Kungl. Majlis proposition nr 42.
1
Nr 42.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni
1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
given Stockholms slott den 3 januari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning örn ändrad lydelse av
24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1933
1 sami.
Nr *2.
2
Kuni)!. Majlis proposition nr 42.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni
1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 ari
gående tillverkning och beskattning av maltdrycker skola i nedan angivna
delar erhålla följande ändrade lydelse:
24 §.
skatteplikt och För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning av
skattesatser, maltdryck, skall erläggas skatt med 1 krona 45 öre för varje kilogram,
dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret
avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med 1 krona 25 öre för
kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med 1 krona 35 öre
för kilogram.
I intet--— helgfritt dygn.
31 $.
.ikatt''för“mani Vid skattePliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution
använt tili av skatt åtnjutas för det malt, som under nästföregående kvartal ome«HBrdm°n&
r*e*kart använts till svagdricka eller maltdricka.
dricka* Restitution åtnjutes med, för kilogram malt räknat,
1 krona 22 öre, då skatt erlagts med 1 krona 25 öre,
1 » 27 » , » » » » 1 » 35 » ,
1 » 32 » , » » » »1 » 45 » .
Restitution må dock icke åtnjutas med högre belopp än att den åter
stående
skatten uppgår till minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltalet.
Där med---klassen tagits.
Till kontrollstyrelsen---återbetalnings verkställande.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes;
dock att, därest skatt utgått efter tidigare stadgade grunder, de vid samma
tid för restitution gällande bestämmelserna fortfarande skola äga till
tampning.
Kungl. Majda proposition nr 43.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn
höjning av maltskatten samt anför:
Enligt 24 § förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker utgår maltskatten för närvarande med
85 öre för kilogram av de första i skattepliktigt bryggeri under tillvexkningsåret
avverkade 100,000 kilogrammen malt, 90 öre för kilogram av de
nästa 100,000 kilogrammen och 95 öre för kilogram för överskjutande kvantitet.
Jämlikt 31 § åtnjutes restitution av skatt för malt, som i skattepliktigt
bryggeri använts för tillverkning av svagdricka eller maltdrieka,
efter 82 öre för kilogram. Dessa båda författningsrum hava erhållit sin
nu gällande lydelse genom förordning den 22 februari 1932 (nr 34), vilken
trädde i kraft den 1 påföljande mars. Dessförinnan utgick skatten med
respektive 65, 70 och 75 öre för kilogram avverkat malt.
Maltskatten har under de senaste budgetåren tillfört statsverket följande
belopp i behållen inkomst, nämligen 16.28 miljoner kronor under
budgetåret 1928/1929, 17.39 miljoner kronor under budgetåret 1929/1930, 18.n>
miljoner kronor under budgetåret 1930/1931 samt 18.19 miljoner kronor
under budgetåret 1931/1932. För innevarande budgetår är ifrågavarande
skatteinkomst i riksstaten upptagen till 22 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har i sitt förslag till inkomstberäkning för nästkommande
budgetår upptagit inkomsten av maltskatt till 20.5 miljoner kronor.
Vid anmälan förut denna dag av finansplanen i årets statsverksproposition
har jag tillkännagivit min avsikt att föreslå en sådan höjning av
maltskatten, att den kunde beräknas under budgetåret 1933/1934 lämna en
avkastning av 9.5 miljoner kronor utöver det av riksräkenskapsverket angivna
beloppet. I överensstämmelse härmed har ifrågavarande skattetitel
i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagits till 30 miljoner kronor.
Genom skrivelse den 27 december 1932 anmodade jag kontrollstyrelsen
att inkomma med utredning och förslag, huru nämnda merinkomst av
maltskatten lämpligen skulle kunna uttagas.
4
Kungl. Majlis proposition nr 42.
I anledning härav har kontrollstyrelsen den 3 januari 1933 inkommit
med utredning och förslag i ämnet.
Efter att hava återgivit de nu gällande skattesatserna för maltskatten
övergår styrelsen till en undersökning av det beskattningsunderlag, som
bör ligga till grund vid avvägandet av skattehöjningen. Styrelsen erinrar
därvid örn att den i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning upptagna
intäkten av maltskatten, 20.5 miljoner kronor, är beräknad å en malt
förbrukning i de skattepliktiga bryggerierna av 24 miljoner kilogram,
motsvarande en årlig konsumtion av skattepliktiga maltdrycker av cirka
146 miljoner liter. Till belysning av storleken av maltavverkning, debiterad
maltskatt samt konsumtion av skattepliktiga maltdrycker under
de senare tillverkningsåren hänvisar styrelsen till följande sammanställning,
i vilken för tillverkningsåret 1 oktober 1931—30 september 1932 även
meddelas uppgift örn bryggeriernas fördelning å olika skattegrupper: I
1 Antal bryggerier |
Maltavverkning ke*. |
Ska |
t t |
||
Skattegrupp |
på det hela |
1 per kg. malt |
Försålda skatte- |
||
• I ! 1..................... |
100 |
4,502,709 |
3,459,537 |
1 76.8 77.7 |
malt- drycker |
2..................... |
41 |
5,404,290 |
4,198,702 |
miljoner |
|
3..................... |
17 |
15.552.680 |
13.224,372 |
85.0 |
liter |
Summa 1931/1932 |
158 |
25,459,679 |
20,8b2,6ll |
82.0 |
157.5 |
1930/1931 |
158 |
26,378,250 |
18,549,320 |
70.3 |
164.2 |
1929/1930 |
159 |
27,115,519 |
19,069,215 |
70.3 | |
167.0 |
1928/1929 |
160 |
25,179,662 |
17,686,322 |
70.2 |
152.8 |
1927/1928 |
162 |
24,896,995 |
17,462,604 |
70.1 |
149.5 |
1926/1927 |
162 |
25,478,165 |
17,901,219 |
70.8 |
151.2 |
I anslutning härtill anför styrelsen, att i jämförelse med tillverkningsåret
1930/1931 maltdryckskonsumtionen under senaste tillverkningsåret utvisar
en minskning med cirka 4 procent. För den mot budgetåret 1933/1934
svarande tiden, för vilken maltdryckskonsumtionen som förut nämnts uppskattats
till 146 miljoner liter, hade räknats med en ytterligare nedgång
av cirka 7 procent. En skärpning i skattebelastningen å maltdryckerna
av den omfattning, som ifrågavarande merinkomst av maltskatten måste
påfordra, bomme otvivelaktigt att medföra viss prisfördyring av malt
dryckerna, varigenom ytterligare minskning i konsumtionen av skatte
pliktiga maltdrycker kunde väntas inträda. Vid avvägandet av den er
forderliga höjningen av maltdrycksbeskattningen hade styrelsen därför
ansett sig böra utgå från en maltförbrukning av allenast 23 miljoner kilogram,
motsvarande en konsumtion av skattepliktiga maltdrycker av cirka
140 miljoner liter. I jämförelse med tillverkningsåret 1930/1931 hade räk
-
Kungl. Muj:ts proposition nr 42. 5-
näts nied en sammanlagd konsumtionsininskning av cirka 24 miljoner liter,
motsvarande cirka 15 procent.
Kontrollstyrelsen ingår därefter på frågan örn sättet att åvägabringa
den erforderliga höjningen av maltdrycksbeskattningen och yttrar därvid,
att styrelsen funnit sig böra utgå från att den avsedda inkomstökningen
nu borde åstadkommas genom en lämpligt avvägd höjning av gällande
skattesatser. Styrelsen anför vidare:
»Verkställd undersökning har givit vid handen, att med ovan angivna
beskattningsunderlag en höjning av den nuvarande maltskatten med något
över 40 öre för kilogram är erforderlig för ernående av en merinkomst
av 9.5 miljoner kronor eller en sammanlagd inkomst av 30 miljoner kronor
å ifrågavarande skattetitel. Med bibehållande av den nu gällande
principen för skatteskalans anordning skulle med 40 öres förhöjning av
varje skattesats erhållas följande skatteskala, nämligen 1 krona 25 öre per
kilogram för de första 100 000 kilogrammen, 1 krona 30 öre per kilogram
för nästa 100,000 kilogram samt 1 krona 35 öre för överskjutande kvantiteter.
