Kungl. Maj. ts proposition Nr 67.
1
Nr 67.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående om- och tillbyggnadsarbeten
vid universitetsbiblioteket i Uppsala; given
Stockholms slott den 27 januari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27
januari 1933.
Närvarande:
btatsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
I statsverkspropositionen till årets riksdag har Kungl. Majit, på min hemställan,
under »Utgifter för kapitalökning» föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till omoch
tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 450,000 kronor.
Sedan utredningen i ärendet nu hunnit avslutas, ber jag att få ånyo inför
Kungl. Majit anmäla förevarande fråga.
I sitt den 25 oktober 1932 avgivna betänkande med plau för statens byggnadsverksamhet
under närmast kommande tioårsperiod bar statens organisationsnämnd
beträffande universitetsbiblioteket i Uppsala anfört följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Nr 67.
1
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
I den plan över framtida byggnadsarbeten vid Uppsala universitet, vilken
den 18 december 1929 avgavs av större akademiska konsistoriet till kanslern
för rikets universitet, upptogs bland annat en tillbyggnad till universitetsbiblioteket.
Det framhölls därvid, att den senaste om- och tillbyggnaden
av biblioteksbyggnaden planerades under åren 1911/1912 och utfördes under
åren 1913/1917. Redan vore dock trångboddheten kännbar och varjehanda
provisoriska anordningar hade med anledning därav måst vidtagas. Aven
de för allmänheten avsedda lokalerna hade visat sig otillräckliga. Okade
utrymmen erfordrades vidare för de tvenne institutioner, åt vilka lokaler
upplåtits inom universitetsbiblioteket, nämligen landsmålsarkivet och ortsnamnsarkivet.
Organisationsnämnden har vid besök på platsen funnit, att de nuvarande
lokalerna äro i flera avseenden otillräckliga.
Vad först beträffar de för allmänheten avsedda lokalerna, så har den nuvarande
läsesalen, vilken tillkom genom den senaste tillbyggnaden, visat sig
vara alltför liten. Ehuru antalet arbetsplatser numera utgör 116, är utrymmet
otillräckligt för att motsvara den stora efterfrågan på arbetsbord, som
för närvarande råder. Den utvidgning av de ifrågavarande utrymmena,
som på grund av nämnda förhållande enligt organisationsnämndens mening
är oundviklig, låter sig lättast göra genom att förlänga den nuvarande läsesalsb3rggnaden
åt bägge håll till samma längd som den äldre huvudbyggnaden.
Genom en sådan åtgärd skulle vinnas ett ökat golvutrymme av
cirka 300 kvadratmeter på varje sida. I den ena förlängningen skulle en
ny sal med ett 50 tal arbetsplatser kunna anordnas i anslutning till den nuvarande
läsesalen. Motsvarande utrymme åt andra hållet borde, enligt vad
biblioteksmyndigheterna framhållit, inredas till tidskriftsrum, kollationeringsoch
konferensrum m. m. Båda de tillbyggda partierna böra lämpligen entresoleras
för bättre tillvaratagande av utrymmet. I entresolvåningen skulle
enligt biblioteksmyndigheternas mening förläggas några isolerade rum för
besökande, som önska använda skrivmaskin, samt ett antal mindre arbetsrum,
avsedda dels för arbeten, som kräva samarbete mellan flera personer,
dels för forskare, som av skilda orsaker icke lämpligen kunna arbeta i läsesalen.
Såsom nedan angives, torde entresolvåningarna också komma att till
viss del få användas till bokmagasin. — Under de tillbyggda delarna böra
källare anordnas, vilka få användning som magasin för tidningar och eventuellt
också för magasinering av bokbeståndet.
Vad därefter angår utrymmena för samlingarnas förvarande, hava biblioteksmyndigheterna
med skärpa framhållit, att trångboddheten är synnerligen
besvärande även på detta område. Den kraftiga tillväxten av bokbeståndet
har gjort, att alla sammanhängande reserv ut rymmen för länge sedan tagits
i anspråk samt att mer eller mindre provisoriska åtgärder för beredande av
ökat utrymme blivit nödvändiga. Biblioteksmyndigheterna hava ansett utrymmesfrågan
i denna del böra lösas på så sätt, ätt den nuvarande läsesalsbyggnaden
efter sin förlängning åt båda hållen också uppföres till samma
höjd som huvudbyggnaden, d. v. s. påbygges med ytterligare två våningar.
Organisationsnämnden har, icke minst med hänsyn till den synnerligen
stora årliga bokaccessiouen — densamma uppgår till över 500 hyllmeter —
funnit sig kunna konstatera, att det nuvarande hyllutrymmet icke kan förväntas
räcka annat än en relativt kort lid framåt. Innan den av bibliofeksmyndigheterna
föreslagna påbyggnaden företages, bör emellertid övervägas,
huruvida icke utrymmesfrågan i denna del låter sig på annat sätt lösas.
3
Kungl. Maj.is proposition Nr 67.
Nämnden vill därvid till en början erinra därom, att åtskilligt synes kunna
göras redan inom de nuvarande bokmagasinen för vinnande av ökat utrymme.
Sålunda är i stora delar av magasinsvåningarna utrymmet så tillvida
illa utnyttjat, att dageröppningar äro upptagna genom entresolbjölklagen,
med påföljd, att golvutrymmet i varje övre botten avsevärt inskränkts.
