6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18.

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1934 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändrad lydelse av
1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) örn accis å silke.

(lia avd.)

I en den 9 mars 1934 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 244, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari
1932 (nr 17) om accis å silke.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17)
örn accis å silke skall i nedan angiven del hava följande ändrade lydelse:

1 *.

För silke---erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt, ofärgat, ospunnet råsilke,
ospunna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa
framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika
fibrer, dels avfall av konstsilke, dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande
för tillverkning av elektrisk ledningstråd eller glödstrumpor och
andra glödnät eller driv- och transportremmar.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning,
utgår enligt förordning den 31 januari 1932 (nr 17) accis med 300
kronor för 100 kilogram av varans nettovikt. Enligt förordningens 1 §

Bevillningsutskottets betänkande Nr 18. 7

andra stycket äro från accisplikt undantagna dels naturligt, ofärgat råsilke,
ospnnna konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur
cellulosa framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika
fibrer, dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning
av elektrisk ledningstråd eller av glödstrumpor och andra glödnät. Accisen
har tillkommit i syfte att belägga den inhemska silkeproduktionen
med en avgift motsvarande den tilläggstull, som genom förordningen den
15 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa infördes beträffande
silke, hänförligt till nr 398 och 399 i gällande tulltaxa.

I förevarande proposition föreslås nu vissa ändringar av 1 § andra stycket
i förordningen örn accis å silke. Beträffande föredragande departementschefens
motivering för dessa ändringar må i korthet lämnas följande
redogörelse.

Bestämmelserna örn tilläggstull å silke äga icke tillämpning å avfall
av konstsilke. Någon ändring härutinnan lärer för närvarande icke böra
komma ifråga. Vid sådant förhållande har det, med hänsyn till silkeaccisens
syfte att utgöra komplement till berörda tilläggstull, synts vara följdriktigt
att undantaga dylikt avfall jämväl från accisplikt.

I proposition nr 243 har Kungl. Majit framlagt förslag till bland annat
sådan ändring av gällande tulltaxa, att spunnet råsilke, som för närvarande
är tullfritt, kommer att i tullhänseende likställas med avkokt natursilke
och sålunda drabbas av såväl tull som tilläggstull. Vid bifall härtill
har accisplikten ansetts böra utsträckas till att omfatta jämväl spunnet
råsilke.

Genom beslut av 1933 års riksdag ändrades bestämmelserna örn tilläggstull
å silke därhän, att silke, uteslutande avsett för tillverkning av drivoch
transportremmar, blev fritt från tilläggstull. För att bringa föreskrifterna
örn accis å silke i full överensstämmelse med vad som gäller i fråga
örn tilläggstullen har departementschefen nu funnit lämpligt föreslå motsvarande
ändring i förordningen örn silkeaccis.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet, som i sitt förut denna dag avgivna betänkande nr 17
tillstyrkt örn förmälda proposition nr 243, får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 244, antaga det vid propositionen
fogade förslaget till förordning örn ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 31 januari 1932 (nr 17)
om accis å silke.

Stockholm den 9 april 1934.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Utskottet,

Närvarande: se under betänkandet nr 17.