Riksdagens skrivelse Nr 257.
3
Nr 257.
Godkänd aiv första kammaren den 31 maj 1933.
Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa praktiska utbildningslinjer på
realskolans åldersstadium m. m. jämte i ärendet väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande rit 101.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1933 dagtecknad proposition,
nr 161, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
medgiva,
dels att från och med budgetåret 1933/1934 högst fyra yrkesbestämda högre
folkskolor, vilka därtill skola av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet anförts
samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
meddela, försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor,
dels att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa skolor må utgå ur
förslagsanslaget till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro eller
varda bestämda beträffande yrkesbestämda högre folkskolor,
dels att, vid en var av högst tre realskolor eller kommunala mellanskolor,
vilka därtill av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, från och
med budgetåret 1933/1934 försöksvis anordnas en praktisk utbildningslinje,
dels ock att kostnaderna för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 265 och lii 446), i vilka motioner hemställts,
bland annat, att riksdagen ville tydligt uttala, att försök med s. k. inbyggd
linje kan få äga rum även vid realskola, som är direkt förenad med gymnasium.
Det har länge varit ett starkt framträdande behov att åt den delen av landets
ungdom, som lämnat folkskolans åldersstadium och önskar vidare utbildning
före inträdet i det praktiska livet, kunna, erbjuda en skola, som — utan
att släppa allmänbildningssyftet — vore i stånd att lämna en mindre teoretiskt
betonad och för blivande praktisk yrkesverksamhet bättre anpassad undervisning
än våra nuvarande realskolor, dock utan att vara en yrkesutbildningsanstalt
med dess mera begränsade uppgifter. Tillkomsten av en sådan skoltyp
har ansetts eftersträvansvärd framförallt därför, att den skulle möjliggöra eri
minskning av den i vårt land sedan gammalt alltför rika tillströmningen till de
teoretiska banorna samt tillgodose det med näringslivets utveckling alltmera
4
Riksdagens skrivelse Nr 257.
ökade behovet av sådana hjälpkrafter, vilkas utbildning redan på ett tidigt stadium
inriktats på deras framtida praktiska livsuppgift. Visserligen hava de
yrkesbetonade högre folkskolorna på ett förtjänstfullt sätt sökt i någon mån
avhjälpa den brist i vårt skolväsende, som sålunda förelegat, men med sina
begränsade resurser och med den isolering i förhållande till det ''allmänna skolsystemet,
vari de befunnit sig genom avsaknaden av normerande bestämmelser
i fråga örn kompetensvärdet av en vid dem fullgjord studiegång, hava de icke
förmått att på ett verksamt sätt upptaga konkurrensen med de statliga eller av
staten understödda rent teoretiska skolorna.
Då nu efter många års utredningar riksdagen i år genom Kungl. Maj:ts
försorg satts i tillfälle att pröva ett utarbetat förslag i ämnet, är det att hälsa
med tillfredsställelse, att sålunda ett första steg tagits till förverkligande av
ovanberörda, för vårt undervisningsväsende synnerligen viktiga önskemål.
Kungl. Maj:ts förslag avser, att de ifrågasatta anordningarna ännu så länge
skola hava karaktären av försök, och riksdagen finner det för sin del vara klokt,
att man tills vidare prövar sig fram i fråga örn denna nya skoltyp.
I fråga örn de fristående praktiska mellanskolorna innebär Kungl. Maj:ts
förslag bland annat, att de skola anordnas såsom 4-åriga. Kungl. Maj:t har
således anslutit sig till den mening rörande utbildningstiden vid dessa skolor,
som hävdats av 1927 års skolsakkunniga och skolöverstyrelsens majoritet.
Såsom framgår av propositionen, har emellertid på sakkunnigt håll även den
uppfattningen gjort sig gällande, att ifrågavarande skolor borde göras 3-åriga,
och jämväl 1927 års skolsakkunniga hava ansett, att under vissa förutsättningar
treåriga praktiska linjer, byggda på sjuklassig folkskola, borde kunna föra sina
lärjungar fram till den kunskaps- och bildningsnivå, som här ifrågavarande
skoltyp åsyftar. Med hänsyn till de sålunda rådande olika meningarna ifråga
örn utbildningstidens längd, synes riksdagen hinder icke böra möta för Kungl.
Majit att låta anställa försök även med 3-årig praktisk mellanskola, byggande
på sjuklassig folkskola. De i Kungl. Maj:ts hemställan först nämnda försöken
torde i anledning härav böra få omfatta högst fem i stället för av Kungl.
Majit föreslagna högst fyra yrkesbestämda högre folkskolor.
Vad angår arvodena till lärare vid nu ifrågavarande skolor, har riksdagen
intet att erinra mot att dessa under försökstiden bestämmas av Kungl. Majit
i enlighet med de grunder, departementschefen angivit. Riksdagen förutsätter
emellertid, att då frågan örn en definitiv organisation av de praktiska mellanskolorna
eventuellt blir aktuell, avlöningsbestämmelserna för lärare vid dessa
skolor på vanligt sätt bliva underställda riksdagens prövning.
I motionerna har hemställts, att riksdagen ville tydligt uttala, att försök med
s. k. inbyggd linje kan få äga rum även vid realskola, som är direkt förenad
med gymnasium. Riksdagen har för sin del uppfattat innebörden av Kungl.
Majits förslag så, att därmed icke åsyftats att utesluta den i motionerna avsedda
anordningen. Emellertid har riksdagen intet att erinra mot att detta
kommer till än tydligare uttryck i riksdagens beslut, vilket torde kunna ske
därigenom, att riksdagen medgiver anordnande av praktisk utbildningslinje
vid högst tre ”allmänna läroverk” (i stället för propositionens ”realskolor”).
I övrigt har riksdagen icke något att erinra i anledning av Kungl. Majits
förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits förslag samt med bifall till ovannämnda
motioner (I: 265 och lii 446), i vad dessa motioner avse anordnande av för
-
Riksdagens skrivelse Nr 257. 5
sök med inbyggd linje även vid realskola, som är direkt förenad med gymnasium,
medgivit
dels att från och med budgetåret 1933/1934 högst fem yrkesbestämda högre
folkskolor, vilka därtill skola av Kungl. Maj:t utses, må i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 24 februari 1933 och av riksdagen här ovan anförts
samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
meddela, försöksvis anordnas såsom praktiska mellanskolor,
dels att under budgetåret 1933/1934 statsbidrag till dessa skolor må utgå ur
förslagsanslaget till högre folkskolor i enlighet med de grunder, som äro eller
varda bestämda beträffande yrkesbestämda högre folkskolor,
dels att vid högst tre allmänna läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka
därtill av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 24
februari 1933 anförts samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott meddela, från och med budgetåret 1933/1934 försöksvis
anordnas en praktisk utbildningslinje,
dels ock att kostnaderna för dylik linje må bestridas från reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, respektive förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor.
Stockholm den 31 maj 1933.
Med undersåtlig vördnad.