Kungl. Majlis proposition nr 62.
1
Nr 62.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående tilläggspension
åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms
slott den 20 januari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen under punkterna l:o)—5:o) hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna
frågor örn tilläggspension, att utgå å allmänna indragningsstaten,
åt i det följande angivna, i statens tjänst anställda personer och anför
därvid:
1:0.
F. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala Johan Axel Boman. Av
handlingarna i ärendet inhämtas, att Boman, som är född den 25 juni
1860, tjänstgjort i prästerlig befattning eller såsom lärare under följande
tider, nämligen
Bihang till riksdagens protokoll 19.13. 1 sami. Nr 62.
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
2
1 juni—31 december 1894 ................
1 januari 1895—27 augusti 1899 ....
28 augusti 1899—20 augusti 1900 ....
läsåret 1899/1900 ................................
1 juni—31 augusti 1900....................
20 januari—20 december 1901, åren
1902 och 1903, 1 april 1904—31
mars 1905 och 1 januari 1918 —
30 juni 1925 ....................................
vårterminen 1903 och 1 september
1903—30 juni 1925 ......................
10 juli 1925—30 april 1926
1 maj 1926—31 oktober 1928
såsom pastorsadjunkt i Sundsvall,
» sjömanspastor i Bordeaux,
» pastorsadjunkt i Sundsvall,
» extra lärare vid Sundsvalls
högre allmänna läroverk,
» predikant vid kronohäktet i
Sundsvall,
» predikant vid straffängelset
(länsfängelset) i Uppsala,
» lärare vid folkskoleseminariet
i Uppsala med undervisningsskyldighet
huvudsakligen
i kristendom (ordinarie
adjunkt 1 maj 1904—31
december 1918 och ordinarie
lektor från och med
den 1 januari 1919),
» vice komminister i Myssjö,
» ordinarie komminister i Myssjö.
Genom beslut den 19 mars 1925 har statskontoret förklarat Boman berättigad
att från och med månaden näst efter den, vari avgång från lektorsbefattningen
efter den 25 juni 1925 uppnådda 65 levnadsår komme att
äga rum, under sin återstående livstid åtnjuta avkortad pension, att utgå
enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag, till belopp av 3,630
kronor för år, motsvarande 26/s3 av det för honom gällande pensionsunderlaget,
4,600 kronor. Därvid har Boman utöver den tid, varunder han tjänstgjort
såsom lärare vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium, såsom
tjänstår tillgodoräknats den tid, varunder han, utan att samtidigt innehava
sådan lärarbefattning, uppehållit tjänst såsom predikant vid kronohäktet
i Sundsvall och straffängelset (länsfängelset) i Uppsala. Därjämte
har av förbiseende i tjänstetiden inräknats även den tid av sju månader,
varunder Boman under år 1894 tjänstgjort såsom pastorsadjunkt i Sundsvall.
Efter frånräknande av sistnämnda tid utgör, såvitt handlingarna
giva vid handen, den tid, Boman författningsenligt ägt tillgodoräkna sig
för pension såsom lektor, 25 år 5 månader.
I en till Kungl. Majit ställd, den 3 december 1931 dagtecknad skrift,
vilken ingivits till domkapitlet i Härnösand och av domkapitlet med eget
utlåtande överlämnats till Kungl. Majit, har Boman anhållit att komma
i åtnjutande av emeritilön på grund av sin tjänstgöring såsom präst
eller, därest detta icke kunde bifallas, att utöver den honom tillerkända
avkortade pensionen komma i åtnjutande av tilläggspension, grundad på
tillgodoräknande av tid för prästerlig tjänstgöring.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
Statskontoret bär anfört i huvudsak följande:
Bomans prästerliga tjänstgöring hade, i den mån den icke redan tillgodoräknats
honom vid bestämmande av lektorspensionen, till huvudsaklig
del sammanfallit i tiden med hans lärarverksamhet, och denna del
kunde givetvis icke ånyo räknas honom till godo för pension i lektorstjänsten.
