass- och jästsprit att själva genom egna organ verka härför exempelvis
genom experimentell verksamhet. Vid bestämmandet av priset å sprit bör
givetvis hänsyn tagas till kostnaderna för sådana på ändamålsenligt sätt
anordnade experiment. Däremot har utskottet icke kunnat biträda i motionerna
1:338 och 11:601 samt 1:339 framställda förslag, att priset å
sprit skall innefatta särskild företagarvinst.
Utskottet har icke heller kunnat ansluta sig till i motionen II: 600 framställt
förslag angående inrättande av särskilda organ för i motionen närmare
angivna ändamål.
Då det måste anses äga betydelse för potatisodlingen i bränneridistrikten,
att brännerihanteringen därstädes är enhetligt organiserad, bör såsom departementschefen
antytt spritcentralens inköp av potatisråbrännvin från de utanför
bolaget stående brännerierna ske genom avtal med deras organisation.
I motionen 1:340 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den
genom en eventuell omläggning överflödiga personalen hos Aktiebolaget
Svensk sprit och Aktiebolaget Skattefri sprit måtte erhålla arbete hos spritcentralen
eller på annat sätt beredas arbete eller hållas skadeslös vid förlorad
arbetsanställning. Enligt vad som framgår av departementschefens
uttalande, har Kungl. Majit för avsikt tillse, att de anställdas intressen
bliva på skäligt sätt tillgodosedda i den riktning, som i motionen åsyftas.
Utskottet vill också framhålla vikten av, att de sålunda tilltänkta åtgärderna
komma till stånd.
Vad slutligen angår de likalydande motionerna I: 322 och II: 572, i vilka
föreslagits, att riksdagen för sin del ville besluta örn införande av skyldighet
för importör av flytande motorbränsle att ständigt hålla ett minimilager
i Sverige av dylikt bränsle, motsvarande 30 procent av importörens
omsättning under föregående år, har utskottet visserligen funnit frågan vara
av synnerlig vikt för vår försvarsberedskap, men, då detta spörsmål icke
direkt sammanhänger med förevarande proposition samt frågan lämpligen
synes böra i första hand prövas av Kungl. Majit, har utskottet icke föreslagit
någon åtgärd i anledning av motionerna.
Förslaget örn förlängning av skattefrihet för motorsprit har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 232,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 21
l:o) antaga ovan införda, vid propositionen fogade
förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen
den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning
och beskattning av brännvin;
2:o) antaga ovan införda, vid propositionen fogade
förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen
den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av
rusdrycker;
3:o) antaga ovan införda, vid propositionen fogade
förslag till förordning örn vissa ändringar i förordningen
den 1 juli 1918 (nr 508) angående bandel med
skattefri sprit;
4:o) antaga ovan införda, vid propositionen fogade
förslag till förordning örn skyldighet för importörer och
tillverkare av bensin att inköpa motorsprit;
5:o) antaga ovan införda, vid propositionen fogade
förslag till förordning örn uppskov med ikraftträdandet
av föreskriven skatt å motorsprit; samt
6:o) bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse
med Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen örn ordnande
av avsättningsförhållandena för inom riket tillverkad
sprit i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen till statsrådsprotokollet i ärendet
ävensom av utskottet angivna riktlinjer;
B) att de likalydande motionerna I: 322 och II: 572
samt I: 338 och II: 601 ävensom motionerna I: 339,
I: 340, II: 596 och II: 600, i den mån desamma icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan
anfört, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1934.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Jönsson
i Slätåker*, Nilsson i Landeryd*, Månsson*, Lövgren i Boden, Oisson i Golvvasta,
Björklund, Olsson i Gävle, Oisson i Kamsta, Ericson i Boxholm, Lithander,
Hjalmarsson, Sjödahl, Löfvander, Velander, Rosén*, Anderson i Norrköping*
och Brännström.
*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Reservationer
beträffande utskottets hemställan under punkt A:
av herrar Nilsson i Kristianstad, Carlsson i Gävle, Jönsson i Slätåker,
Nilsson, i Landeryd, Lithander, Velander, Anderson i Norrköping och
Brännström, vilka anfört:
»Propositionen utgår från att Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen
skall vara ensam partihandlare såväl enligt rusdrycksförsäljningsförordningen
som enligt föreskriften angående handel med skattefri sprit, i vilket
senare avseende partihandlarens verksamhet skulle avse även motorsprit.