Det bör enligt organisationsnämndens mening med det snaraste företagas
en undersökning, huruvida icke ett överbyggande av dessa dageröppningar
kan ske. Detta är givetvis i första hand beroende på huruvida byggnadens
konstruktion tål vid den ytterligare påfrestning, som den därigenom möjliggjorda
koncentrationen av bokbeståndet skulle medföra. Därest ett överbyggande
låter sig göra, stå emellertid stora utvecklingsmöjligheter till buds.
En annan möjlighet till utvidgning inom det nuvarande bibliotekshuset
ligger enligt organisationsnämndens mening däri, att landsmålsarkivet och
ortsnamnsarkivet, vilka nu hava sina lokaler inrymda i biblioteksbyggnaden,
beredas lokaler på annat håll, varefter deras nuvarande utrymmen kunna
användas för bibliotekets egen räkning. Möjlighet till en sådan åtgärd lärer
inom relativt kort tid yppa sig, därest, såsom organisationsnämnden i annat
sammanhang föreslår, en nybyggnad för de medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet kommer till stånd. I dessa institutioners
nuvarande byggnad kunna då lämpligen lokaler inredas för, bland
annat, de båda i bibliotekshuset nu inrymda arkiven. En dylik anordning
vore lämplig jämväl ur den synpunkten, att såväl landsmålsarkivet som ortsnamnsarkivet
äro i behov av rymligare lokaler än de som nu kunnat ställas
till deras disposition. Att institutionerna i fråga äro inrymda i själva
biblioteksbyggnaden lärer heller icke vara av nöden.
I den mån bibliotekets behov av ökade magasinsutrymmen icke låter sig
tillgodose genom åtgärder av sistnämnda slag, böra enligt organisationsnämndens
mening för ändamålet tagas i anspråk erforderlig del av de utrymmen,
som vinnas genom de föreslagna tillbyggnaderna till den nuvarande läsesalsbyggnaden.
Enbart i entresolvåningarna utvinnes här en golvyta av
omkring 600 kvadratmeter. Ett lika stort tillskott erhålles i källarvåningen
under de tillbyggda delarna. Det synes organisationsnämnden skäligt, att
dessa utrymmen i första hand tagas i anspråk för bokmagasin, innan de
inredas till speciallokaler av den art, som biblioteksmyndigheterna föreslagit.
Att bär finnes plats för den blivande accessionen under en avsevärd tid
framåt, förefaller organisationsnämnden uppenbart. Ä andra sidan står organisationsnämnden
givetvis icke främmande för att det i en icke alltför
avlägsen framtid skall visa sig nödvändigt att vidtaga den av biblioteksmyndigheterna
förordade påbyggnaden, men nämnden räknar med att detta
i varje fall icke skall behöva ske inom de närmaste tio åren.
Vad slutligen beträffar själva tjänstelokalerna, äro även dessa för närvarande
trånga och mindre ändamålsenliga. Att en utökning och ändring av
dessa lokaler så småningom måste äga rum, håller organisationsnämnden
för sannolikt. Nämnden anser sig dock icke kunna föreslå, att någon omeller
tillbyggnadsåtgärd för ändamålet vidtages under den kommande tioårsperioden.
Att märka är därvid, att genom inredande av läsrum för tidskriftsstudium
i den ena av de föreslagna tillbyggnaderna till läsesalsbyggnaden
de nuvarande tidskriftsrummen, som ligga ovanpå låneexpeditionen, hilva
tillgängliga för det inre tjänstearbetet.
Av det anförda framgår, att organisationsnämnden visserligen anser, att
en utvidgning av biblioteksbyggnaden är nödvändig under den kommande
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
tioårsperioden men att densamma bör inskränkas till ett förlängande av läse
salsflygelu åt bägge håll i dennas nuvarande höjd. Den tillämnade dispositionen
av de tillbyggda delarna framgår likaledes av det sagda, därvid
särskilt är att märka, att vissa delar av tillbyggnaderna eventuellt böra åtminstone
tills vidare få användning som bokmagasin. På organisationsnämndens
föranstaltande hava å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå preliminära
ritningar uppgjorts till tillbyggnader av den nu nämnda storleken och
beskaffenheten. Företagna kostnadsberäkningar giva vid handen, att förslagets
utförande skulle belöpa sig till cirka 450,000 kronor.
Det ifrågavarande byggnadsarbetet bör enligt organisationsnämndens mening
komma till utförande under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937.
Kostnaderna synas böra lika fördelas å de båda budgetåren.
Över organisationsnämndens förslag hava yttranden avgivits av överbibliotekarien
och drätselnämnden vid universitetet i Uppsala samt den 29
december 1932 av byggnadsstyrelsen, varefter det större konsistoriet vid
universitetet till kanslersämbetet för rikets universitet överlämnat berörda
yttranden jämte tillhörande ritningar. Kanslersämbetet har den 7 januari
1933 utlåtit sig i ärendet.
Överbibliotekarien finner beklagligt, att organisationsnämnden funnit sig
böra så starkt beskära byggnadsprogrammet som ett uppskjutande av påbyggnaden
innebär, men framhåller att det enligt hans mening, ej minst med hänsyn
till biblioteksbyggnadens fortsatta utvidgning, är synnerligen tacknämligt,
att organisationsnämnden, när nu en beskäring av byggnadsförslaget ansetts
böra ifrågakomma, dock i första hand funnit en förlängning av läsesalsbyggnaden
vara att förorda och ej sökt lösningen efter andra linjer.