Icke heller syntes den prästerliga tjänstgöring, som han fullgjort
efter det han med pension avgått från lektorstjänsten, kunna grundlägga
någon tjänstårsberäkning för tillägg till lektorspensionen. Därutöver
kunde han emellertid åberopa tjänstgöringen såsom sjömanspastor
i Bordeaux under tiden 1 januari 1895—27 augusti 1899. Då denna tjänstgöring,
som visserligen enligt vad från skolöverstyrelsen införskaffad utredning
gåve vid handen icke utövats under anställning i statstjänst och
alltså icke syntes kunna utan vidare tillgodoräknas sökanden såsom tjänstår
för pension enligt bestämmelserna i den civila pensionslagen, emellertid
finge anses hava varit av allmännyttig beskaffenhet och säkerligen
också varit av betydelse för sökandens senare lärarverksamhet, syntes
med stöd av vad som linder senare åren förekommit i fråga örn tilläggspension
åt läroverkslärare två tredjedelar av denna tjänstetid kunna läggas
till grund för beredande av dylik förmån åt sökanden.
Örn tilläggspension i anledning av förevarande ansökning komme att
beredas Boman, syntes i sammanhang därmed rättelse böra vidtagas av
den oriktighet, som ägt runi vid bestämmande av den Boman författningsenligt
tillkommande pensionen och vilken bestått däri, att Bomans tjänstgöring
under 7 månader under år 1894 såsom pastorsadjunkt i Sundsvall
tillgodoräknats honom. I enlighet härmed borde sammanlagda tjänstetiden
för Boman beräknas till 28 år och tilläggspensionen utgöra 280
kronor (2s/s3 X 4,600 — 3,630). I detta liksom i tidigare liknande fall syntes
pension och tilläggspension böra betraktas såsom en enda pensionsförmån
och vederbörande därför berättigas att å sammanlagda beloppet
åtnjuta förhöjning enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Tilläggspension hade plägat få åtnjutas från samma tidpunkt, då den
författningsenligt grundade pensionen börjat utgå. I nu förevarande fall
syntes emellertid knappast lämpligt att låta tilläggspensionen få åtnjutas
ända från den 1 juli 1925. Sökanden hade ju nämligen under en del
av denna mellantid innehaft ordinarie prästerlig beställning. Enligt
statskontorets mening borde tilläggspensionen i detta fall utgå först från
ingången av år 1932 eller alltså från och med månaden näst efter den, då
sökandens framställning inkommit till vederbörande myndighet.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med avstyrkande av Bomans
ansökning, i vad den avser erhållande av emeritilön såsom präst,
har statskontoret hemställt, att Boman måtte från och med den 1 januari
1932 komma i åtnjutande av en tilläggspension a allmänna indragningss
ta ten till belopp av 280 kronor årligen, med rätt att ä sammanlagda
pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Statskontoret har vid sitt utlåtande fogat från skolöverstyrelsen inhämtat
yttrande, däri anförts, att överstyrelsen för sin del gärna såge, att
den av Boman gjorda framställningen bifölles på så sätt, att Boman
med hänsyn till sin prästerliga tjänstgöring erhölle skäligt tillskott till
den honom tillerkända avkortade pensionen.
4
Kungl. Majrts proposition nr 62.
Departements
chefen.
Kammarkollegiet Ilar avgivit infordrat utlåtande över den av Boman
gjorda ansökningen, i vad densamma avser beviljande åt Boman av emeritilön,
och därvid hemställt örn avslag å ansökningen i denna del.
Efter att i ärendet hava samrått med chefen för ecklesiastikdepartementet
finner jag, i likhet med statskontoret och kammarkollegiet, Bomans
ansökning örn erhållande av emeritilön såsom prästman höra lämnas
utan bifall.
