Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
1
Nr 60.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkning sskatt å spritdrycker;
given Stockholms slott den 3 januari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami.
Nr 60.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 60.
Förslag
till
förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
Härigenom förordnas, dels att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken förordning gäller
intill utgången av juni månad 1933, skall äga fortsatt tillämpning efter
nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad år 1934, dels ock att 2 och
3 §§ i förordningen skola, 3 § i nedan angivna delar, från och med dag,
som av Kungl. Majit bestämmes, hava följande ändrade lydelse:
2 §.
1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av
spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 1 krona 60 öre, för liter
räknat, dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas
vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,
vid försäljningen av spritdryckerna göra sig betäckta för omsättningsskatten.
2 moni. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Majit med stöd av 3 §
3 mom. eller 10 § 5 mom. förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning
av rusdrycker meddelade föreskrifter hos partihandelsbolag inköpas
eller till riket införas, skall omsättningsskatt likaledes upptagas med belopp,
som beräknas på sätt i 1 mom. stadgas; dock skall, därest dryckerna
försäljas å fat, den efter procent å inköpspriset utgående delen av skatten
beräknas å det belopp, som, oavsett skatten, utgör dryckernas pris vid
dylik försäljning.
3 §.
Sker inköp av spritdrycker hos partihandelsbolag, skall vid dryckernas
betalning omsättningsskatt för desamma erläggas till partihandelsbolaget;
och åligger det bolaget att i den ordning, Kungl. Majit bestämmer, till
statsverket erlägga omsättningsskatten.
Vid inköp — — — köpeskillingens storlek.
Den, som enligt kontrollstyrelsens i föreskriven ordning meddelade tillstånd
till riket inför spritdrycker, skall genom insättning å statsverkets
giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning erlägga å dryckerna
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
3
belöpande omsättningsskatt. Till grund för den efter procent utgående delen
av skatten skall läggas inköpspriset jämte tull- och fraktkostnader. Importören
har att i samband med ansökning örn införseltillstånd hos kontrollstyrelsen
ställa av styrelsen godkänd säkerhet till erforderligt belopp för å
spritdryckerna belöpande omsättningsskatt. Det åligger kontrollstyrelsen att
vid beviljandet av tillstånd till införseln meddela de föreskrifter, som erfordras
för erhållande av en betryggande kontroll å utgörandet av omsättningsskatten,
ävensom att övervaka, att skatten vederbörligen inbetalas
till statsverket.
!
:
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet
innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155), med däri genom förordningarna
den 20 juni 1924 (nr 228), den 22 mars 1929 (nr 42) samt den
31 januari och den 22 juni 1932 (nr 13 och 290) vidtagna ändringar. Enligt
dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt vid detaljhandelsbolagens
inköp av spritdryckerna och utgår dels med en grundavgift av 1
krona för liter och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. Utskänkningsskatten
upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår med
2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra
spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt
är fritt från utskänkningsskatt.
En sammanfattning av de vid olika tider gällande skattesatserna utvisar
följande:
Giltighetstid för skattesatserna |
Omsättningsskatt |
Utskänk- ningsskatt kr. för Uter |
|
Grund- avgift kr. |
Procentu-ell avgift % |
||
Vt 1920 s0/e 1921 .................................................. |
_ |
25 |
2 |
»/» 1921 30/e 1922 ................................................... |
— |
50 |
4 |
i/7 1922 80/fl 1923 ................................................... |
65 |
4 |
|
‘/t 1923—30/e 1926 ................................................... |
— |
1 50 |
ao—2—4 |
Vt 1926—*% 1929 ................................................... |
— |
50 |
0 1 to 1 |
Vt 1929 51/i 1932 ................................................... |
— |
55 |
2 0—2—4 |
''/a 1932—30/e 1932 .................................................. |
0.60 |
55 |
20—2—4 |
Vt 1932 1 * 3% 1933 .................................................. |
1.00 |
60 |
1 CM 1 O Cl |
Omsättnings- och utskänkningsskattens beräknade, respektive influtna
avkastning under olika budgetår framgår av följande sammanställning:
1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt
för sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat.
3 Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli
1923 fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2
kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.
Kungl. Majlis proposition nr 60. 5
Budgetår |
Beräknat |
Influtet |
Budgetår |
Beräknat |
Influtet |
1920 |
20.0 |
17.3 |
1926/1927 .......... |
38.0 |
37.2 |
1921 |
46.s |
1927/1928 ............ |
36.o |
37.8 |
|
1922 |
67.0 |
1928/1929 ........... |
37.6 |
37.8 |
|
1993 8<y6 |
35.0 |
27.B |
1929/1930 ............ |
38.6 |
40.1 |
1923/1924 ... |
43.7 |
39.6 |
1930/1931 ........... |
40.0 |
40.6 |
1924/1925 |
38.0 |
38.0 |
1931/1932 ............ |
40.0 |
44.9 |
1925/1926 ............ |
38.o |
37.2 |
1932/1933 ............ |
68.0 |
Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
hava plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder
och gälla för närvarande intill innevarande budgetårs slut. Då i statsverkspropositionen
till årets riksdag förutsattes, att ifrågavarande skatteform
skall äga tillämpning även under nästkommande budgetår, torde
nu åt bestämmelserna böra förlänas förlängd giltighet intill utgången
av juni månad 1934. Vid anmälan inför Kungl. Majit av finansplanen
har jag emellertid tillkännagivit min avsikt att föreslå en utvidgning
och en höjning av omsättningsskatten å spritdrycker, varigenom denna
skatt kunde beräknas inbringa ytterligare 13 miljoner kronor. I samband
med anmälan av frågan örn fortsatt tillämpning av förordningen
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ber jag,
enligt vad jag sålunda tillkännagivit, få framlägga förslag dels örn utsträckning
av omsättningsskatten att avse jämväl sprit och andra spritdrycker,
som jämlikt bestämmelserna i tvenne särskilda kungörelser den
18 december 1918, nr 987 och 989, försäljas eller importeras för användning
till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk^ tekniskt, industriellt eller
likartat ändamål, dels ock örn viss höjning av omsättningsskatten.
Börande det förra av nyssnämnda båda spörsmål har undersökning
verkställts inom finansdepartementet. Besultatet av undersökningen har
sammanfattats i en promemoria, däri till en början lämnas en redogöJ
reise rörande nu gällande bestämmelser i fråga örn tillhandahållandet
av sprit för tekniska och industriella samt därmed jämförliga ändamål,
Härutinnan anföres i huvudsak följande:
För nu angivna ändamål tillhandahålles dels sprit, som icke är föremål
för alkoholbeskattning i någon form (skattefri sprit), dels ock sprit,
för vilken brännvinstillverkningsskatt erlagts (skattelagd sprit).