Något bärande skäl att på sätt sålunda avsetts till Aktiebolaget
Vin- och Spritcentralen överflytta handhavandet av partihandeln med
skattefri sprit av alla slag, inklusive motorsprit, har emellertid enligt
vårt förmenande icke förebragts. Med hänsyn härtill och då Aktiebolaget
Skattefri sprit hitintills ur olika synpunkter på ett förtjänstfullt sätt
fyllt sin uppgift såsom partihandlare med skattefri sprit, måste det anses
i högre grad önskvärt, att detta bolag jämväl i fortsättningen bibehålies
såsom partihandelsorgan, dock att detsamma för sådana fall, i överensstämmelse
med vad av vissa ämbetsverk föreslagits, utvidgas så, att det
kommer att representera samtliga tillverkningsgrenar för skattefri sprit,
alltså förutom sulfitspritindustrien jämväl jästsprit- och melassprittillverkningen.
Beträffande bolagets anordning har kontrollstyrelsen föreslagit,
att med hänsyn till de ur allmän synpunkt betydelsefulla uppgifter,
som skulle anförtros det särskilda partihandelsholaget för skattefri sprit,
det vore oundgängligt, att staten tillförsäkrade sig avgörande inflytande
över bolagets förvaltning genom rätt för Kungl. Majit att utse ordförande
i bolagets styrelse samt styrelseledamöter till sådant antal, att de av
Kungl. Majit utsedda representanterna kunde bilda majoritet. Av förslagsvis
tre revisorer borde Kungl. Majit äga utse två. Utdelningen å bolagets
aktier borde begränsas, och uppkommet överskott å rörelsen efter medgivna
avskrivningar och fonderingar inlevereras till statsverket. Den
formella anordningen av det statliga inflytandet över bolaget hade kontrollstyrelsen
tänkt sig kunna genomföras efter de grunder, som för partihandlaren
med rusdrycker funnes angivna i 12 § rusdrycksförsäljningsförordningen.
På grundval av de vid kontrollstyrelsens utlåtande fogade författningsförslagen
hava utarbetats efterföljande förslag till ändringar av vissa
paragrafer i de av utskottet godkända författningarna.
De särskilda bestämmelser, som befinnas erforderliga för sprithante -
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
23
ringens ordnande i övrigt i enlighet med vad riksdagen kan komma att
besluta, böra av Kungl. Maj:t utfärdas med stöd av 4 § 6 mom. förordningen
angående handel med skattefri sprit enligt den av oss föreslagna
lydelsen.
Vi hava därför inom utskottet hemställt,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 232 icke kunnat
oförändrad bifallas samt med anledning av de likalydande
motionerna I: 338 och II: 601 ävensom motionen
11:600, antaga
1) ovan införda, vid propositionen fogade förslag
till förordning örn vissa ändringar i förordningen den
11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning
av brännvin med den ändring, att 21 § 1
och 2 morn., 22 § 3 morn., 23 §, 25 § 1 och 3 morn., 26 §
1 mom. samt 28 § 5 mom. erhålla följande lydelse:
21 §.
1. Tillverkare åge försälja av honom tillverkat brännvin till partihandelsbolag,
varom förmäles i förordningen angående försäljning av rusdrycker
och i förordningen angående handel med skattefri sprit, ävensom
för export.
2. Önskar tillverkare i egen rörelse använda i bränneriet tillverkat
brännvin, skall han därtill söka kontrollstyrelsens tillstånd.
22 §.
3. Försändning av brännvin, som försålts till partihandelsbolag, varom
förmäles i förordningen angående försäljning av rusdrycker, får ske allenast
till särskilt för detta ändamål hos bolaget inrättat brännvinsnederlag
medelst förpassning under statens kontroll. Tillverkare åligger att för
sådant ändamål till vederbörande kontrolltjänsteman avgiva förpassningsinlaga,
avfattad i tre exemplar enligt av kontrollstyrelsen fastställt
formulär. En av dessa inlagor skall åtfölja godset.
23 §.
