Riksdagens skrivelse Nr 78.
]
Nr 78.
Godkänd av första kammaren
Godkänd av andra kammaren
den 7 mars 1933.
den 7 mars 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av de i statsverkspropositionen
behandlade frågorna angående redovisningen å
riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader
samt ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida.
(Statsutskottets utlåtande nr 18.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 har under punkt 3,
sid. 16—21, av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma, dag, avseende ”Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma
frågor ’ till behandling upptagits frågan örn redovisningen å riksstaten
av anslagen till expenser och till tryckningskostnader.
Vidare hava under punkt 4 av samma statsrådsprotokoll, sid. 21—25, framlagts
vissa grunder för en omläggning av riksstatens utgiftssida.
Vad till en början beträffar frågan örn redovisning av de utgifter, som för
närvarande belasta vederbörande huvudtitlars expensanslag och tryckningskostnadsanslag,
delar riksdagen departementschefens uppfattning, att utgifter
för renskrivning hädanefter böra genomgående redovisas såsom avlöningskostnader,
något som även förutsatts vid tidigare gjorda reformer på detta
område. Ej heller har riksdagen något att erinra mot, att kostnaden för blankettryck
m. m. för framtiden redovisas såsom expenser, samt att tryckningskostnadsanslagen
bekostas endast egentligt publikationstryck. Samtliga hyreskostnader
synas utan olägenhet kunna sammanföras under ett särskilt anslag å sjätte
huvudtiteln.
De av departementschefen angivna grunderna för begränsning av expensutgifterna
föranleda icke till någon erinran från riksdagens sida, i all synnerhet
som dessa grunder synas överenstämma med vad som i vissa hänseenden
redan tillämpats under de senaste åren.
Departementschefen har vidare förordat en överflyttning av expenser och
tryckningskostnader från huvudtitlarnas gemensamma förslagsanslag för dessa
ändamål till anslag för de särskilda ämbetsverken eller för viss grupp ämbetsverk
eller myndigheter. Denna uppdelning har i det föreliggande riksstatsförslaget
genomförts allenast beträffande länsstyrelserna och domkapitlen.
Riksdagen, som här nedan yttrar sig rörande sättet för redovisningen av expenser
och tryckningskostnader i allmänhet, har icke haft något att erinra mot
den verkställda omläggningen i fråga om anslagen till länsstyrelserna och domkapitlen.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 78—94.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 78.
Vad därefter särskilt beträffar tryckningskostnadsanslagen, ansluter sig''
riksdagen till departementschefens uppfattning om nödvändigheten av att
under rådande förhållanden största möjliga begränsning sker av utgifterna
tor statens tryck och finner för sin del de av Kungl. Majit genom utfärdandet
av kungörelsen den 2 december 1932 ^nr 561) vidtagna åtgärderna i detta hänseende
vara välbetänkta.
Departementschefens förslag i ovan berörda delar synes utgöra ett fullföljande
av de synpunkter rörande besparingar i huvudtitlarnas expensanslag, som
upptagits till behandling av 1927 års statsrevisorer och som statsutskottet vid
1928 års riksdag fann vara ur ekonomisk synpunkt av synnerlig vikt. Vidkommande
åter spörsmålet örn redovisning i riksstaten av utgifter för expenser och
tryck är detta en fråga, som knappast kan anses i högre grad sammanhänga med
frågan örn begränsning av statens utgifter och som bör bedömas framförallt
med hänsyn till praktiska synpunkter och önskvärdheten av att erhålla bästa
möjliga överskådlighet över utgifterna i fråga.
