Riksdagens skrivelse Nr 288.

1

Nr 288.

Godkänd av första kammaren den 10 juni 1933.

Godkänd av andra kammaren den 10 juni 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader
och vägunderhåll jämte i dessa ämnen
väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 117.)

Till Konungen.

l:o) Byggande av landsvägar och. vanliga bygdevägar. Uti den till riksdagen
den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende
å sjätte huvudtiteln (punkt 12 av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att
direkt utgå av automobilskattemedel.

Örn såväl ifrågavarande anslagsbelopp till landsvägar och vanliga bygdevägar
som övriga i det följande omkandlade väganslag gäller att de i och
för sig ej kunna anses alltför högt tillmätta. Vid frågans bedömande måste
emellertid tagas i betraktande de högst avsevärda medelstillgångar, som för
nästkommande budgetår torde komma att från arbetslöshetsanslag stå till
förfogande för vägbyggnadsändamål av skilda slag.

Av liknande skäl, som av nästföregående års riksdag i detta avseende
anfördes, har riksdagen ej velat motsätta sig att anslaget, såsom för innevarande
budgetår ägt rum, anvisas att utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av landsvägar och
vanliga bygdevägar för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,250,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

2:o) Byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit
riksdagen att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor, att direkt
utgå av automilskattemedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 14 sami. Nr 288. 33

2

Riksdagens skrivelse Nr 288.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag ha inom riksdagen
väckts bland annat följande motioner, nämligen

dels en motion (I: 62), däri bland annat hemställts, att riksdagen med
avslag på föreliggande förslag i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln,
punkterna 10, 11 och 13, måtte besluta, att anslagen till

enkla bygdevägar ................................................................... kronor 1,350,000

ödebygdsvägar .................................................................... » 1,200,000

tillfartsvägar till inlandsbanan .............................................. » 500,000

eller tillsammans kronor 3,050,000

skola täckas av allmänna skattemedel;

dels en motion (I: 322), däri hemställts, att riksdagen med avslag på föreliggande
förslag i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkterna
10, 11 och 13, måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslagen
för

enkla bygdevägar från föreslagna.................... 1,350,000 till kronor 2,700,000

ödebygdsvägar » > 1,200,000 > » 1,480,000

tillfartsvägar till inlandsbanan från föreslagna 500,000 » * 730,000

och att det härför erforderliga beloppet................................ kronor 4,910,000

skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel, som med anledning
av Kungl. Maj.ts propositioner nr 211—212 kunna komma att av riksdagen
beviljas;

dels och en motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att av Kungl. Majit äskade anslag å 1,350,000 kronor till byggande av enkla
bygdevägar, 1,200,000 kronor till byggande av ödebygdsvägar och 500,000
kronor till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan skola utgå av vanliga
statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Riksdagen har ansett, att anslaget till byggande av enkla bygdevägar bör,
pa sätt Kungl. Maj.t föreslagit, bestämmas till l,3o0,000 kronor eller samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Däremot har riksdagen ej kunnat godkänna Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande
anslag till enkla bygdevägar liksom de i det följande upptagna anslagen
till ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan skulle täckas av automobilskattemedel.
En sadan åtgärd skulle enligt riksdagens mening innebära
ett ytterligare inkräktande på dessa medel, desto mindre tillrådligt som
de redan för närvarande visat sig knappa för finansieringen av de båda
ursprungliga automobilskattemedelanslagen, nämligen anslagen till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna,
respektive på landsbygden. Också måste, såsom riksdagen redan tidigare framhållit,
beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt i erforderlig
utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för de
allmänna vägarna.

Enligt liksdagens mening bör alitsa anslaget till enkla bygdevägar, liksom
ock de i det följande upptagna anslagen till ödebygdsvägar och tillfarts -

Riksdagens skrivelse Nr 288. 3

Tagar till inlandsbanan ej utgå av automobilskattemedel utan bestridas av
andra statsinkomster. Detta innebär en överflyttning från automobilskattemedlen
till allmänna budgeten av sammanlagt 3,050,000 kronor. Riksdagen
bär emellertid ansett att vid genomförandet av ifrågavarande förslag en
motsvarande sänkning bör vidtagas i de belopp, som Kungl. Majit äskat till
bekämpande eller motverkande av arbetslöshet. På detta sätt skulle en
ökad budgetbelastning kunna undvikas.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

1,350,000 kronor.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

3:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län.

Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att direkt utgå av
automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har inom riksdagen
väckts vissa motioner, däribland

dels en motion (I: 62), däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte
huvudtiteln, punkt 11, måtte besluta, att anslaget till ödebygdsvägar, 1,200,000
kronor, skall täckas av allmänna skattemedel;

dels en motion (I: 322), däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte
huvudtiteln, punkt 11, måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget
för ödebygdsvägar från föreslagna 1,200,000 till 1,480,000 kronor och
att det härför erforderliga beloppet skall för samma budgetår täckas av de
särskilda medel, som med anledning av Kungl. Majits propositioner nr 211—
212 kunna komma att av riksdagen beviljas;

dels ock en motion (II: 174), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta, att av Kungl. Majit äskat anslag å 1,200,000 kronor till
byggande av ödebygdsvägar skall utgå av vanliga statsmedel såsom extra
reservationsanslag.

Riksdagen har, under hänvisning till vad under punkt 1 anförts, ansett
sig böra bifalla Kungl. Majits förslag i fråga örn storleken av förevarande
anslag.

Med hänsyn till vad riksdagen under punkt 2:o) anfört, har riksdagen ansett
förevarande anslag till ödebygdsvägar böra utgå, ej av automobilskattemedel
utan av andra statsinkomster.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt rassa delar

4

Riksdagens skrivelse Nr 288.

av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
reservationsanslag av 1,200,000 kronor;

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.

4:o) Byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit bär (punkt 15
föreslagit riksdagen att till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Med hänsyn till vad riksdagen under punkt l:o) anfört, har riksdagen
ansett förevarande anslag böra, på sätt Kungl. Majit föreslagit, bestämmas
till oförändrat belopp av 500,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av enskilda utfartsvägar
tor budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 500,000
kronor.

5:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Majit har
(punkt 16) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000
kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag lia inom riksdagen
väckts bland annat följande motioner, nämligen

dels en motion (I: 62), däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte
huvudtiteln, punkt 13, måtte besluta, att anslaget till tillfartsvägar till inlandsbanan,
500,000 kronor, skall täckas av allmänna skattemedel;

dels en motion (I: 322), däri hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen
med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte
huvudtiteln, punkt 13, måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget
för tillfartsvägar till inlandsbanan från föreslagna 500,000 till 730,000 kronor
och att det härför erforderliga beloppet skall för samma budgetår täckas av
de särskilda medel, som med anledning av Kungl. Majits propositioner nr
211—212 kunna komma att av riksdagen beviljas;

dels och en motion (lii 174), vari hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen
måtte besluta, att av Kungl. Majit äskat anslag å 500,000 kronor till
byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan skall utgå av vanliga statsmedel
såsom extra reservationsanslag.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt Ilo) anfört, har riksdagen
ansett sig böra bifalla Kungl. Majits förslag i fråga örn anslagsbeloppets
storlek.

Riksdagen har vidare, såsom framgår av riksdagens under punkt 2:o)
gjorda uttalande, ansett förevarande anslag till tillfartsvägar till inlandsbanan
böra utgå, ej av automobilskattemedel utan av andra statsinkomster.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

500,000 kronor.

5

Riksdagens skrivelse Nr 288.

Beträffande sättet för täckning av anslaget kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.

6:o) Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till
Kicksisvaara i Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
17), som innebär, att av det för ifrågavarande vägföretags färdigställande erforderliga
beloppet 142,800 kronor hälften skulle anvisas för nästkommande
budgetår, har riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över
Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

7:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna samt av dylika vägar å landsbygden. Bidrag till
vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit
riksdagen att dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 9,582,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning

av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade
lydelse:

1 §•

De under — — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn öde.
bygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna
för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade
anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av landsvägar
och vanliga bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt tillfartsvägar
till inlandsbanan, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende
meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens
förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande,

Till understödjande — — — 120,000 kronor.

Av återstående —---och broar.

6 Riksdagens skrivelse Nr 288.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1932/1933 influtna automobilskattemedlen.

Vidare bär Kungl. Majit (punkt 19) föreslagit riksdagen dels till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 38,328,400
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel; dels ock medgiva, att av
landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av automobilskattemedlen må
disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning
av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägliållningsdistrikt
för 1933 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid
sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen om fördelning av automobilskattemedel
utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse
med de under punkt 18 av statsrådsprotokollet angivna grunderna.