1. Partihandelsbolag, som förmäles i förordningen angående försäljning
av rusdrycker, åligger att minst tio dagar innan försändning av
brännvin från bränneri till bolaget tillhörigt brännvinsnederlag, som i
22 § 3 mom. sägs, skall taga sin början till kontrollstyrelsen skriftligen
anmäla
a) brännvinsnederlagets namn---är beläget;
Tillverkares
rätt att förfoga
över tillverkat
brännvin.
Anmälan från
partihandelsbolaget
m. m.
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
Tillverknings
skatt.
Särskilt anstånd
med
skattens
erläggande.
Restitution
av tillverkningsskatt.
b) den tidrymd---— där uppmätas; samt
c) det ombud som skall företräda bolaget inför kontrolltjänsteman.
2. Skall försändning av brännvin till brännvinsnederlag avslutas tidigare
än enligt 1 mom. b) uppgivits, åligger det partihandelsbolaget att därom
göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen, med angivande av den
dag då uppmätning är avsedd att senast äga rum.
3. Yad i 18 § är stadgat beträffande tillverkare och bränneriföreståndare
skall i tillämpliga delar gälla partihandelsbolag till vilket försändning
av brännnvin äger rum.
25 $.
1. Brännvin, som jämlikt stadgandet i 22 § 3 mom. förpassas från bränneri
till brännvinsnederlag, tillhörigt partihandelsbolag, varom förmäles
i förordningen angående försäljning av rusdrycker, och som därstädes
efter godkännande mottages av bolaget, skall genom bolagets försorg uppmätas
i närvaro av kontrolltjänsteman. För den sålunda uppmätta myckenheten
brännvin skall bolaget till statsverket inbetala tillverkningsskatt
med 65 öre för varje liter av normalstyrka. Med brännvin av normalstyrka
förstås brännvin, som vid + 15° å Celsii termometer innehåller
femtio volymprocent alkohol.
3. Har partihandelsholaget inköpt så stor myckenhet inhemskt brännvin,
för vilket skatt enligt 1 mom. skall erläggas, att detsamma kan förväntas
bliva lagrat under avsevärt lång tid, äger kontrollstyrelsen på
framställning av bolaget medgiva bolaget särskilt anstånd under viss tid
med inbetalning av tillverkningsskatt intill ett belopp som svarar mot
skatten å den för dylik lagring avsedda myckenheten brännvin.
Så länge sådant anstånd varar skall brännvin till samma myckenhet
som den för vilken anståndet beviljats hos bolaget förvaras under kronans
lås.
26 §.
1. Restitution av tillverkningsskatt, som partihandelsbolag, varom förmäles
i förordningen angående försäljning av rusdrycker, erlagt enligt 25 §,
må av bolaget i den ordning Konungen föreskriver, åtnjutas med 65 öre för
liter av normalstyrka för brännvin, som utföres ur riket eller försäljes
till partihandelsbolag, varom förmäles i förordningen angående handel
med skattefri sprit.
28 i
5. Partihandelsbolag, varom förmäles i förordningen angående försäljning
av rusdrycker, har att gälda kostnaden för den särskilda kontroll
som kan bliva erforderlig för det i 25 § 3 mom. omförmälda fall.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
25
2) ovan införda, vid propositionen fogade förslag
till förordning om vissa ändringar i förordningen den
14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker
;
3) ovan införda, vid propositionen fogade förslag
till förordning om vissa ändringar i förordningen den
1 juli 1918 (nr 508), angående handel med skattefri
sprit med den ändring, att 4 § erhåller följande lydelse:
-
4 §.
1 mom. Partihandel med skattefri sprit må med undantag, varom förmäles
i 3 §, hedrivas allenast av ett för sådant ändamål bildat, i den ordning
här nedan sägs antaget aktiebolag (partihandelsbolag); dock må importör
av bensin ävensom tillverkare av bensin eller ombud för denne
driva handel med motorsprit, som inköpts av bolaget, även till återförsäljare
i och för deras rörelse.
2 mom. Partihandelsholag antages av Konungen för viss tid, högst sex
år. Ansökan örn rätt att vara partihandelsholag skall före ingången av
året näst före det, då försäljningen är avsedd att taga sin början, skriftligen
göras hos Konungen. Ansökningen skall vara åtföljd av den för bolaget
antagna bolagsordningen.
