Kungl. Majlis proposition Nr 68.

1

Nr 68.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för expeditionsvakten
K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass
tillgodoräkna viss tjänstgöring; given Stockholms slott den
27 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27
januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén., Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anför därefter
följande:

Med skrivelse den 30 oktober 1929 överlämnade socialstyrelsen en till
Kungl. Majit ställd skrift, däri Karl Viktor Sjögren, vilken den 20 april
1929 tillträtt befattning såsom extra ordinarie expeditionsvakt hos nämnda
styrelse, anhöll att för placering i löneklass få tillgodoräkna viss tid, varunder
han dessförinnan innehaft anställning i statens tjänst, oaktat nämnda
anställning icke fortgått i en följd.

Genom beslut den 28 mars 1930 medgav Kungl. Majit med hänsyn till
i ärendet förekomna särskilda omständigheter, att Sjögren måtte för place Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 68— 69. 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Kr 68.

ring i löneklass vid tillträdandet av innehavande befattning samt sedermera
för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräknas den
tid utöver ett år, varunder han efter fyllda 18 år vid utrikesdepartementet
och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller
högre än hans dåvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortgått
i en följd.

Hos Kungl. Majit har nu Sjögren, som den 30 april 1932 konstituerats
och förordnats att vara expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen, gjort framställning
om rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av nyssnämnda
befattning och sedermera för uppflyttning till högre löneklass i
samma befattning tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder han efter
fyllda 18 år vid utrikesdepartementet och socialstyrelsen innehaft anställning,
som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara
mot eller vara jämförbar med nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning
icke fortgått i en följd.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Sjögrens anställningsförhållanden
m. m.:

Sjögren, som är född den 10 september 1904, tjänstgjorde vid utrikesdepartementet
som telefonvakt 13 januari 1920-—31 december 1921, som expeditionsvaktsaspirant
1 januari 1922—31 december 1923 och som extra ordinarie
expeditionsvakt 1 januari 1924—9 september 1926, då han entledigades
från anställningen. Efter ett avbrott på 2 månader 5 dagar, varav
under 25 dagar fullgjordes repetitionsövning, tjänstgjorde han såsom extra
befattningshavare hos socialstyrelsen 15 november—17 december 1926. Efter
ett avbrott på 3 dagar tjänstgjorde han såsom t. f. expeditionsvakt vid
utrikesdepartementet 21 december 1926—9 januari 1927 och därefter såsom
extra befattningshavare hos socialstyrelsen 10 januari—13 juni 1927. Efter
ett avbrott på 6 dagar tjänstgjorde han såsom t. f. expeditionsvakt vid
utrikesdepartementet 20 juni—20 augusti 1927. Efter ett avbrott å 1 månad
17 dagar, varav under 25 dagar fullgjordes repetitionsövning, tjänstgjorde
han såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen 7 oktober

1927— 8 juni 1928 och såsom t. f. expeditionsvakt vid utrikesdepartementet
9 juni—31 augusti 1928 samt, efter ett avbrott å 16 dagar, såsom t. f.
expeditionsvakt vid samma departement 17—26 september samma år. Hos
socialstyrelsen tjänstgjorde han såsom extra befattningshavare 24 september

1928— 19 april 1929. Han antogs såsom extra ordinarie expeditionsvakt
hos socialstyrelsen den 20 april 1929 och konstituerades och förordnades
till expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen den 30 april 1932.

Skolöverstyrelsen har i yttrande den 3 september 1932 anfört, att de skäl,
som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut den 28 mars 1930 att medgiva
sökanden rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring,
torde kunna anföras som stöd jämväl för sökandens förevarande framställning.
Överstyrelsen har därför tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har i yttrande den 27 september 1932 anfört bland annat
följande:

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

Då gällande bestämmelser angående rätt för ordinarie befattningshavare
att för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring varit
underställda riksdagens prövning, syntes Kungl. Maj:t vara förhindrad att
utan riksdagens medgivande tillmötesgå förevarande framställning örn undantag
från nämnda bestämmelser.

Statskontoret framhåller, att Kungl. Majit med stöd av riksdagens i anledning
av propositionen nr 159 till 1932 års riksdag lämnade bemyndigande
(riksdagens skrivelser nr 172, 233 och 338) kunde bereda sökanden
någon förbättring i hans löneklassplacering.

Omedelbart före konstituerandet den 30 april 1932 till ordinarie expeditionsvakt
hos skolöverstyrelsen var Sjögren nämligen extra ordinarie expeditionsvakt
i lönegraden B. 5 hos socialstyrelsen. Enligt vad statskontoret
under hand inhämtat, åtnjöt han i denna egenskap avlöning enligt 5:e löneklassen
från och med den 1 april 1930 och hade alltså, därest han kvarstått
i nämnda befattning, från och med den 1 april 1933 kunnat vinna
uppflyttning i den 6:e löneklassen.

Enligt riksdagens förberörda beslut har Kungl. Majit bemyndigats att i
de fall, då så efter verkställd prövning finnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna
i gällande avlöningsreglementen medgiva, att tjänsteman med
avlöning, bland annat, enligt de för extra ordinarie tjänstemän gällande
grunder, vilken erhåller befordran till ordinarie befattning i samma eller
högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda bestämmelser
skulle placeras i samma eller lägre löneklass än den, han omedelbart före
sin befordran tillhört, må åtnjuta lön enligt sistnämnda löneklass, ävensom
att för framtida löneklassuppflyttning honom må tillgodoräknas den tid,
han före befordran tillhört denna löneklass. Ifråga örn tillämpningen av
denna anordning å befattningshavare, vilka redan tillträtt ordinarie tjänst
under sådana omständigheter, som i berörda bemyndigande avses, har man
utgått ifrån, att vid bestämmandet av befattningshavarens löneklass skulle
så anses, som örn ifrågavarande förmånligare beräkningsgrund varit gällande
från tiden för befattningshavarens tillträde till innehavande ordinarie
tjänst, dock att hänsyn härvid icke finge tagas till tjänstetid, som infallit
före den 1 juli 1925.

I anseende till de i detta fall föreliggande omständigheterna förordar
statskontoret för sin del, att Kungl. Majit må medgiva, att Sjögren må för
uppflyttning i högre löneklass såsom ordinarie expeditionsvakt tillgodoräkna
tiden från och med den 1 april 1930.

Även om vissa billighetsskäl kunna anses föreligga för bifall till sökandens
framställning i dess helhet, finner sig dock statskontoret i betraktande
av vad statskontoret anfört och föreslagit samt med hänsyn jämväl tagen
till konsekvenserna beträffande övriga befattningshavare knappast kunna
förorda, att Kungl. Majit till riksdagen avlåter proposition i ämnet.

Allmänna civilförvaltningens löncnämnd tillstyrker i yttrande den 25 november
1932 framställningen under anförande av bland annat följande:

I utlåtande den 1 februari 1930 över sökandens föregående framställning,
vilken föranledde Kungl. Majits beslut den 28 mars 1930, yttrade lönenämnden,
att det ville synas nämnden, som om beträffande sökandens tjänstgöringsförhållanden
sådana särskilda omständigheter förelåge, att en gynnsammare
tillämpning å sökanden av bestämmelserna i 11 § 1 mom. i kungörelsen
den 26 juni 1925 (nr 356) än som direkt följde av deras ordalydelse

Departe mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

kunde vara av billighetsskäl motiverad. Sålunda hade sökanden — framhöll
nämnden — innan han den 20 april 1929 erhöll anställning såsom
extra ordinarie expeditionsvakt hos socialstyrelsen, inemot 6 år eller från
och med den 13 januari 1920 till och med den 9 september 1926 innehaft
oavbruten anställning hos utrikesdepartementet till en början såsom extra
och sedermera såsom extra ordinarie befattningshavare. Den förändring i
hans anställningsförhållanden, som inträtt sistnämnda dag, hade icke förorsakats
genom hans eget förvållande utan tillkommit på grund av personalindragningar
inom utrikesdepartementet. Ej heller hade de sedermera inträdda
avbrotten i hans tjänstgöring föranletts av åtgöranden från hans sida
utan uppkommit på grund av bristande arbetstillfällen vid vederbörande
verk. Vad särskilt anginge de båda längsta avbrottsperioderna, vore att
märka, att Sjögren under en del av dessa fullgjort honom åliggande värnpliktstjänstgöring.
Tjänstgöringen under mellantiden mellan de båda extra
ordinarie anställningarna syntes för övrigt hava varit av den art, att han
stått till vederbörande verks förfogande även under de kortare perioder, då
han icke kunnat beredas sysselsättning vid något av dem.

Lönenämnden förklarade sig anse skäligt, att vid Sjögrens placering i löneklass
i hans sedan den 20 april 1929 innehavda extra ordinarie befattning
hänsyn finge tagas till den tid, han före tillträdande av denna befattning
innehaft anställning eller utfört arbete hos utrikesdepartementet och
socialstyrelsen.

Enligt lönenämndens mening föreligga samma billighetsskäl som de av
nämnden ovan anförda för medgivande åt sökanden av rätt att, oberoende
av stadgandet i 11 § 1 mom. av allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente
om tjänstgöring »i en följd», få för löneklassplacering såsom ordinarie
expeditionsvakt tillgodoräkna sin före ordinarieblivandet hos utrikesdepartementet
ooh socialstyrelsen innehavda anställning. Då emellertid ett
dylikt medgivande, såsom redan antytts, innebär avvikelse från det av
Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt antagna avlöningsreglem entet, lärer
Kungl. Maj:t icke vilja utan riksdagens hörande därom fatta beslut. Under
erinran, att Kungl. Majit tidigare hänskjutit till riksdagens prövning ett liknande
ärende som det förevarande, nämligen expeditionsvakten E. Björncrantz’
framställning örn viss lönetursrätt (statsverkspropositionen till 1930
års riksdag, nionde huvudtiteln sid. 16 och riksdagens skrivelse nr 9 A,
sid. 2), får nämnden för sin del förorda, att Kungl. Majit måtte i proposition
utverka riksdagens medgivande därom, att Sjögren må för placering i
löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning
samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning
tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år
vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning
icke fortlupit i ep följd.

Med hänsyn till vad lönenämnden anfört anser jag mig böra förorda bifall
till föreliggande ansökning. Frågan torde böra underställas riksdagens
prövning.

Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att expeditionsvakten hos skolöverstyrelsen K.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

V. Sjögren må för placering i löneklass vid tillträdandet av
innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning samt sedermera
för uppfattning till högre löneklass i samma befattning
tillgodoräkna den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda
18 år vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft
anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre
än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning
icke fortlupit i en följd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
I. A. Hedenlund.