Riksdagens skrivelse Nr 95.

1

Nr 95.

Godkänd av första kammaren den 29 april 1933.
Godkänd av andra kammaren den 2 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 punkt Bl.)

Till KONUNGEN.

Sedan 1932 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition,
nr 105, till nämnda riksdag antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling ett av konstitutionsutskottet med föranledande av propositionen
framlagt förslag till ändrad lydelse av §§ 81 och 82 regeringsformen
samt §§ 34, 36, 37, 39—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen,
har riksdagen vid numera företagen slutlig prövning för sin del godkänt
och antagit sistberörda förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
i nedanskrifna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 81.

Denna regeringsform ---— riksdagars beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen,
därest beslutet innefattar bifall till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta sålunda beslutad grundlagsändring genom allmän
kungörelse utfärda; och skall Konungens beslut härom meddelas riksdagen
genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en
statsrådets ledamot, den Konungen därtill förordnat. Antager riksdagen ett
inom densamma väckt grundlagsförslag, inhämte Konungen hela statsrådets
tankar i ämnet och läte, där Han till förslaget samtycker, det tillkännagiva genom
kungörelse och öppet brev inom tid och på sätt nyss sagts. Lämnar Konungen
ej Sitt samtycke, meddele Han, förrän riksdagen åtskilts, densamma
genom skrivelse de orsaker, för vilka Han riksdagens beslut ej godkänner.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. i-4 sami. Nr 95. J

2

Riksdagens skrivelse Nr 95.

§ 82.

Vad till ändring av grundlagarna, uti föreskriven ordning, riksdagen beslutit
och Konungen gillat, eller Konungen föreslagit och riksdagen antagit, åge,
sedan öppet brev, varom i nästföregående paragraf förmäles, blivit i riksdagens
kamrar uppläst, kraft av grundlag.

Riksdagsordningen.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som må utsättas till första eller andra söckendagen efter riksdags
början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst med dem hållen
är, sammankomma på rikssalen, där Konungen eller, då Han så för gott finner,
statsministern eller annan statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen till lagtima riksdag i två exemplar, därav ett tillställes
vardera kammaren, överlämna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behov, innefattande även förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla vad
staten utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar, ävensom berättelse örn vad i
rikets styrelse sedan nästföregående lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;
men om riksdagen urtima är, kungöres för densamma anledningen till
dess sammankallande och avlämnas de förslag och framställningar, vilka skola
bliva föremål för kamrarnas överläggningar; Konungen dock obetaget att sedermera
även andra förslag framställa.

Då Konungen---undersåtliga vördnad.

§ 36.

1. Vill Konungen, med upplösande av riksdag, förordna örn nya val i hela
riket till båda kamrarna eller den ena av dem, meddelar Konungen, sedan Han
låtit till rikssalen kalla riksdagen, densamma därstädes sitt beslut härom. Beslutet
må ock, där Konungen så prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna
genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en statsrådets
ledamot, den Konungen därtill förordnat; och vare riksdagen efter uppläsandet
omedelbart upplöst.

2. Då riksdag skall avslutas, infinna sig, på Konungens kallelse och efter
förrättad gudstjänst, riksdagsmännen på rikssalen och framföra genom talmännen
sina välönskningar, varuppå Konungen förklarar riksdagen vara avslutad.

Vill Konungen ej själv avsluta riksdag, skall Konungens beslut örn avslutandet
meddelas riksdagen genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt
uppläses av en statsrådets ledamot, den Konungen därtill förordnat; och
vare riksdagen efter uppläsandet omedelbart avslutad.

Ärendenas beredning.

§ 37.

1. Å varje--— sådant bevilja.

2. Vardera kammaren —--- ställe inträda.

Riksdagens skrivelse Nr 95.

3

3. Därest i —---kammaren tillsättas.

4. Å urtima---förekommande ärenden.

5. Valen till —--beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd eller regeringsråd i utskott eller val
till utskott deltaga.

Ej heller må någon, av vilken riksdagen kan fordra redo oell ansvar, inväljas
i utskott, där redovisning för hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma. Vad
nu stadgats skall likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet invälja förutvarande
ledamot av statsrådet, dock utan rätt för denne att inom utskottet deltaga
i behandling av ärende, varom i § 39 mom. 2 förmäles.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång till
alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det icke
gäller jordbruksärenden, pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader eller
kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda och uppgiva
statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas,
så ock att föreslå beloppet av de summor, vilka, jämlikt 63 § regeringsformen,
skola för särskilda händelser avsättas. Utskottet åligger därjämte
att, antingen i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd
med de övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis
beräkna statsverkets ordinarie inkomster, uppgiva huru mycket bör genom
bevillningar utgöras samt uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer — — — ansvar yrka.