Tillhandahållandet av den skattefria spriten regleras genom förordningen
den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit. Med
utfärdandet av denna förordning åsyftades huvudsakligen att skapa sådana
former för försäljning av sprit för ifrågavarande ändamål, att, på
samma gång sorn skäliga krav på en lätt tillgång till prisbillig sprit tillgodosågos,
statens skatteintresse ävensom nykterhetsintresset bereddes
vederbörligt skydd genom effektiva åtgärder till förhindrande av att
denna sprit användes till förtäringsändamål. Det medel, som i sistnämnde
syfte står till förfogande, är en verksam denaturering, som förhindrar
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
missbruk av spriten. Beträffande sättet för denatureringen lämnas i förordningen
närmare föreskrifter.
Användningen av skattefri sprit har erhållit en betydande omfattning.
Bortsett från motorspriten, för vilkens tillhandahållande gälla särskilda
bestämmelser, uppgick försäljningen av skattefri sprit under vart och
fett av åren 1928—1931 till respektive 5.i miljoner, 5.5 miljoner, 6.i miljoner
och 6.9 miljoner liter. Försäljningspriset är för närvarande hos detaljhandlare
62 öre per liter i poster intill 5 liter och 56 öre per liter i större
hoster samt vid inköp direkt hos partihandlaren, aktiebolaget Skattefri
sprit, i regel 46 öre per liter.
Viss teknisk och industriell eller därmed jämförlig verksamhet kräver
emellertid tillgång till sprit, som icke denaturerats i enlighet med föreskrifterna
i förutnämnda förordning. För dylika fall är möjlighet beredd
för vederbörande att inköpa skattelagd sprit eller tillgodose behovet genom
import. Med stöd av bestämmelserna i 3 § 3 mom. och 10 § 5 mom.
rusdrycksförsäljningsförordningen hava nämligen i förutnämnda kungörelser
den 18 december 1918 meddelats föreskrifter angående försäljning
och import av sprit och andra spritdrycker för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål. För såväl inköp
som import enligt nämnda kungörelser erfordras kontrollstyrelsens
tillstånd. Systembolag äger dock på de villkor, kontrollstyrelsen bestämmer,
försälja alkoholhaltig vara för nu avsedda ändamål utan att styrelsens
tillstånd inhämtas. Systembolagens försäljning på grund av detta
medgivande är dock av synnerligen ringa omfattning. Import av sprit
eller andra spritdrycker med stöd av kungörelsen nr 989 år 1918 har förekommit
allenast vid något enstaka tillfälle och är praktiskt taget utan
betydelse.
Till belysning av den omfattning, i vilken skattelagd sprit och andra
spritdrycker komma till användning enligt för utberörda kungörelse den
18 december 1918, nr 987, meddelas i promemorian följande sammanställning
över de hos aktiebolaget Vin- och spritcentralen åren 1930 och 1931
inköpta myckenheterna sprit, i volymliter räknat:
19 3 0 |
19 3 1 |
|||||
Användning |
Sprit |
Andra sprit- drycker |
Summa |
Sprit |
Andra sprit- drycker |
Summa |
Hårvatten ................................. |
153,889 |
__ |
153,889 |
153,900 |
__ |
153,900 |
Eau-de-cologne .......................... |
73,081 |
— |
73,08! |
73,364 |
— |
73,364 |
Ättiketerpreparat ........................ |
12,243 |
— |
12,243 |
12,670 |
— |
12,670 |
Parfymer.................................. |
12,621 |
— |
12,621 |
8,969 |
— |
8,969 |
Toalettvatten .............................. |
31,546 |
— |
31,546 |
17,950 |
— |
17,950 |
Munvatten ................................. |
13,246 |
— |
13,246 |
14,737 |
— |
14,737 |
Essenser .................................... |
62,378 |
3,301 |
65,679 |
60,631 |
4,203 |
64,834 |
Konditorivaror........................... |
39,161 |
31,570 |
70,731 |
40,483 |
31,212 |
71,695 |
Läskedrycker ........................... |
1,798 |
22 |
1,820 |
1,354 |
48 |
1,402 |
Apoteksvaror.............................. |
221,274 |
11,069 |
232,343 |
225,066 |
11,208 |
236,274 |
Medicinskt bruk vid sjukvårdsinrätt-ningar .................................... |
406 |
2,082 |
2,488 |
237 |
2,524 |
2,761 |
Övriga ändamål........................... |
40,988 |
897 |
41,885 |
42,885 |
1,895 |
44,780 |
662,631 |
48,941 |
711,572 |
652,246 |
51,090 |
703,336 |
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Härtill kommer systembolagens försäljning av sprit och andra spritdrycker
för vissa hithörande ändamål, utgörande år 1930 10,080 liter sprit
och 26,152 liter andra spritdrycker samt år 1931 10,201 liter sprit och
29,259 liter andra spritdrycker.
Under rubriken essenser i sammanställningen ingå liköressenser, konjaksessenser
och andra för spritdrycker avsedda tillsatsmedel, alltså
varor, som skola ingå i olika slag av konsumtionsalkohol. För
framställande av konditorivaror och läskedrycker användas i icke obetydlig
grad alkoholhaltiga varor, bland annat eau de vie, likörer, arrak
och rom. Den nuvarande årliga förbrukningen av sprit och spritdrycker,
som för tillverkning av toalettmedel, essenser, konditorivaror och
läskedrycker inköpas direkt hos Vin- och spritcentralen, kan uppskattas
till omkring 375,000 å 400,000 liter sprit och omkring 35,000 liter spritdrycker.
Apoteken inköpa spritvaror dels för försäljning på grund av läkarerecept,
dels ock för beredning inom apoteken av skilda slag av läkemedel.
Från Vin- och spritcentralen inköpte apoteken vartdei’a året 1930
och 1931 omkring 225,000 liter sprit och omkring 11,000 liter spritdrycker.
Vad beträffar försäljningen av sprit till medicinskt bruk vid sjukvårdsinrättningarna
framhålles, att de statliga och kommunala sjukvårdsanstalterna
— liksom offentliga läroanstalter, museer och undersökningslaboratorier
— erhålla tilldelning av odenaturerad skattefri sprit (omkring
100,000 liter årligen) och att försäljning av sprit enligt ifrågavarande
kungörelse avser allenast de privata anstalterna. Den till dessa anstalter
försålda skattelagda spriten, uppgår till jämförelsevis små kvantiteter.
Denna försäljning torde komma att ytterligare minskas, enär,
enligt vad som inhämtats, kontrollstyrelsen har under övervägande att
i största möjliga utsträckning medgiva även privata sjukhus, beträffande
vilka tillräcklig säkerhet mot missbruk kan anses föreligga, tillstånd
att inköpa skattefri odenaturerad sprit.
