Riksdagens skrivelse Nr 46.
13
Nr 46.
Godkänd av första kammaren den 22 februari 1933.
Godkänd av andra kammaren den 22 februari 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts
proposition till riksdagen med förslag till stadga om ersättnings
utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 27 januari 1933 dagtecknad proposition, nr 6,
har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, under förutsättning att ändring
i riksdagsordningen i överensstämmelse med ett av riksdagen såsom vilande
till vidare grundlagsenlig behandling antaget förslag till ändrad lydelse av
§§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen varder i grundlagsenlig ordning beslutad,
antaga ett propositionen bilagt förslag till stadga örn ersättnings
utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
Under åberopande av konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 3, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen, med förklarande
att Eders Kungl. Majlis förevarande förslag till stadga örn ersättnings
utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande icke kunnat av riksdagen
i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen i anledning av propositionen
samt en inom andra kammaren väckt motion nr 414, under förutsättning
att ändring i riksdagsordningen i överensstämmelse med ett av riksdagen
för dess del antaget förslag till ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50
riksdagsordningen varder i grundlagsenlig ordning beslutad, för sin del antagit
följande
Förslag
till
stadga
om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
1 §
För lagtima riksdag fastställt arvode till riksdagsman utbetalas i efterskott
med en tiondel var femtonde dag, räknat från riksdagens början. Vid urtima
riksdag utbetalas i efterskott var femtonde dag, räknat från riksdagens början,
hälften av det för sådan riksdag fastställda arvodesbeloppet för månad.
Åtskiljes riksdag å sådan tid, att arvodet till riksdagsman enligt här ovan
angivna grunder icke i sin helhet utbetalats, skall återstående delen av arvodet
på en gång utbetalas vid riksdagens slut.
Dag för utbetalning må jämkas efter ty med hänsyn till infallande helg eller
eljest prövas lämpligt.
14
Riksdagens skrivelse Nr 46.
2 §.
Upplöser Konungen lagtima riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans,
äger riksdagsman för den tid riksdagen varat åtnjuta arvode med ett
belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel av det arvode som eljest
skolat för riksdagen utgå.
3 §•
Tillträder riksdagsman sin befattning eller avgår riksdagsman under pågående
riksdag, äger han uppbära allenast vad av arvodet för riksdagen med tilllämpning
av den i 1 § första stycket angivna grund belöper å den tid han
sålunda innehaft uppdraget.
4 §•
Riksdagsman, som icke i rätt tid inställer sig vid riksdag, skall, där han ej
visar laga förfall eller ledighet ej beviljas honom, vara förlustig vad av arvodet
för riksdagen med tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund
belöper å den tid han utebliver.
5 §■
Varder riksdagsman av laga förfall hindrad deltaga i riksdagsgöromålen
eller erhåller han ledighet därifrån, skall han för tid, varmed frånvaron sammanlagt
överstiger sextio dagar, vidkännas avdrag å arvodet med en tredjedel
av vad eljest med tillämpning av den i 1 § första stycket angivna grund skolat
för samma tid utgå.
6§.
Vid resa till och från riksdag är riksdagsman, som icke är bosatt å ort där
riksdagen hålles, berättigad ej mindre till ersättning för därav föranledd resekostnad
än även till ett dagtraktamente å tjugufem kronor för vardera resan.
Besöker riksdagsman under lagtima riksdag efter beviljad ledighet hemorten,
äger han åtnjuta ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för
fem resor fram och åter.
1 §•
Utbetalning av arvode och ersättning varom i denna stadga förmärs ombesörj
es av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka ock, efter samråd med kamrarnas
talmän, meddela närmare bestämmelser angående utbetalningen.
Denna stadga träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till ändrad
lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen, efter att hava av riksdagen
antagits, varder av Konungen gillat. Arvode för den efter ikraftträdandet
återstående tiden av då pågående riksdag utgår enligt de nya bestämmelserna
med tillämpning av de i 1 § av denna stadga angivna grunder.
Stockholm den 22 februari 1933.
Med undersåtlig vördnad.