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger att bereda alla dit från kamrarna hänvisade
frågor, som angå föreskrifter örn bevillnings utgörande. Utskottet har även
att, antingen i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd
med de övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis
beräkna inkomsterna av de särskilda bevillningarna samt, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda, föreslå sättet att genom bevillning åvägabringa
jämvikt i statsregleringen. Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av de från kamrarna dit hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande kommunala skatter
samt, jämväl i andra fall än i mom. 1 avses, rörande alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka och utreda riksbankens och riksgäldskontorets
styrelse och tillstånd samt att föreslå och i mål, för vilka ut -

4

Riksdagens skrivelse Nr 95.

skottet fått sig sådan makt av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter om bankens
och riksgäldskontorets förvaltning ävensom att föreslå vad till fyllandet
av riksgäldsverkets behov erfordras. Utskottet skall ock meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning av de från kamrarna dit hänvisade frågor,
som avse användningen av de under riksgäldskontorets förvaltning stående
utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av de från kamrarna hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande såväl riksbanken
som andra bankinrättningar samt örn rikets mynt ävensom angående pensionsväsendet.

3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition, vad angår pensionsväsendet samt riksdags-
och revisionskostnader ävensom kostnader för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav liksom ock med avseende å övriga från
kamrarna dit hänvisade frågor i dessa ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband med ämne, som tillhör visst ständigt utskotts
behandling, må frågan kunna till nämnda utskott hänvisas, ändå att
den enligt föreskrifterna i §§ 38—43 skolat handläggas av annat ständigt utskott.

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger varje dess ledamot rätt att till protokollet
fritt tala och utlåta sig i alla frågor, som under överläggning komma, och
örn lagligheten av allt, som inom kammaren sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver.
Dock må ledamot, som under överläggningen i en fråga redan yttrat sig, på
sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort genmäle till en efterföljande
talare erhålla ordet omedelbart efter denne.

Ej må någon vara berättigad att tala utom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck eller eljest uppträda
på ett mot god ordning stridande sätt. Sker det, och låter den felande sig icke
av talmannens föreställning rätta, äger talmannen fråntaga honom ordet. Har
sadant ägt rum, ma den felande för det sammanträdet icke vidare yttra sig.
Väckes förslag, att den ledamot, som sålunda sig förgått, därjämte må av talmannen
erhålla varning eller att saken bör till laga domstols behandling överlämnas,
skall beslut däröver av kammaren vid nästa sammanträde utan föregående
överläggning fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser---dess yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sextio dagar från
dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen

Riksdagens skrivelse Nr 95.

5

finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda eller prövar
uppskov med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion må av riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tolv dagar
från riksdags öppnande. Dock må motion, som föranledes av kungl, proposition,
vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, väckas sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i
kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till
infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt, medgiva
utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som infaller
näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande. Fråga örn sådan
utsträckning må ej väckas senare än vid andra sammanträdet efter det, då propositionen
avläts.

I frågor---är samlad.

Motion bör — — — beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner,---genast avgöras.

§ 60.

1. När ärende---överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas

1 den ordning, här nedan i detta mom. stadgas.

Kan fråga bliva föremål för bifall eller avslag, bör talmans första proposition
lyda på bifall. Örn denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken
blivit under överläggningen gjorda, bör den följande propositionen i enlighet
med dem uppställas. Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen
kunna i ett sammanhang avgöras, bör särskild proposition å vardera delen framställas
i enahanda ordning, som nu är föreskriven.

Proposition skall alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar, som lämnats, varvid skall bero, såvida
ej votering begäres, vilken då ej må vägras; envar i övrigt obetaget att låta sin
särskilda mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att beslutet genom
ny överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas;
men ej må proposition göras, örn votering skall äga rum, ej heller någon
omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de
avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna
en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta och
omärkta samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten av 110 § regeringsformen eller 32 §

2 mom. eller i sista stycket av 52 § i denna riksdagsordning förmäles, skall all -

6

Riksdagens skrivelse Nr 95.

tid avgöras genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i nästföregående mom. sägs; dock bör justerad
proposition anslås och därefter omröstning genast äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar,
och bör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel
pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning
en bland dem uttaga och genast förseglad avlägga. Örn vid sammanräknandet
av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade
sedeln öppnas och avgöra beslutet. Är pluralitet redan vunnen, bör den avlagda
sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 79.

De framställningar till Konungen, vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom
svaren på Hans till riksdagen avlåtna förslag, genom skrivelser till Konungen
avlämnas.

§ 80.

I mål--— ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom ett särskilt riksdagens kansli under inseende av två
inom första och två inom andra kammaren därtill utsedda ledamöter, vilka
jämväl, tillika med kamrarnas talmän och vice talmän, tillkommer att utse
och förordna de tjänstemän, som riksdagen anser för detta kansli erforderliga.

Ej må expedition över något riksdagens beslut utgå förr än den blivit inför
kamrarna justerad. Från riksdagen utgående expeditioner undertecknas
av talmännen.

Stockholm den 2 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

331229