Den i sammanställningen upptagna gruppen »övriga ändamål» avser
huvudsakligen beredning annorstädes än å apotek av apoteksvaror i
egentlig mening ävensom vissa ej hit hänförliga läkemedel, såsom blyvatten,
jodsprit, såpsprit och tanddroppar, samt vidare tillverkning av
fixérsprit och fläckurtagningsmedel m. fl. smärre artiklar, klichéer,
glödlampor och speglar ävensom instrument, såsom alkoholometrar,
sackarometrar, aerometrar och kompasser. Även hänföres till denna
grupp beredning av vissa närings- och njutningsmedel, såsom charkuterivaror,
torrjäst, torrmjölk, saft, sylt, marmelad, kaviar, likörsirap
och tobaksvaror. Slutligen omfattar ifrågavarande grupp konserverings-,
laboratorie- och kemigrafiska ändamål. Den årliga förbrukningen
av sprit och spritdrycker för samtliga under denna grupp angivna
ändamål kan beräknas till omkring 40,000 liter sprit och 1,000 å 2,000
liter spritdrycker.
Beträffande den beskattning, som sprit och andra spritdrycker, avsedda
för ifrågavarande ändamål, äro underkastade, påpekas i promemorian,
att denna utgöres av allenast brännvinstillverkningsskatten,
som utgår med 65 öre för liter brännvin av normalstyrka,
motsvarande för en liter sprit av 95 procent alkobolstyrka cirka 1
krona 23 öre. Däremot drabbas dessa förbrukares spritinköp icke av
omsättningsskatten, enär denna, såsom förut blivit antytt, för närvarande
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
är så anordnad, att den upptages allenast vid de av systembolagen verkställda
inköpen av sprit och övriga spritdrycker. Detta förhållande kommer
också till synes i en avsevärd skillnad mellan priset å sprit, inköpt
hos Vin- och spritcentralen, och priset å sprit, som inköpes hos systembolag.
Ifrågavarande prisskillnad belyses av följande sammanställning:
-
Varuslag |
Nuvarande |
Nuvarande |
Pris hos parti-handelsbolag, |
Därav omsättnings- skatt |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
|
Exportsprit (cellulosa) 95 % ............... |
1 1.81 |
8.80 |
1 3.90 |
2.09 |
» (annan) 95 % .................. |
1 2.26 |
8.90 |
1 4.62 |
2.36 |
» (apoteks-) 91% .............. |
1 2.06 |
— |
'' 4.8 0 |
2.24 |
Eau de vie (en-stjärnig)..................... |
2.28 |
5.40 |
4.64 |
2.36 |
f 46 % ...................... Årrak......... < |
5.86 |
10.95 |
9.5 7 |
4.21 |
l 58 % ........................ |
6.15 |
12.40 |
10.84 |
4.6 9 |
Rom ......... (<e% ........................ |
4.44 |
9.25 |
8.10 |
3.66 |
1 58 % ........................ |
7.5 5 |
15.oo |
13.08 |
5.63 |
, f Bols (75 cl.) ............... |
6.11 |
12.10 |
10.58 |
4.4 2 |
l förtappad (667» cl.) ... |
3.61 |
7.85 |
6.44 |
2.83 |
f Bols (halv-liter) ......... |
5.66 |
11.00 |
9.56 |
3.90 |
1. Svensk (halv-liter) ...... |
1.66 |
3.60 |
3.16 |
1.60 |
De höga priserna å exportsprit vid inköp hos systembolag föranledas
därav, att desamma med hänsyn till alkoholhalten hos dylik sprit måst
fastställas i förhållande till utminuteringspriset å vanligt renat brännvin.
I övrigt må anmärkas, att i samtliga priser vid inköp hos systembolag
även ingå bolagens beräknade detaljhandelsvinst med 25 procent
å inköpspriset, omsättningsskatten oberäknad, dock lägst 75 öre per liter.
Härav föijer, att, även örn omsättningsskatt uttages vid inköp enligt 1918
års nyssberörda kungörelse, de av partihandelsbolaget härvid tillämpade
priserna likväl böra bliva lägre än systembolagens priser.
I promemorian framhålles därefter, att beskattningen av konsumtionsalkohol
och därmed även inköpspriset å dithörande varor numera nått
sådan höjd, att det i betraktande av svårigheten att utöva en betryggande
kontroll över användningen kan anses innebära vissa risker ur fiskaliska
och andra synpunkter att alltjämt tillhandahålla icke denaturerad sprit
för här avsedda tekniska eller liknande ändamål utan annan beskattning
än den, som motsvaras av brännvinstillverkningsskatten. Även med hänsyn
till statsfinansiella förhållanden har det ansetts höra tagas under
övervägande, huruvida icke dylik sprit bör vara underkastad omsättningsskatt.
De skäl för en sådan omläggning av beskattningen, som i promemorian
närmare utvecklats, torde kunna sammanfattas sålunda:
Pris utan glas; i övriga priser inberäknas ersättning för glas med 30 öre.
9
Kungl. May.ts proposition nr 60.
Till betydande del äro de produkter, för vilkas framställning skattelagd
sprit kommer till användning, att anse såsom i mer eller mindre utpräglad
grad lyxbetonade eller umbärliga varor, vilka utan olägenhet kunna bära
en ökad alkobolbeskattning. Hit höra i främsta rummet de alkoholhaltiga
toalettmedlen, såsom hårvatten, eau-de-cologne, parfymer, diverse kosmetiska
preparat m. m. Med nu nämnda tillverkningar torde i förevarande
hänseende böra likställas användningen av alkoholhaltiga varor
inom choklad- och sötvaruindustrien samt vid konditorier och läskedrycksfabrikör
ävensom för framställning av vissa för spritdrycker avsedda
tillsatsmedel, såsom likör- och konjaksessenser m. m.
Beträffande särskilt de alkoholhaltiga toalettmedlen har i promemorian
erinrats, att den inhemska tillverkningen på detta område kommit i en i
viss mån gynnad ställning genom de vid 1932 års riksdag beslutade tillläggstullarna
å vissa hithörande artiklar, vilka försvåra utländsk konkurrens.
Bland de ändamål, för vilka skattelagd sprit användes, ingår — såsom
framgår av förut återgivna uppgifter — även beredning annorstädes än
å apotek av apoteksvaror i egentlig mening ävensom vissa ej hit hänförliga
läkemedel. De tillverkare, som här avses, bedriva i flertalet fall även
fabriksmässig tillverkning av alkoholhaltiga toalettmedel. Bland annat
med hänsyn härtill torde det ur kontrollsynpunkt icke böra ifrågakomma
att, därest omsättningsskatten utsträckes att avse sprit för tekniska ändamål,
från beskattningen undantaga sprit, som användes vid beredning av
nu avsedda preparat.