På de preliminära ritningar, som på organisationsnämndens föranstaltande
uppgjorts av byggnadsstyrelsens utredningsbyrå och varav ett exemplar bilagts
skrivelsen, har den nya läsesalen förlagts till den södra tillbyggnaden
och tidskriftsrum m. m. till den norra. Enligt min mening, säger överbibliotekarien,
torde vissa skäl, som sammanhänga med frågan om den fortsatta utbyggnaden,
kunna anföras för en omläggning härvidlag, vilken ju heller icke ur
byggnadsteknisk synpunkt vållar någon som helst svårighet. I den förlängning,
som kommer att inrymma tidskriftsrum m. m., alltså enligt mitt förslag den
södra, komma utholmen att framdeles erfordras på gaveln för en trappa
och en hiss, som visserligen ej torde behövas för närvarande men givetvis
bli absolut nödvändiga vid en påbyggnad. De avdelningar, som då bli förlagda
till de övre våningarna, måste nämligen här stå i förbindelse med
bottenvåningen och då väl även genom upptagande av en ytterport erhålla
möjligheter till direkta transporter utifrån. Huruvida för dessa framtida
behov några åtgärder redan nu kunna befinnas ur byggnadsteknisk synpunkt
nödvändiga eller önskvärda får sakkunskapen avgöra.
Nämnden har också accepterat tanken, att båda de tillbyggda partierna
skulle entresoleras. Här skulle också bibliotekets tjänstemän kunna få disponera
vissa utrymmen för sina vetenskapliga arbeten i ersättning för ett
nu disponerat rum i mezzaninovåningen ovanpå expeditionen, som torde
kunna behövas för tjänstearbetet. Vad åter angår den av organisationsnämnden
uttryckta tanken, att dessa entresolutrymmen också till viss del
skulle användas till bokmagasin, så torde denna möjlighet endast i helt
ringa omfattning låta sig genomföras och blott beträffande vissa samlingar.
o
Kungl. Maj.ts proposition Nr 67.
som mera sällan ifrågakomma till utlåning, så t. ex. vissa duplettsamlingar,
antikvariska kataloger oell liknande. Ty då all kommunikation med dessa
delar av byggnaden måste gå över läsesalen, torde det få anses nödvändigt
att i görligaste mån begränsa den trafik, som skulle förorsakas av en mera
trägen utlåning. Däremot är det självfallet att dessa lokaler under de omändringar,
som skola företagas i den nuvarande byggnaden, måste provisoriskt
tas i anspråk för att hysa delar av bokbeståndet; på den grund torde
den närmare utformningen av rumsindelning och inredning måhända ej
behöva ske omedelbart.
De källarutrymmen, som utvinnas under de båda nya tillbyggnaderna,
böra i likhet med källaren under den nuvarande läsesalsbyggnaden avses
för tidning ssamlingen d. v. s. den del därav, som innehåller den mest efterfrågade
tidningslitteraturen (huvudstads- och Uppsala-tidningarna, de viktigaste
landsortstidningarna m. m.); denna samling är nämligen i hög grad i
behov av utvidgade lokaler. Och man har säkerligen icke att räkna med,
att här — som organisationsnämnden eventuellt ifrågasätter -— skulle bli
någon plats övrig också för magasinering av delar av bokbeståndet. Möjligen
kan tänkas att en del utrymmen skulle kunna avses för bibliotekets
numera synnerligen omfattande lager av bytestryck. För dettas förvaring
skulle ju en byggnad, sådan som biblioteksledningen föreslagit, ha skänkt
förträffliga vindsutrymmen, men det nu föreliggande förslaget ger ju ingenting
av dylikt. Och varje årstillskott av akademiskt tryck, av lärda sällskaps
publikationer, tidskrifter och annat mer, som biblioteket förfogar
över och som lägges i lager, sedan den ordinarie distributionen skett, kräver
avsevärda utrymmen, så mycket mer som här en minutiös ordning är
nödvändig.
Vad emellertid angår förvaringen av den snabbt tillväxande tidningssamlingen
är detta ett spörsmål, som ingalunda kan anses löst för någon mera
avsevärd tid framåt genom här berörda åtgärder. Den vida övervägande
delen därav förvaras som bekant i Uppsala slott; de härför upplåtna lokalerna
äro emellertid i första hand reserverade för landsarkivets behov och
torde ej få disponeras längre än i bästa fall till framemot år 1940. Här
skymtar alltså för biblioteket en lokalfråga av omfattande natur, som därtill
torde kunna aktualiseras redan före nyss angivna tidpunkt. Den av mig
framkastade tanken, att man under de förlängda partierna av läsesalsbyggnaden
eventuellt skulle kunna anordna källare av betydligt större djup än
den nuvarande tidningskällarens, beröres ej i organisationsnämndens förslag.
Det är också möjligt att terrängen är alltför vattensjuk för att medgiva
detta — redan på nuvarande källarnivå har det mött svårigheter att hålla
vattnet borta från en av hisstrummorna. Det torde på den grund böra undersökas,
om ej i samband med grundgrävningen vissa dräneringsarbeten
borde företagas.
I endera av de nya delarna av källarvåningen, vilka genom trappor bli
lätt tillgängliga från bottenvåningen, torde möjligen även böra anordnas
arbetsplatser för studiet av tidningar. (För närvarande äro sådana anordnade
i själva låneexpeditionen, vilket givetvis får räknas som en nödfallsutväg).
Närheten till tidningsmagasinen skulle i så fall förenkla transporten av de
gemenligen skrymmande och svårhanterliga tidningsvolymerna och minska
den slitning, för vilken dessa därvid utsättas. För byggnadsarbetet bar en
sådan anordning knappast någon annan betydelse än den, att det vid
grundläggningen får tillses, att fönster av lämpliga dimensioner upptagas i
stenfoten.
6
Kungl. May.ts proposition Nr 67.
Vad vidare angår det viktiga spörsmålet om ökade utrymmen för samlingarna,
vilket ju redan under en följd av år gjort sig allt starkare påmint
och påfordrat varjehanda åtgärder av mer eller mindre provisorisk natur,
så har organisationsnämnden ansett, att lösningen till väsentlig del bör och
kan sökas inom den nuvarande byggnaden. Att utrymmena här icke äro
rationellt tillvaratagna har mer än en gång framhållits av biblioteksledningen,
som bland annat betonat, att lokalerna i denna för omkring 100 år
sedan tillkomna byggnad till åtskillig del kunna karaktäriseras som en
kombination av bokmagasin och arbetsrum, en kombination, som förklarligt
nog varken i ena eller andra avseendet kan helt tillfredsställa nutida
fordringar. Befintliga utrymmen i golvplanet ha numera också på många
håll utnyttjats för inplacering av nya hyllor, och sådana ha jämväl i viss
utsträckning anbringats på järngallerierna. Organisationsnämnden har emellertid
upptagit ett uppslag, som framkom vid det besök några av nämndens
medlemmar gjorde i biblioteket i mars 1932, nämligen att man skulle igenlägga
de dageröppningar, som nu förefinnas på många håll i entresolbjälklagen
eller kanske rättare sagt i de av järnplåt bestående gallerier, som i
två övre skikt avdela vissa salar i huvudvåningarna. Som nämnden framhåller,
är detta i första hand en fråga om huruvida byggnadens konstruktion
tål vid den ytterligare påfrestning, som en dylik överbyggnad skulle
innebära med den starka koncentration av bokbeståndet, som därigenom
mö.l''iggöres. En undersökning av denna fråga har numera kunnat verkställas.
Utredningen är icke slutförd, men om dess resultat har preliminärt
meddelats, att det står utom allt tvivel, att de ifrågavarande åtgärderna äro
möjliga att genomföra, ehuru därför komma att erfordras vissa förstärkningsarbeten.
Under sådana förhållanden stå, som också organisationsnämnden med fog
betonat, stora utvecklingsmöjligheter till buds. De delar av byggnaden,
som skulle komma att genomgå denna ganska genomgripande omdaning,
äro först och främst de tre salarna i våningen 2 trappor upp i huvudbyggnaden,
vidare mittpartiet (den s. k. acta-salen) i våningen 1 trappa upp
samt av flygelbyggnaden (det forna trapphuset med dess förlängning) i varje
fall det övre partiet (2 trappor upp). Då det föreliggande förslaget ger så
föga av lokaler för det inre tjänstearbetet, torde man med tiden få räkna
med att förlägga en del sådana till rummen 1 trappa upp i flygelbyggnaden,
vilka ju befinna sig i ett relativt gynnsamt läge i förhållande till expeditionen.
Här torde alltså en överbyggnad av gallerierna knappast böra
förekomma, utan man har ur utrymmessynpunkt snarare att räkna med avgång
av åtskilligt där befintligt utrymme för samlingarna. Hur pass mycket
nytt utrymme de på överbyggnaderna insatta nya hyllorna skulle komma
att ge, därpå är jag ej för närvarande i tillfälle att ge någon exakt uppgift,
men en överslagskalkyl synes ge vid handen att man bör kunna räkna
med åtminstone inemot 7,000 hyllmeter. Det vore emellertid alldeles felaktigt
att utan vidare anse denna siffra liktydig med ett utrymme för 11
ä 12 års accession, om man nu, då årsaccessionen redan för vissa år uppgått
till 540 och 560 meter, för framtiden skulle anse sig böra räkna med
en genomsnittssiffra av 600 meter per år. Det får nämligen först och
främst ihågkommas, att en mängd nu nyttjade hyllor, utplacerade på gallerierna,
genom de planerade åtgärderna bli obrukbara, att vidare hyllor på
golvplanen, som nu befinnas vara för höga, måste skäras ned o. s. v.; sammanlagt
innebär redan detta en avgång på åtskilliga hundra meter. Vansk
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
ligare är att ange, till vilket omfång de bokmassor böra taxeras, som nu
till förfång för expedieringen äro sammanpackade i dubbla rader eller anbringade
på golv, på bord, i fönsternischer m. m. eller provisoriskt behållna
i arbetslokalerna i avbidan på möjlighet till inplacering å vederbörande
avdelning o. s. v., för att icke tala örn de ännu obehandlade bokmassor,
som ligga magasinerade på vindar och i källare. Att det här emellertid
rör sig örn mängder motsvarande flera års accession kan man utan
vidare taga för avgjort. Att vidare behovet av nya arbetslokaler kan komma
att medföra inskränkning i redan förefintliga utrymmen för samlingarna
har nyss antytts; enbart för de nämnda lokalerna i flygelbyggnaden skulle
detta gälla omkring 1,700 meter, därest de helt skulle behöva tas i anspråk.
Att få befria en av salarna i våningen 1 trappa upp från där anbringade
tvärhyllor för att kunna använda densamma till sammanträden för bibliotekssammanslutningar,
föredrag vid bibliotekskurser, eventuellt även seminarieövningar
och liknande har länge för mig framstått som ett önskemål;
därför skulle erfordras en utflyttning örn cirka 370 hyllmeter till annat håll.
Det får slutligen ihågkommas, att vid slika utrymmesberäkningar åtskilliga
oförutsedda faktorer alltid kunna spela in, t. ex. extraordinära accessioner
i form av donationer eller depositioner av större omfattning och liknande.