Missbrukar partihandelsbolaget sin partihandelsrätt eller varder bolaget
försatt i konkurs, skall vad i 12 § 2 mom. andra stycket förordningen
angående försäljning av rusdrycker är för det avsett fall stadgat äga
tillämpning.
3 mom. Partihandelsbolag må icke avse att bereda delägarna vinning
utöver skälig ränta å de av delägarna tillskjutna kontanta medel.
4 mom. Av den vinst, som å partihandelsbolags rörelse årligen uppstår,
må bolaget enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar
och avsättning till fonder. Vad därefter, och sedan utdelning till
bolagets delägare ägt rum, kan återstå av vinsten, skall bolaget efter varje
kalenderårs slut inom påföljande juni månads utgång insätta å statsverkets
giroräkning i riksbanken.
5 morn. Ej må partihandelsbolag antagas, där ej genom bestämmelse i
bolagsordningen eller på annat sätt, som finnes betryggande, åt staten berens
övervägande inflytande å bolagets ledning; och skall bolaget därutöver
vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll
från statens sida, som Konungen prövar nödig.
G mom. Närmare bestämmelser i de i 4 och 5 mom. angivna hänseenden
ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å partihandelsbolags verk
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr 44.
3
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
samhet och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal, som upprättas
i samband med bolagets antagande.
4) ovan införda, vid propositionen fogade förslag
till förordning örn skyldighet för importörer och tillverkare
av bensin att inköpa motorsprit med den ändring
att 1 § erhåller följande lydelse:
1 §.
Envar, som till riket inför bensin eller inom riket tillverkar sådan vara,
åligger att av partibandelsbolag, varom förmäles i förordningen angående
bandel med skattefri sprit, inköpa motorsprit i sådan omfattning, att den
under varje kalenderkvartal inköpta motorspriten minst utgör viss av
Konungen bestämd andel av den kvantitet bensin, som under samma kvartal
av tullverket utlämnats till importören för förfogande inom riket eller,
i vad rör inhemsk tillverkning, av tillverkaren utlämnats från tillverkningsstället.
I denna förordning förstås med motorsprit sådan sprit, som enligt förordningen
angående bandel med skattefri sprit är att anse såsom motorsprit.
5) ovan införda, vid propositionen fogade förslag
till förordning örn uppskov med ikraftträdandet av
föreskriven skatt å motorsprit; samt
6) bemyndiga Kungl. Majit att träffa överenskommelse
med Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen örn
ordnande av avsättningsförhållandena för inom riket
tillverkad sprit i huvudsaklig överensstämmelse med
av departementschefen till statsrådsprotokollet i
ärendet ävensom av oss angivna riktlinjer»;
beträffande motiveringen:
av herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Slätåker, Nilsson i Landeryd,
Lithander, Anderson i Norrköping och Brännström, vilka ansett, att
utskottets motivering sid. 18 sista stycket och sid. 19 första och andra
styckena bort hava följande lydelse:
»Utgångspunkten för den föreliggande propositionen synes vara, att på
grund av jordbruksnäringens betryckta läge det måste anses oundgängli
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr ii. 27
gen påkallat att bereda den inhemska potatisodlingen ökad avsättning
samt att detta lämpligen kunde genomföras på det sätt att sprit, tillverkad
av potatis, tillförsäkrades företräde framför andra slag av sprit vid.
användning till förtäringsändamål. Vid en sådan reglering måste emellertid
enligt utskottets mening sulfitspritindustrien beredas tryggad avsättning
åtminstone för den kvantitet sulfitsprit, som svarar mot den faktiska
tillverkningskapaciteten vid nu förefintliga fabriker. Vad åter angår
melass- och jästsprit har utskottet velat uttala, att melassen i främsta
rummet bör komma till användning såsom fodermedel men att, i den mån
avsättning för sådant ändamål icke kan vinnas, det synes riktigt, att melassen
får tillgodogöras såsom råämne för brännvinstillverkning. Enligt
utskottets mening bör därför varken avsättningen av sulfitsprit eller av
melass- och jästsprit från början begränsas till viss fixerad kvantitet, utan
såsom en huvudsynpunkt vid bestämmande av den kvantitet, för vilken
avsättning beredes, bör framstå beträffande sulfitspriten att tillverkningskapaciteten
vid nuvarande fabriker (enligt senaste uppgift beräknad till
ungefär 50 miljoner liter årligen) utnyttjas och i fråga örn melassprit att
överskottet av melass, i den mån denna ej kunnat vinna avsättning såsom
fodermedel, kommer till användning.»