Däremot anser jag, att Boman bör på grund av den prästerliga tjänstgöring,
som han fullgjort före inträdet i statstjänst, komma i åtnjutande
av tillägg å den honom tillerkända avkortade lektorspensionen. Beträffande
tilläggspensionens storlek och tidpunkten, från vilken tilläggspensionen
må utgå, ansluter jag mig till statskontorets förslag.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Uppsala
Johan Axel Boman må, räknat från och med den 1
januari 1932, under sin återstående livstid uppbära
— utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 280 kronor för år, med rätt att
å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni
1925 (nr 280).
2:o.
F. d. adjunkten vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
Gustaf Livius Anton Stenbäck. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Stenbäck är född den 14 november 1866;
att han från och med höstterminen 1907 till och med den 9 september
1932, då han erhållit avsked, eller således under 25 år tjänstgjort såsom
lärare vid allmänna läroverk, därav såsom ordinarie adjunkt vid högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm från och med den 1 oktober 1911;
att han före inträdet i statstjänst under sammanlagt 6 år utan
åtnjutande av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nämligen under vårterminen 1901 såsom
lärare vid Borlänge samskola, under läsåret 1901/1902 såsom föreståndare
för samma skola och under tiden från och med vårterminen 1903 till och
med vårterminen 1907 såsom lärare vid Beskowska skolan i Stockholm;
samt att han genom beslut av statskontoret den 25 augusti 1932 förklarats
berättigad till avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna
ö
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 3,040 kronor, motsvarande
efter föreskriven avrundning 25/aa av det för honom gällande pensionsunderlaget,
4,000 kronor.
Stenbäck har anhållit att utöver den avkortade pension, som sålunda
författningsenligt tillkomme honom, komma i åtnjutande av tilläggspension
på grund av förenämnda tjänstgöring vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter före inträdet i statstjänst.
Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:
överstyrelsen ville erinra örn att Kungl. Majit och riksdagen i vissa
tidigare fall bifallit ansökningar av lärare vid statliga undervisningsanstalter
att komma i åtnjutande av tilläggspension på grund av tjänstgöring
vid enskilda statsunderstödda läroanstalter. Så hade 1932 års riksdag
beviljat f. d. adjunkten vid västra realskolan i Göteborg C. H. Johansson
och 1931 års riksdag beviljat f. d. lektorn vid högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm G. A. S. Göransson tilläggspensioner, beräknade för
2/3 av den tid, under vilken var och en av dem bestritt tjänstgöring vid
enskilda läroanstalter, Johansson bland annat vid Borlänge samskola och
Göransson vid Beskowska skolan i Stockholm.
Vad nu förevarande ansökan beträffade ville överstyrelsen erinra dels
därom, att Borlänge samskola åtnjutit statsunderstöd från och med vårterminen
1901 till och med vårterminen 1914, att den ombildats till kommunal
mellanskola från och med höstterminen 1914 under namn av Stora
Tuna kommunala mellanskola samt att den numera vore ombildad till en
statens samrealskola, dels därom, att Beskowska skolan i Stockholm åtnjutit
statsunderstöd alltsedan höstterminen 1890 och varit tillerkänd
studentexamensrätt alltsedan vårterminen 1878. Sökandens tjänstgöring
vid nämnda två läroanstalter måste således anses hava varit av direkt
allmännyttig beskaffenhet och syntes hava varit till stort gagn för hans
följande arbete i statens tjänst. linder sådana omständigheter syntes
det överstyrelsen med billigheten överensstämmande, att även åt sökanden
beviljades tilläggspension av statsmedel, beräknad för 3/* av den till
6 läsår uppgående tjänstetid, under vilken han bestritt förenämnda tjänstgöring
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, eller 4 hela år.