Slutligen har Kungl. Majit (punkt 20) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m.,
att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,600,000 kronor, med 450,000
kronor till 15,150,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag hava inom riksdagen
väckts vissa motioner, däribland

dels en motion (I: 62), däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn åtgärder i syfte att så begränsa kostnaderna
för vägarnas underhåll, att ett beräknat belopp av 50,500,000 kronor
icke överskrides;

dels ock en motion (lii 373) däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utfärdandet av direktiv till kungl, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna, att vid väg- och brobyggnaders
igångsättande utbyggandet av s. k. skenfria korsningar tills vidare må förekomma
endast, då trafiksäkerheten detta oundgängligen påkallar, och att i
stället framför allt sådana vägföretag igångsättas, som kunna anses verka
stimulerande för produktionen och underlätta avsättningen av skogsprodukter
eller andra näringslivets alster.

Riksdagen delar de motionsvis (se punkt 2 här ovan) anförda betänkligheterna
mot den starka begränsning av städernas, respektive landsbygdens
andelar av automobilskattemedlen, som vissa väganslags överförande till
automobilskattemedel skulle medföra. På sätt riksdagen under nämnda punkt
anfort, synas ifrågavarande anslag — anslagen till enkla bygdevägar, ödebygdsvägar
samt tillfartsvägar till inlandsbanan — alltjämt böra täckas å
den vanliga budgeten, varigenom en höjning av städernas respektive landsbygdens
andelar skulle åstadkommas med sammanlagt 3,050,000 kronor, i
förhållande till Kungl. Majits förslag. Härav falla 610,000 kronor eller 20 %
på städerna och 2,440,000 kronor eller 80 % på landsbygden.

Med nu angivet undantag har riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl.

7

Riksdagens skrivelse Nr 288.

Maj:ts förslag i fråga om dispositionen av automobilskattemedlen, som alltså
för nästkommande budgetår skulle komma att fördela sig på följande sätt:

1933/1934 års automobilskattemedel (enligt riksdagens beslut).

72,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. enligt Vägorganisationen Särskilda vägbygg- Återstod att fördelas mellan
väglagen (30 % å verklig resp. i länen nadsanslag städer och landsbygd

uppskattad kostnad för år 639,500 kr. 5,250,000 kr. 50,960,500 kr.

1932) 15,150,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

10,192,100 kr. _40,768,400 kr,

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
6,115,260 kr. 34,653,140 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar
bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1933 8,553,140 kr.

för år 1933) 1,800,000 kr.

24,300,000 kr.

Med anledning av riksdagens beslut i denna del erfordras icke den i
statsverkspropositionen föreslagna författningsändringen.

Yad därefter beträffar den i motionen I: 62 påvisade starka stegringen i
underhållskostnaderna, har riksdagen beaktat att detta förhållande just nu
är föremål för myndigheternas uppmärksamhet och undersökning. Enligt
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst, har styrelsen sålunda för
avsikt att beträffande sådana väghållningsdistrikt, inom vilka kostnadsökningen
under år 1932 företer en från vad som kan anses som normalt avvikande
utveckling, verkställa ingående undersökningar angående orsakerna
härtill samt möjligheterna till rättelse av eventuellt förekommande missförhållanden.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i och för underhållskostnadernas
begränsning har fördenskull synts icke för närvarande erforderlig.

De i motionen II: 373 framförda synpunkterna i fråga örn önskvärdheten
av en viss återhållsamhet vid anläggningen av de ofta rätt kapitalkrävande
skenfria vägkorsningarna synas riksdagen förtjäna beaktande. I varje fall
bör det kunna förväntas att för närvarande, då arbetslöshetsmedel i stor utsträckning
stå till förfogande för dylika företag, automobilskattemedlen ej i
någon mera betydande grad skola behöva tagas i anspråk härför.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
ej mindre att Kungl. Maj:ts förslag till förordning örn ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel
ej av riksdagen bifallits;
än även, att riksdagen

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och
vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av
10,192,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,768,400
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

8

Riksdagens skrivelse Nr 288.

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera
betungade väghållningsdistrikt för 1933 års kostnader för vägunderhåll och
vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen
örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och
i huvudsaklig överensstämmelse med de under punkt 18 av statsrådsprotokollet
angivna grunderna;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,600,000 kronor,
med 450,000 kronor till 15,150,000 kronor.

Stockholm den 10 juni 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.