Kungl. Majus proposition nr 36.

5

Nr 36.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående pension
åt en förutvarande båtsman; given Stockholms slott
den 13 januari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 13 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Vennerström anför:

Enligt § 85 av Kungl. Maj:ts förnyade förordning och reglemente angående
styrelsen och förvaltningen av amiralitetskrigsmanskassan den 26 oktober
1838 (nr 53) erfordras, för att båtsman må kunna tilldelas pension i femte
eller lägsta klassen, att han uppnått 55 levnadsår och innehar 20 tjänstår
från 20 års ålder samt under tjänstetiden uppfört sig redligt och väl.

I nämnda stadgande har genom kungörelsen angående ändrade villkor
för pension genom flottans pensionskassa till avskedad båtsman (marinsoldat)
in. m. den 13 mars 1931 (nr 44) vidtagits den ändringen, att avskedad båtsman,
som innehar minst 15 tjänstår och som under tjänstetiden skickat sig
redligt och väl, må från och med den I juli 1931 komma i åtnjutande av
pension genom flottans pensionskassa, såsom om han tjänat i minst 20 år
från 20 års ålder.

34 33

6

Kungl. Majus proposition nr 36.

Uti en till Kungl. Majit ställd, till direktionen över flottans pensionskassa
ingiven skrift, dagtecknad den 23 april 1932, har förutvarande båtsmannen
vid Tjusts kompani Johan Alfred Sixten Regnander Glader anhållit att få
komma i åtnjutande av pension,

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Glader, som är född den 6
augusti 1866 och sålunda uppnått en ålder av 66 år, erhållit avsked den 16
april 1901 efter en tjänstetid av 14 år 9 månader, därav 14 år 8 månader
från 20 års ålder; att han vid avskedet erhållit vitsord att under tjänstetiden
hava sig redligt och väl skickat; att han utbildningsåren 1930—1932 tjänstgjort
såsom vakt- och handräckningsmanskap vid skeppsgossekåren i Marstrand;
att han, enligt intyg från chefen för sagda kår, under sistnämnda tjänstgöring
visat utmärkt uppförande och stort nit; samt att han är medellös.

Med överlämnande av handlingarna i förevarande ärende har direktionen
över flottans pensionskassa uti skrivelse den 27 juni 1932 erinrat, att Glader
författningsenligt icke vore berättigad till pension. Då emellertid Glader utöver
sin tjänstetid såsom båtsman tjänat kronan ytterligare 2 år med en
tjänstgöring, som torde kunna anses jämförlig med båtsmanstjänst, hemställde
direktionen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att Glader
jämväl med hänsyn till honom meddelade goda vitsord samt intygad medellöshet,
finge från och med månaden näst efter den, uti vilken han avginge
från sin tjänst vid skeppsgossekåren, tilldelas pension såsom båtsman, som
örn han uppfyllt för sådan pensions erhållande stadgade villkor. I händelse
av bifall härtill skulle Glader erhålla i årlig pension 100 kronor, vilket
belopp ökades till 200 kronor, då han uppnådde 67 års ålder, varjämte då
ytterligare tillkomme pensionstillägg med 50 kronor. Direktionen erinrade
härjämte, att riksdagen enligt skrivelse den 12 maj 1932, nr 227, punkt 7,
medgivit, att förutvarande båtsmannen vid Bohus lia kompani August
Pettersson Hake, vilken utom tjänstetid såsom båtsman av 13 år 11 månader
tjänat kronan i 5 år 9 månader vid skeppsgossekåren i Marstrand som
handräckningsmanskap, finge tilldelas pension såsom örn han uppfyllt härför
stadgade villkor.

Marinförvaltningen har i avgivet utlåtande den 14 juli 1932 tillstyrkt, att
framställning måtte göras hos riksdagen om utverkande av pension åt
Glader.

Statskontoret, som den 6 augusti 1932 avgivit utlåtande i ärendet, Ilar
yttrat, att med hänsyn till anförda omständigheter det syntes statskontoret
skäligt, att Glader — på sätt i tidigare likartade fall skett — tillerkändes
pension såsom båtsman. Då han emellertid i nämnda egenskap allenast
innehade en tjänstetid av 14 år 9 månader av föreskrivna 15 år, torde jämväl
i detta fall riksdagens medgivande böra inhämtas.

Då Glader, vilken innehar en tjänstetid såsom båtsman av 14 år 9
månader, dessutom tjänstgjort i 2 år vid skeppsgossekåren i Marstrand,
vilken tjänstgöring torde kunna anses jämförlig med båtsmanstjänst, har

7

Kungl. Majlis proposition nr 36.

jag funnit mig böra tillstyrka, att Glader må komma i åtnjutande av pension
till belopp, som skulle hava tillkommit honom, därest han uppfyllt härför
stadgade villkor. Pensionen torde böra utgå från och med månaden näst
efter den, uti vilken han avgår från sin tjänst vid skeppsgossekåren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förutvarande båtsmannen Johan Alfred Sixten Regnander
Glader må tilldelas pension såsom örn han uppfyllt härför
författningsenligt stadgade villkor, att utgå från och med månaden
näst efter den, uti vilken han avgår från sin tjänst vid
skeppsgossekåren i Marstrand.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.