Vid bifall härtill skulle sökandens sammanlagda för statspension beräkneliga
tjänstetid uppgå till 29 år och hans årliga pension till ”/a» X
4,000 kronor eller 3,515 kronor 15 öre och med föreskriven avrundning av
pensionsbeloppet uppåt 3,520 kronor. Den tilläggspension, som i nu förevarande
fall skulle kunna ifrågakomma, syntes alltså, därest den sökanden
författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 3,040
kronor, utgöra 480 kronor; och syntes sökanden böra erhålla rätt att å
sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Skolöverstyrelsen har sålunda hemställt, att åt Stenbäck måtte utverkas
tilläggspension å allmänna indragningsstaten till ett belopp av 480
kronor för år samt att å sammanlagda beloppet av Stenbäcks pension
och tilläggspension måtte få utgå förhöjning enligt bestämmelserna i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens hemställan.
Departements■
chefen.
b Kungl. May.ts proposition nr 62.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att
Kungl. Majit matte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. adjunkten vid högre latinläroverket å Norrmalm
i Stockholm Gustaf Livius Anton Stenbäck må,
räknat från och med den 1 oktober 1932, under sin
återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt
tillkommande pension -— en tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till belopp av 480
kronor för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen
åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
3:o.
F. d. adjunkten vid samrealskolan i Gudmundrå Hjalmar Emanuel
Lundborg. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Lundborg är född den 23 december 1866;
att han under läsåren 1898/1899 och 1899/1900 var anställd såsom e. o.
folkskollärare vid folkskolan för gossar inom Luleå stads församling;
att han under tiden den 1 september 1900—den 4 juli 1909 tjänstgjorde
såsom föreståndare för Mönsterås samskola, vilken skola erhöll statsunderstöd
från och med höstterminen 1903;
att hail den 5 juli 1909 tillträdde befattning såsom rektor och ordinarie
lärare vid högre folkskolan i Gudmundrå, vilken befattning han innehade
intill dess skolan med ingången av år 1922 ombildades till kommunal
mellanskola, då han övergick till motsvarande befattning vid sistnämnda
skola;
_Lundborg, sedan beslut fattats örn nyssberörda skolas ombildning
till en statens samrealskola, utnämndes att från och med den 1 juli
1931 vara adjunkt vid samrealskolan, å vilken befattning han kvarstått
intill utgången av juli månad 1932;
att Lundborg, som jämlikt bestämmelserna i 2 § av 1907 års civila
pensionslag och mom. 12 i övergångsstadgandena till kap. IV i reglementet
för statens pensionsanstalt i pensionshänseende tillhört sistnämnda
pensionsanstalt även efter övergången till statstjänst, genom beslut av
pensionsanstalten den 19 maj 1932 förklarats berättigad att efter aygången
ur tjänst komma i åtnjutande av avkortad tjänstepension med
2,556 kronor 81 öre, motsvarande 2V^ av hel pensions belopp, 3,375 kronor;
samt att statens pensionsanstalt vid fastställandet av pensionen tillgodoräknat
Lundborg den tid av sammanlagt 25 år, varunder han tjänstgjort
vid folkskolan för gossar inom Luleå stads församling samt vid
högre folkskolan, sedermera kommunala mellanskolan och nuvarande
samrealskolan i Gudmundrå, men däremot icke tillgodoräknat honom
tjänstgöringen vid Mönsterås samskola.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
Lundborg bar anhållit att i pensionshänseende få tillgodoräkna förenämnda
tjänstgöring vid Mönsterås samskola, i den mån så erfordrades
för erhållande av hel pension.
Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:
Skolöverstyrelsen ville erinra därom, att Kungl. Majit och riksdagen
i tidigare fall på det sätt bifallit liknande ansökningar, att läroverkslärare
beviljats tilläggspensioner, beräknade för 2/3 av den tid, under vilken
vederbörande lärare bestritt full tjänstgöring vid enskild statsunderstödd
läroanstalt. Så hade t. ex. 1932 års riksdag beviljat f. d. adjunkten
vid samrealskolan i Säffle J. E. Örtqvist på så sätt beräknad tillläggspension.