av herr Velander, vilken ansett, att utskottets motivering sid. 18 sista,
stycket och sid. 19 första stycket bort hava följande lydelse:
»Utgångspunkten för den föreliggande propositionen synes vara, att på
grund av jordbruksnäringens betryckta läge det måste anses oundgängligen
påkallat att bereda den inhemska potatisodlingen ökad avsättning
samt att detta lämpligen kunde genomföras på sätt att sprit, tillverkad
av potatis, tillförsäkrades företräde framför andra slag av sprit vid användning
till förtäringsändamål. Vid en sådan reglering måste emellertid
enligt utskottets mening sulfitspritindustrien beredas tryggad avsättning
åtminstone för den kvantitet sulfitsprit, som svarar mot den faktiska tillverkningskapaciteten
vid nu förefintliga fabriker. Då denna tillverkningskapacitet
enligt verkställda beräkningar motsvarar cirka 50 miljoner normalliter,
bör alltså den myckenhet sprit, tillverkad vid sulfitbrännerier
inom riket, som vederbörande partihandelsbolag skall hava att, utan särskilt
tillstånd av Kungl. Maj:t, för varje tillverkningsår inköpa, bestämmas
till åtminstone sistnämnda kvantitet.»
av herrar Olsson i Golvvasta, Hjalmarsson och Löfvander, som ansett,
att andra stycket av utskottets yttrande å sid. 19 bort hava följande lydelse:
»I
motionen II: 596 har föreslagits höjning av den myckenhet jäst- och
melassprit, som skulle få levereras, från G miljoner till 7 miljoner liter av
normalstyrka. Samma bärande skäl synas icke kunna åberopas för en ut
-
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.
ökning av produktionen av dessa spritsorter som i fråga om sulfitspriten.
Vad i denna fråga förekommit har synts giva fog för antagande, att det
skulle vara mera rationellt att nedlägga driften vid det melassbränneri
frågan närmast gäller, nämligen Klagshamns Spritfabriks A.-B., och att
bolaget härför gottgöres på ungefär enahanda grunder som tidigare skett
beträffande de numera nedlagda betbrännerierna;» samt
av herr Björklund, som anfört:
»Jag kan icke i likhet med utskottets majoritet förbehållslöst ansluta
mig till det av vissa motionärer framställda kravet på ökning av den
kvantitet sulfitsprit, för vilken staten enligt departementschefens förslag
skulle säkerställa avsättning till på visst sätt garanterat pris.
I detta avseende vill jag till en början erinra örn, att den av departementschefen
förutsatta kvantiteten 40 miljoner normalliter ungefär motsvarar
nu befintliga fabrikers hela tillverkningsförmåga, och att sålunda
en ökning av den garanterade avsättningen skulle förutsätta tillkomsten
av nya fabriker. Bedan förbrukningen av 40 miljoner normalliter sulfitsprit,
vilket motsvarar cirka 20 miljoner liter 98.5 procentig motoralkohol,
kan enligt i propositionen använda grunder beräknas medföra en kostnadsökning
för motortrafiken på 4.6 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor
representeras av minskade skatteinkomster för vägväsendet och 2.6 miljoner
kronor uttagas genom böjt pris på motorbränslet.
När kostnadsökningen för en bränslemängd, som, efter värmeeffekten
räknat, torde motsvara endast cirka 5 procent av bränslebebovet, närmar
sig 5 miljoner kronor per år, synes det mig vara försvarligt att lämna
statsgaranti på motortrafikens bekostnad endast därmed, att staten genom
tidigare åtgärder uppmuntrat till kapitalinvestering för detta ändamål.
Med den snabba utveckling, som på motorteknikens områden nu
äger rum, icke minst i fråga örn användbart bränsle synes det mig icke
rimligt att gå ännu längre och för en obegränsad framtid hindra motortrafiken
med ännu större pålägg, förrän det efter en speciellt härpå inriktad
undersökning gjorts sannolikt, att man icke kan genom bättre eller
billigare metoder säkerställa landets minimibehov av motorbränsle vid
eventuellt binder för import.»
841*90. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.