För min del måste jag alltså ställa mig i hög grad tveksam i fråga om
den uppfattning, som organisationsnämnden ger tillkänna, att de av nämnden
föreslagna förändringarna i den nuvarande byggnaden skulle medföra,
att påbyggnaden på läsesalsbyggnaden ej skulle behöva ske inom de närmaste
tio åren. Men även med min betydligt mindre optimistiska ståndpunkt
vill jag gärna erkänna, att de resultat, som på den av organisationsnämnden
anvisade vägen tydligen måste stå att vinna, äro märkliga och
värdefulla, särskilt i betraktande av att de av allt att döma torde kunna
ernås för relativt låga kostnader. Några beräkningar föreligga emellertid
förklarligt nog icke ännu men böra givetvis med det första utföras. Att
omändringen också kommer att medföra fördelar för driften genom den
större koncentration av bokbeståndet, som därigenom möjliggöres, förbiser
jag icke.
Ett villkor måste emellertid uppställas som oeftergivligt för att denna
plan överhuvud skall kunna genomföras, nämligen att elektrisk belysning
inledes i fullt tillräcklig utsträckning i samlingarna. Enligt min mening bör
denna elektriska installation gälla även de samlingar, som ej komma att beröras
av galleriernas överbyggnad, alltså bland annat salarna i våningen 1
trappa upp. I dessa är det ju nödvändigt att använda höga stegar, vilka
— såsom flera olyckstillbud visat — ingalunda i och för sig äro ofarliga.
Örn man därtill vid deras nyttjande också skall medföra en handlykta, försvårar
detta ju manövreringen i hög grad och ökar riskerna. Aven handskriftsavdelningen,
visningssalen m. m. anser jag här böra medtagas. En
utredning och kostnadsberäkning bör även på denna punkt företagas ju förr
dess hellre.
Vad slutligen angår de två institutioner, åt vilka lokaler upplåtits inom
universitetsbiblioteket, landsmålsarkivet och ortnamnsarkivet, så har organisationsnämnden
för tillgodoseende av deras behov av ökade utrymmen ej kunnat
finna någon annan lösning än att de skulle förflyttas till lokaler på annat
håll. Organisationsnämnden tänker härvid i första hand på de lokaler
i gamla kemikum, som skulle bli lediga, därest den av nämnden förordade
nybyggnaden för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna kom
-
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
mer till stånd, vilket enligt nämndens tablå s. 78 skulle komma att ske under
budgetåren 1939/40 och 1940/41. Då det vill synas som om nämnden
räknade med att denna ifrågasatta utflyttning skulle för biblioteket innebära
en så betydande lättnad, att detta skulle i viss mån rent av influera på tidpunkten
för den blivande påbyggnaden på läsesalsbyggnaden, vilken alltså
även av det skälet skulle kunna uppskjutas, så viii jag påpeka, att detta
icke kan anses vara fallet. De av landsmålsarkivet disponerade lokalerna
äro visserligen önskvärda för en utvidgning av kart- och planschsamlingen
och äro möjligen även användbara som tjänsterum, men för frågan örn boksamlingens
tillväxt ha de så gott som ingen betydelse. Och det åt ortnamnsarkivet
upplåtna gavelrummet representerar ett hyllutrymme av något över
100 meter d. v. s. motsvarande något mer än två månaders accession.
Att förläggningen till biblioteket för ifrågavarande institutioner, deras personal
och deras forskarpublik är av det allra största värde står utom allt
tvivel och har för mig med synnerlig styrka framhållits av de två institutionernas
chefer, professorerna H. Geijer och J. Sahlgren, med vilka jag
haft tillfälle att överlägga rörande det föreliggande förslaget i dem vidkommande
delar. Professor Geijer har också erinrat örn att det, när landsmålsarkivet
inrättades/ betraktades som en avgjord förutsättning, att det skulle
förläggas till universitetsbiblioteket, varför också i planen för bibliotekets
då pågående ombyggnad två rum beräknades för dess arkiv, det ena i förening
med den dåvarande ortnamnskommitténs samlingar. I detta sammanhang
har professor Geijer också framhållit den viktiga sjmpunkten, att
det förhållandet, att landsmålssamlingarna skulle förvaras på biblioteket, veterligt
spelat en ej oväsentlig roll, när vissa enskilda samlingar överlämnats
till arkivet. I de bestämmelser för landsmålsarkivets verksamhet, som meddelades
genom kungl, brevet den 23 augusti 1913, föreskrevs också, att de
samlingar, som genom folkmålsundersökningen åstadkommas, ävensom samlingar,
som kunde komma att överlämnas till undersökningens ledning, skulle
förvaras på universitetsbiblioteket och där hållas för vetenskaplig forskning
tillgängliga. Och denna bestämmelse gäller allt fortfarande.
För verksamheten inom arkivet har den nära förbindelsen med universitetsbiblioteket
givetvis varit av synnerligen stor betydelse. Härigenom har
erhållits lokal i en byggnad, som erbjuder en trygghet mot eldfara, vartill
motsvarighet väl knappast finnes i Uppsala. Vidare har en del vaktmästarhjälp,
städning, lyse och värme erhållits utan kostnad för arkivet. Huruvida
förmåner av detta slag vid en förflyttning skulle kunna erhållas kostnadsfritt
förefaller ju problematiskt, vilket väl också får anses gälla om utsikterna
att härför erhålla anslag. Förmånen av trygghet för samlingarna
är i varje fall av den art, att den ej kan ersättas vid förläggning till annan
lokal.