Beträffande då departementschefens uttalande rörande ändrade grunder för
uppställning av riksstatens utgiftssida -— avseende icke blott ovan nämnda
anslag utan det övervägande antalet anslag — vill riksdagen framhålla, att
jämväl riksdagen är av den uppfattningen, att ur formell synpunkt den nuvarande
uppställningen av riksstates utgiftssida i många hänseenden giver anledning
till berättigad erinran. Enhetliga grunder för uppställningen saknas
och detta icke blott de olika huvudtitlarna emellan utan även inom en och samma
huvudtitel. Det är emellertid av stor vikt, att de förändringar, som i detta avseende
anses böra genomföras, med hänsyn till såväl riksdagsbehandling av anslagen
som redovisning och bokföring av desamma, genomföras på ett så praktiskt
sätt som möjligt. Departementschefen har nu såsom utgångspunkt för den
nya uppställningen angivit, att samtliga till en myndighet hänförliga utgifter
böra redovisas å anslag till samma myndighet samt att fördenskull för varje
myndighet böra i regel anvisas två anslag, nämligen ett avlöningsanslag och
ett omkostnadsanslag. För vissa enhetliga myndighetsgrupper såsom länsstyrelserna,
domkapitlen m. fl. böra dock anvisas gemensamhetsanslag för å ena
sidan avlöningar och å andra sidan omkostnader.
Det av departementschefen sålunda ifrågasatta tillvägagångssättet synes
riksdagen vara en utväg att lösa de svårigheter, som givetvis äro förenade med
spörsmålet örn en fullt rationell uppställning av riksstaten. Emellertid torde,
enligt vad riksdagen kan finna, även andra möjligheter förefinnas och andra
grunder tänkas för genomföradet av en reform på detta område. En anslagsuppdelning
efter de ändamål, till vilka anslagen anvisats, lärer sålunda även
kunna tänkas såsom utgångspunkt för uppställningen. En dylik uppdelning
förekommer också på flera ställen i nu gällande riksstat. Det är enligt riksdagens
mening önskvärt, att även denna metod underkastas närmare omprövning,
innan beslut fattas örn den framtida uppställningen av riksstaten.
Härigenom torde nämligen ett mera allsidigt bedömande kunna ske beträffande
dessa frågor, som särskilt för riksdagens del äro av mycket stor betydelse.
Riksdagen måste för övrigt finna, att, innan slutligt avgörande träffas i fråga
örn riksstatens uppställning, riksdagen bör bliva i tillfälle att mera i detalj
granska förslag härutinnan, beräkning av verkens lönestater m. m. Med utgångspunkt
från vissa allmänna minimifordringar på riksstaten och de särskilda
staternas uppställning samt på budgetredovisningen torde man böra
eftersträva att vinna största möjliga enhetlighet i uppställningen och anslut
-
Riksdagens skrivelse Nr 78—79.
3
ning till bokföringen utan att dock riksstatens uppställning skall behöva göras
beroende av den egentliga bokföringen. Riksdagen har, med hänsyn till vad
sålunda anförts, ansett erforderligt, att den utredning, som igångsatts rörande
förändrad uppställning av riksstaten, omfattar även de synpunkter på frågan,
som av riksdagen sålunda angivits. Sedan utredningen slutförts, anser riksdagen
för sin del önskvärt, att riksdagen bliver satt i tillfälle att granska resultatet,
innan förslag till riksstat, uppställd enligt nya grunder, förelägges riksdagen
för tillämpning ett visst budgetår. Därest en mera detaljerad granskning
icke kunnat i förväg av riksdagen verkställas, torde nämligen möjlighet
för riksdagen att sedermera vidtaga jämkningar i föreslagna grunder knappast
förefinnas.
Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Majit giva till känna sin ovan uttalade
uppfattning beträffande spörsmålen örn redovisningen av expenser och tryckningskostnader
samt rörande förändringar i riksstatens uppställning.
Stockholm den 7 mars 1933.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 79.
Godkänd av första kammaren den 7 mars 1933.
Godkänd av andra kammaren den 7 mars 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverksproposition gjorda framställning angående tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
(Statsutskottets utlåtande nr 19.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Majit, under åberopande
av statsrådsprotokollet över finansärenden samma dag, under rubrik
”För flera huvudtitlar gemensamma frågor” (punkt 7) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska
läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elentmtarskolorna i
Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa skola under budgetåret
1933/1934 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret
1932/1933;
dels förklara, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt ickeordinarie
befattningshavare skall för budgetåret 1933/1934 gälla vad i sådant
hänseende blivit för budgetåret 1932/1933 beslutat;