16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ökat tullskydd för tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart).

(lia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 255, bar herr Hingård föreslagit »sådan ändring i gällande
tulltaxas avdelning XV A. 1, omfattande tackjärn och gjutgods därav
(icke smidbart), att tullen för under n:ris 732 och 733 upptagna varuslag
höjes med 3 kronor 50 öre per 100 kilogram till respektive 5 och 6 kronor
per 100 kilogram».

Beträffande motiveringen till förslaget får utskottet hänvisa till motionen.

Vid behandlingen av motionen har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig.

Under gällande tulltaxas avdelning XV A. 1, omfattande tackjärn och
gjutgods därav (icke smidbart), upptagas vid nedan angivna nummer följande
varuslag:

Tull

för 100 kg
kronor

Bör och rördelar:

icke bearbetade, med en invändig diameter av:

731 145 mm eller däröver ............................................................ fria

732 mindre än 145 mm, härunder inbegripna utan avseende

å diametern alla ogängade och i övrigt oarbetade
muffar, flänsar, proppar och huvar ........................ N 1: 50

733 bearbetade, gängade rördelar härunder inbegripna; även som

brandposter, tackjärnsbrunnar och sifoner samt
slussventiler till rör, hänförliga till nr 731 ............ N 2: 50

Införseln av de till ifrågavarande nummer hänförliga artiklarna har
under de senaste åren uppgått till följande kvantiteter och värden:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Införsel

1,000 kr.

medelvärde

År

Tulltaxenr

Stat. nr

ton

per kg kr.

1931 ................

................. 732

1,343

11,711

2,081

0.18

733

1,344

459

173

0.88

1,345

269

214

0.8 0

1932 ................

................. 732

1,343

7,952

1,449

0.18

733

1,344

290

121

0.4 2

1,345

105

74

0.7 0

1933 ................

................. 732

1,343

8,278

1,353

0.16

1,344

197

75

0.3 8

1,345

51

41

0.8 0

Anni. Införseln förskrev sig huvudsakligen från Tyskland och i andra rummet från
Storbritannien. Så infördes år 1933 av de till statistiskt nr 1343 hänförliga artiklarna 5,905
ton från Tyskland och 1,197 ton från Storbritannien.

I den officiella industristatistiken redovisas produktionen av gjutjärnsrör
tillsammans med annan gjutgodsproduktion, varför några uppgifter
därifrån icke äro att hämta rörande denna tillverkningsgren. Motionären
uppgiver emellertid, att den svenska produktionen av ifrågavarande artiklar
utgjort:

År 1930 ....................................................... cirka 1,800 ton

» 1931........................................................ » 1,600 »

» 1932 ....................................................... » 1,000 »

» 1933 ........................................................ » 700 »

Sistnämnda år lära i denna tillverkning hava sysselsatts cirka 25 man
Det inhemska tillverkningspriset kan enligt motionärens uppgifter anses
motsvara 22.4 öre per kilogram.

Även vid 1933 års riksdag förelåg till behandling en motion av herr
Hingård (IX: 196) angående höjd tull å rör och rördelar av gjutjärn. Enligt
det i motionen framställda förslaget skulle den för icke bearbetade
rör och rördelar av tackjärnsgjutgods nu gällande indelningsgrunden
med utgångspunkt från rörens och rördelarnas inre diameter frångås och
godstjockleken i stället bliva avgörande för frågan örn tullfrihet eller
tull på det sätt, att tullfrihet skulle gälla för oarbetade rör och rördelar
vid en godstjocklek av 7 mm. eller däröver. I den nu föreliggande motionen
har något yrkande örn ändring av indelningsgrunden icke framställts.
I 1933 års motion föreslogs därjämte tullhöjning till respektive
7 och 8 kronor per 100 kilogram mot enligt den nu föreliggande motionen
tullhöjning till 5 respektive 6 kronor per 100 kilogram.

I sitt betänkande (nr 58) i anledning av 1933 års motion anförde bevillningsutskottet
bland annat följande:

»Ehuru det under nuvarande tider av arbetslöshet skulle vara synnerligen
önskvärt, örn en del av det inhemska behov, som nu tillgodoses genom
import, kunde tillfredsställas genom ökad inhemsk produktion, har
utskottet, särskilt med hänsyn till varans användning inom byggnadsbranschen,
ställt sig tveksamt, huruvida icke vid bifall till den föreslagna

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 7 sami. Nr 41—43.

2

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

tullförhöjningen tillgodoseendet av nämnda önskemål bleve allt för dyrköpt.
Utskottet har därför anställt efterforskningar, örn icke syftet kunde
vinnas genom en mindre tullhöjning än den föreslagna. Man har därvid
inom industrien ganska allmänt varit av den uppfattningen, att tullhöjningen
skulle bliva tämligen betydelselös, om tullen därigenom icke
komme att uppgå till 5 kronor per 100 kilogram. Då även denna tullsats
skulle innebära en icke oväsentlig prisfördyring och då därtill kommer,
att utredning saknas angående verkningarna av den av motionären föreslagna
omläggningen av principen för tulltaxeringen, har utskottet ansett
sig böra i frågans nuvarande läge avstyrka att åtgärder vidtagas i
föreslaget avseende. Med hänsyn till den inträdda minskningen i produktionen
och därmed i antalet arbetstillfällen har emellertid utskottet
velat uttala, att den föreliggande frågan synts utskottet vara förtjänt av
uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida.»

Utotottet. Att döma av såväl tillverkningspriset å svenska rör i förhållande till
importpriset som de uppgifter utskottet erhållit angående de inhemska
rörens kvalitet finnes enligt utskottets uppfattning knappast anledning
antaga, att även med den föreslagna tullhöjningen den inhemska tillverkningen
av raka rör av gjutjärn — den viktigaste av de artiklar förslaget
avser — skulle i pris- och kvalitetshänseende bliva konkurrenskraftig
med den utländska. Denna tillverkningsgren lär nämligen kräva en i
tekniskt avseende väsentligt mera fulländad utrustning än tillverkningen
av rördelar. Vid sådant förhållande kan befaras, att den föreslagna tullförhöjningen
endast skulle komma att belasta byggnadsverksamheten
utan att medföra någon nämnvärd ökning av den inhemska produktionen.
Med hänsyn härtill och då i övrigt skäl icke förelegat för utskottet
att frångå den av 1933 års bevillningsutskott uttalade uppfattningen i
denna fråga, har utskottet icke ansett sig kunna under förhandenvarande
förhållanden tillstyrka någon åtgärd i anledning av motionen. Utskottet
hemställer därför,

att motionen II: 255 av herr Hingård, örn ökat tullskydd
för tackjärn och gjutgods därav (icke smidbart),
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

19

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Carlsson i Gävle, Björnsson,
Ericson i Oberga, Lövgren i Boden, Olsson i Golwasta, Björklund, Olsson i
Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Lithander, Hjalmarsson, Sjödahl,
Velander, Arvedson, Mårtensson, Brännström och Hagberg i Malmö.

Reservation

av herr Lithander, som yrkat bifall till motionen.