Bevillningsutskottets betänkande Nr L
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1934 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med underställande av beslut om viss tilläggstull.
Genom en den 3 januari 1934 dagteeknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 33, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen
hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för
samma dag och i enlighet med föreskrift i förordningen den 17 juni 1932
angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift, underställt
riksdagen den genom kungörelse den 10 november 1933 med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa (nr 611) beslutade tilläggstull å till tulltaxenummer
607 hörande varor med undantag av damregnkappor.
Av utredningen i ärendet framgår bland annat följande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 17 mars 1933 (nr 218) antog
riksdagen, enligt dess skrivelse den 20 mars 1933 (nr 100), förslag till
vissa tillägg till gällande tulltaxa. I överensstämmelse härmed utfärdade
Kungl. Maj:t den 21 mars 1933 förordning med ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa (svensk författningssamling nr 88), varigenom vissa tillläggstullar
åsattes ett antal varuslag att utgå utöver den tull, som stadgas
i tulltaxan.
Genom sagda förordning blevo bland annat till tulltaxenummer 605 och
606 hänförliga kläder och andra sömnadsarbeten pålagda en tilläggstull
av 150 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken artiklarna framställts,
varemot kläder och sömnadsarbeten hänförliga till tulltaxenummer
607 icke belädes med tilläggstull.
Tulltaxenumren 605, 606 och 607 omfatta i huvudsak damkonfektionsartiklar
av yllevävnad, därav nummer 605 och 606 avse sådana artiklar,
som äro försedda med broderier eller spetsar, antingen silke däri ingår
eller ej, eller eljest till någon del bestå av vara, i vilken silke ingår, samt
nummer 607 inbegriper annan damkonfektion av ylle.
I skrivelse den 25 juli 1933 hemställde aktiebolaget J. A. Wettergren
& Co. med flera svenska firmor inom konfektionsindustrien, att åtgärd
måtte vidtagas i syfte att den sålunda införda tilläggstullen av 150 procent
av vävnadstullen, avseende kläder och sömnadsarbeten hänförliga
till tulltaxenummer 605 och 606, måtte utsträckas att gälla även beträf
Ilihang
till riksdagens protokoll 1934. 7 sami. Nr 1.
1
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
famie till tulltaxenummer 607 hänförliga kläder och sömnadsarbeten. Såsom
motivering härför anfördes, att det förhållandet, att tullen å sidenfodrade
kläder höjts med 150 procent av vävnadstullen, utan att motsvarande
höjning vidtagits i avseende å tullen å ofodrade kläder, i praktiken
föranlett ett kringgående av den för sidenfodrade kläder fastställda
högre tullsatsen, i det att importen härav alltmera börjat ske på sådant
sätt, att ifrågavarande artiklar — huvudsakligen damkappor — försändes
ofodrade, under det att de därtill hörande sidenfodren infördes särskilt
för sig.
Över framställningen hördes kommerskollegium och generaltullstyrelsen.
Vid frågans anmälan för Kungl. Majit den 10 november 1933 ansåg
departementschefen, i likhet med ämbetsverken, åtgärder påkallade
för att förhindra kringgående av statsmakternas beslut i fråga örn tullbeskattningen
av kläder och andra sömnadsarbeten. Efter hemställan av
departementschefen i sådant syfte utfärdade Kungl. Majit, med stöd av
förenämnda förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift, den 10 november 1933 den riksdagen nu underställda kungörelsen.
Genom denna kungörelse, som trädde i kraft den 13 november 1933,
har förordnats, att för kläder och andra sömnadsarbeten, hänförliga till
tulltaxenummer 607, med undantag av damregnkappor, skall utöver enligt
tulltaxan stadgad tull utgå tilläggstull av 150 procent av tullen å den
spånadsvara, av vilken artiklarna framställts.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits
förevarande beslut och får alltså hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Majits
proposition nr 33, godkänna den genom kungörelsen
den 10 november 1933 med ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa (nr 611) beslutade tilläggstullen å till
tulltaxenummer 607 hörande varor med undantag av
damregnkappor.
Stockholm den 19 januari 1934.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Boman, Carlsson i Gävle,
Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker, Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden,
Björklund, Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i
Boxholm, Lithander, Forssberg, Hjalmarsson, Sjödahl, Werner i Hultsfred och
Heiding.
o 4 o 17 3.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 1.
fande till tulltaxenummer 607 hänförliga kläder ock sömnadsarbeten. Såsom
motivering härför anfördes, att det förhållandet, att tullen å sidenfodrade
kläder höjts med 150 procent av vävnadstullen, utan att motsvarande
höjning vidtagits i avseende å tullen å ofodrade kläder, i praktiken
föranlett ett kringgående av den för sidenfodrade kläder fastställda
högre tullsatsen, i det att importen härav alltmera börjat ske på sådant
sätt, att ifrågavarande artiklar — huvudsakligen damkappor — försändes
ofodrade, under det att de därtill hörande sidenfodren infördes särskilt
för sig.
Över framställningen hördes kommerskollegium och generaltullstyrelsen.
Vid frågans anmälan för Kungl. Maj:t den 10 november 1933 ansåg
departementschefen, i likhet med ämbetsverken, åtgärder påkallade
för att förhindra kringgående av statsmakternas beslut i fråga örn tullbeskattningen
av kläder och andra sömnadsarbeten. Efter hemställan av
departementschefen i sådant syfte utfärdade Kungl. Majit, med stöd av
förenämnda förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift, den 10 november 1933 den riksdagen nu underställda kungörelsen.
Genom denna kungörelse, som trädde i kraft den 13 november 1933,
har förordnats, att för kläder och andra sömnadsarbeten, hänförliga till
tulltaxenummer 607, med undantag av damregnkappor, skall utöver enligt
tulltaxan stadgad tull utgå tilläggstull av 150 procent av tullen å den
spånadsvara, av vilken artiklarna framställts.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits
förevarande beslut och får alltså hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Majits
proposition nr 33, godkänna den genom kungörelsen
den 10 november 1933 med ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa (nr 611) beslutade tilläggstullen å till
tulltaxenummer 607 hörande varor med undantag av
damregnkappor.
Stockholm den 19 januari 1934.
På bevillningsutskottets vägnar i
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Boman, Carlsson i Gävle,
Ericson i Oberga, Jönsson i Slätåker, Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Boden,
Björklund, Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i
Boxholm, Lithander, Forssberg, Hjalmarsson, Sjödahl, Werner i Hultsfred och
Heiding.
840173.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.