I vissa fall, där för närvarande icke denaturerad sprit begagnas för tekniska
ändamål, synes denaturerad skattefri sprit kunna utan olägenhet
användas. Så torde vara fallet vid framställning av klichéer, glödlampor
och speglar m. m., där tillverkarna redan nu i ej ringa utsträckning
betjäna sig av denaturerad sprit. Inom dylika tillverkningsgrenar
kunna alltså eventuella svårigheter till följd av skattehöjningen undvikas
genom en övergång i större omfattning till användning av denaturerad
sprit. I andra fall åter är den kvantitet sprit, som erfordras
vid tillverkningen, förhållandevis så ringa, att en skattehöjning icke i
nämnvärd grad skulle öka tillverkningskostnaderna.
Vad slutligen beträffar användningen av sprit för medicinskt bruk framgår
av förut lämnade uppgifter, att den till sjukvårdsinrättningar försålda
skattelagda spriten uppgår till mycket obetydliga kvantiteter. Vid sådant
förhållande torde olägenheter icke böra möta att utsträcka omsättningsskattens
tillämpning att omfatta även det relativt begränsade antal
fall, då sjukvårdsinrättningar inköpa skattelagd sprit.
Omsättningsskattens utvidgning till att avse sprit, som tillhandhålles
apoteken, torde icke kunna undgå att medföra prisfördyring ä vissa läkemedel.
Då emellertid enligt den företagna utredningen sprit, som användes
vid tillverkning annorstädes än å apotek av apoteksvaror och av
de s. k. frigivna läkemedlen, bör beläggas med omsättningsskatt, kommer
ett fritagande av apoteksspriten från denna skatt att leda till att den utom
apoteken bedrivna nyssnämnda tillverkningen försättes i en ekonomiskt
sett ogynnsammare ställning än apotekens, och att på detta sätt en ojämnhet
i konkurrensen på detta område skulle uppstå. Skäl föreligger alltså
för att omsättningsskatt bör uttagas även å apoteksspriten, varigenom likartad
beskattning skulle ernås för samtliga ändamål, för vilka inköp av
sprit enligt 1918 års kungörelse äger rum. Priset å do å apotek förekommande
spritdryckerna är för närvarande, för liter uträknat enligt här
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
för tillämpade grunder, lägre än vid inköp hos systembolag. En liter tvåstjärnig
eau de vie, som å systembolag kostar 6 kronor, betingar sålunda
å apotek ett pris av 5 kronor 5 öre. Priset å en liter billigaste exportsprit
är å systembolag 8 kronor 30 öre, under det att en liter ren sprit å apotek
kostar 3 kronor 81 öre. Efter påförandet av omsättningsskatt bomme det
beräknade apotekspriset å en liter av nämnda eau de vie att uppgå till 8
kronor 55 öre, alltså 2 kronor 55 öre mer än å systembolag. Däremot skulle
priset å en liter ren sprit å apotek även efter spritens belastande med omsättningsskatt
bliva lägre än å systembolag, eller 7 kronor 48 öre för liter å
01 procent alkoholstyrka.
I promemorian har beräknats, att en utvidgning av omsättningsskatten
till att avse sprit oell andra spritdrycker, som inköpas enligt
1918 års ifrågavarande kungörelse, skulle med nu gällande skattesatser
tillföra statsverket en inkomstökning av 1.5 miljon kronor för år. Härav
folie 0.5 miljon kronor på den sprit, som försåldes till apotek.
Beträffande frågan örn uttagande av omsättningsskatt å alkoholhaltiga
varor, som importeras för tekniskt bruk, har i promemorian anförts
huvudsakligen följande.
Vid den import av sprit och andra spritdrycker, till vilken i det föregående
åsyftade förbrukare kunna enligt 2 § 1 mom. i den förut omnämnda
kungörelsen nr 989 år 1918 erhålla kontrollstyrelsens tillstånd, utgår
tull med de vid numren 154—158 i tulltaxan angivna belopp. För sprit
på fat utgör tullsatsen 1 krona per liter å 50 procent alkoholstyrka.
Denna tullsats är av sådan storlek, att förbrukare av sprit för hithörande
ändamål hittills i regel avhållits från att importera sprit. Skulle
emellertid det inhemska spritpriset undergå sådan väsentlig förhöjning,
som omsättningsskattens påläggande skulle medföra, bleve det lönande
för förbrukaren att anlita utvägen att med stöd av bestämmelserna
i sistnämnda kungörelse importera den erforderliga varan. En åtgärd
för borteliminerande av denna konsekvens av omsättningsskattens
prisförhöjande inverkan vore att vidtaga en motsvarande höjning av
sprittullarna. Samma syfte torde emellertid härvidlag på lämpligare
sätt kunna ernås därigenom, att den importerade spritvaran i stället
belägges med omsättningsskatt. Till förebild för en sådan anordning
tjäna de bestämmelser, som i 3 § förordningen angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker äro meddelade rörande uttagande
av omsättningsskatt vid systembolags import av spritdrycker. Motsvarande
bestämmelser synas därför böra införas i nämnda paragraf
även beträffande spritdrycker, som importeras med stöd av kungörelsen
nr 989 år 1918. För säkerställande av statens skatteintresse torde dessa
bestämmelser böra innefatta stadgande örn skyldighet för dylik importör
att i samband med ansökan örn importtillstånd hos kontrollstyrelsen
ställa godkänd säkerhet för skattens erläggande. I övrigt torde det böra
åvila kontrollstyrelsen att i samband med beviljandet av importtillstånd
meddela de föreskrifter, som erfordras för ernående av en betryggande
kontroll å uttagandet av omsättningsskatt i dylikt fall, ävensom att övervaka,
att skatten vederbörligen inbetalas till statsverket.
Över promemorian jämte därvid fogat förslag till författningsbestämmelser
i ämnet hava utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen, kontroll
-
11
Kungl. Majrts proposition nr 60.
styrelsen, kommerskollegium, Sveriges kemiska industrikontor och medicinalstyrelsen.
Kontrollstyrelsen har överlämnat ett av styrelsen för
aktiebolaget Vin- och spritcentralen avgivet yttrande, och kommerskollegium
har vid sitt utlåtande fogat en av kollegium från Sveriges färgliandlares
riksförbund införskaffad skrift i ämnet.