Med användande av denna skatteskala skulle emellertid icke erhållas
större behållen inkomst av maltskatten än cirka 28.5 miljoner kronor
för budgetåret 1933/1934. Den åstundade merinkomsten torde emellertid
kunna vinnas genom viss jämkning i skatteskalan. En sådan jämkning
torde emellertid vara betingad även av andra skäl. Den nuvarande
skillnaden av 5 öre mellan de olika skattesatserna har ägt bestånd sedan
år 1923, då skatteskalan 65 öre — 70 öre — 75 öre fastställdes. I jämförelse
härmed skulle maltskatten nu komma att ungefärligeu fördubblas. För
att upprätthålla en relativt lika stor progression i maltskatteskalan som
den nyssnämnda skulle alltså erfordras, att nämnda skillnad mellan
skattesatserna nu ökades i motsvarande grad eller till i runt tal 10 öre.
Denna skillnad anser styrelsen nu böra genomföras.'')
På grund av vad sålunda anförts förordar styrelsen, att maltskatten
höjes för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen
malt från 85 öre till 1 krona 25 öre för kilogram, för de nästa 100.000 kilogrammen
från 90 öre till 1 krona 35 öre för kilogram samt för överstigande
kvantiteter från 95 öre till 1 krona 45 öre för kilogram.
I fråga örn den genomsnittliga skattebelastningen å färdig skattepliktig
maltdryck, som skulle följa av den av styrelsen förordade skattehöjningen,
anför styrelsen vidare:
»Den maltskatt, som för närvarande beräknas belöpa a en halvbutelj
pilsnerdricka, utgör i genomsnitt cirka 4.g öre. Före 1932 års skattehöjning
angavs motsvarande skattebelastning till 3.fi öre. Genom den nu
föreslagna höiningeri av maltskatten skulle å en halvbutelj pilsnerdricka
komma att vila maltskatt med ett genomsnittligt belopp av cirka 7 öre.
Till jämförelse må nämnas, att å 1IH liter av närmast motsvarande slag av
maltdrycker vilar i Danmark — för öl av skatteklassen I med standert
styrka av högst 10.75 procent — en skatt av 9 öre och i Norge — för ''almin
deligt öl’ med en övre alkoholgräns av 4.75 volymprocent — en skatt av
8 V, öre.
Beträffande de skattepliktiga bryggeriernas rätt till restitution av skatt
för malt, vilken använts flir tillverkning av svagdricka eller maltdricka.
anför styrelsen:
Departementschefen.
6 Kungl, Maj:ts proposition nr 42.
, »Enligt 31 § i maltdryekstillverkningsförordningen må vid skatteplik
tigt bryggeri efter varje kvartals utgång restitution av skatt, efter 82 öre
för kilogram räknat, åtnjutas för det under nästföregående kvartal omedelbart
till svagdricka eller maltdricka använda maltet. Denna bestäm
“else överensstämmer med det av 1917 års riksdag beslutade systemet för
restitution av skatt för svagdricksmalt vid de skattepliktiga bryggerierna,
enligt vilket restitution åtnjutes för allt dylikt malt med ett belopp per
kilogram, som med 3 öre understiger den lägsta skattesatsen. Avdraget
av 3 öre anses svara mot den å svagdrickstillverkningen belöpande andelen
av kontrollkostnaderna vid bryggeriet. Har vid ett skattepliktigt
bryggeri för svagdrickstillverkning använts malt, för vilket erlagts skatt
enligt den näst högsta eller den högsta skattesatsen, verkar emellertid
denna regel så, att tillverkaren i verkligheten vid skatterestitution vid
kännes avdrag av respektive 8 öre eller 13 öre per kilogram. Skulle detta
system bibehållas oförändrat, bomme efter en höjning av maltskatten i
enlighet med vad ovan förordats restitution av skatt å svagdricksmalt att
utgå efter 1 krona 22 öre per kilogram. Till följd av ökningen i skillnaden
mellan skattesatserna skulle tillverkaren i överensstämmelse med vad nyss
anförts vid restitutionen hava att vidkännas ett avdrag för malt i de båda
högre skatteklasserna av icke mindre än 13 öre respektive 23 öre per kilogram.
En sådan försämring i de skattepliktiga bryggeriernas rätt att
erhålla restitution för skatt för malt, använt till svagdricka eller malt
dricka, är emellertid omotiverad och bör förebyggas.»
I delta syfte föreslår styrelsen en lydelse av 31 §, enligt vilken sådan
ändring i rätten till restitution i anledning av skattehöjningen icke skulle
komma att inträda, att det nuvarande förhållandet mellan storleken av
den erlagda skatten och restitutionsbeloppet rubbades.