Av än större betydelse är emellertid enligt professor Geijers mening det
förhållandet, att förläggningen till biblioteket möjliggör att jämsides begagna
arkivets och bibliotekets samlingar. Och det är härvid att märka, att intet
bibliotek i riket innehåller äldre samlingar rörande folkspråk och folktraditioner,
som ha lika stor betydelse för nutidens arbete på dessa forskningsområden
som Uppsalabibliotekets. Härtill kommer betydelsen för arkivets
personal och medarbetare att ha tillgång till bibliotekets boksamling på ett
sätt och i en utsträckning, som vore otänkbar vid förläggning till annan
lokal. I bibliotekets läsesal finnas ju lexikaliska arbeten, tidskrifter, annan
uppslagslitteratur och även specialarbeten sådana som språkatlaser, vilka vid
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
arkivets arbeten esomoftast behöva anlitas men vilkas anskaffande för arkivet
under alla förhållanden torde bli en oöverkomlig sak. Ytterligare kan
anföras, att möjligheten för arkivet att stå i kontakt med de studenter, som
för arkivets räkning utföra upptecknings- och andra arbeten och som förmedla
arkivets förbindelser med personer i deras hemorter, är ofantligt mycket
större genom förläggningen till biblioteket än den skulle vara vid isolering
i annan lokal. Då vidare delar av arkivets samlingar ständigt äro under
begagnande av personer, som arbeta på bibliotekets läsesal, ofta nog
för långliga tider, är det av största vikt, att de ändock kunna vara lätt tillgängliga
för de arbeten, som pågå inom arkivet. En förflyttning till annan
lokal skulle ju omöjliggöra detta utan avsevärd tidsförlust. Professor
Geijer måste på anförda grunder anse, att en förflyttning skulle för arkivet
medföra kännbara olägenheter och bliva hinderlig såväl för arkivets arbeten
som för dem, vilka vilja använda samlingarna, och därigenom verka tyngande
på hela verksamheten.
I mångt och mycket analoga synpunkter anlägger professor Sahlgren, i
det att han bland annat framhåller, att ej heller ortnamnsarkivet har möjligheter
att skaffa sig ett handbibliotek jämförligt med det som står till
buds å biblioteket, liksom ej heller en motsvarande samling av det för ortnamnsforskningen
så viktiga kartmaterialet. Ortnamnsarkivet, som ofta har
att besvara remisser från ämbetsverk och myndigheter, behöver utan tidsutdräkt
tillgång till dylikt material ävensom till officiella publikationer m. m.
Aven här skulle en förflyttning medföra onödig omgång såväl för ortnamnsarkivets
personal som för besökande forskare.
Att dessa synpunkter måste tillmätas betydelse lärer icke kunna förnekas.
Och även om det kan anses, att fördelarna av den nuvarande förbindelsen
med biblioteket i första hand äro förhanden för de båda arkivinstitutionerna,
så står det dock också fast, att den i stor utsträckning länder den forskarpublik
till båtnad, som är gemensam för biblioteket och dem, och vars arbete
det direkt tillhör biblioteket att i görlig mån underlätta. Det är också värt
att uppmärksamma, att det är en ganska vanlig företeelse, att institutioner
av denna natur inrymmas i bibliotekens byggnader. Så är t. ex. i Köpenhamn
Dansk Folkemindesamling förlagd till Det Kongelige Bibliotek och
motsvarande norska institution inrymd i Universitetsbiblioteket i Oslo, som
också i sitt under partiellt utförande varande utvidgningsprojekt reserverat
lokaler för ett ordboksföretag, en ortnamnsundersökning m. m.
Emellertid är det ju påtagligt, att något definitivt ställningstagande till
förflyttningsfrågan ej för närvarande är av nöden, då den ju ej heller enligt
organisationsnämndens förslag skulle bli aktuell förrän örn vid pass ett
tiotal år, d. v. s. vid en tidpunkt, då det väl kan antagas, att frågan om
läsesalsbyggnadens uppförande i full höjd åter står på dagordningen. Emellertid
är det att förutse, att den långa väntetid, som sålunda under alla
förhållanden förestår för de två arkivinstitutionerna, måste bli högeligen
prövande och bekymmersam.
Därest emellertid de ifrågavarande lokalerna i gamla kemikum sålunda
eventuellt icke skulle komma att behöva tagas i anspråk för landsmålsarkivet
och ortnamnsarkivet, så ber jag att få taga fasta på den möjlighet,
som organisationsnämnden påpekat att dessa liksom eventuellt även andra
utrymmen i nämnda byggnad skulle kunna ställas till förfogande för universitetsbiblioteket,
som med all säkerhet har god användning för desamma.
f samband med de omfattande omändringar, som biblioteksbyggnaden nu
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
synes komma att undergå, synes det vara all anledning att genomföra varjehanda
smärre förändringar i den nuvarande byggnaden, som länge befunnits
önskvärda. Det gäller t. ex. ventilationen och belysningen i läsesalen, som
behöva förbättras, vidare armaturen i tjänstelokalerna, den vakthavandes
plats i läsesalen, som bör flyttas från absiden till innerväggen mot expeditionen,
i vilken vägg en öppning (med lucka) bör upptas för förenkling av
bokexpedieringen m. m. En närmare utredning rörande dessa önskvärda
förbättringar bör ske i samband med de övriga utredningar och kostnadsberäkningar,
som ju erfordras. Samtliga dessa böra föreligga så pass snart,
att framställning örn anslag kan göras till 1934 års riksdag samtidigt med
hemställan om den andra hälften av byggnadsanslaget.
Vad åter angår de kostnadsberäkningar, som utförts inom byggnadsstyrelsen,
så gälla de enbart de båda tillbyggnaderna till läsesalsbyggnaden
med därav föranledda ändringsarbeten jämte ledningar för värme, belysning,
avlopp m. m., men däremot icke hyllinredning, möbler, mattor och liknande,
som alltså tillkomma. Örn kalkylerna, som ju uppgjorts av experter, kan
jag så mycket mindre yttra mig som jag endast haft tillfälle att ta del av
de olika posternas slutsummor.
Jag har här framlagt min uppfattning om det föreliggande förslaget, och
jag har ansett mig tämligen ingående böra påpeka, att detsamma ingalunda
tillgodoser alla de önskemål, som frågan örn bibliotekets utvidgningsbehov
innesluter. Men som ett faktum av avgörande betydelse framstår, att förslaget
dels löser den viktiga frågan örn utökade lokaler för allmänheten,
dels med förhållandevis enkla medel bereder nya möjligheter för bokbeståndets
förvaring för åtskilliga år framåt. Då förslaget vidare innebär den
etapp i biblioteksbyggnadens naturliga utvidgning, som under alla förhållanden
bör bli den första, anser jag, att förslaget bör tacksamt accepteras
och tillstyrkas.
Då det här vidare är fråga om behov och önskemål, som nu redan under
en följd av år gjort sig allt starkare gällande och vilkas snara tillgodoseende
måste anses som en angelägenhet av synnerlig vikt för det vid universitetet
bedrivna forsknings-, undervisnings- och studiearbetet, får jag härmed hemställa
örn avlåtande av proposition till 1933 års riksdag om beviljande av
ett anslag av 450,000 kronor till en tillbyggnad till universitetsbiblioteket i
huvudsaklig överensstämmelse med organisationsnämndens förslag, att för
budgetåret 1933/1934 utgå med halva beloppet eller 225,000 kronor.
1Byggnadsstyrelsens yttrande har följande lydelse:]
Den av organisationsnämnden föreslagna lösningen att för den närmaste
tioårsperioden råda bot på den trångboddhet, som förefinnes inom biblioteksbyggnaden,
i första hand inom de för allmänheten avsedda lokalerna, genom
en förlängning av läsesalsbyggnaden åt norr och söder synes byggnadsstyrelsen
välbetänkt särskilt med hänsyn till att de föreslagna åtgärderna ingå
som ett led i den generalplan, som föreligger för universitetsbibliotekets
framtida utvidgningar.
Vad detaljutformningen av de föreslagna tillbyggnaderna beträffar har
styrelsen nu företagit den omgruppering av lokalerna, vilken överbibliotekarien
i sitt yttrande framhåller såsom önskvärd. Beträffande den framtida
trappan och hissen i den södra gaveln äro inga sådana åtgärder nödvändiga,
vilka skulle öka de beräknade kostnaderna. Vid de definitiva ritningarnas
upprättande bör dock givetvis hänsyn tagas till att sådana anordningar vid
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
11
tagas vid utförandet av tillbyggnaderna, att i framtiden nödvändiga arbeten
ej behöva fördyras.
Överbibliotekariens farhågor beträffande tillräckligheten av den föreslagna
utökningen av tidningssamlingen synas styrelsen väl grundade, men styrelsen
anser sig ej kunna tillstyrka byggandet av en källarvåning utöver
den redan föreslagna på grund av dels de stora kostnader detta skulle medföra,
bland annat, med hänsyn till grundvattenförhållandena, dels att vid
en framtida utbyggnad av övriga i generalplanen projekterade flyglar givetvis
källarutrymmena i dessa flyglar kunna apteras till tidningsmagasin.
Arbetsplatser för studier av tidningar kunna i enlighet med vad överbibliotekarien
föreslagit anordnas i de nya souterrainlokalerna. Ur hygienisk
synpunkt är anordningen kanske ej att rekommendera, men torde med hänsyn
till den jämförelsevis korta tid allmänheten vistas i dessa lokaler kunna
godtagas. För att erhålla bättre dagsbelysning i dessa lokaler hava fönsterytorna
utökats.
Beträffande spörsmålet örn ökade utrymmen för samlingarna finner byggnadsstyrelsen,
att den av organisationsnämnden föreslagna anordningen att
övertäcka de befintliga golvöppningarna i bokmagasinens entresolbjälklag
för att bereda plats för ytterligare hyllinredning är synnerligen välbetänkt.
Den av överbibliotekarien omtalade undersökningen av byggnadens konstruktion
och stabilitet är ännu ej i detalj slutförd, men styrelsen kan konstatera,
att den föreslagna åtgärden väl låter sig genomföra och till en avsevärt
mindre kostnad än en nybyggnad för ändamålet i fråga. Förutsättningen
härför är emellertid, som överbibliotekarien framhåller, att elektrisk belysning
inledes i lokalerna i tillräcklig utsträckning, vilken åtgärd även ur
andra synpunkter måste anses önskvärd. Då emellertid den nu föreslagna
tillbyggnadens storlek och utformning ej är beroende av spörsmålet örn en
framtida utökning av utrymmet för samlingarna, anser byggnadsstyrelsen
det icke vara nödvändigt att nu framlägga närmare detaljsiffror angående
kostnaderna för dessa framtidsåtgärder för att kunna taga ställning till den
av organisationsnämnden förordade utbyggnaden.
Vidkommande den ifrågasatta förflyttningen av landsmåls- och ortnamnsarkivet
vill byggnadsstyrelsen understryka överbibliotekariens uttalande, att
något ställningstagande till denna fråga för närvarande ej är av nöden, då
frågan torde bliva aktuell först örn ett tiotal år. Detta gäller även samlingarna
av engelskt ortuamnsarkiv.
Sedan grandundersökning verkställts på platsen, har styrelsen låtit utarbeta
en förnyad kostnadsberäkning. Kostnaderna fördela sig sålunda:
Byggnadsarbeten, tillbyggnader.........
D:o , förändringsarbeten .....
Planerings- och planteringsarbeten.......
Värme-, vatten- och sanitära installationer .
Elektriska ledningar................
Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter
335,000
18,000
7,000
35.000
10.000
45.000
Summa kronor 450,000
Av de ändringar i den nuvarande byggnaden, vilka överbibliotekarien
vidrör i sin skrivelse, äro i nyssnämnda kostnader inberäknade kostnader
för förbättrad ventilation i läsesalen, flyttning av vakthavandens plats därstädes
samt upptagande av en öppning i innerväggen mot expeditionen.
Departe
mentschefen.
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
Däremot äro ej inräknade kostnader för belysningsarmatur, hyllinredning,
möbler ra. m.
Mot den av organisation snämnden föreslagna uppdelningen av de beräknade
byggnadskostnaderna på två budgetår har byggnadsstyrelsen intet att
erinra, men vill i detta sammanhang anföra, att vissa fördelar skulle kunna
ernås, om anslaget beviljades i sin helhet för ett budgetår. Byggnadsföretaget
är nämligen ej större än att det väl låter sig genomföras under loppet
av ett budgetår, och härigenom skulle vissa besparingar kunna göras, om
de båda tillbyggnaderna samtidigt kunde utbjudas på entreprenad. Härtill
kommer, att det givetvis ur bibliotekets egen arbetssynpunkt vore en lättnad,
om byggnadsarbetena kunde koncentreras till en kortare tidsperiod.
Med överlämnande av de förändrade ritningarna samt med återställande
av överbibliotekariens ovanberörda skrivelse får byggnadsstyrelsen för sin
del tillstyrka avlåtande av framställning om beviljande av ett anslag av
450,000 kronor för tillbyggnad av universitetsbiblioteket i huvudsaklig överensstämmelse
med det av styrelsen utarbetade ritningsförslaget.
Drätselnämnden har tillstyrkt överbibliotekariens hemställan samt förklarat,
att drätselnämnden på grund av den inom byggnadsstyrelsen i ärendet företagna
kostnadsutredningen intet hade att erinra beträffande det för byggnadsföretaget
begärda beloppets storlek.
Det större konsistoriet har i enlighet med överbibliotekariens av drätselnämnden
tillstyrkta förslag hemställt om utverkande av proposition till 1933
års riksdag om beviljande av ett anslag å 450,000 kronor för utförande i
huvudsaklig överensstämmelse med organisationsnämndens förslag och vid
konsistoriets skrivelse fogade ritningar av en tillbyggnad till universitetsbiblioteket
samt att för budgetåret 1933/1934 måtte av nämnda anslag beviljas
halva beloppet eller 225,000 kronor.
Universitetskanslern har hemställt om avlåtande till riksdagen av proposition
i överensstämmelse med konsistoriets förslag men därvid, i anslutning
till av överbibliotekarien framförda synpunkter och under åberopande av
vad byggnadsstyrelsen anfört, framhållit önskvärdheten av att byggnadsarbetet,
om möjligt, koncentrerades till ett år.
I den av 1929 års riksdag begärda utredningen rörande den ordning, i
vilken det vid Uppsala universitet föreliggande byggnadsbehovet lämpligen
borde tillgodoses, upptog det större akademiska konsistoriet tillbyggnad till
universitetsbiblioteket bland de byggnadskrav, som i en nära framtid borde
tillgodoses. Statens organisationsnämnds förslag om utvidgning av biblioteket
har nu livligt förordats av universitetsmyndigheterna, som tillstyrkt
ett omedelbart vidtagande av de av nämnden ifrågasatta åtgärderna. Såsom
framgår av överbibliotekariens yttrande, innebär nämndens förslag visserligen
en väsentlig nedskärning av den ursprungligen beräknade första etappen
av bibliotekets tillbyggnad men tillgodoser dock behovet av utvidgning av
de för allmänheten avsedda lokalerna på det bästa sätt, som överbibliotekarien
för närvarande anser stå till buds. På de av överbibliotekarien anförda
skäl vill jag tillstyrka avlåtande av proposition redan till 1933 års riksdag
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.
om beviljande av för ändamålet erforderligt belopp, 450,000 kronor. Med
hänsyn såväl till vad överbibliotekarien anfört i fråga örn de med byggnadsarbeten
i ett bibliotek förknippade svårigheterna som ock till byggnadsstyrelsens
uttalande, att ifrågavarande byggnadsföretag väl låter sig genomföras
under loppet av ett budgetår och att härigenom vissa besparingar skulle
kunna göras, anser jag i likhet med universitetskanslern, att arbetet bör
koncentreras till ett år och att sålunda anslaget i sin helhet bör beviljas att
utgå under nästkommande budgetår. Jag har intet att erinra i fråga om
de framlagda kostnadsberäkningarna. I den mån besparingar kommer att
göras genom byggnadsarbetenas koncentrerande till ett år, torde dessa i
första rum bör komma till användning för belysningsarmatur, hyllinredning,
möbler m. m., för vilka ändamål medel icke äro inräknade i den angivna
totalsumman.
Såsom jag redan nämnt, har beloppet upptagits såsom beräknat reservationsanslag
för nästkommande budgetår bland utgifter för kapitalökning
under rubriken »Fonden för förlag till statsverket».
Det bör ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida med hänsyn till
rådande arbetslöshet, närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra
föreskrivas.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för
kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag till statsverket»
anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 450,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
I. A. Hedenlund.