Vad nu förevarande ansökning beträffade, ville styrelsen
framhålla, att Mönsterås samskola erhållit statsunderstöd första
gången enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 augusti 1903 från och med
höstterminen 1903, samt att läroanstalten ombildats från och med år
1912 till kommunal mellanskola samt från och med den 1 juli 1928 till en
statens samrealskola. Lundborgs tjänstgöring vid ifrågavarande enskilda
läroanstalt måste således anses hava varit av direkt allmännyttig
beskaffenhet och syntes hava varit till stort gagn för hans följande
arbete i statens tjänst.
Under sådana omständigheter syntes det överstyrelsen med billigheten
överensstämmande, att även Lundborg beviljades tilläggspension
och att därvid tillgodoräknandes honom 2/3 av den del av hans tjänstetid
vid Mönsterås samskola, under vilken sagda skola åtnjutit statsunderstöd,
eller läsåren 1903—1909, d. v. s. 2/3 X 6 år eller 4 år.
. .härtin skulle Lundborgs sammanlagda för pension beräkne
liga
tjänstetid uppgå till 29 år och, örn i övrigt det av pensionsanstalten
använda beräkningssättet för det redan beviljade pensionsbeloppet
tillämpades, hans årliga pension uppgå till 2%3 X 3,375 kronor eller
2,965 kronor 91 öre. Den tilläggspension, som i nu förevarande fall
skulle kunna ifrågakomma, syntes alltså, enär den sökanden jämlikt reglementet
för statens pensionsanstalt tillkommande pensionen uppginge
till 2,556 kronor 81 öre, utgöra 409 kronor 10 öre eller i avrundat belopp
410 kronor; och syntes, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts och
riksdagens förenämnda beslut rörande tilläggspension till f. d. adjunkts11
Örtqvist, Lundborg böra erhålla rätt att å sammanlagda pensionsförmånen
åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den
18 juni 1925 (nr 280).
På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen tillstyrkt, att
Lundborg måtte tillerkännas tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till ett belopp av 410 kronor för år, samt att å sammanlagda beloppet
av Lundborgs pension och tilläggspension måtte 1''å utgå förhöjning enligt
bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag.
Statens pensionsanstalt har förklarat sig icke hava något att erinra mot
att tilläggspension utverkades åt Lundborg i enlighet med av skolöverstyrelsen
angivna grunder.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
Departements
chefen.
Jag finner mig böra tillstyrka, att tilläggspension beredes Lundborg
enligt av ämbetsverken angivna beräkningsgrunder, och hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. adjunkten vid samrealskolan i Gudmundrå
Hjalmar Emanuel Lundborg må, räknat från och
med den 1 augusti 1932, under sin återstående livstid
uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 410 kronor för år, med
rätt att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta
förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18
juni 1925 (nr 280).
4:o.
F. d. första lärarinnan vid samrealskolan i Vadstena Augusta Maria
Lybeck. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Augusta Maria Lybeck är född den 11 mars 1872;
att hon alltifrån höstterminen 1905 intill utgången av augusti 1932, då
hon avgått ur tjänst, eller således under 27 år tjänstgjort vid allmänna
läroverk, därav från och med höstterminen 1911 såsom första lärarinna
vid samrealskolan i Vadstena;
att hon före inträdet i statstjänst under sammanlagt 8 år utan åtnjutande
av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild
läroanstalt, nämligen såsom ämneslärarinna vid Sala elementarläroverk
för flickor under läsåret 1894/1895 och under läsåren 1896/1897—
1902/1903;
att statskontoret genom beslut den 27 augusti 1932 tillerkänt Lybeck avkortad
pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag,
till årligt belopp av 2,430 kronor, motsvarande 27Isa av det för henne gällande
pensionsunderlaget, 2,700 kronor;
samt att Lybeck från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges
högre skolor för kvinnlig ungdom åtnjuter en pension av 200 kronor
för år.
Augusta Maria Lybeck har anhållit att utöver henne författningsenligt
tillkommande avkortad pension komma i åtnjutande av tilläggspension
på grund av tjänstgöringen vid Sala elementarläroverk för flickor.
Skolöverstyrelsen har anfört i huvudsak följande:
Kungl. Majit och riksdagen hade i vissa tidigare fall bifallit liknande
ansökningar. Så hade 1932 års riksdag beviljat f. d. första lärarinnan vid
samrealskolan i Trälleberg Elin Sofia Hallengren tilläggspension, beräknad
för 3h av den tid, under vilken hon bestritt tjänstgöring vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. Vad den föreliggande ansökningen
beträffade, ville överstyrelsen erinra därom, att Sala elementarläroverk
Kungl. Majlis proposition nr lik’.
9
för flickor åtnjutit statsunderstöd från och med vårterminen 1891 och
allt intill dess att skolan nied utgången av vårterminen 1908 upphört på
grund därav att statssamskola upprättats i staden. Sökandens ifrågavarande
tjänstgöring vid denna skola måste således anses hava varit av
direkt allmännyttig beskaffenhet och syntes hava varit till stort gagn
för hennes följande arbete i statens tjänst. Under sådana omständigheter
syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande, att även åt
sökanden beviljades tilläggspension av statsmedel.
I överensstämmelse med riksdagens nyssnämnda beslut angående f. d.
första lärarinnan Hallengren syntes sökanden för tilläggspension kunna
tillgodoräknas intill ,U av den till 8 läsår uppgående tid, under vilken
sökanden tjänstgjort vid Sala elementarläroverk för flickor, eller 5 hela
år. Under sådan förutsättning skulle sökandens sammanlagda för statspension
beräkneliga tjänstetid uppgå till mer än 30 år och sökanden
böra komma i åtnjutande av pension, motsvarande det för henne gällande
pensionsunderlaget, 2,700 kronor. Den tilläggspension, som skulle
kunna ifrågakomma, syntes alltså, därest den sökanden författningsenligt
tillkommande pensionen uppginge till 2,430 kronor, utgöra
270 kronor. Av handlingarna framginge emellertid, att sökanden
från pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor
för kvinnlig ungdom åtnjöte en pension av 200 kronor årligen. Därest
en tilläggspension av nyss angivna storlek beviljades henne, skulle således
sammanlagda beloppet av tilläggspensionen, den henne författningsenligt
tillkommande pensionen samt hennes pension från nämnda pensionsinrättning
komma att överstiga nyss angivna pensionsunderlag, 2,700
kronor. På grund härav borde i överensstämmelse med riksdagens tidigare
beslut i liknande ärenden, t. ex. 1931 års riksdags beslut rörande lärarinnorna
Högdahl och Sondén, förenämnda belopp av 270 kronor minskas
med 200 kronor. Under sådan förutsättning uppginge den tilläggspension,
som syntes böra beviljas sökanden, till ett belopp av 70 kronor. Däremot
syntes, i enlighet med riksdagens förenämnda beslut rörande lärarinnorna
Hallengren, Högdahl och Sondén, pensionsförhöjning enligt kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg för sökanden böra beräknas på
ett sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt, att
åt Lybeck måtte utverkas tilläggspension å allmänna indragningsstaten till
belopp av 70 kronor samt att pensionsförhöjning enligt kungörelsen den
18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg måtte för henne beräknas å ett
sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor.
Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens hemställan.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att f. d. första lärarinnan vid samrealskolan i
Vadstena Augusta Maria Lybeck må, räknat från och
med den 1 september 1932, under sin återstående livstid
uppbära — utöver henne författningsenligt tillkommande
pension — en tilläggspension å allmänna
indragningsstaten till belopp av 70 kronor för år,
Departements
chefen.
Bihang till riksdagens protokoll 19'',?.?. / sami. Nr 62.
2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 62.
dels ock att pensionsförhöjning enligt kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280) och dyrtidstillägg för Augusta
Maria Lybeck må beräknas å ett sammanlagt
belopp av 2,700 kronor.
5:o.
F. d. folkskolinspektören Ola Thrulsson Huldén. Av handlingarna i
ärendet inhämtas,
att Huldén är född den 27 september 1867;
att han under åren 1915 och 1916 innehade förordnande såsom folkskolinspektör
i Skånes norra inspektionsområde samt den 10 november 1916
konstituerades och förordnades att från och med den 1 januari 1917 vara
folkskolinspektör i samma inspektionsområde, vilket konstitutorial av
Kungl. Maj:t den 10 oktober 1919 förklarades skola från och med den 1
januari 1920 avse Nordskånes östra inspektionsområde;
att han vid avgången från folkskolinspektörsbefattningen den 27 september
1932 således innehaft statstjänst i 17 år 8 månader 27 dagar;
att han före inträdet i statstjänst under sammanlagt mer än 26 år tjänstgjorde
såsom lärare vid folkskola, nämligen såsom vikarierande folkskollärare
i Simris församling under en månad år 1888 och i Örkeneds församling
höstterminen samma år, såsom e. o. folkskollärare vid Kristianstads
folkskolor år 1889 samt såsom ordinarie lärare vid sistnämnda skolor åren
1890—1914, varjämte han under åren 1911—1914 innehade förordnande såsom
kommunal folkskolinspektör i Kristianstad;
samt att statskontoret genom beslut den 21 juli 1932 förklarat Huldén
berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från
tjänsten bomme att äga rum, åtnjuta avkortad pension, att utgå enligt
bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 2,930
kronor’, motsvarande 17A>5 av det för Huldén gällande pensionsunderlaget,
4,300 kronor.
Huldén har anhållit att komma i åtnjutande av tilläggspension till sådant
belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner komme att motsvara
hel pension för folkskolinspektör.
Skolöverstyrelsen har i ärendet anfört följande:
Överstyrelsen ville erinra därom, att 1930, 1931 och 1932 års riksdagar
med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar beviljat folkskolinspektörerna
E. E. Svänsson, N. J. Jonsson, K. B. Kjellmark och D. H.
Lindén tilläggspensioner, grundade på tillgodoräknande av 2/3 av viss
tjänstgöring utom statens tjänst.
Vad nu förevarande ärende beträffade tillstyrkte överstyrelsen, att Huldén
finge för erhållande av pension såsom folkskolinspektör tillgodoräknas
7» av tjänstgöringen såsom folkskollärare, vilken tjänstgöring måste anses
hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och till särskilt gagn
för hans verksamhet såsom folkskolinspektör. Vid bifall härtill komme
Kungl. May.ts proposition nr 62. 11
den för pension beräkneliga tjänstetiden att för Huldén överstiga den för
hel pension erforderliga eller 25 tjänstår, och syntes Huldéns pensionsförmåner
följaktligen böra uppbringas till samma belopp som hel pension
för folkskolinspektör.
Under åberopande av vad sålunda anförts har skolöverstyrelsen hemställt,
att Huldén måtte tillerkännas tilläggspension å allmänna indragningsstaten
med belopp, motsvarande skillnaden mellan hel pension för
folkskolinspektör, 4,300 kronor, och den honom tillerkända avkortade
pensionen, 2,930 kronor, eller 1,370 kronor, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag.
I anslutning till vad myndigheterna föreslagit hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. folkskolinspektören Ola Thrulsson Huldén
må, räknat från och med den 1 oktober 1932, under sin
återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt
tillkommande pension — en tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till belopp av 1,370 kronor
för år, med rätt att å sammanlagda pensionsförmånen
åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Vad departementschefen ovan under punkterna
l:o)—5:o) hemställt, däri statsrådets övriga
ledamöter instämma, bifaller Hans Majit Konungen
samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Departements
chefen.
Ur protokollet:
P. J. Arrhenius.