Generaltullstyrelsen har anfört, att ur de synpunkter, som det ankomme
på styrelsen att företräda, icke någon principiell invändning vore
att göra mot förslaget, samt vidare anfört bland annat följande:
Styrelsen hade sökt hilda sig en uppfattning, huruvida den i promemorian
föreslagna ökade spritheskattningen skulle innebära en så avsevärd
belastning av den inhemska tillverkningen av vissa varor, att
en höjning av gällande tullskydd för de näringsgrenar, som komme att
beröras av skatteökningen, vore erforderlig. Såvitt styrelsen därvid
kunnat finna, skulle den skärpta spritbeskattningen icke med nödvändighet
behöva medföra några tullförhöjningar, i varje fall icke för de
mera betydande artiklarna på området. En stor del i handeln förekommande
varor, som innehölle sprit eller vid vilkas framställning sprit
eljest komme till användning, vore nämligen av sådan beskaffenhet, att
tillverkaren kunde begagna sig av skattefri sprit.
Vad anginge sådana sprithaltiga varor, som hade en lyxbetonad karaktär,
såsom essenser, lukt- eller toalettvatten, parfymer och vissa
kosmetiska medel, vilka varor i detta sammanhang vöre av den största
betydelsen, syntes kunna sägas, att nu gällande tullar jämte de år 1932
införda tilläggstullarna innebure ett så betydande skydd för den inhemska
tillverkningen, att denna hade möjlighet att bära en ökad beskattning
av spriten.
Kontrollstyrelsen, som icke framställt någon anmärkning mot förslaget,
har framhållit, bland annat, att hart när oöverstigliga svårigheter
förefunnes för en klassificering av apoteksspriten med hänsyn till
användningen. Styrelsen erinrar vidare därom, att skattefri sprit, oavsett
vilket denatureringsmedel som användes, för närvarande av styrelsen icke
tilldelades för framställning av lyx- eller överflödsvaror; anförda besvär
över styrelsens beslut i tvenne dylika fall hade av Kungl. Majit avslagits.
Styrelsen utginge från att någon ändring i denna princip icke skulle inträda
genom den föreslagna ändringen i spritbeskattningen.
Styrelsen för aktiebolaget Vin- och spritcentralen har meddelat, att
det ifrågasatta uttagandet av omsättningsskatt jämväl för sprit och
andra spritdrycker, som hos bolaget inköpas enligt 1918 års kungörelse,
kunde utan större svårighet praktiskt genomföras på sätt i förslaget
tänkts och skattemedlens inflytande i en för staten betryggande ordning
kontrolleras enligt samma grunder, som gällde för uppbörd av nu
utgående omsättningsskatt. Styrelsen har vidare förklarat sig icke hava
något att erinra mot viss formell jämkning, som vid omsättningsskattens
utsträckande påkallades i G § tredje stycket i det mellan staten
och aktiebolaget Vin- och spritcentralen den 15 oktober 1930 träffade
avtalet angående upplåtande åt bolaget av rätt att idka partihandel
ined rusdrycker.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Kommerskollegium har uttalat, att de i promemorian lämnade uppgifterna
rörande förbrukningen för olika ändamål av sådan sprit, å vilken
uttagande av omsättningsskatt ifrågasattes, gåve vid handen, att ur
synpunkten av de intressen kollegium närmast ägde att företräda, nämligen
industriens och handelns, skattläggning av dylik sprit ställde sig
något olika för olika användningsändamål. Härom har kollegium vidare
anfört huvudsakligen följande:
Till en grupp för sig borde räknas framställning av eau de cologne, parfymer,
_ essenser, konditorivaror, konfekt, läskedrycker, fixérsprit, fläckuttagningsmedel,
luftreningsmedel, malpreparat m. fl. smärre artiklar,
klichéer, glödlampor, speglar, diverse instrument (såsom alkoholometrar,
sackarometrar, aerometrar och kompasser), vissa närings- och
njutningsmedel (såsom charkuterivaror, torrjäst, torrmjölk, saft, sylt,
marmelad, kaviar, likörsirap och tobaksvaror) samt konserverings-, laboratorie-
och kemigrafiska ändamål. I fråga örn dessa ändamål syntes
gälla, antingen att produkterna hade karaktär av lyx- eller eljest umbärliga
varor, eller att spritförbrukningen vore av ringa omfattning, eiler
att möjlighet torde finnas att i viss utsträckning ersätta den skattelagda.
spriten med skattefri eller rent av med andra skattefria lösningsoch
tillsatsmedel än sprit. En detaljgranskning av de förhållanden, under
vilka sprit för nämnda bruk nyttjades, skulle sannolikt uppdaga
många fall, där för skattefri sprit kunde av kontrollstyrelsen medgivas
speciella denatureringsmedel, så beskaffade, att tekniska ''hinder icke
mötte för att ersätta den rena spriten med på sådant sätt denaturerad.
Uppenbarligen skulle råvarukostnaden stiga för en del hithörande
större artiklar, såsom eau de cologne, parfymer, essenser och sötvaror.
Kollegium hade inhämtat, att man inom motsvarande industrigrenar
hyste farhågor för att den därvid ofrånkomliga stegringen av utförsäljningsprisen
skulle medföra en väsentlig minskning av konsumtionen och
därigenom hårt drabba industriföretagen. Det syntes påtagligt, att
ifrågavarande industrier, som huvudsakligen arbeta för hemmamarknaden,
i nuvarande situation gynnades bland annat av den svenska valutans
depreciering och vissa år 1932 införda svenska tilläggstullar. Vidare
syntes spänningen mellan råvarupris och detaljpris å färdig vara
på^ifrågavarande områden fortfarande vara högst avsevärd.
Kollegium ansåge, att uttagande av omsättningsskatt från omförmälda
grupp förbrukare, av här avsedd sprit icke torde medföra sådana generella
rubbningar i de ekonomiska förutsättningarna för tillverkning och
försäljning av avsedda produkter, att beskattningen i fråga vore otillrådlig.
Att konsumtionen av »andra spritdrycker» (eau de vie, likörer o. d.)
för beredning av essenser, sötvaror m. m. i minst lika hög grad som nu
uppräknade slag av spritförbrukning kunde bära ökad spritskatt, syntes
otvivelaktigt.
I övrigt förbrukades den sprit, varom här vore fråga, till ungefär
hälften vid apoteken och till den andra hälften vid fabriksmässig tillverkning
av apoteksvaror samt av kosmetiska medel (hårvatten, ättiketerpreparat,
toalettvatten, munvatten) och andra läkemedel, vilka jämlikt
apoteksvarustadgans § 2 vore frigivna till försäljning i allmänna
handeln.
Här komme skatteökningen att beröra vida ömtåligare förhållanden.
13
Kungl. May.ts proposition nr 60.
En fördyring av apoteksspriten medförde nämligen som konsekvens en
prisökning å alkoholhaltiga apoteksvaror och övriga alkoholhaltiga
läkemedel, som apoteken försålde. Då på detta område statsmakternas
strävan under senare tid varit inriktad på ett förbilligande av läkemedlen,
syntes det i viss mån betänkligt, att genom omsättningsskatt å sprit
direkt införa en prisfördyrande faktor i beredningen av dessa varor.
Allmän beten a läkemedelsbehov kunde säkerligen icke betraktas som ett
särskilt tilltalande objekt för konsumtionsbeskattning. Kollegium skulle
ur denna synpunkt gärna vilja ifrågasätta, huruvida icke apotekens
spritförbrukning även i fortsättningen kunde undgå omsättningsskatt.
Emellertid tillkomme bär en annan omständighet. Tillverkning av apoteksvaror
utom apoteken bade i Sverige ännu icke nått större omfattning,
men den företräddes dock av ett antal framåtsträvande företag,
vilkas verksamhet torde få tilläggas stor betydelse. Sagda företag
måste otvivelaktigt placeras i samma ställning som apoteken beträffande
spritbeskattning. Men långt större roll spelade i detta sammanhang
den kemisk-tekniska industriens betydande tillverkning av kosmetiska
medel och andra fria läkemedel. Dessa produkter försåldes nämligen
jämlikt apoteksvarustadgan i fri konkurrens med apoteken. Även den
ansenliga kvantitet sprit, som förbrukades av industrien för tillverkning
av sagda varor, borde då med rätta undantagas från omsättningsskatt,
örn apoteksspriten fritoges från densamma. Farhågan, att apoteken
eljest skulle draga till sig en väsentlig del av framställningen och försäljningen
av ifrågavarande artiklar, syntes icke sakna berättigande.
Det statsfinansiella syftet med skatteutvidgningen bleve till största delen
förfelat vid en så stark minskning av skatteunderlaget. Härtill
komme att stora, måhända oöverstigliga svårigheter belt visst skulle
möta kontrollen över industriens spritförbrukning i de talrika fall, där
industrien utom kosmetiska medel och andra fria läkemedel även tillverkade
varor, som krävde ren sprit, varå omsättningsskatt eventuellt
skulle uttagas.
Örn statsverkets behov av ökade inkomster gjorde det nödvändigt, att
av den rena spriten för tekniska behov uttaga omsättningsskatt, ansåge
kollegium på anförda skäl ofrånkomligt, att skatten även drabbade apoteksspriten.
Därvid borde emellertid tillses, att fördyringen av apoteksberedningarna
stannade vid en så liten prishöjning som möjligt. Kollegium erinrade
därom, att Kungl. Majit torde kunna föreskriva sådana grunder
för apoteksvarors taxering, att den nya skatten icke finge inräknas i det
grundpris, som apoteksinnehavaren författningsenligt ägde att öka med
särskilda pålägg. Tillägget, som alltså endast skulle utgå med omsättningsskatten
för den expedierade varans spritinnebåll, torde, då i flertalet
fall inköp från apotek avsåge relativt små kvantiteter, icke behöva
bliva så kännbart för allmänheten. Samtidigt skulle också, bland annat
på grund av bestämmelserna i apoteksvarustadgans § 11 och konkurrensen
med apoteken, en viss begränsning av möjligheten att böja
industriberedningarnas pris inträda. Av samma skill som beträffande
den först behandlade gruppen av tekniska användningsändamål för
skattelagd sprit ansåge kollegium sannolikheten tala för att en sådan begränsning
icke skulle få mera vittgående följder för den kemisk-tekniska
industrien.
Kollegium ville på anförda skäl icke motsätta sig uttagande av om
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
sättningsskatt å sprit och andra spritdrycker för vissa särskilda ändamål
i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget, under förutsättning
likväl att åtgärder vidtoges för att till ett minimum begränsa erforderlig
höjning av apotekens utförsäljningspris.
Sveriges kemiska industrikontor har i sitt yttrande anfört i huvudsak
följande:
En ganska betydande prisförhöjning skulle genom skattehöjningen
å spriten bliva ofrånkomlig beträffande de alkoholhaltiga toalettmedlen,
för de större fabrikernas kvalitetsvaror med omkring 30 procent.
Under nuvarande depression komme en dylik prisförhöjning icke minst
för det stora antalet mindre tillverkares enklare varor att medföra en
betydligt minskad konsumtion, uppskattningsvis en tredjedel eller mer.
Genom en så betydande beskattning som den föreslagna skulle tillverkarna
tvingas att söka ersätta den skattelagda spriten med annan obeskattad
alkohol eller genom utspädning försämra varornas kvalitet.
För att bereda den inhemska tillverkningen av dessa varor skydd i den
utländska konkurrensen ville kontoret påyrka, att omsättningsskatten
även måtte påföras den sprit, som inginge i importvaror av nu ifrågavarande
slag. En stor mängd läkemedel vore överlåtna till den fria
handeln och tillverkades av de kemisk-tekniska fabrikanterna. Då särskild
utredning vöre igångsatt för att undersöka möjligheterna för nedbringande
av läkemedelspriserna, borde detta område a priori vara undantaget
från skattehöjningar. En uppdelning i beskattningshänseende
av läkemedlen i sådana, som endast tillverkades å apotek, och sådana,
som framställdes även annorstädes än å apotek, med höjd beskattning
allenast för de senare skulle medföra, att inom apoteken finge arbetas
med en lägre och en högre beskattad sprit. Kontoret utginge nämligen
från att den sprit, som användes för läkemedel och andra alkoholhaltiga
preparat, vilka tillverkades såväl inom apoteken som av de kemisktekniska
fabrikerna, under alla förhållanden skulle komma att underkastas
samma beskattning.
Medicinalstyrelsen, som yttrat sig över förslaget endast i den mån det
berör hälso- och sjukvårdens intressen, har anfört bland annat följande:
Styrelsen hyste allvarliga betänkligheter mot den läkemedelsfördyring,
som skulle bliva en följd av den ifrågasatta skärpta spritbeskattningen.
Bland de läkemedel och på gränsen till läkemedel stående varor, som här
komme i fråga, funnes likväl vissa, som kunde betraktas såsom överflödsvaror,
andra, vilka kunde anses såsom mera behövliga eller nödvändiga
men som begagnades huvudsakligen av icke sjuka personer, och slutligen
den stora grupp av läkemedel, som vore avsedda för sjukvård och för
vilka kostnaderna bestredes av de sjuka själva eller i vissa fall av det allmänna.
Beträffande den första av de nu angivna grupperna skulle enligt
styrelsens förmenande den föreslagna beskattningen icke medföra några
större olägenheter, men i fråga örn de båda andra grupperna avstyrkte
styrelsen på det allvarligaste en dylik beskattning. Det belopp, uppskattat
efter nuvarande skattesatser till 500,000 kronor, som skulle påläggas
apotekens spritinköp, vore redan i och för sig avsevärt. Den beskattning,
som skulle drabba läkemedlen, inskränkte sig dock icke till detta belopp.
Härtill borde nämligen läggas den beskattning, som skulle belasta de utom
apoteken framställda läkemedlen. Det sammanlagda skattebeloppet skulle
15
Kungl. May.ts proposition nr 60.
vidare fördela sig mycket ojämnt på olika läkemedel. För det största antalet
läkemedel förbrukades nämligen icke någon sprit vid framställningen,
medan för de övriga mängden av den vid tillredningen åtgångna spriten
växlade inom vida gränser. En fördelning av skatten på sådant sätt, att den
komme att jämnt belasta alla eller de flesta läkemedel, torde stöta på mycket
stora praktiska svårigheter. Medicinaltaxans priser på spritdrycker
och på läkemedel, vid vilkas framställning sprit använts, skulle med nuvarande
grunder för läkemedels taxering genom den föreslagna beskattnin
gen höjas mer eller mindre, i vissa fall med intill 100 procent.
Elter att hava erinrat örn statsmakternas strävanden under senare år
att nedbringa läkemedelspriserna har styrelsen uttalat, att det föreliggande
förslaget, vars förverkligande skulle medföra en högst avsevärd
höjning av priserna på vissa läkemedel, syntes anmärkningsvärt.
Då uttagandet av omsättningsskatt på endast den sprit, som förbrukades
vid beredning av de förut omlörmälda, på gränsen till läkemedel stående
varorna, syntes vara förenat med svårigheter i kontrollhänseende,
borde ett annat förfarande för ernåendet av ändamålet med en dylik beskattning
undersökas. Styrelsen holle före, att en beskattning av den färdiga
varan skulle kunna genomföras med begagnande av stämplar, som
skulle åsättas varje förpackning av varan.
Jag övergår härefter till frågan örn ändrade grunder för omsättningsskattens
beräkning.
Efter det förenämnda, inom finansdepartementet upprättade promemoria
angående omsättningsskattens utsträckande att omfatta den s. k. tekniska
spriten, på sätt av vad förut anförts framgår, remitterats för avgivande
av yttrande till, bland andra, kontrollstyrelsen, anmodade jag i
skrivelse den 27 december 1932 styrelsen att inkomma med utredning, huru
den merinkomst av omsättningsskatten, jag i finansplanen förutsatt, lämpligen
skulle kunna uttagas, ävensom med förslag till de författningsändringar
och bestämmelser i övrigt, som till vinnande av förevarande syfte
erfordrades.
I en den 3 januari 1933 dagtecknad skrivelse har kontrollstyrelsen avgivit
utredning och förslag i ämnet. Styrelsen anför till en början, att
uttagande av ytterligare 13 miljoner kronor å omsättningsskatten innebure
en ökning i nämnda skatteinkomst från beräknade 60 miljoner till
73 miljoner kronor. Efter att hava erinrat, hurusom enligt beslut av 1932
års riksdag omsättningsskatten för närvarande utgår dels med en
grundavgift av 1 krona för liter, dels med en procentuell avgift, utgörande
60 procent av spritdryckernas partiprisvärde, framhåller styrelsen, att en
ytterligare höjning av omsättningsskattens procentuella andel icke kunde
beräknas lämna det finansiella resultat, som åsyftades. Redan nu vore
procentavgiften så hög, att en mycket kraftig förskjutning från dyrare
till billigare varuslag ägt rum, varigenom det avsedda ekonomiska resul
tatet av redan företagna höjningar i viss mån neutraliserats. Dyrare
spritdrycker betingade för närvarande priser, som för de flesta konsumenter
vore prohibitiva. Med hänsyn härtill vore enligt styrelsens mening
ett fortgående på den av 1932 års riksdag inslagna vägen att uttaga en
Departements
chefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
för samtliga spritdrycker lika utgående avgift det enda under nuvarande
förhållanden möjliga, och styrelsen förordade därför en höjning av omsättningsskattens
grundavgift med ett belopp, som kunde beräknas lämna
den erforderliga summan av 13 miljoner kronor. I anslutning härtill föreslår
styrelsen, att grundavgiften höjes från 1 krona till 1 krona 60 öre för
liter.
Vad angår den sålunda föreslagna skatteskärpningens inverkan på spritdryckskonsumtionen
erinrar styrelsen, att konsumtionen efter den år 1932
genomförda skattehöjningen sjunkit med cirka 10 procent eller med 3 miljoner
liter för år och att omsättningen kunde beräknas nedgå med ytterligare
2 miljoner liter, örn grundavgiften höjdes med 60 öre. Härvid hade hänsyn
icke tagits till den konsumtionsminskning, som kunde bliva en följd
av en ytterligare försämring i den ekonomiska konjunkturen. Styrelsen
utginge alltså från, att spritdrycksförbrukningen skulle nedgå till omkring
28 miljoner liter för år räknat. Härtill komme emellertid även den
kvantitet spritvaror, som partihandelsbolaget beräknades försälja för
tekniska och industriella m. fl. ändamål och som vid bifall till det härom
framlagda förslaget i fortsättningen skulle beläggas med omsättningsskatt.
Denna kvantitet uppskattar styrelsen till 700,000 liter.
Beräkningen av inkomsten av omsättningsskatten för budgetåret 1933/
1934 gestaltar sig enligt kontrollstyrelsen på följande sätt:
Grundavgift å 1 kr. 60 öre per liter å 28 milj. liter 44,800,000 kronor
Procentavgift å 97.5 » » » » 28 » » 27,300,000 »
Grundavgift å 1 kr. 60 » » » » 0.7 » » 1,200,000 »
Procentavgift ål »20 » » » » 0.7 » » 840,000 »
Summa 74,140,000 kronor.
Med hänsyn till osäkerheten i läget anser styrelsen försiktigheten bjuda
att beräkna inkomsten av omsättningsskatten till allenast 73 miljoner
kronor.
I de fall, där skattefri (denaturerad) sprit icke lämpligen kan användas
för vetenskapliga, tekniska och industriella eller likartade ändamål, kan
vederbörande förbrukare erhålla tillstånd att hos partihandelsholaget —
aktiebolaget Vin- och spritcentralen — inköpa skattelagd sprit. Å dylik
sprit utgår emellertid icke annan skatt än brännvinstillverkningsskatten,
vilken utgör 65 öre för liter brännvin av normalstyrka. Såsom
bestämmelserna örn omsättningsskatten utformats, träffar nämligen
denna skatt icke de spritvaror, som för nyss angivna ändamål inköpas
direkt hos partihandelsbolaget.
Skillnaden i pris mellan för förtäring avsedda, från systembolagen försålda
spritdrycker och de spritvaror, som av partihandelsbolaget tillhandahållas
för tekniska m. fl. ändamål, är numera till följd av beskattningens
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
17
anordning så betydande, att det särskilt i betraktande av svårigheten att
utöva en betryggande kontroll över användningen av den för tekniska
ändamål utlämnade spriten befunnits böra tågås under övervägande,
huruvida den nuvarande befrielsen från omsättningsskatt för dylik
sprit bör bibehållas.
I nuvarande statsfinansiella läge har jag även funnit angeläget att
tillvarataga den möjlighet till ökad skatteinkomst, som ett utsträckande
av omsättningsskatten till att omfatta jämväl ifrågavarande förbrukares
inköp av spritvaror erbjuder. En dylik åtgärd är enligt min mening
utan tvekan befogad beträffande förbrukningen av sprit för tillverkning
av mer eller mindre lyxbetonade eller i vart fall umbärliga varor.
Jag syftar här på den fabriksmässiga framställningen av alkoholhaltiga
toalettmedel och essenser samt användningen av spritvaror inom chokladoch
konfektindustrien, vid konditorier och läskedrycksfabrikör.
Något annorlunda ställer sig saken i fråga om de spritvaror, som utlämnas
från apotek eller där användas för tillverkning av läkemedel.
Det är påtagligt, att omsättningsskattens utsträckande till att avse jämväl
dylik sprit kommer att, därest gällande grunder för läkemedelsprisens
bestämmande bibehållas oförändrade, medföra större eller mindre
fördyring av läkemedel, för vilkas framställande sprit kommer till användning.
Medicinalstyrelsen har framfört betänkligheter mot förslaget
i denna del. Av skäl, som i promemorian anförts och av kommerskollegium,
kontrollstyrelsen och Sveriges kemiska industrikontor starkt
understrukits, kan det dock icke anses tillrådligt att tillämpa andra
grunder för beskattningen av den sprit, som förbrukas för beredning å
apoteken av läkemedel, än dem som gälla beträffande sprit för andra hithörande
ändamål. Påläggandet av omsättningsskatt å apoteksspriten
torde emellertid kunna genomföras utan någon för allmänheten mera
kännbar prisförhöjning å här ifrågakommande läkemedel. Jag förutsätter
nämligen, efter samråd med chefen för socialdepartementet, att
Kungl. Majit, därest förevarande förslag till utsträckande av omsättningsskattens
tillämpning genomföres, kommer att vidtaga sådan ändring
i grunderna för läkemedels taxering å apotek, att handelsvinst icke
må beräknas å den del av priset å spritvaror, som hänför sig till omsättningsskatten,
ävensom att den av medicinalstyrelsen utfärdade medicinaltaxan
ändras i överensstämmelse härmed.
Jag förordar alltså, att omsättningsskatten utsträckes till att avse jämväl
spritdrycker, som enligt bestämmelserna i kungörelserna den 18 december
1918, nr 987 och 989, försäljas eller importeras för användning till
vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat
ändamål.
Den inkomstökning, som skulle erhållas genom omsättningsskattens utsträckande
på nu föreslaget sätt, har, med den tillämnade höjningen av
skattesatsen, av kontrollstyrelsen på grundval av den nuvarande förbruk
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 saini. Nr 60. 2
18
Kungl. Majus proposition nr 60.
ningen beräknats till omkring 2 miljoner kronor. Till följd av skattehöjningens
prislördyrande inverkan torde dock böra räknas med någon reducering
av nämnda belopp.
Vad beträffar sättet för uttagande av den för nästa budgetår åsyftade
merinkomsten av omsättningsskatten har kontrollstyrelsen funnit en
höjning av den efter procent å inköpspriset utgående delen av skatten
icke böra ifrågakomma. Styrelsen förordar i stället en höjning av grundavgiften
med 60 öre till 1 krona 60 öre per liter. Detta förslag finner
jag mig böra biträda.
Med de skattesatser för omsättningsskatten, som i enlighet härmed
komme att tillämpas under nästa budgetår, skulle densamma enligt
kontrollstyrelsens beräkning inbringa omkring 73 miljoner kronor.
Häri ingå även de skattebelopp, som beräknas inflyta genom den av mig
nyss förordade utsträckningen av omsättningsskatten till att omfatta
jämväl sprit, som tillhandahålles för vissa tekniska och därmed jämförliga
ändamål.
Förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den
S juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
har utarbetats. Författningsförslaget innefattar de ändringar i förordningen,
som betingas av utsträckningen av omsättningsskattens tillämpningsområde
samt höjningen av skatten. Sålunda äro i 2 § 2 mom. bestämmelser
föreslagna angående omsättningsskatt å spritdrycker, som av partihandelsbolaget
försäljas för de i förutnämnda kungörelser den 18 december
1918 angivna ändamålen eller för samma ändamål till riket införas. Då
dessa varor i regel expedieras å fat, har ansetts skäligt, att den procentuella
delen av skatten i förekommande fall utgår efter varans pris å fat
och icke alltid, såsom gäller beträffande systembolagens inköp, efter priset
å varan i buteljera! skick. I 3 § hava närmare bestämmelser införts
rörande uttagandet av omsättningsskatten vid import av spritdrycker av
nyss nämnt slag. De härutinnan föreslagna bestämmelserna äro avfattade
i nära överensstämmelse med vad som enligt 3 § andra stycket gäller för
systembolagens import. För säkerställande av statens skatteintresse har
dock ansetts erforderligt, att i tredje stycket avsedd importör skall hava
att hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet för skattens erläggande.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med aktiebolaget Vin- och
spritcentralen träffa överenskommelse angående skyldighet för bolaget att
— i likhet med vad som enligt § 6 tredje stycket i det mellan staten och
bolaget träffade avtalet gäller beträffande detaljhandelsbolagens inköp —
till kontrollstyrelsen lämna uppgift jämväl örn här ifrågavarande förbrukares
inköp av spritdrycker. Mot en dylik jämkning av avtalets bestämmelser
har styrelsen för bolaget, såsom framgår av vad förut anförts, förklarat
sig icke hava något att erinra.
Enligt vad jag i finansplanen uttalat bör skatteökningen, i syfte att
19
Kungl. May.ts proposition nr 60.
förstärka löpande statsreglering, träda i kraft snarast möjligt under
innevarande budgetår. Det torde därför, i likhet med vad som skedde
beträffande höjning av omsättningsskatten vid 1932 års riksdag, böra
överlämnas åt Kungl. Majit att bestämma den närmare tidpunkten för
ikraftträdandet.
Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda förslag
till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
samt hemställer, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen
att antaga samma förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgström.