10

Riksdagens skrivelse Nr 207.

Nr 207.

■Godkänd aiv första kammaren den 16 maj 1933.

Godkänd ar andra kammaren den 16 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om
medgivande, att eldaren och gårdskarlen vid kommendantsoch
fortifikationsbyggnaderna i Boden J. B. Johansson må
för uppfattning i högre löneklass tillgodoräkna sig viss
tidigare anställning.

(''Statsutskottets utlåtande nr 76.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion (II: 121) har hemställts, att riksdagen
måtte medgiva, att eldaren och gårdskarlen Johan Birger Johansson måtte
för bestämmande av löneklass som tjänsteår få tillgodoräkna sig en tid av
7 år och 8 månader enligt ett för honom utfärdat antagningsbevis den 21
augusti 1928.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Johansson enligt ett av fortifikationsbefälhavaren
i Boden den 21 augusti 1928 utfärdat antagningsbevis antagits
till eldare och gårdskarl å extra ordinarie stat vid kommendants- och
fortifikationsbyggnaderna från och med den 1 juli 1928. I antagningsbeviset
har därjämte intagits uppgift om att Johansson ägde räkna tjänsteår i nämnda
befattning från och med den 1 december 1926 samt att han ägde av tidigare
anställning i statens tjänst tillgodoräkna sig 7 år och 8 månader för uppf lyftning
till högre löneklass. Sedan emellertid frågan örn tillgodoräkning av tjänstgöringstid
för Johansson dragits under Kungl. Maj:ts prövning i samband
med vissa andra tillgodoräkningsfrågor för personalen i Boden, bestämde
Kungl. Majit genom beslut den 22 juli 1932, att Johansson skulle äga av sin
föregående anställningstid tillgodoräkna endast 7 månader. En ansökning från
Johansson att få bibehålla den av honom tidigare erhållna löneklassplaceringen
föranledde icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Johanssons månatliga avlöningsförmåner
nedgingo härigenom från kronor 250: 25 till kronor 203: 25.

Beslutet örn Johanssons löneklassplacering innebär, att Kungl. Majit ansett,
att Johanssons militära tjänstgöring i egenskap av underbefäl icke varit
av den natur, att den fått tillgodoräknas för löneklassplacering såsom eldare
och gårdskarl. Den uppfattning, som kommit till uttryck i nämnda beslut, ansluter
sig till de synpunkter, som gjort sig gällande i ett mycket stort antal fall
av liknande art.

Enligt riksdagens mening synes någon erinran icke kunna göras mot de grunder,
på vilka Kungl. Maj-.ts beslut vilar och vilka ansluta sig till den praxis,
som i liknande fall tillämpats. Dock torde vissa billighetssskäl tala för, att
motionärens förslag så tillvida bifalles, att Johansson får bibehålla den löneklassplacering,
som han tidigare innehaft, intill dess han på grund av gällande av -

Riksdagens skrivelse Nr 207—208.

11

löningsbestämmelser och med tillämpning av Kungl. Majlis beslut den 22 juli
1932 kan erhålla högre löneklass.

På grund härav får riksdagen i anledning av förevarande motion (II: 121)
meddela Kungl. Majit vad riksdagen ovan anfört.

Stockholm den 16 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 208.

Godkänd ar första kammaren den 16 maj 1933.
Godkänd ar andra kammaren den li6 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle
järnväg jämte en i ämnet väckt motion.

(iStatsutskottetis utlåtande nr 78.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 17 mars 1933 avlåten proposition, nr 217, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,

ej mindre medgiva, dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans
aktiebolag må, i samband med bolagets avveckling, förvärva nämnda
bana; dels ock att staten må med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag träffa
avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar mot det att staten
övertager bolagets samtliga skulder och förpliktelser samt därutöver erlägger
ett belopp av 2,500,000 kronor, att likvideras med statsobligationer;

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordats;

än även, vid bifall till vad sålunda beträffande Uppsala—Gävle järnväg föreslagits,
dels till förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg m. m. för budgetåret
1933/1934 under Utgifter och kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,
C. Statens järnvägar anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av 13,700,000 kronor; dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret
1933/1934 under rubriken F. Lånemedel upptaga inkomstposten ”Övriga
lånemedel” med ett belopp av 13,700,000 kronor.

I anledning av förevarande proposition har i en inom riksdagen väekt motion,
lii 479, — under framhållande av önskvärdheten av att tre angivna befattningshavare
vid Uppsala—Gävle järnväg måtte få bibehålla sina avlöningsförmåner
oavkortade intill uppnådd ordinarie pensionsålder år 1934 — hemställts,
att riksdagen, vid behandling av ärendet örn statsinlösen av Ostkustbanan
och Uppsala—Gävle järnväg, måtte taga sålunda i motionen anförda synpunkter
till benäget övervägande.