Vidkommande tidpunkten för författningsändringarnas ikraftträdande
framhåller styrelsen, att skattehöjningen, därest den skall inverka på hela
den vindel budgetaret 193o/1934 inflytande maltskatten, bör träda i tillämpning
senast från och med den 1 april 1933. Enär de flesta tillverkarna i de
skattepliktiga bryggerierna begagna sig av den enligt 28 § i förordningen
medgivna rätten till anstånd med skattens erläggande, varigenom under
ett kvai tal debiterad maltskatt icke behöver erläggas förrän inom andra
inanaden i nästpaföljande kvartal, skulle nämligen eljest huvudparten av
den under budgetårets första kvartal inflytande maltskatten utgöras av
skattebelopp, som debiterats enligt nu gällande skattesatser.
I detta sammanhang påpekar styrelsen, att -- då de i 31 § med dess
nuvarande lydelse givna bestämmelserna böra äga giltighet även efter
ändringens ikraftträdande beträffande förhållanden, som hänföra sig till
tiden dessförinnan — en övergångsbestämmelse härom är erforderlig.
För ernående av det i förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934 an
givna inkomstbeloppet av 30 miljoner kronor för maltskatten har kontrollstyrelsen
föreslagit en ökning i de nuvarande skattesatserna, så att
skatten liöjes för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000
kilogrammen malt från 85 öre till 1 krona 25 öre för kilogram, för de
nästa 100,000 kilogrammen från 90 öre till 1 krona 35 öre för kilogram
samt för överskjutande kvantiteter från 95 öre till 1 krona 45 öre för kilo
Knurt!, Maj fia proposition nr 42 7
gram. De tre skattesatserna skulle sålunda komma att undergå ökning
med respektive 40 öre, 45 öre ock 50 öre. Skillnaden mellan skattesatserna.
kar sålunda, för kikekållande av ungefärligen samma proportion
dem emellan, ökats från 5 till 10 öre.
Visserligen anser jag, i likket med vad min företrädare i ämketet uttalat
vid anmälan inför Kungl. Majit av förslag till proposition i samma
ämne till nästföregående års riksdag, att en omläggning av beskattningssystemet
i syfte att övergå till en beskattning av den färdiga produkten
bör övervägas och att denna fråga vid lämplig tidpunkt bör
upptagas till utredning. Jag finner emellertid den nu erfoiulerliga ökningen
i beskattningen böra åstadkommas inom ramen för gällande
skattesystem. Den av kontrollstyrelsen för ändamålets vinnande förordade
anordningen av beskattningen kan jag jämväl i övrigt giva min
anslutning.
Den föreslagna höjningen av maltskatten beräknas medföra en ökning
i den genomsnittliga skattebelastningen per halvbutelj (Vs liter) pilsnerdricka
från nuvarande 4.c öre till cirka 7 öre.
Därest skatteökningen skall erhålla inverkan pä hela den under budgetåret
1933/1934 inflytande maltskatten, böra, med hänsyn till den ordning, i
vilken skatten erlägges, de höjda skattesatserna träda i tillämpning senast
den 1 april 1933. Enligt vad jag i finansplanen uttalat, bör emellertid
skatteökningen, i syfte att förstärka löpande statsreglering, träda i kraft
snarast möjligt under innevarande budgetår. Jag finner mig därför böra
föreslå, att frågan örn tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande
överlämnas till Kungl. Majits avgörande.
ökningen av maltskatten föranleder ändring av 24 § i maltdryckstill
verkningsförordningen. I samband härmed böra de i 31 § meddelade
föreskrifterna örn restitution av skatt för malt, som av skattepliktigt
bryggeri använts för tillverkning av svagdricka eller maltdricka,
ändras därhän, att restitution skall åtnjutas med olika belopp alltefter
den skattesats, som tillämpats vid skattens utgörande.
I förslag till övergångsbestämmelse har intagits föreskrift att, därest
skatt utgått efter tidigare stadgade grunder, de vid samma tid för restitution
gällande bestämmelserna fortfarande skola äga tillämpning.
Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning örn ändrad lydelse
av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående till
verkning och beskattning av maltdrycker samt hemställer, att Kungl.
Majit måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta proto
koll utvisar, skall avlåtas till 7-iksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgstrom.