Kungl. Alaj:ts proposition nr 71.
1
Sr n.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr
156) om anstånd i särskilt fall med gälds betalning;
given Stockholms slott den 3 februari 1933.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den
31 maj 1932 (nr 156) om anstånd i särskilt fall med gälds betalning.
GUSTAF.
K. Schlyter.
Bihang till riksdagens protokoll 1983.
1 sami.
Kr 71.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 71,
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr 156) om
anstånd i särskilt fall med gälds betalning.
Härigenom förordnas, att lagen den 31 maj 1932 örn anstånd i särskilt fall
med gälds betalning, vilken lag gäller till och med den 28 februari 1933, skall
äga fortsatt giltighet efter sistnämnda dag till och med den 28 februari 1934.
Kungl. Maj:ts proposition nr 71.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stochholms slott
den 20 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med cbefen för finansdepartementet anför cbefen
för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:
»Enligt lagen den 31 maj 1932 (nr 156) örn anstånd i särskilt fall med gälds
betalning äger Kungl. Maj :t, där det med hänsyn till svår penningkris prövas
oundgängligen nödigt för tillgodoseende av allmänt väl, efter hörande av fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret medgiva gäldenär det anstånd
med gälds betalning, som av omständigheterna påkallas. Medgivandet skall
avse viss tid, högst tre månader, men då synnerliga skäl därtill äro kan förlängning
beviljas med högst tre månader varje gång. Medgives anstånd, äger
Kungl. Maj :t tillika besluta anstånd med betalning av offentliga avgifter, vilka
icke kunna för gäld anses.
Lagen har kommit i tillämpning allenast beträffande en gäldenär, nämligen
Svenska Tändsticks Aktiebolaget. Genom förordning den 1 juni 1932 (nr 158)
medgavs bolaget anstånd intill utgången av augusti månad samma år med
betalning av gäld, som redan var förfallen eller under anståndstiden förföll till
betalning, och anståndet förlängdes genom förordning den 30 augusti 1932 (nr
394) att gälla tiden intill utgången av påföljande november månad.
I en till Kungl. Majit under sistnämnda månad ingiven framställning örn
förlängning i viss begränsad omfattning av betalningsanståndet anförde bolaget
i huvudsak följande:
Den utredning rörande bolagets affärsställning och möjligheterna för bolagets
rekonstruktion, som under lång tid pågått och vilken betalningsanståndet
avsett att underlätta, hade i så måtto ännu ej kunnat avslutas, som oklarhet
fortfarande förelåge beträffande omfattningen av den skyldighet att utgiva
stämpelavgift i avseende å av bolaget förvärvade utländska obligationer och
aktier, vilken kunde åvila bolaget. Efter det utredningen jämväl i denna del
slutförts, hade bolaget för avsikt att inkomma med framställning örn viss precisering
av och lättnad i sagda stämpelskyldighet. I avbidan härå vore det
4
Kungl. Maj:ts proposition ni 71.
Departe
ments
chefen.
emellertid nödvändigt för bolaget att såsom ett led i den förestående rekonstruktionen
erhålla förlängt anstånd med betalning av sådan gäld, varom nu
vore fråga. På grund därav hemställdes, att bolaget för en tid av tre månader,
räknat från utgången av den tid, för vilken bolaget medgivits allmänt betalningsanstånd,
måtte få åtnjuta anstånd med fullgörandet av varje stämpelskyldighet,
som kunde för närvarande föreligga eller under anståndstiden komma
att inträda dels på grund av bestämmelserna i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
dels oek på grund av de i II kap. förordningen den 19 november 1914
(nr 383) angående stämpelavgiften meddelade bestämmelserna angående stämpelbeläggning
av vissa i bolagets skrivelse angivna enskilda handlingar.
Sedan över bolagets hemställan yttranden avgivits av fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret, fann Kungl. Maj:t genom beslut den 24 november
1932 med stöd av förenämnda lag gott medgiva bolaget anstånd tillsvidare
för tiden från den 30 i samma månad intill utgången av nästkommande februari
månad med utgörande av stämpelavgift, som skall utgå enligt bestämmelserna
i förordningen angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper eller enligt de i allmänna stämpelförordningen meddelade bestämmelserna
örn stämpel till vissa i beslutet närmare angivna enskilda handlingar
(utländska aktier och andra utländska värdehandlingar). Genom beslut samma
den 24 november har Kungl. Maj:t förordnat särskild tillsyningsman för
tillgodoseende av statsverkets rätt till stämpelavgift, med vars utgörande anstånd
medgivits.
Med hänsyn till de såväl i vårt land som annorstädes rådande osäkra ekonomiska
förhållandena torde en förlängning av giltighetstiden för lagen den 31
maj 1932 örn anstånd i särskilt fall med gälds betalning, vilken lag gäller
allenast till utgången av instundande februari månad, framstå såsom en befogad
säkerhetsåtgärd. Förlängningen torde lämpligen kunna ske för en tid av
ett år räknat från den nuvarande giltighetstidens utgång. Ett särskilt skäl
för förlängningen finnes ock. Såsom ett moment i den för Svenska Tändsticks
Aktiebolaget uppgjorda rekonstruktionsplanen ingår, att den bolaget åliggande
ej fullgjorda stämpelskyldigheten skall bliva preciserad till visst belopp.
Det med stöd av den ifrågavarande moratorielagen bolaget medgivna anståndet
med utgörande av vissa stämpelavgifter avser att bereda bolaget rådrum
till den för en sådan precisering erforderliga utredningen angående den ej
fullgjorda stämpelskyldigheten. Då den som inträdde i bolagets styrelse
löpte fara att ådraga sig personligt betalningsansvar för ogulden stämpelskuld
så länge anstånd med dess gäldande ej beviljats, utgjorde anståndet jämväl
en förutsättning för att bolaget vid den i slutet på föregående år hållna
bolagsstämman skulle kunna erhålla ny styrelse i stället för den avgående.
Utredningen i vad mån bolagets stämpelskyldighet blivit eftersatt har enligt
vad jag inhämtat visat sig förenad med stora svårigheter och kräva avsevärd
tid. Även örn utredningen skulle kunna avslutas inom den närmaste tiden,
måste man dock räkna med att beslut i anledning av den framställning beträffande
stämpelskyldigheten, som är att emotse från bolaget, icke hinner
meddelas före utgången av instundande februari månad, då det bolaget med
-
Kungl. Majlis proposition nr 71.
5
givna anståndet utgår. En förlängning av anståndstiden synes för sådan händelse
icke böra förvägras bolaget. Förutsättning för en förlängning är emellertid
att moratorielagen erhåller utsträckt giltighet.
Förslag till lag om förlängning av moratorielagens giltighetstid, av innehåll
att moratorielagen skall gälla under ett år från utgången av nästkommande
februari månad, har upprättats inom justitiedepartementet.»
Föredraganden uppläser härefter det nämnda förslaget till lag angående fortsatt
giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr 156) om anstånd i särskilt fall med
gälds betalning av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar samt hemställer
att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen angivna
ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, bär här
nteslntits.
6
Kungl. Majlis proposition nr 71.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Marits lagråd den 2 februari
1933.
Närvarande:
justitieråden Alexanderson,
Eklund,
regeringsrådet Aschan,
justitierådet Grefberg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 20 januari
1933, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i
§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag
till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr 156) om anstånd
i särskilt fall med gälds betalning.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
extra ledamoten för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet G. A.
Eriksson.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
Kungl Maj:ts proposition nr 71.
7
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 februari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Vennerström,
Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för finansdepartementet,
statsrådet Nothin, anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Schlyter, lagrådets den 2 februari 1933 avgivna utlåtande över det den 20
januari samma år till lagrådet remitterade förslaget till lag angående fortsatt
giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr 156) örn anstånd i särskilt fall med gälds
betalning; därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet
lämnats utan erinran, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Axel Wennerholm.