Kungl. Majlis proposition nr 34.
1
Nr 34.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om kvarlåtenskapsskatt m. m.; given Stockholms slott den 3
januari 1933.
Kungl. Majit får härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
dels förordning om kvarlåtenskapsskatt,
dels ock förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19
november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang tili riksdagens protokoll 1933.
1 sami.
Nr 34.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Förslag
till
förordning om kvarlåtenskapsskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 $.
Av kvarlåtenskap efter avliden person skall till staten utgå särskild
arvsskatt, benämnd kvarlåtenskapsskatt, enligt bär nedan stadgade grunder.
2 §.
Såsom kvarlåtenskap skall enligt denna förordning anses egendom, för
vilken skall utgå arvsskatt jämlikt förordningen den 19 november 1914
örn arvsskatt och skatt för gåva, och skola i kvarlåtenskapen medräknas
även sådana andelar, för vilka jämlikt de i 19 § berörda förordning för
varje arvsklass meddelade bestämmelser frihet från arvsskatt åtnjutes.
Där synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva,
att gåva, som avses i 26 § nämnda förordning, helt eller delvis ej medräknas
i kvarlåtenskapen.
3 *.
Den skattepliktiga kvarlåtenskapen upptages till sammanlagda värdet
av de arvsandelar, som ingå i kvarlåtenskapen, enligt den uppskattning,
som sker jämlikt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva.
4 §.
Kvarlåtenskapsskatt utgår icke, därest kvarlåtenskapens värde ej överstiger
20,000 kronor.
Kvarlåtenskapsskatten utgör,
när kvarlåtenskapens värde icke överstiger 50,000 kronor: 4 procent
av det belopp, varmed kvarlåtenskapens värde överstiger 20,000 kronor;
när kvarlåtenskapens värde överstiger
50,000 men icke
100,000 » »
200,000 » »
300.000 d »
500.000 » »
1,000,000
100.000 kr.
200.000 »
300.000 »
500.000 »
1,000,000 »
1.200 kr. för 50,000 kr.
5.200 » » 100,000 »
17.200 » » 200,000 »
33.200 » » 300,000 »
69.200 » » 500,000 »
169,200 » » 1,000,000 »
och 8 % av återstoden;
» 12 % » »
» 16 % » »
» 18X » »
» 20% > »
» 21%" » » ,
Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 3
dock att kvarlåtenskapsskatten ej må överstiga 20 procent av kvarlåtenskapens
värde.
Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att kvarlåtenskapens värde
avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.
Såsom särskild kvarlåtenskap, beträffande vilken kvarlåtenskapsskatt
skall för sig beräknas, skall anses dels fast egendom av fideikommissnatur,
dels annan i fideikommiss ingående egendom, dels ock äganderätt,
som enligt 13 § andra stycket förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva
skall anses såsom tillgång i dödsbo.
Från kvarlåtenskapsskatten avdrages dels lösen, som erlägges vid boupptecknings
inregistrering hos underdomstol i stad, eller, örn på grund
av gällande förordning dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp,
i den mån avdrag för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt
21 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt,
dels ock på kvarlåtenskapen belöpande förut erlagd gåvoskatt, för
vilken avdrag ej kan tillgodonjutas enligt 26 § i berörda förordning, doc^:
att genom sistnämnda avdrag kvarlåtenskapsskatten ej må nedbringas till
lägre belopp än det, som skulle utgått, därest gåvan ej medräknats i kvarlåtenskapen.
5 §.
För kvarlåtenskapsskatt svarar envar arvinge eller testamentstagare i
förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen av kvarlåtenskapen,
därvid likväl iakttages, att gåvoskatt, för vilken avdrag skett,
tillgodoräknas den som erlagt gåvoskatten.
6 §.
Deklaration, som avgivits på grund av skattskyldighet till arvsskatt
enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, skall i förekommande
fall ligga till grund jämväl för beräkning av kvarlåtenskapsskatt.
Föreligger skattskyldighet till kvarlåtenskapsskatt men ej till arvsskatt
enligt berörda förordning, skall vad där örn deklaration till arvsskatt finnes
stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.
7 §.
Vad i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas rörande
nedsättning av skatt för egendom, som efterlämnats utom riket, så ock
rörande skattens erläggande, anstånd med skattens erläggande, eftergift
av skatt, restitution och tillsyn å skattens utgörande skall äga motsva
rande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.
Vid bedömande av fråga, huruvida jämlikt 47 § 1 mom. A omförmälda
förordning anstånd med erläggande av skatt må äga rum, skall, där såväl
kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt skall utgå, sammanlagda värdet av
4
Kungl. Marits proposition nr 34.
dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum avsedda värdepapper
jämföras med den sammanlagda skattens belopp.
8 §.
De i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva meddelade ansvarsbestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.
Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan
tillgång av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan
beskaffenhet, att såväl kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt uttagits med
lägre belopp än eljest vederbort, eller har någon mot bättre vetande
i deklaration lämnat oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid
bötesbeloppets bestämmande tagas hänsyn till det sammanlagda felande
skattebeloppet.
Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall
ligga till grund såväl för arvsskatt som för kvarlåtenskapsskatt, skall särskilt
straff enligt denna förordning ej ådömas.
9 §.
Vad i 57 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas skall
äga tillämpning jämväl beträffande kvarlåtenskapsskatten.
10 §.
Till ledning vid uträknandet av skatt enligt denna förordning utfärdar
Kungl. Majit erforderliga taheller.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1933 och skall äga tillämpning
beträffande kvarlåtenskap efter person, som avlider efter förordningens
ikraftträdande.
I kvarlåtenskap, som avses i förordningen, skall ej medräknas gåva, för
vilken enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva deklaration
för gåvoskatt avgivits före den 11 januari 1933.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
5
F ö r s 1 a g
till
förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.
Härigenom förordnas, att 19, 26 och 38 §§, 47 § 1, 2 och 3 morn., 48 §
2 mom. samt 56 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt och skatt
för gåva skola, 47 § 2 morn., 48 § 2 mom. samt 56 § i nedan angivna delar,
erhålla följande ändrade lydelse:
19 §.
Arvsskatt beräknas enligt denna
Tariff.
Klass I. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande
make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller
adoptivbarn.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 20,000 kronor, beräknas ej arvsskatt
Skatten utgör,
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 30,000 kronor: 4 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 20,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt åter:
stående värdet å andelen överstiger
30,000 men icke |
50,000 kr.: |
400 kr. för |
30,000 kr. och |
7 % av återstoden; |
|||
50,000 » » |
100,000 » : |
1,800 > |
» |
50,000 » |
» |
10 % » |
» |
100,000 » » |
200,000 » : |
6,800 » |
» |
100,000 » |
» |
12 % » |
7> |
200,000 » » |
400,000 |
18,800 » |
» |
200,000 » |
» |
14% » |
y> |
400,000 » » |
800,000 » : |
46,800 » |
» |
400,000 » |
» |
16% » |
» |
800,000 |
» : |
110,800 » |
» |
800,000 » |
» |
18% » |
» |
dock att arvsskatten ej må överstiga 16 procent av det återstående värdet
å andelen.
Klass II. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer fader,
moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders (halvbroders)
eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente
akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, sti
-
6
Kungl. Majlis proposition nr 34.
pendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller
annan from stiftelse.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 2,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av
det belopp, varmed återstående värdet överstiger 2,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
5,000 men icke |
10,000 kr. |
90 kr. för |
5,000 kr. och |
6 % av återstoden; |
|||||
10,000 |
» |
» |
20,000 » |
390 » |
» |
10,000 » |
9% » |
» |
|
20,000 |
» |
» |
30,000 » |
1,290 » |
» |
20,000 » |
» |
12^ » |
|
30,000 |
» |
» |
40,000 » |
2,490 » |
» |
30,000 » |
» |
15 X » |
» |
40,000 |
» |
60,000 » |
3,990 » |
» |
40,000 » |
18%" » |
» |
||
60,000 |
» |
200,000 » |
7,590 » |
» |
60,000 » |
» |
20 % » |
» |
|
200,000 |
» |
35,590 » |
» |
200,000 » |
» |
21X » |
dock att arvsskatten ej må överstiga 20 procent av det återstående värdet
å andelen.
Klass III. Andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,
i'' när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 4 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
2,000 men icke |
4,000 kr. |
40 kr. för |
2,000 kr. och |
8%'' |
av återstoden; |
|||
4,000 |
» » |
20,000 » |
200 » |
» |
4,000 » » |
12 % |
» |
|
20,000 |
» » |
40,000 » |
2,120 » |
20,000 » * |
16 % |
» |
||
40,000 |
» » |
60,000 » |
5,320 » |
» |
40,000 » » |
20 %'' |
» |
» |
60,000 |
» » |
200,000 » |
9,320 » |
» |
60,000 » » |
24 % |
» |
» |
200,000 |
» |
42,920 » |
» |
200,000 » » |
26X |
» |
dock att arvsskatten ej må överstiga 24 procent av det återstående värdet
å andelen.
Klass IV. Andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare
än sådan, som omförmäles i klass 1, klass II eller klass III.
7
Kungl. May.ts proposition nr 34.
Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt
återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.
Skatten utgör,
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 4 procent av det
belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;
när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående
värdet å andelen överstiger
2,000 men icke |
4,000 kr.: |
40 kr. för |
2,000 kr. och |
8%'' |
av återstoden; |
||||
4,000 |
» |
10,000 » : |
200 » |
2> |
4,000 » |
» |
12%'' |
||
10,000 |
» |
20,000 » : |
920 » |
» |
10,000 » |
16% |
|||
20,000 |
» |
» |
40,000 » : |
2,520 » |
20,000 » |
» |
20% |
» » |
|
40,000 |
» |
» |
60,000 » : |
6,520 » |
» |
40,000 » |
» |
24% |
» » |
60,000 |
» |
200,000 » : |
11,320 » |
60,000 » |
» |
\ o o\ OO |
» > |
||
200,000 |
» : |
50,520 » |
» |
200,000 » |
30% |
dock att arvsskatten ej må överstiga 28 procent av det återstående värdet
å andelen.
Vid tillämpningen av ovanstående tariff iakttages, att återstående värdet
å andelen avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.
26 $.
Har arvinge eller testamentstagare inom två år före arvlåtarens dödsfall
eller vid hans dödsfall av honom erhållit gåva, som icke jämlikt 33 §
a) eller b) är fri från skatt, skall värdet därav sammanläggas med det
värde, vartill arvingens eller testamentstagarens arvsandel enligt förut
stadgade grunder fastställts, och arvsskatten beräknas som örn allt vore
på en gång arvfallet. För skatt, som förut särskilt erlagts, skall avdrag
ske, dock att arvsskatten icke i något fall må beräknas till lägre belopp
än som belöper på ifrågavarande arvsandel i och för sig.
Bouppteckning skall vid ingivandet för inregistrering vara åtföljd av
uppgift å gåva av här angiven beskaffenhet.
38 $.
1 mom. Skatt för gåva beräknas enligt denna
Tariff.
Klass I. Gåva, som tillkommer make eller barn eller adoptivbarn eller
avkomling till barit eller adoptivbarn.
Överstiger gåvans värde icke 20,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 30,000 kronor: 8 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 20,000 kronor;
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
när gåvans värde överstiger
30,000 men icke |
50,000 kr. |
800 kr. för |
30,000 kr. och 11 X av återstoden; |
|||||
50,000 |
100,000 » |
3,000 » » |
50,000 » |
» 18% |
1> |
|||
100,000 |
200,000 » |
12,000 » » |
100,000 » |
» 24X |
||||
200,000 |
» |
» |
300,000 » |
36,000 » » |
200,000 » |
» 30 "o |
» |
|
300,000 |
» |
3> |
400,000 » |
66,000 » » |
300,000 » |
» 32 X |
» |
» |
400,000 |
» |
500,000 » |
98,000 » » |
400,000 » |
» 34 X |
» |
y> |
|
500,000 |
» |
» |
800,000 » |
132,000 » » |
500,000 * |
» 36 X |
» |
|
800,000 |
t> |
7> |
1,000,000 » |
240,000 » » |
800,000 > |
» 38 X |
» |
7> |
1,000,000 |
» |
316,000 » » |
1,000,000 > |
» 39 % |
> |
» , |
||
dock |
att gåvoskatten ej |
må överstiga 32.8 procent |
av gåvans |
värde. |
Klass II. Gåva, som tillkommer fader, moder, broder (halvbroder), syster
(halvsyster) eller broders (halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling
eller akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,
stipendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller
annan from stiftelse.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av det belopp,
varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
5,000 men icke |
10,000 kr. |
90 kr. för |
5,000 kr. och |
6 X av återst |
|||||||
10,000 |
» |
20,000 » |
390 |
» |
10,000 » |
» |
9X |
7> |
» |
||
20,000 |
30,000 » |
1,290 |
20,000 » |
» |
16X |
||||||
30,000 |
» |
T> |
40,000 » |
2,890 |
» |
30,000 » |
» |
19 X |
|||
40,000 |
T> |
50,000 » |
4,790 |
> |
3» |
40,000 » |
» |
22 % |
1> |
||
50,000 |
7> |
60,000 » |
6,990 |
» |
» |
50,000 » |
» |
26X |
» |
» |
|
60,000 |
100,000 » |
9,590 |
2> |
2> |
60,000 » |
» |
28X |
T> |
|||
100,000 |
> |
200,000 » |
20,790 |
» |
7> |
100,000 » |
32 X |
» |
» |
||
200,000 |
300,000 » |
52,790 |
200,000 » |
» |
31% |
||||||
300,000 |
» |
500,000 » |
89,790 |
» |
300,000 » |
39 X |
3> |
||||
500,000 |
» |
167,790 |
» |
7> |
500,000 » |
» |
41X |
» |
|||
dock |
att gåvoskatten ej |
må överstiga 36 procent av |
gåvans |
värde. |
Klass III. Gåva, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 4,000 kronor: 40 kronor och 8 procent
av det belopp, varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
4,000 men icke |
20,000 kr. |
200 kr. för |
4,000 kr. och 12 % av återstoden; |
||||||
20,000 |
» |
» |
40,000 » |
2,120 » |
20,000 » |
» |
20% » |
» |
|
40,000 |
» |
50,000 » |
6,120 » |
2- |
40,000 » |
» |
24 % » |
» |
|
50,000 |
» |
» |
60,000 » |
8,520 » |
50,000 » |
» |
28%'' » |
||
60,000 |
» |
100,000 » |
11,320 » |
» |
60,000 » |
» |
32 % » |
y> |
|
100,000 |
» |
» |
200,000 » |
24,120 » |
100,000 » |
» |
36% » |
» |
|
200,000 |
» |
y> |
300,000 » |
60,120 » |
7> |
200,000 » |
42 % » |
i |
|
300,000 |
» |
» |
500,000 » |
102,120 » |
» |
300,000 » |
» |
44%" » |
» |
500,000 |
» |
190,120 » |
500,000 » |
46% » |
|||||
dock |
att |
gåvoskatten ej må överstiga 39.2 procent av |
gåvans värde. |
Klass IV. Gåva, som tillkommer annan gåvotagare än sådan som omförmäles
i klass I, klass II eller klass III.
Skatten utgör,
när gåvans värde icke överstiger 4,000 kronor: 40 kronor och 8 procent
av det belopp, varmed värdet överstiger 2,000 kronor;
när gåvans värde överstiger
4,000 men icke |
10,000 kr. |
200 kr. för |
4,000 kr. och 12 % |
av återstoden; |
||||||
10,000 |
» |
20,000 » |
920 |
» |
10,000 » |
» |
16% |
» » |
||
20,000 |
» |
» |
40,000 » |
2,520 |
» |
20,000 » |
» |
24 % |
» » |
|
40,000 |
» |
» |
50,000 » |
7,320 |
» |
40,000 » |
» |
28% |
» » |
|
50,000 |
T> |
60,000 » |
10,120 |
» |
3> |
50,000 » |
» |
32% |
» » |
|
60,000 |
» |
100,000 » |
13,320 |
» |
» |
60,000 » |
» |
36 % |
» » |
|
100,000 |
» |
» |
200,000 » |
27,720 |
» |
2> |
100,000 » |
» |
40% |
» » |
200,000 |
» |
» |
300,000 » |
67,720 |
» |
200,000 » |
» |
46% |
» » |
|
300,000 |
» |
500,000 » |
113,720 |
» |
300,000 » |
» |
48% |
» » |
||
500,000 |
» |
209,720 |
y> |
500,000 » |
» |
50% |
» » > |
dock att gåvoskatten ej må överstiga 42.4 procent av gåvans värde.
Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att gåvans värde avjämnas
till närmast lägre fulla hundratal kronor.
2 morn. De i fråga om skatt på grund av arv eller testamente i 3 § 3
morn., 5, 6, 8, 9, 12, 13, 22, 23, 25 och 30 §§ meddelade bestämmelser skola
i tillämpliga delar gälla beträffande skatt för gåva.
47 §.
1 mom. A. Uppgå i dödsbo beloppet av kontanta medel samt värdet avobligationer
och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke till
dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas för behållningen i
boet, eller föreligger i andra fall för någon, som är skattskyldig enligt
denna förordning, avsevärd svårighet att genast erlägga hela den skatt,
10
Kungl. Marits ''proposition nr 34.
som belöper på honom tillfallen egendom, må, såvida skatten uppgår till
minst femhundra kronor, densamma betalas genom högst tio lika årliga
inbetalningar efter domarens eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes
prövning.
B. Skall skatt utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller
annan förmån och prövas avsevärd svårighet föreligga att genast erlägga
skattebeloppet eller skall skatt utgå för egendom av fideikommissnatur,
åge skattskyldig, oavsett skattens belopp, rätt till anstånd såsom ovan
sägs.
C. Där synnerliga skäl därtill äro, äger Konungen medgiva, att skatt
må erläggas annorledes än genom lika årliga inbetalningar, eller att tiden
för inbetalningarnas fullgörande må utsträckas utöver tio år.
2 mom. önskar skattskyldig---befallningshavande godkännes.
Vad nu stadgats skall ej utgöra hinder för den skattskyldige att senare
hos Konungen söka sådant ytterligare anstånd, som kan medgivas honom
enligt 1 mom. C.
3 mom. Den del av skattebeloppet, med vars erläggande anstånd icke
får åtnjutas, skall erläggas då, enligt vad i allmänhet är stadgat, skatten
skolat i dess helhet gäldas, därest ej anstånd beviljats. Första årliga inbetalningen
av skattebelopp, med vars erläggande anstånd beviljats och
som skall gäldas genom lika årliga inbetalningar, skall äga rum på årsdagen
för anståndsbeslutet. Av återstående årsinbetalningar verkställes
eu var å motsvarande dag det år, då den till betalning förfaller. A
skatt, för vilken anstånd åtnjutes, skall erläggas ränta efter fem för
hundra örn året av oguldet belopp.
48 §.
2 mom. Avlider fideikommissinnehavare, vilken är skattskyldig enligt
klass I i tariffen, inom sex år från det han fideikommisset tillträtt eller
fideikommissinnehavare, som är skattskyldig enligt klass II eller klass IV
i tariffen, inom åtta år från tillträdet, eftergives vad av skatten icke förfallit
till betalning vid dödstillfället; dock må ej i fall, då Konungen
jämlikt 47 § 1 mom. C medgivit anstånd, detta medföra rätt till eftergift
av skatt till högre belopp än som skulle hava eftergivits, därest anstånd
beviljats med tio lika årliga inbetalningar. Därest fideikommissinnehavare,
som, utan att hava begärt anstånd med skattens erläggande,
på en gång inbetalt hela skattebeloppet, avlider innan nyss angivna tider
förlupit, eftergives så stor del av skatten, som, enligt vad nyss sagts,
skulle eftergivits, därest betalningsskyldigheten fullgjorts medelst tio lika
årliga inbetalningar.
Vad sålunda--— annan förmån.
11
Kungl. Majda proposition, nr 34.
56 §.
Från tillämpningen---- skedd uppsägning.
Har Konungen jämlikt 10 kap. 7 § lagen örn arv eller 1 kap. 3 § lagen
örn testamente förordnat, att av egendom, som på grund av arv eller
testamente tillfaller utländsk medborgare, skall utöver arvsskatten utgå
en särskild avgift, skall sådan avgift uppbäras i den ordning, varom
ovan sägs, och skola även i övrigt bestämmelserna i denna förordning i
tillämpliga delar gälla i fråga örn sådan avgift.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1933. Beträffande arvs
andel elter person, som avlidit före lagens ikraftträdande, och, såvitt angår
gåvoskatt, gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola
dock äldre bestämmelser äga tillämpning.
12
Kungl. Majlis proposition nr 34.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo.
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
\id framläggande för Kungl. Majit tidigare i dag av finansplanen för
budgetåret 1933/1934 yttrade jag, att starka skäl ansetts tala för anordningen
att binda vissa särskilda statsinkomster för att bereda medel
till en snabb återbetalning av den upplåning, som verkställes för finansiering
av den föreslagna utvidgningen av de offentliga arbetena, samt
att för detta ändamål borde avses hela avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen.
Jag framhöll därvid, att jag hade för avsikt att framlägga förslag
såväl till utbyggnad av nämnda beskattning med en kvarlåtenskapsskatt
som till omläggning av skatteskalorna för arvslotter, samt att inkomsterna
av samma beskattning i följd av dessa åtgärder kunde beräknas
stiga med omkring 25 miljoner kronor.
Jag anhåller att nu få inför Kungl. Majit anmäla detta ärende samt
att till en början få lämna en kortfattad översikt över den svenska arvsbeskattningens
historiska utveckling och nuvarande anordning.
Föreskriften i de tidigaste hos oss utfärdade stämpelförfattningarna —
den äldsta är dagtecknad den 4 december 1660 — att ett stort antal skriftliga
rättshandlingar skulle upprättas på stämplat papper, kan sägas utgöra
den första upprinnelsen till arvsbeskattningen i vårt land, i det till
nämnda rättshandlingar hörde bouppteckningar, testamenten och arvskiften.
Sedermera bortföll skyldigheten att för testamenten och arvskiften
använda stämplat papper. Bouppteekningsstämpeln åter förändrades till
en verklig skatt på dödsboets behållna kvarlåtenskap, och i 1845 års stäm
pelförordning finner man för första gången stadgad en i förhållande till
behållningens storlek progressiv stämpelavgift. Sedan under den närmast
följande tiden denna progression vid olika tillfällen undergått skärpning,
återinfördes genom den år 1863 utfärdade stämpelförfattningen — såsom
ett utslag av den allmänna nivellering på beskattningens område, som vid
denna tid bade ivriga förespråkare — en proportionell boupptecknings
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
stämpel, utgående med */« procent av behållningen. Stämpelavgiften höjdes
senare till 1U procent.
Ansatser till en arvsbeskattning återfinnas även i vissa vid sidan av
stämpelförordningarna gällande författningar. I sådant sammanhang
kan förtjäna omnämnas stadgan den 21 oktober 1698, som var avsedd
att reglera fattigvården och för detta ändamål införde dels en avgift
av V» procent å bruttobehållningen i varje dödsbo och dels en avgift
å förvärv genom testamente, uppgående till 1U procent av testamentslottens
belopp. Denna sistnämnda avgift är såtillvida anmärkningsvärd,
som den utgör det första exemplet på en beskattning, vilken drabbade och
beräknades i förhållande till lotter i boet i stället för kvarlåtenskapen
som en helhet betraktad. Vidare kan nämnas den genom kungl, brevet
den 21 juli 1752 införda s. k. stärbhusavgiften, som beräknades å boets
nettobehållning. På den i 1698 års stadga inslagna vägen att anordna beskattning
av särskilda arvslotter fortsatte man först år 1789. Bevillningsförordningen
av detta år påbjöd en särskild skatt av 1 procent å förvärv
av penningar genom testamente, dock att från beskattningen voro undantagna
belopp, som testamenterats till make eller bröstarvingar. Genom
1800 års bevillningsförordning höjdes skattesatsen till 6 procent och utvidgades
skatten att omfatta egendom i allmänhet, som genom testamente
bortgavs till andra än make och bröstarvingar. Därjämte stadgades, att
förutom testamentstagare jämväl andra arvingar än make, bröstarvingar,
föräldrar och syskon hade att erlägga bevillning, vilken för dessa arvingar
bestämdes till 2 procent av arvslottens belopp. Än vidare utbyggdes systemet
år 1810, då med testamente likställdes gåva samt skattesatsen vid arv
höjdes till 3 procent och i fråga örn fideikommitterad egendom ända till
10 procent. Däremot undantogos från testamentsskatt, förutom make och
bröstarvingar, arvingar i rätt uppstigande led ävensom undervisningsverk
och fromma stiftelser. Först 1860-talets bevillningsstadgor bröto mot de sålunda
antagna beskattningsnormerna och bestämde bevillningen för testamente,
gåva och arv till en procent av värdet å mottagarens lott.
År 1884 infördes en enhetlig arvsbeskattning, och bouppteckningsstämpeln
blev den enda formen för arvsskatt. I den detta år utfärdade stämpelförordningen
gjordes en början till gradering av stämpelavgiftens storlek
efter skyldskapsgraden, i det avgiften bestämdes till 50 öre för varje
fulla 100 kronor av boets behållning, då arvlåtaren efterlämnat bröstarvinge,
men eljest till 60 öre. Såsom synes återfick arvsskatten sålunda
i övrigt sin ursprungliga karaktär av att vara en å boets behållning utan
hänsyn till dennas fördelning å arvslotter utgående avgift.
Såsom underlag för arvsskattens beräkning har i fortsättningen bouppteckningen
alltjämt bibehållits. I 1894 års stämpelförordning genomfördes
emellertid den viktiga ändringen av grunden för beräkningen
av skatten, att denna i princip skulle utgå, icke såsom hittills i visst förhållande
till boets behållning, utan enligt progressiv skala efter de sär
-
14
Kungl. Majlis proposition nr 34.
skilda arvs- eller testamentslotternas storlek. Tillika indelades arvingar
och testamentstagare i olika klasser efter skyldskapsgraden med särskild
skatteskala för varje klass. Då, såsom nyss nämnts, bouppteckningen och
icke arvskiftet alltjämt i regel fick tjäna som underlag för skattens beräkning,
måste vid bouppteckningens stämpelbeläggning ett fiktivt arvskifte
uppgöras, vid vilket fiktiva skifte lagens regler örn fördelning av
arv lände till efterrättelse.
De sålunda antagna principerna för arvsbeskattningen hava härefter
alltjämt bibehållits. Den nu gällande förordningen örn arvsskatt och skatt
för gåva, som är utfärdad den 19 november 1914, utgör den första fristående
och således från övriga bestämmelser örn stämpelavgiften avskilda
författningen på detta område. Genom denna förordning har arvsbeskattningen
utvidgats att omfatta ej allenast sådan kvarlåtenskap, över vilken
svensk bouppteckning skall upprättas, utan även viss arvfallen egendom,
varöver deklaration skall avgivas.
Skyldigheten att erlägga arvsskatt är nu knuten dels vid arvlåtarens bosättning
inom riket, dels vid kvarlåtenskapens karaktär. Arvsskatt utgår
nämligen i princip dels för all egendom, som efterlämnats av svensk med
borgare eller utlänning, vilken vid dödsfallet varit här i riket bosatt
(oinskränkt skattskyldighet), dels ock, örn arvlåtaren varit bosatt utom
riket, för viss egendom, nämligen i huvudsak fast egendom inom riket,
inom riket befintligt anläggnings- och driftskapital till rörelse som här
bedrives, nyttjanderätt till egendom som nu sagts, samt svenska aktier,
banklotter och andelar i ekonomiska föreningar, även örn de äro befintliga
utom riket (inskränkt skattskyldighet). Skattskyldig till arvsskatt är den.
som erhåller egendom genom arv eller testamente. Egendomen värderas
enligt särskilda regler, därvid iakttages, bland annat, att värdet å fast
egendom ej må upptagas lägre än till näst föregående års taxeringsvärde.
Skola äganderätt och nyttjanderätt till viss tillgång tillfalla skilda per
söner, värderas vardera rättigheten särskilt. Fideikommiss anses innehaft
med äganderätt.
Arvsskatt utgår efter värdet av arvinges eller testamentstagares andel
av behållningen i dödsboet. I arvsandelen inräknas även gåva, som vederbörande
erhållit inom två år före arvlåtarens dödsfall. Såsom sådan
gåva är att anse bland annat försäkringsbelopp, som vid försäkringstagarens
död tillfallit någon på grund av att han jämlikt lagen örn försäkringsavtal
blivit insatt som förmånstagare. Härvid undantages dock ett
belopp av 15,000 kronor. Arvsskatten utgår enligt en tariff med skilda
skatteskalor för fyra olika klasser, bestämda med hänsyn till skyldskapens
närhet, juridisk persons karaktär m. m. Under första skyldskapsklassen inbegripas
efterlevande make (som dock åtnjuter fullständig skattefrihet
för sin giftorätt liksom för sin enskilda egendom), barn eller adoptivbarn
samt avkomling till barn eller adoptivbarn, under andra arvsklassen föräldrar,
syskon och halvsyskon samt deras avkomlingar, så ock akademier.
15
Kungl. May.ts proposition nr 34.
fromma stiftelser m. fl. juridiska personer, under tredje klassen kyrka,
landsting, kommun och hushållningssällskap och under fjärde arvsklassen
övriga arvingar och testamentstagare. Till frågan örn skalornas närmare
utformning återkommer jag i det följande. Från arvsskatt avdrages med
viss begränsning tidigare erlagd gåvoskatt för sådan gåva, som medräknas
i arvsandelen.
I fråga örn arvsskatt för egendom utom riket, som därstädes tages till
beskattning, kan Konungen medgiva nedsättning av arvsskatten här i
riket.
Såsom av vad jag förut anfört framgår, utgår skatten i regel såsom
stämpelavgift på grundval av bouppteckningen. Stämpelbeläggningen
verkställes av den domstol, till vilken bouppteckningen ingives. Därest
arvskifte ej är bifogat bouppteckningen och testamente varken vid boupp
teckningens ingivande företes eller är vid domstolen bevakat, har domstolen
att uppgöra en fiktiv fördelning av boets efter skuldernas avräknande
behållna tillgångar. Denna fördelning sker med ledning av bouppteckningens
uppgift örn dödsbodelägarna och efter lagens regler örn rätt till arv.
Efterlevande makes giftorättsandel lämnas på sätt jag redan framhållit
skattefri och för övriga lotter beräknas arvsskatt i den mån dessa enligt
bestämmelserna i arvsskatteförordningen draga sådan skatt. Är åter testamente
åberopat vid bouppteckningens ingivande eller vid domstolen bevakat,
sker beräkningen av lotterna i boet med hänsyn till testamentets
bestämmelser. Bouppteckningen förses med stämpel till sammanlagda
arvsskattens belopp. Bevakas vid ett senare tillfälle testamente efter arvlåtaren,
till vilket hänsyn icke tagits vid bouppteckningens stämpelbeläggning,
och blir på grund av testamentets bestämmelser skatten högre än
den som redan utgått, belägges protokollet över bevakningen med stämpel
till det felande beloppets värde. Har i vederbörlig ordning upprättat arvskifte
jämte bouppteckningen ingivits, sker stämpelbeläggningen i överensstämmelse
med den fördelning av kvarlåtenskapen, som enligt arvskiftet
ägt rum.
Den genom 1914 års arvsskatteförordning införda deklarationen utgör i
stället för eller som komplement till bouppteckningen grundval för arvsbeskattningen
i åtskilliga fall, såsom då arvsskatt skall utgå på grund
av arvfall eller testamente efter utlänning, efter vilken bouppteckning
ej skall här i riket upprättas, eller då egendom tillfallit någon genom testamente,
till vilket hänsyn icke tagits vid tidigare beräkning av arvsskatt.
Deklarationen avgives till vederbörande länsstyrelse, som har att mot
skattens erläggande förse deklarationshandlingen med stämpel.
Beträffande stämpelbeläggning av lott, som utgör fideikommiss i fast
egendom, gälla särskilda regler. Sådan arvslott beskattas icke vid bouppteckningens
ingivande utan då ansökan örn lagfart å egendomen göres hos
domstol. Detta förhållande sammanhänger därmed, att sådant fideikommiss
i arvsskattehänseende intar en särställning, då det nämligen alltid
16
Kungl. Majris proposition nr 34.
skall betraktas såsom särskild lott i boet, skild från vad i övrigt kan tillfalla
fideikommissarien.
Arvsskatt, som erlägges i samband med bouppteeknings inregistrering,
torskjutes av boet. Skatten skall av delägare i boet sålunda gäldas, att
en var vid tillträde av den honom tillkommande andelen i boet erlägger
så mycket av skatten, som enligt därför stadgade grunder å nämnda andel
belöper, jämte ränta efter fem för hundra örn året.
Slutligen her jag att i detta sammanhang få lämna en redogörelse för
gällande bestämmelser örn anstånd med skattens erläggande och eftergift
av skatt. Anstånd kan medgivas, a) därest boets kontanta medel samt
värdet av obligationer och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt
icke uppgå till dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas
för behållningen i boet, och denna skatt uppgår till minst 500 kronor; b)
därest i andra fall för någon skattskyldig avsevärd svårighet föreligger
att genast erlägga hela den skatt, som belöper å honom tillfallen egendom,
och skatten uppgår till minst nyssnämnda belopp; c) därest skatt skall
utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån
och avsevärd svårighet prövas föreligga att genast erlägga skattebeloppet;
och d) därest skatt skall utgå för egendom av fideikommissnatur. I de
två sistnämnda fallen kan anstånd beviljas oavsett skattens belopp. Medgivande
örn anstånd ankommer på domaren eller länsstyrelsen och får
omfatta skattens betalande genom högst fem lika årliga inbetalningar.
I de under c) och d) omförmälda fallen kan anståndet utsträckas till högst
tio lika årliga inbetalningar, i visst fall, nämligen då skatten beräknas
enligt den lindrigaste klassen i tariffen, allenast då synnerliga skäl föreligga
och efter prövning av Kungl. Majit. Å skatt, för vilken anstånd
åtnjutes, skall erläggas ränta efter 5 procent örn året av oguldet belopp.
För att anstånd skall beviljas fordras avgivande av till Kungl. Majit och
kronan ställd skuldförbindelse å skattens belopp, varjämte i vissa fall
säkerhet skall ställas. Övervakandet av skattens inbetalande ankommer
på vederbörande länsstyrelse.
Beträffande eftergift av skatt gäller, att sådan äger rum där någon, som
är skyldig utgiva arvsskatt, avlider inom sex månader från det arv fallit,
eller där innehavare av fast egendom av fideikommissnatur avlider, innan
han tillträtt egendomen. Dessutom eftergives, enligt särskilda detaljerade
bestämmelser, viss del av arvsskatten, där fideikommissinnehavare
avlider inom två eller i vissa fall inom fem år efter det han tillträtt fideikommisset.
Sistnämnda bestämmelser äga tillämpning jämväl i fråga om
den, som på livstid innehar nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst
eller annan förmån.
Vad härefter gåvoskatten angår är skattskyldigheten i motsats till förhållandet
med arvsskatten bunden vid mottagarens bosättning inom riket,
försåvitt ej fråga är örn sådan förmögenhet, som är föremål för
17
Kungl. Majlis proposition nr 34.
inskränkt skattskyldighet beträffande arvsskatten oell i fråga om vilken
skattskyldighet jämväl beträffande gåvoskatt föreligger oavsett gåvotagarens
bosättning. Skattskyldig är gåvotagaren. Skattefriheten sträcker
sig här till ett större antal juridiska personer än beträffande arvsskatten;
personliga lösören o. dyl. beskattas ej genom gåvoskatt. För gåva,
vars värde icke överstiger 3,000 kronor, föreligger ej skattskyldighet, dock
att, där gåvotagaren av samma givare inom loppet av två år erhåller
flera sådana gåvor, skattskyldighet inträder, så snart gåvornas sammanlagda
värde överstiger 3,000 kronor. Av det redan anförda framgår, att
såsom gåva anses jämväl belopp, som på grund av försäkringsavtal tillfaller
förmånstagare, elter avdrag av 15,000 kronor. Vid beräkning av
skattens belopp skall hänsyn tagas jämväl till andra gåvor från samme
givare, vilka den skattskyldige mottagit inom två år före mottagandet
av den gåva, varom fråga är. Därvid tillgodoräknas givetvis vederbörande
den förut erlagda gåvoskatten.
Gåvoskatt utgår efter samma skatteskalor som arvsskatten. Att i vissa
fall arvsskatt uttages för gåva, framgår av det förut anförda.
Gåvoskatt erlägges i samband med avgivande av deklaration. Rörande
förfarandet gäller härvid i huvudsak detsamma som beträffande arvsskatt
i sådana fall, då deklaration för densamma skall avgivas.
Det torde jämväl vara på sin plats att här lämna en kort redogörelse
rörande den svenska beskattningen av förmögenhet. Dylik förekommer
främst i samband med den statliga inkomstbeskattningen så anordnad,
att till den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten
lägges ett belopp motsvarande en sextionde! av nettoförmögenheten
vid beskattningsårets slut. Skattskyldiga för förmögenhet äro i regel
fysiska personer, som varit i Sverige bosatta vid nyssberörda tidpunkt,
för all förmögenhet i Sverige och i utlandet (oinskränkt skattskyldighet).
Motsvarande skattskyldighet åligger ock undantagsvis svenska juridiska
personer. För i Sverige nedlagd förmögenhet äro i utlandet bosatta fysiska
personer samt utländska juridiska personer skattskyldiga (inskränkt
skattskyldighet). Med i Sverige nedlagd förmögenhet förstås
i huvudsak sådana tillgångar, för vilka inskränkt skattskyldighet till
arvsskatt föreligger oavsett den skattskyldiges bosättning (undantag torde
föreligga beträffande i berörda sammanhang särskilt angivna nyttjanderätter).
Det torde böra framhållas, att i vissa fall skattesatsen för juridiska
personers inkomst bestämts högre än som eljest skulle ansetts
påkallat, därför att den ansetts inkludera även skatt å förmögenhet i
sådana fall, där förmögenhetsdel ej lägges till inkomsten. Bland annat
är detta förhållandet beträffande livförsäkringsanstalter, vilka erlägga
skatt i försäkringstagarnas ställe för de räntor otc., som hos anstalten
uppkomma å försäkringstagarnas där innestående behållning.
Bihang tili riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 3b 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Jag övergår härefter till att lämna en kort översikt över beskattningen
av arv och förmögenhet i vissa främmande länder.
I England utgår den huvudsakliga arvsskatten, tile estate didy, på värdet
av all den egendom, som vid dödsfall övergår till annan rättsinnehavare,
varunder inbegripes i första rummet all den egendom, över vilken
den avlidne vid dödsfallet ägde råda, men därjämte bland annat
gåvor på dödsbädden (donationes mortis causa) och gåvor inom tre år före
dödsfallet. Till utgångspunkt för skatteberäkningen tages i regel det sammanlagda
värdet av hela kvarlåtenskapen.
Skatteskalan är numera för all egendom med undantag av jordbruksfastigheter
följande.
Av jordbruksfastigheter utgår skatten enligt en något lägre skala. Tidigare
var skalan enhetlig för all egendom, men i stället värdet av jordbruksfastigheter
maximerat i relation till avkastningen.
När kvarlåtenskapens värde är relativt obetydligt, kan i vissa fall en
fixerad avgift utgå till täckning av samtliga arvsskatter. I andra fall
medför erläggande av »estate duty» befrielse från övriga arvsskatter eller
en del av dessa.
De övriga arvsskatter, vilka utgå i England, i främsta rummet »the
legacy duty» och »Ike succession didy», spela en mera underordnad roll
i det engelska skattesystemet. Deras egentliga betydelse ligger däri.
att de möjliggöra en skatteskärpning, när kvarlåtenskapen går till oskylda
eller avlägsnare släktingar, och sålunda motväga kvarlåtenskapsskattens
tendens att ställa närmare släktingar i ett relativt ogynnsamt läge.
De båda skatterna äro alternativa.
Skattesatserna äro vid »legacy» respektive »succession duty» följande:
För efterlevande make (maka), släktingar i rakt uppstigande led, avkomlingar
och makar till dessa arvingar ........................................................ 1 procent
För syskon, syskons avkomlingar och makar till dessa arvingar 5 »
För övriga ............................................................................................... 10 » .
Kvarlåtenskapens värde
Skatteprocent
Över 100 pund men under
» 500 » » »
» 1,000 » » »
500 pund 1
1,000 » 2
5,000 » 3
Över 1,250,000 pund men under 1,500,000 pund 42
» 1,500,000 » » » 2,000,000 » 45
» 2,000,000 » ................................................ 50
50
Utöver den befrielse från arvsskatt, som på tidigare angivet sätt kan
inträda vid erläggande av skatt å kvarlåtenskap, medgives i ett flertal
Kungl. Majlis proposition nr 34. 19
fall avskrivning av skatten på arvslotterna, när dessas värde är obetydligt.
I England upptages ingen förmögenhetsskatt; en differentiering i
beskattningen av hänsyn till olikhet i skattebetalningsförmågan pä
grund av inkomsternas natur har likväl genomförts på så sätt, att en
begränsad nedsättning göres i inkomstskatten, när denna utgår på inkomst
av arbete. Den ojämnhet i skattens anpassning efter betalningsförmågan,
som blir följden därav och som möter även i länder med relativt svag
förmögenhetsbeskattning, kompenseras i viss utsträckning av kvarlåtenskapsskatten,
vilken också fullt konsekvent uppfattas som en efterbeskattning
av förmögenheten, motiverad icke av det egendomsförvärv arvtagarna
göra utan av den relativt gynnade ställning arvlåtaren under livstiden
intagit.
Den franska beskattningen i händelse av dödsfall är uppbyggd på en
ren arvsskatt, le drott de mutation par décés, vilken kompletteras med
en skatt å kvarlåtenskapen, la taxa successorale.
Arvsskatten utgår enligt följande progressiva skiktskala:
Skatteprocent för |
den del av arvslotten som faller mellan |
|||||
Släktskapsgrad |
t fr. o. fr. |
10,001 och 50.000 fr. |
50,001 och 100,000 fr. |
5,000,001 10,000,001 10 milj. 50 milj. |
Över 50 milj. fr. |
|
Barn .......................................... |
3.00 |
4.20 |
5. io |
12.0 0 |
13.so |
15.00 |
Makar och avkomlingar i andra led |
3.G0 |
4. so |
6.oo |
13.20 |
14.40 |
lo.eo |
— — — |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Släktingar utöver fjärde led och |
— |
— |
— |
1 — |
— |
— |
oskylda .................................... |
32.40 |
34.80 |
37.2 0 |
öl.oo |
• >4.oo |
56.4 0 |
Frän denna skatteskala finnas vissa undantag. Örn arvslotterna icke
överstiga 500,000 francs och de tillfalla den avlidnes make eller avkomlingar
i första eller andra led samt örn vidare arvslotternas sammanlagda värde
icke överstiger 500,000 francs eller antalet levande eller representerade 1
barn gånger 500,000, komma sålunda särskilda skattesatser att tillämpas,
vilka understiga de eljest gällande. När arvslotterna icke överstiga
10,000 francs och deras sammanlagda värde är högst 25,000 francs, genomföres
även i övriga arvsklasser en reduktion. Vidare medgivas i
vissa fall nedsättningar i skatten med hänsyn till antalet harn.
Vid sidan av denna arvsskatt började staten uuder kriget att upptaga en
skatt å kvarlåtenskap, la faxe successorale, utgående efter en progressiv
skiktskala på arvsmassans sammanlagda värde. Skatten är numera inskränkt
att i huvudsak gälla fall, då den avlidne var barnlös eller efter
-
1 Barnen liro
representerade», örn de avlidit efterlämnande nykomlingar.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
lämnat endast ett barn. Ägde arvlåtaren ett barn, erlägges skatten folden
del av förmögenheten som ligger under 2,000 francs med 1.20 procent
och för den del som ligger t. ex. mellan 250,000 och 500,000 francs med
7.80 procent. Vissa avdrag göras, när det mottagna arvet är relativt litet.
Det sammanlagda värdet av den del av skatten på kvarlåtenskapen, som
faller på en arvsmottagare, och av den arvsskatt, det åligger honom att
erlägga, är maximerat. Efterlevande make, bröstarvingar och arvingar
i rakt uppstigande led erlägga sålunda i skatt högst 25 procent, arvingar
1 sidoled högst 35 procent samt arvingar utöver fjärde led och oskylda
högst 40 procent. En ytterligare reduktion inträder, när arvsmottagaren
har minst tre levande harn vid tidpunkten för egendomens övergång.
Liksom i England saknas i Frankrike en årlig skatt bestämd i relation
till förmögenhetens nettovärde. En viss differentiering med hänsyn till
betalningsförmågan möjliggöres likväl därigenom, att vid sidan av den
egentliga inkomstskatten, som utgår på de skattskyldigas samlade inkomst
och icke gör någon skillnad mellan inkomst av arbete och inkomst
av kapital, upptagas särskilda skatter på intäkterna från olika inkomstkällor.
Differentieringen med hänsyn till inkomstens karaktär av kapitalintäkt
kommer till uttryck i de procentsatser med vilka de särskilda
skatterna utgå.
Skatt utgår i Tyskland på arvslotterna enligt en skala, som för barn
och därmed jämställda arvingar stiger från 2 procent för arvslotter på
upp till 10,000 riksmark till 15 procent på arvslotter överstigande 10 miljoner
mark. Oskylda och med dessa jämställda släktingar skatta efter
en skala från 14 till 60 procent. Arvslotter, vilka gå till arvlåtarens avkomlingar
och därmed jämställda personer och vilkas värde icke överstiger
5,000 mark, äro helt befriade från skatt. I övriga arvsklasser är
gränsen för skattefrihet satt till 2,000 respektive 500 mark. Befrielse
från arvsskatt är vidare medgiven i en rad specialfall, såsom —• intill
vissa värdegränser — för husgeråd respektive lösa inventarier.
Ett flertal egendomsförvärv från samma person, vilka alla falla inom
en tidrymd av 10 år före dödsfallet, sammanläggas vid skatteberäkningen
på så sätt, att skatten bestämmes för summan av alla förvärven,
varefter avdrag göres för den skatt, som skulle utgått på de tidigare
förvärven vid tidpunkten för det sista. Den skatt, som på detta sätt
blir följden av ett nytt förvärv, får emellertid icke överstiga 60 procent
av förvärvets värde.
Vid den omfattande nyordning av det tyska skatteväsendet, som genomfördes
år 1919, infördes även en skatt å kvarlåtenskap, utgående efter en
progressiv skiktskala, vilken steg från 1 procent för den del av kvarlåtenskapen
som föll under 200,000 mark till 5 procent för den del som översteg
2 miljoner mark. Uppgick kvarlåtenskapens värde icke till 200,000 mark,
befriades ett belopp av 20,000 mark från kvarlåtenskapsskatt.
Kvarlåtenskapsbeskattningen synes ha åsyftat icke så mycket en ökning
av statsinkomsterna som en efterhandskontroll av arvlåtarens in
-
21
Kungl. Majus proposition nr lii.
kemist- oell förmögen hetsbeskattning. Den avskaffades åter redan år
1922 i samband med införandet av en årlig förmögenhetsskatt.
Den årliga skatt på nettoförmögenheten, vilken numera utgår, upptages
av riket. Dessutom erläggas till vissa delstater särskilda skatter på fast
egendom samt på verklig eller beräknad inkomst av rörelse; i sistnämnda
fall bestämmes skatten delvis i relation till det i företagen nedlagda kapitalet.
Den egentliga förmögenhetsskatten utgår reguljärt med 5 promille.
För särskilt stora liksom för mindre avsevärda förmögenheter gälla likväl
speciella satser. Sålunda utgår skatt på förmögenheter under 30,000
riksmark med 3 promille och på förmögenheter mellan 30,000 och 50,000
riksmark med 4 promille. Förmögenheter mellan 250,000 och 500,000
riksmark beskattas med 5.5 promille, förmögenheter över 5 miljoner
riksmark med 7.5 promille. För förmögenhetei’ tillhörande i''ättssubjekt
inom riket utgår ingen skatt, örn förmögenhetens värde icke överstiger
20.000 riksmark. Skattebefrielse inträder även i vissa fall, när en försörjningsplikt
åligger den skattskyldige. Eftersom förmögenhetsskatt
utgår även på bolags förmögenhet, äro aktieinvesteringar m. m. underkastade
dubbelbeskattning.
För enstaka budgetår kan förmögenhetsbeskattningen tillfälligt skärpas.
Så utgick exempelvis år 1929 förmögenhetsskatten med 108 procent
av den ordinarie skatten.
Arvsskatt utgår i Danmark enligt en progressiv skiktskala. Arvlåtarens
barn erlägga på arvslotter mellan 2,000 och 5,000 kronor dels en konstant
avgift av 10 kronor, dels 1 procent av det belopp, varmed lottens
värde överstiger 2,000 kronor. För oskylda äro motsvarande siffror 250 kronor
och 14 procent. Är lottens värde över 1 miljon kronor, erlägges skatt
av ett barn med 93,140 kronor plus 13 procent av det belopp, varmed lotten
överstiger 1 miljon, och av oskylda med 274,320 kronor plus o2 procent
av sistnämnda överskott. Arvsskatt utgår endast på arvslotter över
50 kronor. Örn kvaxdåtenskapens värde icke överstiger 500 kronor, utgår
ingen skatt. Befrielse inträder vidare för arvlåtarens efterlevande make
samt för barn under aderton år, örn värdet av den arvfallna delen av
kvarlåtenskapen icke överstiger 1,000 kronor. I vissa andra fall kan finansministeriet
befria från skatt. Detta gäller t. ex. förskott på tufvet
och andra försträckningar underkastade arvsbeskattning, när medlen i
allt väsentligt förbrukats före arvsskattepliktens inträde och mottagarens
ekonomiska ställning gör befrielse påkallad.
Skatt till staten utgår i Danmark på den personliga nettoförmögenheten
enligt en skala, som stiger från 0.C5 promille för förmögenheter mellan
10.000 och 15,000 kronor till 10,545 kronor plus 10 promille av det belopp,
varmed förmögenheten överstiger 1 miljon kronor, för förmögenheter
över denna värdegräns. Förmögenhcter under 10,000 kronor äro helt befriade
från skatt. Saknar den skattskyldige skattepliktig intäkt, utsträckes
befrielsen till förmögenheter mellan 10,000 och 15,000 kronor. 1
Danmark domieilierade personer med en förmögenhet under 100,000 kronor
2 2
Kungl. Majlis proposition nr 34.
erhålla, när deras intäkt understiger 2,000 kronor, en nedsättning i skatten
med '' 5, när intäkten understiger 3,500 kronor en reduktion med ~U, och
när den faller mellan 3,500 och 4,500 kronor en nedsättning med Vs. Bolag
erlägga ingen förmögenhetsskatt. I syfte att anpassa förmögenhetsbeskattningen
efter kapitalavkastningen har man vidare bestämmelser
örn maximering av skatten, när kapitalet varit underlag för en
relativt obetydlig intäkt.
Förmögenhetsskatt utgår icke till kommunerna. Dessa äga likväl rätt
att införa en s. k. »kildeartbeskatning», vilken möjliggör en viss differentiering
med hänsyn till betalningsförmågan.
Arvsskatt erlägges i Finland för arvslott, som tillfaller arvlåtarens
avkomling, föräldrar eller efterlevande make, när lotten ligger mellan
-,000 och 4,000 mark med 20 mark plus 2 procent av det belopp, varmed
lotten överstiger 2,000 mark, o. s. v. För lotter över 2,048,000 mark utgår
skatt med 10 procent av lottens värde.
Den för nyssnämnda arvingar gällande skatten erlägges till tredubbelt
belopp för lott som tillfaller hel- eller halvsyskon. En fyrdubbling sker,
när egendomen går till far- eller morföräldrar eller hel- respektive halvsyskons
avkomlingar. Avlägsnare släktingar oell oskylda skatta femdubbelt.
Lott, vars värde icke uppgår till 2,009 mark, är i samtliga fall
befriad från arvsskatt. Vissa avdrag äro medgivna från lotter, som gå
till arvlåtarens barn, när dessa äro minderåriga eller oförmögna till
förvärvsarbete, respektive till efterlevande make.
Skatt erlägges i Finland på förmögenhetens nettovärde såväl av enskilda
som av juridiska personer med 6 mark och 0.15 promille av det belopp
varmed förmögenhetens värde överstiger 40,000 mark, när förmögenheten
ligger mellan 40,000 och 100,000 mark, samt med 240,000 mark och 8
promille av det överskjutande beloppet, när förmögenheten överstiger 30
miljoner mark.
Arvsskatt erlägges i Norge av arvlåtarens avkomlingar med 1 procent
för den del av lottens värde, som ligger mellan 5,000 och 15,000 kronor, och
med 30 procent för den del, varmed den överstiger 485,000 kronor. Lotter
under 5,000 kronor äro fria från skatt. Oskylda, vilka erhålla egendom
genom testamente, åtnjuta skattefrihet upp till 1,000 kronor samt erlägga
för lotter mellan 1,000 och 10,000 kronor 10 procent av det belopp, varmed
lotten överstiger 1,000 kronor. För lottdel över 300,000 kronor erläggas
nO procent. Från skatt undantagas bland annat medel, som tillfalla efterlevande
make,'' samt arvslotter ur dödsbon, där värdet av den arvfallna
förmögenheten understiger 2,000 kronor.
På förmögenheten utgår till staten dels en ordinarie, dels en tillfällig
skatt. Den förra erlägges enligt en progressiv skiktskala med O.:» promille
för den del av förmögenheten, som faller under 10,000 kronor, och med 6
promille av det belopp varmed förmögenheten överstiger 4 miljoner kronor.
Den tillfälliga förmögenhetsskatten utgår med högst 3 promille.
Kunyl. Maurts proposition nr 34. 23
Bernia skattesats tillämpas på den del av förmögenheten, som ligger
över 30 miljoner kronor.
Då det är svårt att direkt på grundvalen av skatteskalorna i olika länder
bilda sig en uppfattning örn progressionens relativa styrka, har jag
låtit göra en sammanställning av de procenttal, efter vilka arvsskatt i
skilda länder utgår på kvarlåtenskaper av i huvudsak samma storlek, uttryckt
i svenskt mynt.
Skattebelastning på kvarlåtenskapen (procent)I,
när denna tillfaller a) tre barn; b) en oskyld.
Kvarlåten- 8kap (kr.) |
Sverige |
Danmark |
England |
Finland |
Frankrike |
Norge |
Tyskland |
|||||||
a |
1) |
a |
b |
a |
b |
a |
j a |
b |
a |
a |
b |
|||
3,000 |
0.7 5 |
5.oo |
13.oo |
0.91 |
0.91 |
2.50 |
19.99 |
1.2 0 |
39.30 |
6 67 |
— |
14.00 |
||
15,000 |
1.40 |
12.50 |
O.so |
15.li |
2.oo |
2.oo |
4.80 |
31.98 |
2.05 |
40. oo |
— |
lO.oo |
2.oo |
16.00 |
30,000 |
2.oo |
14.01 |
1.40 |
16.13 |
3.oo |
12.70 |
5.80 |
36.9 b |
2.5 5 |
40.oi |
0.50 |
12.oo |
2.60 |
20''oo |
150,000 |
3.50 |
19.40 |
3.28 |
20.88! |
4.oo |
13.60 |
8.07 |
48.58 |
4.72 |
40.00 |
2.40 |
22.73 |
4.50 |
28-oo |
300,000 |
4.2 5 |
20.0H |
4.14 |
23.44 i |
7.93 |
16.31 |
9.07 |
50. oo |
7.4 0 |
40. oo |
3.8(1 |
30.5S |
5.oo |
32.oo |
1,500,000 |
7.oo |
20. ot |
7.63 |
28.95! |
18.8 2 |
26.2 0 |
lO.oo |
50.oo |
10.03 |
40.oi) |
14.82 |
4H.li |
7.50 |
46‘oo |
3,000,000 |
10. oo |
20. oo |
9.31 |
30.4 8 |
24.7 6 |
31.60 |
lO.oo |
50.oo |
11.04 |
40.oo |
22.41 |
48.05 |
lO.oo |
48.00 |
6,000,000 |
lO.oo |
20.oo |
11.16 |
31.24 |
30.7 0 |
37.00 |
lO.oo |
öO.oo |
12.14 |
40. oo |
26.21 |
49.03 |
11.00 |
54.00 |
15,000,000 |
10. oo |
20. oo |
12.26 |
31.71 |
38.62 |
44.2 ( |
lO.oo |
50. oo |
13.14 |
40.0( |
28.4 b |
49.61 |
12.oo |
60. oo |
30,000,000 |
lO.oo |
20. oc |
12.63 |
31.81 |
45.55 |
50.6 o |
lO.oo |
50.oo |
13.79 |
40. oo |
29.24 |
49.81 |
15.00 |
60. oo |
Denna beräkning kan kompletteras med följande av 1929 års norska
»skattelovkommisjon» beräknade uppgifter över den rena förmögenhetsskattens
relativa höjd i de nordiska länderna och Tyskland.3
Skatt i kronor när
förmögenheten är
100,000
kr.
500.000 ! 1 milj.
kr. i kr.
Sverige (intäkt 5 % av förmögenheten) ............................. Sverige (intäkten ingen) .................................................. Danmark (utan nedsättning på grund av ringa kapitalavkast- |
74 0 345 |
771 249 4,045 |
1,950 731 10,545 |
Danmark (intäkt 3 % av förmögenheten)............................. |
138 |
1,618 |
4,218 |
Danmark (intäkt 5 % av förmögenheten) ........................... |
198 |
2,718 |
7,368 |
136 |
2,450 |
6,270 |
|
Norge (eski. tillfällig förmögenhetsskatt).............................. |
473 |
3,098 |
6,848 |
500 |
3,000 |
6,500 |
|
1 Omräkningen tili främmande mynt har gjorts efter guldpariteten |
Resultatet är icke |
blilt tillfredsställande men torde dock vara lika representativt som det man kan nå på
andra vägar.
2 Formuebeskatningen. Innstilling IX Ira den Helge stortingsheslntning 19 juni 1929 nedsatte
skattelovkommisjon. sid 14.
24
Kungl. Majlis proposition nr 34.
Den nu lämnade översikten över beskattningen av förmögenhet och
arv i vissa främmande länder Ilar åsyftat att underlätta bedömandet av
det förslag till ökning av arvsbeskattningen, som jag i det följande kommer
att framlägga. Örn det statsfinansiella läget och örn nödvändigheten
att på olika vägar öka statsverkets inkomster har jag förut i dag vid anmälan
av statsverkspropositionen haft anledning att uttala mig. Såsom
av finansplanen framgår, har en ytterligare höjning av vissa konsumtionsskatter
ansetts ofrånkomlig. Även inkomstskatten har fått
lämna ett bidrag. Vid avvägning av den rimliga fördelningen av
skattehöjningarna ha starka skäl talat för att i ökad omfattning taga i
anspråk skattekraften hos de mera välbärgade eller mycket förmögna
grupperna av medborgare.
En mycket väsentlig ökning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
kunde därvid övervägas, även örn den uppenbarligen tynger
också mindre bärkraftiga samhällslager. Även en utbyggnad av den
extra inkomst- och förmögenhetsskatten erbjuder sig som en utväg, så
mycket hellre som de mindre inkomsttagarna därigenom skulle fritagas.
I stället för att nu gå vidare på denna väg har det emellertid förefallit
skäligt att låta den verkligt bärkraftiga förmögenheten lämna ett större
bidrag till täckande av statens utgifter. Det torde nämligen vara framför
allt på detta område, som den svenska beskattningen vid jämförelse med
en rad främmande länder förefaller lindrigast.
Av många olika skäl kan det icke vara lämpligt att helt enkelt
skärpa den skatt på förmögenhet, som redan utgår i samband med inkomstskatten.
Att finna helt nya former för en fristående förmögenhetsbeskattning
skulle icke möta större svårigheter, men har i nuvarande
läge icke synts påkallat, då en anknytning utan olägenhet kan vinnas
till den form av förmögenhetsbeskattning, vi redan nu äga i arvsskatten.
Utan att mera utförligt ingå på diskussionen örn olika slag av
förmögenhetsbeskattning torde man våga uttala, att en beskattning av
arvfallen egendom undviker vissa olägenheter, som kunna vara förbundna
med en årlig beskattning av förmögenhet. Då mot förmögenhetsbeskattningen,
särskilt när det gäller att för statens räkning ta ut
mera betydande belopp, stundom framställes den anmärkningen, att sparande
och kapitalbildning försvåras, vill jag erinra örn att formen för
beskattningens anordnande härvid torde vara mindre avgörande, än
man ofta föreställer sig. En hård beskattning av inkomsterna lägger
samma hinder i vägen för kapitalbildningen, och en beskattning av konsumtionen
kan likaså för de mindre bemedlade försvåra eller omöjliggöra
strävandet att skaffa sig besparingar. I den mån nu nämnda uppfattning
örn förmögenhetsskatterna såsom motverkande den enskilda
kapitalbildningen har någon grund, synes det böra leda till att dessa
skatter i främsta rummet tagas i bruk för sådana ändamål, som innebära
att kapital bildas i det allmännas hand eller med bistånd från det
25
Kungl. May.ts proposition nr 34.
allmänna. Såsom av årets statsverksproposition framgår, åsyftar den
ökning av arvsskattemedlen, som antagandet av här framlagda förslag
skulle medföra, till en början att trygga den snabba återbetalningen av
lånen för utvidgade offentliga arbeten. Även den redan nu utgående
arvsskatten skulle reserveras för detta ändamål, alltså för en ökning av
tillgången på varaktiga nyttigbeter, och icke som hittills användas för
löpande utgifter.
Den obillighet som under vissa förhållanden kan anses ligga däri, att
även mycket måttliga arv genom beskattningen förminskas, fastän de
kunna äga avgörande betydelse för efterlevandes försörjning, har jag
sökt undanröja genom en avsevärd höjning av det skattefria beloppet
för make och bröstarvingar. Såsom av verkställda beräkningar framgår,
lägga statsfinansiella synpunkter inga verkliga binder i vägen för
en dylik lättnad i beskattningen. Att dessa statsfinansiella synpunkter
varit avgörande för det nu utarbetade förslaget, torde vara uppenbart.
Varje särskild beskattning av större inkomster eller större förmögenbeter
kan antagas därjämte i någon mån verka utjämnande på inkomsternas
och förmögenhetens fördelning. Denna mera omstridda fråga örn
beskattningen som medel till ekonomisk utjämning bar jag emellertid
här ansett mig kunna förbigå, då alla borde kunna enas därom att statsverkets
oavvisliga behov av ökade inkomster liksom den relativt lindriga
karaktären hos den svenska beskattningen av förmögenhet innebära tillräckliga
skäl för det nu föreliggande förslaget.
En ökning av statsverkets inkomster genom arvsskattemedlen kan
åvägabringas efter olika principer. Enklast kunde måhända synas vara
att inskränka sig till att inom det nuvarande skattesystemet ändra
skalorna i de för de särskilda arvsklasserna gällande tarifferna. Men
med fasthållande av den av mig angivna utgångspunkten, att vad som
i huvudsak åsyftas är en utökning av förmögenhetsbeskattningen såsom
sådan, har jag ej funnit denna väg vara den lämpligaste.
Såsom jag förut framhållit är vår nu gällande arvsbeskattning i huvudsak
anordnad såsom en arvslottsskatt, varmed förstås en skatt, som utgår
av arvingars och testamentstagares särskilda lotter i kvarlåtenskapen utan
hänsyn till storleken av den sammanlagda behållningen i boet. Skattens
belopp bestämmes därvid för varje lottberättigad efter lottens storlek och
den arvsberättigades skyldskap till arvlåtaren. Denna form av arvsbeskattning
är motiverad såsom en skatt å det tillskott i förmögenhet, som
arvtagaren i följd av dödsfallet erhåller. Att med utgångspunkt fran skatteförmågeprincipen
en dylik motivering för ett statens skatteanspråk är
fullt burande, därom torde man i allmänhet vara ense. Vid sådant förhållande
torde en beskattning efter nu gällande principer böra betecknas
som rimlig och riktig.
Den andra formen för arvsbeskattning utgöres av den s. k. kvarlutenskapsskalten,
vilken, såsom benämningen auger, är en skatt, som utgår
av kvarlåtenskapen i dess helhet. Av den lämnade översikten (iver ut
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
ländsk arvsbeskattning framgår, att en sådan skatt utgår, jämsides med
en arvslottsbeskattning, i England och Frankrike. Skatten, där den så
lunda förekommer, är utformad som en skatt å boets behållna kvarlåten
skap och beräknas i förhållande till dennas storlek. Skulle man betrakta
kvarlåtenskapsskatten såsom arvsskatt i inskränkt mening, kan mot densamma
naturligtvis resas den invändningen att den bryter mot grund
satsen, att arvsskatten med hänsyn till rättvisa och billighet bör anpassas
efter arvingarnas skyldskap till arvlåtaren och deras ekonomiska
bärkraft, sådan denna låter sig utläsa av arvslotternas storlek. Meri
motiveringen för en kvarlåtenskapsskatt är en annan än den, som
förut anförts för arvsskatten i inskränkt mening; kvarlåtenskapsskatten
skall utfylla eller ersätta förmögenhetsskatt i annan form. Denna
skatt bör alltså uttagas där principiellt sett en högre beskattning å arvlåtarens
förmögenhet under dennes livstid varit på sin plats. Saken kan
med andra ord uttryckas så, att den ökning av förmögenhetsbeskattningen,
som finnes motiverad, får form av en skatt, som uttages först efter
det förmögenhetens ägare avlidit. Då, såsom den föregående framställningen
ger vid handen, den svenska förmögenhetsbeskattningen är föga
utvecklad, får hos oss förutsättningen för en kvarlåtenskapsskatt anses
föreligga. Jag erinrar i detta sammanhang därom, att kvarlåtenskapsskatten
ingalunda har karaktären av ett nytt institut inom svensk beskattningsrätt
utan att den tvärtom har gammal hävd i högre grad än
den nu gällande arvslottsbeskattningen och först under 1800-talets sista
årtionde försvann ur vårt skattesystem.
Jag förordar alltså återinförandet av en kvarlåtenskapsskatt att utgå
sidoordnad med en reformerad arvslottsbeskattning.
Den inbördes avvägningen av de båda skatteformernas effekt bör åsyfta
att tillgodose kravet på billighet och rättvisa i fråga örn beskattning av
å ena sidan förmögenheten såsom sådan och å den andra vinster genom
arv. Vid denna avvägning måste emellertid beaktas, att den nuvarande
arvsskatten icke är med full konsekvens utformad såsom en arvslottsbeskattning,
något som framgår av bland annat den omständigheten, att
skatten i praktiken erlägges av dödsboet före arvskiftet och i det vida övervägande
antalet fall beräknas på grundval av ett fiktivt skifte. Under
sådana förhållanden kan det ej vara erforderligt eller ens tillrådligt att
uppbygga den nya skatteformen såsom en i alla hänseenden konsekvent
anordnad kvarlåtenskapsskatt.
Den gällande arvsbeskattningen kompletteras, såsom av det förut anförda
framgår, av en skatt å gåva. Denna har, bland annat, den viktiga
uppgiften att förhindra undandragande av tillgångar från arvsskatt ge
nom gåvor under livstiden, eventuellt i förening med förbehåll örn nyttjanderätt
för givaren så länge han lever. I de länder, i vilka gåvoskatt ej
förekommer, har man sökt vinna motsvarande syfte exempelvis på den
väg, att gåvor, som givits inom visst antal år före givarens död, medräknas
i dödsboet vid arvsskattens bestämmande. Även enligt våra beskatt
-
Kunell. Majlis proposition nr 34.
27
ilin “snor mer skola gåvor, sorn. arvinge eller testamentstagare erhållit av
arvlåtaren inom två år före dennes dödsfall, i regel medräknas vid arvsskattens
fastställande. Denna bestämmelse har till syfte att tillförsäkra
staten det högre skattebelopp, som på grund av progressionen i skatteskalan
skall utgå örn gåvan och arvsaudelen gemensamt räknas som en
lott i stället för att beskattas var för sig. Givetvis skall vid uttagande
av skatten å den sammanlagda lotten förut erlagd gåvoskatt tillgodoräknas
vederbörande.
I avseende å kvarlåtenskapsskatten uppställer sig nu samma problem
som beträffande den gällande arvsskatten, och det gäller att avgöra, huruvida
man skall förekomma undgående av skatt genom komplettering av
gåvoskatten eller genom en regel, enligt vilken vid arvfallet retroaktiv
beskattning skall äga rum av gåvor, som givits inom viss längre tid före
dödsfallet. Det lärer knappast kunna betvivlas, att den metod, som förlägger
den huvudsakliga beskattningen till tiden för fånget, är att föredraga —
en beskattning efter ett större antal år skulle ofta förefalla obillig och
skulle dessutom med rätt stor säkerhet ej sällan bliva ineffektiv på grund
av mellankommande kapitalförstöring; måhända skulle den i något fall
till och med uppmuntra till kapitalförstöring. Att nu komplettera gåvoskatten
så, att den i huvudsak kommer att motsvara även kvarlåtenskapsskatten,
erbjuder ej synnerliga svårigheter. En sammanläggning av skalorna
för kvarlåtenskaps- och arvslottsskatten medför samma resultat,
som örn i ett dödsbo kvarlåtenskapen utgjort en enda arvsandel, med den
skillnaden, att vid gåvans beskattning avdrag ej sker för kvarlåtenskapsskatt.
Sker följaktligen jämförelse med ett dödsbo, vari finnas flera delägare,
kommer beskattningen vid gåva att bliva lindrigare än vid arvfall;
sker jämförelse åter med ett dödsbo med en delägare, kommer gåvoskatten
att bliva något kännbarare. Jag har emellertid funnit mig böra
förorda denna metod med den komplettering, att även här gåvor, som
av arvinge eller testamentstagare mottagits inom två år före arvlåtarens
dödsfall, skola inräknas i boet, och med iakttagande av att maxima
ej sättas högre än vid kombinerad kvarlåtenskaps- och arvslottsbeskattning.
Denna anordning har i själva verket den följden, att beträffande
gåvor, som givits under de två sista åren, ojämnheten mellan
arvfallsbeskattningen och gåvobeskattningen i regel helt utjämnas.
Vad åter angår gåvor som förekommit tidigare, gör ju gåvotagaren —
liksom för närvarande är fallet — viss vinst genom den svagare progressiviteten,
och härigenom utjämnas i stort sett den merbeskattning som
för vissa gåvotagare följer av att avdrag ej medgives för kvarlåtenskapsskatt.
I förslaget bär alltså gåvoskatten kompletterats på nu angivet
sätt.
1 det föregående har jag antytt, att det skattefria beloppet borde kunna
ej oväsentligt höjas. För närvarande utgör detta belopp för makar och
bröstarvingar samt med dem likställda (arvsklass T) allenast 1.000 kronor
28
Kuni)!. Maj:ts proposition nr 34.
för varje arvslott och för övriga skattskyldiga endast 200 kronor tor
varje arvslott. En granskning av det statistiska material rörande arvsskattens
storlek och fördelning under åren 1930 och 1931, som jag låtit införskaffa
och som ingår i en promemoria, vilken torde få såsom bilaga fogas
vid statsrådsprotokollet, har givit vid handen, att från statsfinansiell
synpunkt avgörande hinder icke möta för utvidgad skattefrihet, då den
arvsskatt, som hittills utgått av ett jämförelsevis mycket stort antal smärre
arvslotter, stannat vid ett relativt obetydligt sammanlagt belopp. Den
mest betydande höjningen av det skattefria beloppet har jag förutsatt för
arvsklass I. Med den kombination av en kvarlåtenskapsskatt och en arvslottsskatt,
som jag nu föreslår, är det uppenbart, att det skattefria beloppet
måste bestämmas särskilt för vardera skatten. Jag föreslår emellertid,
att det skattefria beloppet fastställes till 20,000 kronor för såväl
kvarlåtenskapsskatten som arvslottsskatten inom klass I. Vad angår
arvingar och testamentstagare inom övriga klasser finner jag ej någon
mera väsentlig höjning av det skattefria beloppet påkallad men anser
höjningen av detta belopp rimligtvis böra göras något större för föräldrar,
syskon och deras avkomlingar samt med dem likställda (arvsklass
II) än för återstående, vilka hänföras till arvsklasserna III och IV. En
skattebefrielse för andelar örn högst 2,000 kronor för arvsklass II och
högst 1,000 kronor för arvsklasserna lil och IV kommer att från skattskyldighet
avföra ett betydande antal arvsandelar men betyder i mistad
skatteintäkt ej ett par hundratal tusen kronor.
Utformningen av skatteskalorna har skett från den utgångspunkten,
att den åsyftade ökningen av arvsskatten bör uttagas i form av kvarlåtenskapsskatt,
och att alltså arvslottsskatten bör inbringa ungefär
lika mycket som den nuvarande arvsskatten. Detta betyder givetvis ej,
att den sistnämndas anordning kan lämnas oförändrad. Redan höjningen
av de skattefria heloppen medför ett behov av justering av skalorna.
Den omständigheten, att de till arvslottsskatt skattepliktiga beloppen
minskas genom avdraget för kvarlåtenskapsskatt, föranleder en genomsnittlig
höjning av skatteskalorna.
De skatteskalor, vid vilka jag efter prövning av olika alternativ funnit
mig böra stanna, framgå av en särskild tabell IV. Skalorna äro anordnade
såsom s. k. skiktskalor, liknande de nu gällande och dem som finnas
fastställda för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten. Då
det emellertid är svårt att av dessa skalor utläsa deras faktiska verkningar,
tillåter jag mig hänvisa till tabell V, vilken för beskattningsbara
belopp av olika storlek angiver skatten dels enligt nu gällande skatteskalor,
dels enligt förslagen till kvarlåtenskapsskatt och till arvslottsskatt.
För att få en föreställning örn de kombinerade skatteformernas verkningar
måste man tydligen göra vissa antaganden rörande det antal arvslotter,
på vilka kvar låtenskapen i olika fall delas. Under antagande av tre arvslotter
(det enligt den statistiska undersökningen faktiska genomsnittliga
antalet) belysas verkningarna för de olika arvsklasserna av tabell VI a—d.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
De betydelsefullaste dragen torde vara följande. Kvarlåtenskapsskatten
börjar först vid ett arvfallet belopp av 20,000 kronor. Det bör kanske erinras
om att makes giftorättsandel icke ingår i detta belopp, och att, då
efterlevande make finnes, boets samlade tillgångar alltså skola överstiga
40.000 kronor innan skattskyldighet inträder. Vid 30,000 kronor i skattepliktig
kvarlåtenskap utgår skatten med 400 kronor, vid 50,000 kronor med
1,200 kronor, vid 100,000 kronor med 5,200 kronor, varefter skalan relativt
hastigt stiger och når sitt maximum med 20 procent vid en skattepliktig
kvarlåtenskap på 4,080,000 kronor.
Skatten på arvslotter utgår enligt samma fyra arvsklasser som nu. För
make och bröstarvingar föreslås, såsom redan blivit nämnt, ett skattefritt
belopp på 20,000 kronor. För arvslott på 25,000 kronor är skatten 200 kronor,
för 50,000 kronor är den 1,800 kronor, för 100,000 kronor är den 6,800
kronor o. s. v., tills den når sitt maximum med 16 procent vid arvslotter på
1.660.000 kronor. Vid övriga arvsklasser är stegringen skarpare, maximum
inträder tidigare och är för klasserna II, III och IV satt till respektive
20 procent, 24 procent och 28 procent.
Hur en sammanläggning av kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt verkar
under antagande av tre arvslotter, kan jag här ge några exempel på.
Kvarlåten- skap, kr. |
Gällande |
skatt i % |
Skatt enligt förslaget i |
°/ ''O |
||||
Kl. I |
Kl. II |
Kl. III |
Kl. IV |
Kl. I |
Kl. 11 |
Kl. lil |
Kl. IV |
|
5,000 |
0.90 |
1.56 |
3.so |
3.30 |
_ |
1.44 |
1.44 |
|
10,000 |
1.19 |
2.41 |
5.4 0 |
5.4 0 |
_ |
1.17 |
4.32 |
4.82 |
30,000 |
2.00 |
5.oo |
11.00 |
11.00 |
1.33 |
5.11 |
10.29 |
10.29 |
50,000 |
2.59 |
5.7 7 |
11.55 |
12.74 |
2.4 0 |
8.09 |
12.38 |
13.87 |
100,000 |
3.10 |
7.19 |
12.19 |
14.58 |
6.74 |
13.39 |
17.13 |
19.73 |
200,000 |
3.87 |
8.2 4 |
13.19 |
17.38 |
12.94 |
20.2 6 |
22.90 |
25.96 |
300,000 |
4.2 5 |
9.00 |
13.80 |
18.00 |
16.70 |
24.4 4 |
27.32 |
30.4 8 |
1,000,000 |
6.00 |
11.00 |
15.oo |
20.oo |
25.7 9 |
32.4 4 |
35.7 9 |
39.00 |
6,000,000 |
IO.00 |
15.oo |
15.oo |
20.00 |
32.7 4 |
36.00 |
39.20 |
42.40 |
15,000,000 |
IO.00 |
15.00 |
15.00 |
20.00 |
! 32.80 |
36.00 |
39.20 |
42.40 |
30,000,000 |
10 00 |
15.no |
15.00 |
20. «o |
1 32.80 |
36.00 |
39.20 |
42.40 |
För den viktigaste arvsklassen, alltså för make och bröstarvingar, finner
man vid jämförelse med nu gällande arvsskatt, att den nya kombinerade
skatten i genomsnitt blir mildare, så länge den skattepliktiga kvarlåtenskapen
icke överstiger 50,000 kronor, d. v. s., under förutsättning att
make efterlever, i regel en samlad förmögenhet i boet på 100,000 kronor.
Vid denna kvarlåtenskap utgår den nuvarande skatten, alltjämt under
antagande av tre arvslotter, med 2.59 procent, medan den föreslagna håller
sig vid 2.40 procent. Därefter stiger emellertid skatten snabbt. Den
uppgår vid en skattepliktig kvarlåtenskap på 100,000 kronor till 6.74 pro
-
30
Kunell. Majlis proposition nr 34.
cent mot 3.io procent enligt nu gällande grunder oell fortsätter att stiga
tills den når sitt maximum med 32.so procent, vilket inträffar då den
skattepliktiga kvarlåtenskapen uppgår till 6,223,000 kronor.
Beträffande övriga arvsklasser hänvisar jag utöver nyss anlorda exempelsamling
till de vid bilagan fogade tabellerna.
Då utgångspunkten för förslaget om skattehöjning varit behovet av en
inkomstökning från förevarande skattekälla på omkring 25 miljoner kronor,
ha skatteskalorna tydligen blivit ganska mycket beroende av de beräkningar,
som kunna göras angående den sannolika storleken och fördelningen
av kvarlåtenskapen under den närmaste framtiden. Såsom avredogörelsen
i bilagan framgår ha av de tillgängliga siffrorna de för år
1930 ansetts väsentligt säkrare såsom underlag för framtid sberäkningar
än de avsevärt mycket högre för år 1931. Med utgångspunkt från 1930
års siffror beräknas kvarlåtenskapsskatten ge en inkomst på något över
25 miljoner kronor och arvslottsskatten över 17 miljoner kronor eller sammanlagt
närmare 43 miljoner kronor. De tillägg till denna siffra, som
behöva göras på grund av gåvoskatt etc., äro svåra att beräkna, men sannolikt
vågar man höja den till närmare 45 miljoner kronor. I betraktande
av den ovisshet, som måste råda ifråga örn förmögenhetsvärdenas utveckling,
finnes anledning att vid beräkning av skattens avkastning iaktta
försiktighet, och i riksstatsförsiaget lia därför arvsskattemedlen beräknats
till 40 miljoner kronor.
Såsom jag redan förut nämnt, medför den vidsträckta befrielsen från
arvsskatt inga alltför menliga verkningar i fråga örn skattens avkastning.
Bortfallet av inkomster skulle efter nu gällande skatteskalor uppgå
till någon miljon, och då nu föreslagna omläggning utgår från att en
mildring av skatten för de mera blygsamma arven är befogad, bleve det
icke några betydande belopp som ytterligare skulle erhållas genom en
sänkning av gränsen för hel befrielse från skatt. Att denna befrielse å
andra sidan gäller ett mycket stort antal kvarlåtenskaper och arvslotter,
framgår av den i bilagan företagna beräkningen. Av mer än 23,000 kvarlåtenskaper
år 1930 skulle endast 3,300 lia kommit över den gräns på 20,000
kronor, vid vilken kvarlåtenskapsskatten inträder. Och av knappt 62,000
arvslotter skulle 50,000 ha blivit fria från arvslottsskatt.
Söker man bedöma den nu föreslagna höjningen av arvsskatten med
hänsyn till nu utgående skatter på förmögenhet, möter mau svårigheten,
att den i inkomst- och förmögenhetsskatten ingående förmögenhetsdelen
icke kan med noggrannhet angivas. Örn man emellertid med den s. k.
bolagsskatteberedningen vågar uppskatta den i samband med inkomstskatten
uttagna förmögenhetsskatten till omkring 16 miljoner kronor för
år 1931 och därtill lägger 17 till 19 miljoner kronor från en utgående arvsskatt,
får man ett samlat belopp på inemot 35 miljoner kronor. Med en
kvarlåtenskapsskatt och en skatt på arvslotter, som vid samma tidpunkt
kunde ha beräknats ge åtskilligt över 40 miljoner kronor, skulle man lia
Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 31
kommit till en samlad statlig förmögenhetsskatt på omkring 60 miljoner
kronor.
Hur den nu åsyftade omläggningen av arvsskatten kan tänkas påverka
skattebördan för olika befolkningslager, undandrar sig beräkningar. Någon
särskild del av näringslivet blir icke utsatt för oberäkneliga eller
ogynnsamma verkningar. En allmän förmögenhetsskatt, som ginge djupt
ned bland den stora massan av små egendomsägare, kunde tänkas bli en
börda t. ex. för den jordägande befolkningen. Från denna synpunkt har
det ett visst intresse att uppmärksamma några siffror rörande jordbrukets
skattebörda, som återfinnas i den åberopade bilagan. Enligt dessa
låt vara approximativa siffror skulle för år 1931 av en inkomst- och förmögenhetsskatt
på 168 miljoner kronor endast 5 miljoner kronor härröra
från enskildas inkomst av jordbruksfastighet och högst 2 miljoner från i
jordbruk nedlagd förmögenhet, och av en samlad summa inkomst- och förmögenhetsskatt
samt fastighetsskatt till stat och kommun på över
600 miljoner kronor skulle blott omkring 60 miljoner kronor, alltså omkring
10 procent, ha erlagts av det jordbruk och skogsbruk, som ej bedrives
av aktiebolag. Fastän den skattepliktiga jordbruksfastigheten i
riket är taxerad tili över 6,000 miljoner kronor, kan man påstå, att nu utgående
förmögenhetskatt — bortsett från arvsskatten — i stort sett saknar
betydelse för jordbruksnäringen. Hur pass tyngande den nu utgående
arvsskatten kan vara, är svårt att uttala sig om. Med det nu föreliggande
förslaget skulle väl följa, att de allra flesta jordbrukare bleve helt
befriade från arvsskatt, och att för en god del av de övriga skatten bleve
lindrigare än nu.
Till slut synes det just i samband med frågan om den i fast egendom
nedlagda förmögenheten vara skäl att påpeka, att alla de betänkligheter
mot en ökning av arvsskatten, som lia sin grund allenast i de svårigheter,
som under vissa förhållanden äro förbundna med att erlägga en på dylik
förmögenhet utgående, kanske betydande skatt, torde väsentligen kunna
undanröjas genom de ytterligare lättnader i fråga örn anstånd med skattens
erläggande, som innehållas i nu framlagda förslag.
När det nu gällt att i författningstext omsätta den tankegång, varför
jag i det föregående givit uttryck, hade det med hänsyn till kvarlåtenskapsskattens
och arvsskattens inbördes förhållande legat nära till hands
att låta fullständigt omredigera hela lagstiftningen om skatt för arv och
gåva. Såsom vid upprepade tillfällen framhållits, lärer denna lagstiftning
alldeles oavsett den nu ifrågasatta materiella omläggningen vara i
behov av omarbetning. Till detta behovs aktualisering har de senaste
årens reformarbete på arvs- och testamentsrättens område bidragit. För
närvarande pågår föredragning inför lagrådet av lagberedningens förslag
till lagstiftning rörande boutredning och arvskifte m. m., och är det avsikten,
att förslag rörande berörda spörsmål skall föreläggas innevaran
-
32
Kungl. Majlis proposition nr 34.
de års riksdag. Den omarbetning av arvsskattelagstiftningen, som jag nu
åsyftar, bör ej lämpligen genomföras, förrän lagstiftningen örn boutred
ning och arvskifte bringats till sitt slut.
Emellertid förhåller det sig så, att, utan äventyrande av den föreslagna
kvarlätenskapsskattens allmänna karaktär, denna befunnits kunna anknytas
till den gällande lagstiltningen örn arvsskatt, vilken skulle i huvud
sak bibehållas och innehålla bestämmelserna örn arvslottsskatten. Att
för denna skatt under någon tid bibehålla namnet »arvsskatt» synes
knappast behöva väcka några betänkligheter, då man lätteligen kan skilja
mellan »arvsskatt enligt 1914 års förordning» och den särskilda arvsskatt,
som skulle erhålla benämningen »kvarlåtenskapsskatt». Lagstiftningen
rörande sistnämnda skatt skulle få sin plats i en särskild förordning. Att
såväl »arvsskatten enligt 1914 års förordning» som »kvarlåtenskapsskatten»
skulle betecknas som arvsskatt i vidsträckt bemärkelse, är givet.
En betydelsefull förutsättning för den nu antydda anordningens lämplighet
har synts mig vara, att ansvarigheten för kvarlåtenskapsskatten
kunde ordnas på i huvudsak samma sätt som beträffande gällande arvsskatt.
Det läte väl tänka sig, att kvarlåtenskapsskatt skulle utgå av boet,
innan arvslotter och testamentsandelar bestämdes, och att denna tankegång
fullföljdes med sådan konsekvens, att t. ex. legat aldrig skulle
träffas av kvarlåtenskapsskatten utan utgå med i testamentet angivna
belopp oavkortade eller reducerade endast genom arvslottsskatt, alldeles
oavsett att boets återstående tillgångar måhända skulle i huvudsak
medtagas av kvarlåtenskapsskatten. Kvarlätenskapsskattens karaktär
av en i efterskott uttagen förmögenhetsskatt å den avlidne kunde
innebära ett motiv för en dylik tankegång. Av olika skäl har jag emellertid
ansett mig ej böra följa denna linje. Framför allt har jag därvid
beaktat, att vilken bestämmelse man än inför i dylikt avseende, det i sista
hand blir beroende på testator, vem som skall vidkännas en viss skatteutgift.
Det förekommer redan nu ofta i testamenten, särskilt där det
gäller legat rörande vissa föremål, förordnande, att »boet skall vidkännas
därå belöpande arvsskatt». Detta innebär i sak, att det testamentariska
förordnandet avser, förutom det ifrågavarande föremålet, så stort belopp,
som åtgår till arvsskatt. Med andra ord, i den mån testamentsfrihet föreligger
beror det på testator att genom sin fördelning av boets bruttobehållning
bestämma, vem som i verkligheten skall få vidkännas skatten. I betraktande
av detta förhållande torde få erkännas, att nyssberörda principiella
hänsyn ej kunna anses synnerligen betydelsefulla. Det viktiga synes vara
att en sådan anordning träffas, som praktiskt sett kan antagas närmast
överensstämma med flertalet testamentsgivares önskningar. Och dessa
torde väl oftast ej gå ut därpå, att testamentstagare, som erhålla vissa
föremål eller vissa angivna belopp, skulle ställas i förmånligare läge än
övriga arvs- och testamentstagare, utom i sådana avseenden, där testator
uttryckligen så förordnat. En fördelning av ansvaret för skatten på
alla arvs- och .testamentstagare i förhållande till deras andelar synes
33
Kungl. Majrts proposition nr 34.
därför vara den naturliga primära regeln för kvarlåtenskapsskatten.
Det torde emellertid få framhållas, att en dylik regel ingalunda kan
sägas stå i strid mot de resultat, till vilka man kommer vid anläggande
av synpunkten, att fråga är örn en efterföljande förmögenhetsbeskattning.
Vid den med inkomstbeskattningen sammankopplade förmögenhetsbeskattningen
gäller nämligen, när fråga är örn skatt, som förfaller
till betalning efter den avlidnes död, att, örn dödsboet skiftats, bodelägare
ej skall svara för mera än vad av skatten å hans lott belöper och icke i något
fall med mera än hans lott i boet utgör. Denna regel utgör påtagligen
ett utslag av den grundtanken, att, såvitt fråga är örn skatteförpliktelser,
arvtagarna skola proportionellt ansvara även i sådana fall, där det
formellt är fråga örn en den avlidnes skuld. En anknytning till gällande
bestämmelser rörande arvsskatt synes mig därför böra äga rum i fråga
örn ansvarigheten för kvarlåtenskapsskatten.
Förordningen örn lcvarlåtenskapsskatt kan följaktligen få sitt innehåll
väsentligen bestämt därigenom, att hänvisningar ske till 1914 års förordning.
Att ändringar i den sistnämnda förordningen erfordras följer emellertid
redan därav att nya skatteskalor skola införas. Härjämte bliva ytterligare
vissa ändringar behövliga på grund av kvarlåtenskapsskattens införande
och den sammanlagda arvsbeskattningens ökning. I förra avseendet
må hänvisas särskilt till att vid arvslottsskattens beräkning avdrag
från arvsandelarna skall få ske med kvarlåtenskapsskattens belopp. I
senare avseendet åter må lramhallas, att den sammanlagda skattehöjningen
synts mig böra föranleda utökad rätt till anstånd med och eftergift
av skatt, ej minst beträffande fideikommiss och liknande rättigheter.
Vad härefter författningstextens detaljutformning angår, skall jag till
en början beröra förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt.
Genom formuleringen av 1 § har givits en antydan örn att under begreppet
arvsskatt i vidsträckt bemärkelse inbegripes även kvarlåtenskapsskatten.
2 och 3 §§ anknyta kvarlåtenskapsskatten till 1914 års förordning örn
arvsskatt och skatt för gåva. Det är de sammanlagda arvsandelar, vilka
faktiskt beskattas enligt sistnämnda förordning, som utgöra kvarlåtenskapen.
Härav följer, att t. ex. andel som tillkommer kronan — även allmänna
arvsfonden — blir fri från kvarlåtenskapsskatt, likaså museisamling,
för vilken Konungen jämlikt 2 § i 1914 års förordning meddelar
skattebefrielse, så ock egendom, som är skattefri på grund av överenskommelse
med utlandet jämlikt 56 §, m. m. Även för sådan egendom, som
på grund av testamente tillfaller någon vid annat tillfälle än förre rättsinnehavarens
dödsfall, utgår kvarlåtenskapsskatt likaväl som arvsskatt.
Det har emellertid ansetts böra uttryckligen utsägas, att de regler om
skattefrihet, som hänföra sig till själva skatteskalornas utformning och
Bihang till riksdagens protokoll 193.1. 1 saini. Nr .‘M. ■''>
34
Kungl. Majlis proposition nr 34.
som återfinnas i gällande arvsskatteförordnings 19 § med motsvarighet
även enligt den föreslagna nya lydelsen av berörda lagrum, ej skola föranleda
frihet även från kvarlåtenskapsskatt, som i detta avseende blir
underkastad särskilda regler (se 4 §).
Ett par särskilda frågor torde böra i detta sammanhang något närmare
belysas. Då det i 2 § uttalas, att såsom kvarlåtenskap enligt förordningen
skall anses egendom, för vilken arvsskatt skall utgöras enligt 1914 års förordning,
så följer härav, att även gåva, som medräknas vid arvsskattens
bestämmande, ingår i kvarlåtenskapen. Enligt 26 § berörda förordning
skall nämligen »arvsskatten» beräknas som örn allt vore på en gång arvfallet.
Gällande lagstiftnings ordalydelse är emellertid ej fullt tydlig därutinnan,
att även sådan gåva, som anses föreligga för vad som tillfaller
någon på grund av att han i enlighet med lagen örn försäkringsavtal blivit
insatt såsom förmånstagare, skall medräknas i arvslotten i sådana fall,
då förfoganderätt över försäkringen tillfaller förmånstagaren vid dödsfallet.
I 26 § av 1914 års förordning talas nämligen örn gåvor, som erhållits
inom två år före dödsfallet. Jag föreslår i berörda 26 § sådan ändring,
att all möjlighet till tvekan i berörda avseende bortfaller. Sådan
försäkring, varom här är fråga, inräknas sålunda i vederbörandes arvsandel,
som beskattas genom arvsskatt, och jämväl kvarlåtenskapsskatten
kommer då att gälla ifrågavarande försäkringsbelopp. Jag vill här erinra,
att av dylikt försäkringsbelopp, som tillfaller förmånstagare, i regel
15,000 kronor undantagas såsom skattefria. Det framhölls i förarbetena
till 1931 års lagstiftning rörande sådana försäkringars beskattning (prop.
211/1931), att stadgandet i fråga borde så förstås, som örn gåvan omfattade
ett med 15,000 kronor reducerat belopp. Med hänsyn till de konsekvenser
vid tillämpningen av den nu föreslagna lagstiftningen, som detta
stadgande kan föra med sig, har jag velat understryka detta förhållande.
Förslaget bibehåller det nu gällande privilegiet för dylika försäkringar
oförändrat. Genom den höjda skattefrihetsgränsen för beskattningen kan
det i själva verket inträffa, att ett väsentligen större försäkringsbelopp
blir skattefritt. Framför allt blir detta händelsen i arvsklass I, därest
kvarlåtenskapen ej är fördelad på ett flertal andelar och vid beskattningen
ej medräknas andra nämnvärda tillgångar än försäkringsbeloppet.
Det är tänkbart, att en tillämpning av 26 § arvsskatteförordningen kan
för kvarlåtenskapsskattens vidkommande i undantagsfall medföra mindre
tilltalande konsekvenser. Örn exempelvis en gåvotagare vid givarens inom
två år efter gåvans mottagande timade död i testamente erhåller en obetydlig
del av givarens måhända mycket stora kvarlåtenskap, kan det inträffa,
att skatten uppgår till mer än denna andel, varav följer, att gåvotagaren
försättes i ett sämre läge än örn han ej varit testamentstagare i
boet. Genom det föreslagna stadgandet i 2 § andra stycket möjliggöres
att förebygga en sådan situation.
Det sätt, på vilket skatteskalan för kvarlåtenskapsskatten införts i 4 §
— och som jämväl följts beträffande de nya skalorna i 1914 års förord
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
ning — har sin förebild i förordningen om extra inkomst- och förmögenhetsskatt
och avser att göra skalan lättare att omedelbart uppfatta än
den nuvarande uppställningen.
Det har ansetts rimligt att såsom särskild kvarlåtenskap, för vilken
skatt skall för sig beräknas, anse viss egendom, som ej med vanlig äganderätt
tillhört den avlidne och över vilken han ej haft tillfälle att förfoga genom
testamente. Särskilt är detta fallet med fideikommissegendom. Att förekomsten
av ett stort fideikommiss skulle öka den skatt som faller på de
arvingar, vilka erhålla del av den avlidnes kanske ganska obetydliga tillgångar
i övrigt, är knappast skäligt. Att en ytterligare uppdelning av
fideikommissen i fastighetsfideikommiss och andra föreslås, har sin grund
däri, att stämpelheläggningen av fastighetsfideikommiss sker utan samband
med stämpelbeläggning av kvarlåtenskapen i övrigt, nämligen när
lagfart vinnes å den fasta fideikommissegendomen. Med fideikommiss
har ansetts böra jämställas det fall, som avses i 13 § andra stycket i 1914
års förordning. Rörande innebörden av detta fall tillåter jag mig hänvisa
till förordningen.
Från arvsskatt får enligt gällande regler avdragas dels lösen, som på
grund av äldre privilegier tillfaller vissa städer vid boupptecknings registrering,
dels ock tidigare erlagd gåvoskatt, som hänför sig till egendom,
vilken inräknas i arvs- eller testamentslott. Det förefaller uppenbart, att,
i den mån dylikt avdrag ej kunnat utnyttjas i sin helhet beträffande arvslottsskatten,
avdrag i andra hand bör få ske från kvarlåtenskapsskatten.
Detta har stadgats i sista stycket av 4 §.
5 § giver uttryck åt den grundsats, för vilken jag redan tidigare redogjort,
nämligen att ansvaret för kvarlåtenskapsskatten skall åläggas dödsbodelägarna
i förhållande till deras andelar.
6—9 §§ innehålla företrädesvis hänvisningar till 1914 års förordning
och sådana särskilda bestämmelser, som föranledas av rent formella skäl.
10 § erfordrar ingen särskild motivering.
Den nya lagstiftningen föreslås skola träda i kraft den 1 april 1933 och
hänföra sig till kvarlåtenskaper efter personer, som avlida elter förordningens
ikraftträdande. Då registrering av bouppteckningar och följaktligen
uttagande av arvsskatt sker först någon tid elter dödslallet, har
förordningens ikraftträdande vid sagda tidpunkt betraktats såsom en förutsättning
för att den sammanlagda skatten av arv och gåva skall kunna
under nästa budgetår inbringa det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.
De föreslagna ändringarna i 1914 års förordning hava redan i huvudsak
motiverats. 19 och 38 §§ innehålla de nya skatteskalorna lör arvslottsrespektive
gåvoskatten. Ändringen i 26 § har jämväl i det föregående
berörts.
I 47 § meddelas regler om anstånd med skattens erläggande. Det
är givet, att, när skattens belopp ökas, skälen för större anståndsrätt
jämväl ökas. Förslaget innebär nu i första hand en utökning av den
mora normala rätt till anstånd, som beviljas av domaren eller läns
-
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
styrelsen. Denna kommer enligt förslaget att genomgående gälla
högst tio år med lika årliga inbetalningar. Ränta erlägges med 5 procent
å det belopp, för vilket anstånd åtnjutes. Den rätt till extraordinärt
anstånd, som tidigare kunnat meddelas av Kungl. Maj:t, kommer nu
att innefattas i den mera normala anståndsrätten. Men dessutom föreslås,
att i Kungl. Maj:ts hand lägges befogenhet att inom vidare gränser än hittills
medgiva anstånd, dels på det sätt, att regeln örn lika årliga inbetalningar
kan frångås, och dels så, att anståndsrätten kan utsträckas utöver
tio år. Å ena sidan finnes anledning att såvitt möjligt underlätta skattebetalningen
för de skattskyldiga. Men å andra sidan måste givetvis en
viss återhållsamhet vid anstånds beviljande iakttagas, så att ej uppbördsapparaten
alltför mycket betungas och förfarandet i övrigt över
hövan försvåras. Då den ökade anståndsrätten i huvudsak lagts i Kungl.
Maj:ts hand, ligger häri en garanti för enhetlig och lämpligt avvägd
tillämpning av den friare prövning, vars införande jag förordar.
48 § 2 mom. innehåller bestämmelser örn partiell eftergift av skatt för
fideikommiss och vissa andra nyttjanderätter m. m., som äro begränsade
till vederbör andes livstid. Jag föreslår med hänsyn till skattens höjning
en ganska betydande utökning av denna rätt. För övrigt hava ordalagen
valts på sådant sätt, att det av dem tydligt framgår, att skattens
omedelbara erläggande ej skall försätta vederbörande i ett sämre läge än
örn anstånd åtnjutes.
I 56 § rättas en nu förekommande felaktig paragrafhänvisning, som ej
äger samband med de eljest i detta sammanhang berörda frågorna.
Övergångsbestämmelsen har fått sitt innehåll bestämt därav, att förordningen
ej bör kunna kringgås genom bortgivande i förtid av större
belopp. Något obilligt synes mig å andra sidan ej ligga i de föreslagna
bestämmelserna, då dessa anknyta till den dag, då det föreliggande förslagets
framläggande beräknas bliva känt för allmänheten, nämligen dagen
för 1933 års riksdags öppnande.
Föredragande departementschefen uppläser härefter inom finansdepartementet
uppgjorda förslag till dels förordning örn kvarlåtenskapsskatt,
dels förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva samt hemställer, att berörda
förslag måtte i proposition iöreläggas riksdagen till antagande.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen bifalla, och
skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Vid protokollet:
R. Borgström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
37
Bilaga.
P. M.
med statistisk utredning rörande vissa med förslag örn ändrade
grunder för arvsbeskattningen sammanhängande frågor.
Beskattningen av arv och gåva enligt gällande grunder samt enligt ett inom
finansdepartementet utarbetat förslag.
Inom statistiska centralbyrån har verkställts en utredning rörande dels
bouppteckningar, fördelade efter kvarlåtenskapernas storlek, dels arvsoch
testamentsandelar, fördelade efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper,
samt arvsskatt, avseende åren 1930 och 1931. Motsvarande utredning
för 1929 har påbörjats, men utredningen beträffande detta år föreligger
för närvarande färdig endast såtillvida, att kvarlåtenskapernas belopp
enligt bouppteckningarna inklusive efterlevande makars giftorättsandelar
uträknats för olika storleksgrupper. I tabellerna I, II och III
redovisas resultatet av dessa statistiska centralbyråns utredningar.
Av praktiska skäl har vid arvs- och testamentsdelarnas uppdelning efter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper hänsyn ej tagits till de tilläggsbouppteckningar,
som ej sällan förekomma till rättelse av ofullständigheter
i de ursprungliga bouppteckningarna m. m. och som föranleda viss
ökning av arvsstämplarna. Dessa »tillägg» redovisas fördenskull särskilt
utan dylik fördelning. Vid bouppteckningarnas fördelning å olika
storleksgrupper efter kvarlåtenskapens storlek hava däremot berörda tilllägg
ingått. De tilläggsstämplar, som tillkommit efter anmärkning av
advokatfiskalerna hos hovrätterna, ingå ej i de belopp, som i centralbyråns
utredning redovisas, ej heller stämplar å testamenten, som bevakats efter
bouppteckningarnas inregistrering, å fastighetsfideikommiss, som stämpelbelagts
i samband med lagfarts beviljande, eller å arv, som stämpelbelagts
i samband med avgiven deklaration. A andra sidan äro belopp,
för vilka anstånd beviljats, ej undantagna. De belopp, som under respektive
år influtit efter erhållet anstånd och som ej uttagas genom dubbla
beläggningsstämplar, medräknas överhuvud ej i den föreliggande statistiken,
och ej heller har hänsyn kunnat tagas till återbetalningar på
grund av feldebitering, övriga restitutioner m. m.
Kvarlåtenskapens storlek enligt bouppteckningarna utgjorde enligt ta -
bellerna:
1929 1930 1931
kr. kr. kr.
inklusive giftorättsandelar........................... riol,985,744 :>130,064,592 595,211,641
exklusive » ......................... — 389,964,970 450,444,564
Den å bouppteckningarna belöpande, i tabellerna redovisade arvsskatten
utgjorde år 1930 17,697,630 kronor och är 1931 20,881,638 kronor.
Vissa övriga i tabellerna redovisade siffror skola angivas i det följande.
Ur den av trycket årligen utkommande publikationen »Statistik över användningen
av dubbla beläggningsstämplar» inhämtas rörande arvs- och
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
gåvoskattens storlek under olika år, bland annat, följande siffror för under
respektive år influtna stämpelbelopp:
1927 |
1928 |
1929 |
1930 |
|
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
|
Bouppteckningar .............................. |
15,130,807 |
16,727,458 |
17,698,360 |
17,290,201 |
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits |
297 |
5,289 |
494 |
1,053 |
Deklarationer till länsstyrelser om gåva |
1,017,047 |
1,131,212 |
1,305,462 |
993,279 |
Fideikommissbrev å fastigheter............ |
1,178,552 |
148,340 |
43,787 |
336,684 |
Summa |
17,326,703 |
18,012,299 |
19,048,103 |
18,621,217 |
Tillika ina meddelas, att den år 1931 influtna skatten å testamenten, som
bevakats efter bouppteckningarnas registrering, uppgick till 14,215 kronor
och den efter deklarationer influtna skatten för gåva och vissa arv
till 1,682,469 kronor. Anmärkas bör, att, såsom nyss framhållits, skatt efter
erhållet anstånd, vilken ej influtit i form av stämpelmedel, ej ingår i uppgifterna
men att å andra sidan återbetalningar o. dyl. ej avdragits. I
siffran för fastighetsfideikommiss ingå även lagfartsstämplar.
I tabell IV angivas, med varandra sammanställda, de inom finansdepartementet
utarbetade skalorna för dels kvarlåtenskapsskatt, dels arvslottsskatt
för olika arvsklasser.
Tabell V utvisar, huru de föreslagna skatteskalorna för envar av skatterna
verka vid olika angivna belopp, med uppgifter dels i kronor (tabell
V a) dels i procent (tabell V b). Det bör anmärkas, att de angivna beloppen
beteckna, där fråga är örn kvarlåtenskapsskatten, kvarlåtenskapens storlek,
och, där fråga är örn arvslottsskatten, arvsandelens storlek. Såsom
jämförelsematerial angives skatt enligt gällande grunder. Enär vid arvslottsskatten
avdrag från arvsandelen sker med utgående kvarlåtenskapsskatt,
kan ej av tabell V den sammanlagda skatten av båda slagen erhållas
genom en blott sammanläggning av kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt
för samma belopp ens för det fall att kvarlåtenskapen utgör en enda arvslott.
Däremot kan intill den gräns, där maximeringen för arvslottsskatten
börjar göra sig gällande, den föreslagna gåvoskattens storlek vid
olika gåvobelopp erhållas genom en dylik sammanläggning.
Storleken av den kombinerade kvarlåtenskaps- och arvslottsskatten för
vissa antagna fall framgar av tabell VI. Det har vid denna tabells utarbetande
antagits, att varje kvarlåtenskap vore uppdelad på tre lika stora
andelar. Detta antagande stämmer påfallande väl med det faktiska genomsnittliga
förhållandet. Antalet kvarlåtenskaper utgjorde nämligen år 1930
21,321 och antalet arvsandelar (»tilläggen» inbegripna) samma år 62,893. År
1931 voro motsvarande siffror 23,967 respektive 71,039.
Rörande skatteskalornas utformning och verkningar må framhållas följande.
Maximum för kvarlåtenskapsskatten utgör 20 procent och inträder
vid en kvarlåtenskap av 4,080,000 kronor, maximum för arvslottsskatten utgör
respektive 16, 20, 24 och 28 procent, inträdande vid arvslotter å 1,660,000,
641,000, 454,000 och 474,000 kronor för respektive arvsklasserna I—IV. De
sammanlagda maxima för båda skatteformerna utgöra emellertid, eftersom
för arvslottsskattens beräkning avdrag för utgående kvarlåtenskapsskatt
sker vid det skattepliktiga beloppets fastställande, ej summan av de sam
-
39
Kungl. May.ts proposition nr 34.
inanlagda maxima för båda skatteformerna. De sammanlagda maxima
— vilka äro desamma, vare sig kvarlåtenskapen utgör en eller är delad
på flera andelar — framgå av tabell VI och äro för de olika arvsklasserna
respektive 32.so procent, 36 procent, 39.20 procent och 42.40 procent
samt inträda, under den givna förutsättningen att fråga är om tre lika
stora arvsandelar, för samtliga arvsklasser utom den första vid samma
punkt som maximum för kvarlåtenskapsskatten och för första arvsklassen
vid en kvarlåtenskap å 6,225,000 kronor. Det torde också beträffande
arvsklasserna II—IV endast undantagsvis inträffa, att den punkt,
där maximum för den kombinerade beskattningen inträder, ej kommer att
sammanfalla med den, där maximum för enbart kvarlåtenskapsskatten inträder.
Består kvarlåtenskapen av en enda arvslott, blir för övrigt
förhållandet detsamma beträffande klass I, men redan vid två lika arvslotter
kommer maximum för klass I att ligga högre än för enbart kvarlåtenskapsskatten.
Det anförda visar emellertid, att maximum för än
den ena, än den andra skatteformen kan komma att beteckna maximum
för den kombinerade beskattningen. Det ligger i sakens natur, att skillnaden
mellan procenttalen för de olika arvsklasserna —vare sig fråga
är örn enbart arvslottsskatten eller det gäller den kombinerade beskattningen
—- ej genomgående är lika med skillnaden mellan maxima.
Det torde få tilläggas, att, under antagande alltjämt, att kvarlåtenskapen
är fördelad på tre lika stora arvsandelar, den föreslagna kombinerade beskattningen
kommer att bliva lägre än den nuvarande skatten för kvarlåtenskaper
som ej uppgå till, vid arvsklass I 52,100 kronor, vid arvsklass
II 28,600 kronor, vid arvsklass III 37,000 kronor och vid arvsklass IV 35,300
kronor. Är kvarlåtenskapen fördelad på mer än tre andelar, kommer skatten
givetvis att bliva mindre, och kommer då, enär kvarlåtenskapsskattens
relativa betydelse ökas, skillnaden i skatt mellan de olika arvslotterna
även att bliva mindre.
Gåvoskattens maxima utgöra enligt förslaget samma procent av gåvans
belopp, som här ovan angivits för den kombinerade kvarlåtenskapsoch
arvslottsskatten, d. v. s. för de olika klasserna respektive 32.so, 36, 39.20
och 42.40 procent. Dessa inträda vid gåvobelopp å 1,193,600 kronor, 744,200
kronor, 586,500 kronor och 530,000 kronor för respektive klasser.
En undersökning har jämväl verkställts rörande vad ifrågavarande beskattning
enligt förslaget skulle inbringat, därest den avsett de bouppteckningar,
som registrerats åren 1930 respektive 1931. Av olika skäl bär det ansetts
lämpligt att härvid lägga tyngdpunkten vid 1930 års material. 1931 betecknar
nämligen såtillvida ett onormalt år, att under det året ej mindre
än tre mycket stora bouppteckningar inregistrerades, vilka endast undantagsvis
kunna beräknas få någon motsvarighet under andra år. Året
1930 kan otvivelaktigt i förevarande avseende betecknas som mera typiskt
än 1931 för de konjunkturer, med vilka vi för den närmaste framtiden
hava att räkna. Äret 1930 utmärkes av någon underdödlighet, men
ä andra sidan hava tillgångar av flera slag sedan dess så mycket sjunkit
i värde, att ej ens det årets resultat lärer kunna utan en rätt betydlig
reduktion läggas till grund för en beräkning av framtida intäkter
av arvsskatt. Vad de hittills hillida siffrorna flir år 1929 angar, visa dessa,
att en bearbetning av desamma skulle resulterat i ett högre skattebelopp
enligt förslaget än 1930 ars sif tror, varför dessa senare torde vara mera
lämpade än även 1929 års siffror för den kalkyl, varom nu är fråga. Att
emellertid beträffande 1929 års bouppteckningar föreligger ett alltför ofull
-
40
Kungl. Majlis proposition nr 34.
ständigt tabellmaterial för att läggas till grund för några egentliga kalkyler,
framgår av det förut anförda.
Resultatet av den verkställda bearbetningen, såvitt angår 1930, framgår
av tabellerna VII och VIII. Att här intaga motsvarande tabellmaterial
för år 1931 har ej ansetts påkallat. Att skattens uträkning måst ske enligt
en approximativ metod på grundval av medeltalssiffror, ligger i sakens
natur. Den påräkneliga skatteintäkten enligt förslaget för såväl år 1930
som år 1931 framgår emellertid av följande sammanställning, vilken upptager
jämväl beloppen av de enligt gällande grunder bouppteckningarna
åsätta stämplarna. Vad gällande skatt och arvslottsskatt enligt förslaget
angår har hänsyn ej kunnat tagas till förenämnda »tillägg», som representera
belopp å några tiotusental kronor.
19 3 0 |
1 |
9 3 1 |
|||
Gällande |
Skatt eill. |
Gällande |
Skatt enl. |
||
skatt |
förslaget |
skatt |
förslaget |
||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
||
Kvarlåtenskapsskatt |
............... — |
25,432,298 |
— |
33,463,859 |
|
Arvslottsskatt klass |
I ... |
............... 9,757,548 |
9,380,767 |
11,725,621 |
12,076,975 |
» » |
Il ... |
............... 4,391,808 |
4,758,008 |
5,985,492 |
6,636,820 |
» * > |
III ... |
............... 212,652 |
232,460 |
185,942 |
194,070 |
2> » |
IV ... |
............. 3,271,645 |
3,196,067 |
2,926,489 |
2,875,822 |
Summa 17,633,648 |
42,999,600 |
20,823,544 |
56,247,546 |
Till det belopp, som framkommit, sedan med hänsyn till fallande konjunkturer
slutsiffran för 1930 reducerats med tillräckligt belopp, böra,
såsom av det föregående framgår, läggas vissa andra belopp, nämligen
framför allt skatt på grund av deklaration för gåva och vissa arv samt
skatt för fastighetsfideikommiss. Att grunda beräkningen av dessa skattebelopp
å 1930 års påfallande låga siffror finnes knappast anledning. Det
synes svårt att vid en dylik uppskattning komma närmare än att med de
höjda skatteskalorna för såväl arvs- som gåvoskatten ett belopp av 2 miljoner
kronor bör kunna påräknas.
Med utgångspunkt från dessa siffror synes en kalkyl, enligt vilken av
arvs- och gåvoskatten kan för nästkommande budgetår beräknas en intäkt
av 40 miljoner kronor, kunna betecknas som jämförelsevis försiktig. Härvid
bör, bland annat, märkas, att de gällande taxeringsvärdena å fastighet
komma att bliva grundläggande för en avsevärd del av arvs- och gåvoskatten
under nästa budgetår. Att å andra sidan av 1931 års siffror draga
den slutsatsen, att beräkningen gjorts med alltför stor säkerhetsmarginal,
lärer ej vara befogat. Detta belyses bäst därav, att den sammanlagda
skatten för förberörda tre stora arv ingår i kalkylen för 1931 med över
11 miljoner kronor.
Det återstår att något beröra, huru många nu skattskyldiga kunna antagas
genom höjningen av de skattefria beloppen bliva fria från såväl
kvarlåtenskaps- som arvslottsskatt. Även en sådan kalkyl måste bliva i
rätt hög grad approximativ. Av tabellerna II och III framgår emellertid,
att antalet kvarlåtenskaper utgjorde år 1930 21,321 och år 1931 23,967. Antalet
kvarlåtenskaper (giftorättsandelar ej inbegripna) å minst 20,000 kronor
uppgick år 1930 till 3,319 och år 1931 till 3,648. Endast dessa skulle alltså
under respektive år träffats av kvarlåtenskapsskatt, medan de övriga
18,002 respektive 20,319 nu beskattade kvarlåtenskaperna skulle undantagits
från kvarlåtenskapsskatt. Vad arvslottsskatten angår framgår be
-
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
frieisens omfattning av följande sammanställning, vilken såtillvida utgår
från ett annat material än de anförda siffrorna beträffande kvarlåtenskapsskatten,
att i densamma ej kunnat medräknas de förut omförmälda
»tilläggen»:
Hela antalet |
19 3 0 |
Från arvs-lottsskatt |
Hela antalet |
19 3 1 |
Från arvs-lottsskatt |
||
klass |
I a. |
........... -1,029 |
506 |
3,523 |
4,364 |
549 |
3,815 |
I b- |
........... 31,177 |
1,573 |
29,604 |
35,081 |
1,518 |
33,563 |
|
II a. |
........... 21,110 |
6,132 |
14.978 |
24,404 |
7,202 |
17,202 |
|
» |
II b |
........... 359 |
274 |
85 |
435 |
342 |
93 |
III ... |
........... 173 |
124 |
49 |
165 |
119 |
46 |
|
» |
IV.... |
........... 4,960 |
3,198 |
1,764 |
5,421 |
3,362 |
2,059 |
Summa 61,808 |
11,805 |
50,003 |
69,870 |
13,092 |
56,778 |
Det kan nu med hänsyn till de jämförelsevis låga belopp, som vid arvsklasserna
II—IV utgöra gränsen för skattskyldigheten, antagas att, frånsett
ett eller annat undantagsfall, i dessa arvsklasser enligt förslaget kvarlåtenskapsskatt
ej förekommer utan att samtidigt arvslottsskatt utgår.
För klass I är förhållandet det motsatta. I denna klass utgöres ej arvslottsskatt
utan att också kvarlåtenskapsskatt utgår. Av sammanställningen
framgår antalet till arvslottsskatt enligt förslaget skattskyldiga arvsandelar
i klasserna II—IV; detta antal utgjorde år 1930 9,726 och år 1931
11,025. Kunde man nu fastställa antalet av de arvsandelar under klass I,
som bliva skattskyldiga till kvarlåtenskapsskatt, så vore därmed hela antalet
skattskyldiga respektive skattefria fastslaget. Antalet dylika andelar
kan emellertid ej beräknas. Meli vissa sannolikhetskalkyler giva vid
handen, att antalet dylika skattskyldiga andelar ej vare sig år 1930 eller
1931 överstigit 8,000. Av hela antalet enligt gällande grunder år 1930 skattskyldiga,
omkring 62,000, belöpte, såsom av ovanstående sammanställning
lätt kan konstateras, på arvsklass I cirka 35,000 och på arvsklasserna II—
IV cirka 27,000. Av de 35,000 sålunda skattskyldiga andelarna i arvsklass
I skulle alltså enligt det föreliggande förslaget omkring 8,000 kvarstå
såsom skattskyldiga, medan vad angår övriga arvsklasser tillhöriga cirka
27,000 andelar i runt tal 10,000 skulle kvarstå såsom skattskyldiga. För
1931 giver en liknande kalkyl det resultat, att sammanlagda antalet enligt
gällande grunder skattskyldiga andelar utgjorde cirka 70,000, fördelade
med 40,000 på arvsklass I och 30,000 på arvsklasserna II—IV, att av berörda
40,000 nu skattskyldiga andelar omkring 8,000 under arvsklass I
skulle kvarstå såsom skattskyldiga, samt att av berörda 30,000 nu skattskyldiga
andelar under arvsklasserna II—IV omkring 11,000 skulle kvarstå
såsom skattskyldiga. År 1930 skulle sammanlagt 44,000 nu skattskyldiga
andelar blivit befriade från skatt, och år 1931 skulle skattebefrielsen avsett
mer än 50,000 nu skattskyldiga andelar.
Det belopp i skatt, som belöper å de sålunda från skatt befriade andelarna,
torde år 1930 knappast hava överstigit 1 miljon kronor och år 1931
knappast l.i miljon kronor. Dessutom kan emellertid, särskilt inom arvsklass
I, förutses någon skattein i usko ing för vissa kvar låtenskaper och
arvslotter. Vad angår arvsklasserna II—IV blir skattelättnaden för dem,
som kvarstå såsom skattskyldiga, i regel jämförelsevis obetydlig.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Arvsbeskattningen sammanställd med den i inkomst- och förmögenhetsskatten
ingående beskattningen av förmögenhet.
Vad den i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående skatten
å förmögenhetsdelen angår, kalkylerades denna av den s. k. bolagsskatteberedningen
i anslutning till den i riksstaten för budgetåret 1931/
1932 gjorda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten till 16 miljoner
kronor; härvid förutsattes, att den å förmögenhetsdelen utgående
skatten utgjorde den översta delen av inkomst- och förmögenhetsskatten.
I detta sammanhang har ej tagits hänsyn till att i vissa fall och särskilt
beträffande försäkringsföretag skattesatsen för inkomstbeskattningen bestämts
högre därför att i det beskattningsbara beloppet ej inginge förrnögenhetsdel.
Lägges härtill arvs- och gåvoskatt å mellan 18 och 19 miljoner
kronor, skulle den sammanlagda förmögenhetsskatten till staten omkring
år 1930 hava utgjort i runt tal 35 miljoner kronor.
Den höjning av arvsbeskattningen, som år 1930 skulle uppkommit, därest
de ifrågasatta nya beskattningsgrunderna då varit genomförda, kan kalkyleras
till omkring 27 miljoner kronor.
En kalkyl motsvarande den nu gjorda i avseende å framtida förhållanden
låter sig svårligen åstadkomma med hänsyn särskilt till svårigheten
att åstadkomma en uppskattning av den vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
medräknade förmögenhetsdelen. De uu lämnade
uppgifterna visa blott den storleksordning, varom beskattningen av förmögenhet
rör sig. Det behöver knappast påpekas, att med ökning av det
procenttal å grundbeloppet, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt uttages,
så ock med införandet av extra inkomst- och förmögenhetsskatt, givetvis
följa ändrade siffror för förmögenhetsbeskattningen i inskränkt mening.
Beskattningen av jordbruk och jordbruksinkomster.
Rörande arvsbeskattningen av jordbruksfastighet och jordbruksinventarier
kunna inga uppgifter förebringas. Däremot har en approximativ
kalkyl rörande den direkta beskattningen av jordbrukets och skogsbrukets
inkomster år 1931 kunnat åvägabringas. Kalkylen avser dock endast den
jordbruksfastighet, som ej är i aktiebolags händer. Även fastighetsskatt och
vägskatt för fastighet är medräknad men ej förmögenhetsskatt eller skogsapel.
Vid beräkningen har antagits, att de skattefria avdragen fördela
sig proportionellt å jordbruks- inklusive skogsbruksinkomster och övriga
inkomster. Siffrorna för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten
samt i synnerhet kommunala progressivskatten och utjämningsskatten torde
få anses mindre säkra än övriga siffror men torde dock giva en föreställning
örn de belopp, varmed dessa skatter ingå i jordbrukets hela skattesumma.
Siffrorna avse de skatter, som utdebiterats för att betalas år 1931.
I vad mån skatter från de olika beskattningsföremålen verkligen influtit,
kan gi\ etvis icke avgöias. Skatt av jordbraks
Total
skatt fastighet (exkl.
aktiebolag)
kr. kr.
Allmän kommunalskatt å landsbygden (efter skatteutjämning) 122,000,000 29,000,000
» » i städerna.................................... 20(5,000,000
Landstingsskatt ........................................................... (52,000,000
Vägskatt........................................................................ 32,000,000
Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ........................... 168,000,000
Kommunal progressivskatt och utjämningsskatt ............... 25,000,000
Summa 615,000,000
850.000
''.*,500,000
14,000,000
5,000,000
300.000
58,650,000
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
I siffrorna för skatten å jordbruksfastighet ingår skatt, som erlägges
av domänstyrelsen, med 3 å 3.5 miljoner kronor. Skogsaccisen har för enskilda
och bolag tillsammans uppgått till 3 å 4 miljoner kronor. Skatten å
förmögenhetsdel i jordbruksfastighet och jordbruksinventarier torde ej
hava uppgått till ett par miljoner kronor. Även örn en eller annan av
de anförda siffrorna kan vara i viss mån osäker, kunna felen ej vara av
den storleksordning att de rubba slutsatsen, att under år 1931 ungefär en
tiondel av den direkta skatten utgått av det av enskilda personer bedrivna
jordbruket och skogsbruket.
Det torde tillika böra antecknas, att den skattepliktiga jordbruksfastigheten
i riket är taxerad till ett värde av omkring 6.5 miljarder kronor,
därav på aktiebolagen cirka 0.8 miljarder kronor.
Stockholm i finansdepartementet den 3 januari 1933.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell I.
Avser
1 Avser
ningen.
Bouppteckningar1, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek, år 1929.
boens hela kvarlåtenskap, efterlevande makars giftorättsandelar inberäknade.
Storleksgrupper kr. | |
Antal |
'' Kvarlåtenskap kr. |
|
0— |
499 |
379 |
136,193 |
500— |
999 |
928 |
688,378 |
1,000— |
1,999 |
1,613 |
2,358,105 |
2,000— |
2,999 |
1,769 |
4,374,540 |
3,000— |
3,999 |
1,515 |
5,262,596 |
4,000- |
4,999 |
1,378 |
6,175,180 |
5,000— |
5,999 |
1,274 |
6,997,678 |
6,000— |
7,499 |
1,641 |
10,988,516 |
7,500— |
7,999 |
465 |
3,595,178 |
8,000— |
9,999 |
1,661 |
14,860,253 |
10,000— |
11,999 |
1,366 |
14,967,423 |
12,000— |
14,999 |
1,506 |
20,231,746 |
15,000— |
19,999 |
1,710 |
29,647,334 |
20,000— |
29,999 |
1,838 |
44,693,007 |
30,000— |
39,999 |
937 |
32,315,831 |
40,000— |
49,999 |
562 |
25,084,382 |
50,000— |
59,999 |
348 |
19,011,249 |
60,000— |
74,999 |
331 |
22,108,278 |
75,000— |
99,999 |
310 |
26,634,155 |
100,000— |
119,999 |
150 |
16,383,736 |
120,000— |
149,999 |
159 |
21,355,090 |
150,000— |
199,999 |
151 |
26,212,993 |
200,000— |
239,999 |
75 |
16,240,869 |
240,000— |
399,999 |
124 |
38,069,328 |
400,000— |
599,999 |
58 |
28,378,143 |
600,000— |
799,999 |
36 |
24,772,092 |
800,000— |
999,999 |
12 |
10,834,307 |
1,000,000—4,999,999 |
37 |
65,847,793 |
|
5,000,000—9,999,999 |
2 |
13,761,371 |
|
10,000,000— |
— |
— |
|
Summa |
22,335 |
551,985,744 |
|
därav tillägg |
363 |
2,010,410 1 |
endast bouppteckningar, som belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförord -
Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 45
Tabell II a. Bouppteckningarl, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek,
år 1930.
Storleksgrupper kr. |
Kvarlåtenskap, etterlevande makars |
Kvarlåtenskap, utom efterlevande |
|||
Antal |
Kvarlåtenskap kr. |
Antal |
Kvarlåtenskap kr. |
||
0— |
499 |
357 |
122,555 |
397 |
131,263 |
500— |
999 |
832 |
622,365 |
827 |
617,566 |
1,000— |
1,999 |
1,480 |
2,167,121 |
2,514 |
3,672,543 |
2,000— |
2,999 |
1,740 | |
4,297,983 |
2,165 |
5,351,771 |
3,000— |
3,999 |
1,498 |
5,199,778 |
1,897 |
6,582,868 |
4,000— |
4,999 |
1,344 |
6,035,032 |
1,546 |
6,921,145 |
5,000— |
5,999 |
1,198 |
6,569,217 |
1,391 |
7,619,534 |
6,000— |
7,499 |
1,622 |
10,931,957 |
1,683 |
11,331,682 |
7,500— |
7,999 |
433 |
3,356,838 |
489 |
3,791,132 |
8,000— |
9,999 |
1,590 |
14,235,111 |
1,564 |
13,986,658 |
10,000— |
11,999 |
1,271 |
13,934,256 |
1,099 |
12,035,235 |
12,000— |
14,999 |
1,463 |
19,597,717 |
1,229 |
16,468,515 |
15,000— |
19,999 |
1,668 |
28,920,309 |
1,201 |
20,753,572 |
20,000— |
29,999 |
1,750 |
42,808,494 |
1,220 |
29,789,323 |
30,000— |
39,999 |
890 |
30,723,421 |
602 |
20,682,454 |
40,000— |
49,999 |
503 |
22,445,487 |
331 |
14,740,277 |
50,000— |
59,999 |
326 |
17,886,698 |
216 |
11,857,085 |
60,000— |
74,999 |
340 |
22,662,375 |
231 |
15,445,574 |
75,000— |
99,999 |
273 |
23,617,617 |
210 |
18,198,262 |
100,000— |
119,999 |
139 |
15,383,647 |
91 |
10,026,675 |
120,000— |
149,999 |
132 |
17,726,606 |
90 |
12,126,341 |
150,000— |
199,999 |
142 |
24,448,188 |
94 |
15,969,907 |
200,000— |
239,999 |
53 |
11,654,450 |
39 |
8,508,650 |
240,000— |
399,999 |
130 |
40,063,380 |
92 |
28,195,585 |
400,000— |
599,999 |
56 |
26,912,676 |
45 |
22,241,362 |
600,000— |
799,999 |
34 |
23,427,006 |
24 |
16,457,475 |
800,000— |
999,999 |
10. |
8,644,581 |
7 |
6,240,746 |
1,000,000— |
4,999,999 |
46 |
80,350,681 |
27 |
50,211,770 |
5,000,000- |
9,999,999 |
1 |
5,309,046 |
— |
— |
10,000,000- |
— |
— |
— |
— |
|
Summa |
21,321 |
530,054,592 |
1 21,321 |
389,954,970 |
|
därav tillägg |
396 |
1,756,359 |
396 |
866,518 |
1 Avser endast bouppteckningar, sora belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.
46
Kungl. Martts proposition nr 34.
Tabell II b. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna1, fördelade
efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt2, år 1930: klass I.
Andelar, som tillkommit efter-levande make |
Andelar, som tillkommit barn |
||||||
Storleksgrupper |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt |
|||
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
|
1,000— |
1,900 |
849 |
1,211,100 |
10,948 |
13,180 |
18,224,200 |
161,489 |
2,000— |
3,900 |
1,007 |
2,880,600 |
33,208 |
8,847 |
24,428,700 |
278,060 |
4,000— |
5,900 |
575 |
2,809,100 |
38,935 |
3,144 |
15,154,100 |
209,196 |
6,000— |
7,900 |
368 |
2,544,300 |
41,601 |
1,636 |
11,213,500 |
182,222 |
8,000— |
9,900 |
213 |
1,887,700 |
35,331 |
918 |
8,167,900 |
153,237 |
10,000— |
11,900 |
160 |
1,740,900 |
36,985 |
683 |
7,451,200 |
158,359 |
12,000— |
14,900 |
176 |
2,350,500 |
55,890 |
564 |
7,534,000 |
179,217 |
15,000— |
19,900 |
175 |
2,987,800 |
78,289 |
632 |
10,812,200 |
283,540 |
20,000— |
29,900 |
199 |
4,904,400 |
141,739 |
557 |
13,690,300 |
395,349 |
30,000 — |
39,900 |
72 |
2,426,700 |
75,468 |
241 |
8,359,100 |
259,937 |
40,000— |
49,900 |
52 |
2,339,000 |
79,264 |
140 |
6,345,000 |
215,537 |
50,000— |
59,900 |
44 |
2,432,800 |
88,640 |
125 |
6,766,700 |
243,480 |
60,000— |
74,900 |
38 |
2,556,200 |
98,655 |
105 |
7,024,200 |
273,120 |
75,000— |
99,900 |
29 |
2,523,200 |
104,410 |
115 |
9,762,200 |
393,985 |
100,000— |
149,900 |
32 |
3,750,200 |
163,510 |
127 |
15,670,000 |
685,694 |
150,000- |
199,900 |
18 |
3,169,500 |
152,020 |
53 |
8,947,700 |
419,865 |
200,000— |
399,900 |
15 |
4,281,800 |
246,140 |
76 |
21,233,800 |
1,213,044 |
400,000— |
599,900 |
5 |
2,365,100 |
161,510 |
12 |
6,235,400 |
443,540 |
600,000- |
799,900 |
2 |
1,299,900 |
102,488 |
8 |
5,038,400 |
389,801 |
800,000— |
999,900 |
— |
— |
— |
7 |
5,889,800 |
533,470 |
1,000,000—4,999,900 |
— |
— |
— |
7 |
9,403,900 |
940,370 |
|
5,000,000— |
— |
— |
— |
— |
•— |
— |
|
tillägg |
100 |
201,600 |
8.323 |
718 |
866.400 |
35,199 |
|
Summa |
4,129 |
50,662,400 |
1,753,354 |
31,895 |
228,218,700 |
8,047,711 |
1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
2 Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen som avses
i 21 § i samma förordning).
47
Kungl. Majlis proposition nr 34.
Tabell II c. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade
efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt % år 1930: klass II.
Storleksgrupper kr. |
Andelar, som tillkommit fader, |
Andelar, som tillkommit akademi, |
||||
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt kr. |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt kr. |
|||
Antal |
kr. |
Antal |
kr. |
|||
200— 400 |
6,484 |
1,806,500 |
15,272 |
19 |
5,500 |
46 |
500— 900 |
4,675 |
3,081,100 |
34,817 |
24 |
14,100 |
151 |
1,000— 1,900 |
3,819 |
5,159,500 |
78,455 |
42 |
47,500 |
647 |
2,000— 2,900 |
1,772 |
4,194,300 |
83,113 |
37 |
82,500 |
1,571 |
3,000— 3,900 |
1,077 |
3,661,500 |
90,851 |
22 |
69,700 |
1,641 |
4,000— 4,900 |
683 |
3,019,100 |
90,194 |
10 |
40,800 |
1,142 |
5,000— 9,900 |
1,345 |
9,220,700 |
387,533 |
72 |
431,500 |
16,531 |
10,000— 19,900 |
702 |
9,829,400 |
546,157 |
74 |
908,700 |
48,809 |
20,000— 59,900 |
447 |
14,318,900 |
1,013,685 |
42 |
1,261,900 |
88,371 |
60,000— 99,900 |
63 |
4,882,300 |
418,144 |
13 |
1,018,300 |
87,424 |
100,000—199,900 |
24 |
3,005,600 |
282,616 |
1 |
116,900 |
10,859 |
200,000-399,900 |
14 |
3,786,500 |
403,314 |
1 |
200,000 |
20,000 |
400,000—599,900 |
4 |
2,013,700 |
242,045 |
1 |
500,200 |
60,030 |
600,000—799,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
800,000—999,900 |
— |
— |
— |
1 |
890,000 |
128,000 |
1,000,000— |
1 |
1,602,600 |
240,390 |
— |
— |
— |
tillägg |
235 |
267,200 |
15,798 |
3 |
5,500 |
779 |
Summa |
21,345 |
69,848,900 |
3,942,384 |
362 |
5,593,100 |
466,001 |
[1 Inberäknat ''gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jtr
26 § i arvsskattelörordningen). Tillägg, som tillkommit elter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
a Beräknad jämlikt 19 § i arvsskattelörordningen (i stad ulan avdrag av lösen, som avses
i 21 § i samma förordning).
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell II d. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade
efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt*, år 1930:
klass III.
Klass III avser andelar, som tillkommit kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.
Storleksgrupper |
Sammanlagt andelsbelopp |
Skatt |
|
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
200— 400 |
20 |
6,100 |
106 |
500— 900 |
29 |
16,300 |
344 |
1,000— 1,900 |
38 |
''A 44,400 |
1,270 |
2,000— 2,900 |
17 |
35,800 |
1,411 |
3,000— 3,900 |
11 |
36,300 |
1,846 |
4,000— 4,900 |
5 |
20,500 |
1,151 |
5,000— 9,900 |
18 |
115,200 |
10,460 |
10,000— 29,900 |
25 |
383,200 |
44,152 |
30,000— 59,900 |
5 |
205,100 |
25,714 |
60,000—119,900 |
3 |
262,100 |
35,715 |
120,000-239,900 |
1 |
129,300 |
18,288 |
240,000—999,900 |
1 |
481,300 |
72,195 |
1,000,000— |
— |
— |
|
tillägg |
4 |
12,000 |
1,810 |
Summa |
177 |
1,747,600 |
214,462 |
1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jlr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit elter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskattelörordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § i samma lörordning).
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell II e. Arvs- och testamentsandelar* enligt bouppteckningarna, lördelade
elter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1930 :
klass IV.
Klass IV avser andelar, som tillkommit annan arvinge eller testamentstagare än sådan,
som nbegripes under de tre föregående klasserna.
Storleksgrupper |
Sammanlagt andelsbelopp |
Skatt |
|
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
200 — 400 |
807 |
217,600 |
3,444 |
500— 900 |
957 |
569,500 |
12,273 |
1,000— 1,900 |
1,135 |
1,371,700 |
40,205 |
2,000— 2,900 |
552 |
1,232,200 |
51,674 |
3,000— 3,900 |
287 |
1,070,800 |
52,030 |
4,000— 4,900 |
210 |
913,100 |
61,657 |
5,000— 9,900 |
508 |
3,250,600 |
293,423 |
10,000— 29,900 |
401 |
6,104,300 |
764,699 |
30,000— 59,900 |
54 |
2,335,900 |
369,980 |
60,000-119,900 |
36 |
3,170,900 |
575,604 |
120,000—239,900 |
8 |
1,611,600 |
319,236 |
240,000—999,900 |
4 |
2,129,800 |
425,960 |
1,000,000- |
1 |
1,507,300 |
301,460 |
tillägg |
25 |
12,600 |
2,073 |
Summa |
4,985 |
25,497,800 |
3,273,718 |
1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
2 Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § i samma förordning).
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
1 sami. Nr 34.
4
50 Kungl. Majlis proposition nr 34.
Tabell III a. Bouppteckningar1, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek,
år 1931.
Storleksgrupper kr. |
Kvarlåtenskap, efterlevande makars |
Kvarlåtenskap, utom efterlevande |
|||
Antal |
Kvarlåtenskap kr. |
Antal |
Kvarlåtenskap kr. |
||
! 0- |
499 |
397 |
138,944 |
424 |
142,908 |
500- |
999 |
932 |
687,654 |
957 |
704,862 |
1,000— |
1,999 |
1,654 |
2,401,600 |
2,676 |
3,900,847 |
2,000- |
2,999 |
1,856 |
4,567,032 |
2,430 |
5,967,500 |
3,000— |
3,999 |
1,654 |
5,764,448 |
2,176 |
7,584,427 |
4,000— |
4,999 |
1,600 |
7,170,180 |
1,822 |
8,153,524 |
5,000- |
5,999 |
1,374 |
7,507,460 |
1,604 |
8,784,791 |
6,000— |
7,499 |
1,799 |
12,089,045 |
1,940 |
13,036,520 |
7,500— |
7,999 |
568 |
4,400,197 |
546 |
4,225,281 |
8,000— |
9,999 |
1,846 |
16,538,982 |
1,763 |
15,785,605 |
10,000— |
11,999 |
1,471 |
16,130,040 |
1,253 |
13,745,413 |
12,000— |
14,999 |
1,638 |
22,012,330 |
1,361 |
18,188,237 |
15,000— |
19,999 |
1,838 |
31,885,914 |
1,367 |
23,569,132 |
20,000— |
29,999 |
2,000 |
48,661,183 |
1,415 |
34,340,292 |
30,000— |
39,999 |
976 |
33,459,795 |
671 |
23,051,050 |
40,000— |
49,999 |
584 |
26,017,380 |
381 |
17,057,616 |
50,000— |
59,999 |
370 |
20,138,558 |
227 |
12,313,730 |
60,000— |
74,999 |
354 |
23,758,310 |
235 |
15,668,225 |
75,000— |
99,999 |
327 |
27,977,501 |
220 |
18,799,606 |
100,000— |
119,999 |
162 |
17,645,704 |
133 |
14,460,651 |
120,000— |
149,999 |
146 |
19,378,331 |
81 |
10,745,685 |
150,000— |
199,999 |
117 |
20,061,793 |
73 |
12,281,702 |
200,000— |
239,999 |
77 |
17,074,825 |
43 |
9,735,823 |
240,000— |
399,999 |
101 |
30,398,061 |
83 |
24,708,422 |
400,000— |
599,999 |
50 |
24,643,059 |
30 |
14,872,651 |
600,000— |
799,999 |
27 |
18,639,167 |
20 |
13,485,599 |
800,000— |
999,999 |
8 |
7,389,307 |
6 |
5,643,265 |
1,000,000—4,999,999 |
37 |
75,485,455 |
27 |
55,862,808 |
|
5,000,000—9,999,999 |
2 |
15,730,378 |
1 |
6,169,474 |
|
10,000,000— |
2 |
37,458,908 |
2 |
37,458,908 |
|
Summa |
23,967 |
595,211,541 |
23,967 |
450,444,554 |
|
därav tillägg |
421 |
2,392,400 |
421 |
2,044,629 |
1 Avser endast bouppteckningar, som belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
51
Tabell 111 b. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna 1, fördelade
efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1931: klass I.
Andelar, som tillkomma |
efterlevande |
Andelar, |
som tillkommit barn eller |
||||
make |
adoptivbarn etc. |
||||||
Storleksgrupper |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt |
|||
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
|
1,000— |
1,900 |
846 |
1,215,100 |
11,030 |
14,757 |
20,212,500 |
179,243 |
2,000— |
3,900 |
1,122 |
3,199,600 |
36,894 |
9,958 |
27,335,700 |
310,921 |
4,000— |
5,900 |
623 |
3,015,100 |
41,617 |
3,865 |
18,587,300 |
255,870 |
6,000— |
7,900 |
412 |
2,831,800 |
46,148 |
1,852 |
12,655,900 |
206,198 |
8,000— |
9,900 |
254 |
2,258,700 |
42,364 |
1,080 |
9,578,900 |
179,367 |
10,000— |
11,900 |
180 |
1,943,900 |
40,923 |
726 |
7,887,400 |
168,346 |
12,000— |
14,900 |
195 |
2,601,300 |
61,914 |
686 |
9,106,000 |
215,856 |
15,000— |
19,900 |
183 |
3,145,800 |
82,688 |
639 |
10,963,500 |
287,720 |
20,000— |
29,900 |
194 |
4,727,400 |
136,396 |
546 |
13,127,400 |
376,931 |
30,000— |
39,900 |
110 |
3,824,100 |
120,137 |
276 |
9,636,600 |
302,664 |
40,000— |
49,900 |
60 |
2,682,000 |
89,275 |
178 |
7,766,800 |
261,038 |
50,000— |
59,900 |
34 |
1,863,500 |
67,675 |
130 |
7,107,200 |
257,860 |
60,000— |
74,900 |
35 |
2,301,500 |
88,625 |
85 |
5,796,400 |
226,070 |
75,000— |
99,900 |
38 |
3,199,200 |
131,460 |
79 |
6,743,300 |
269,145 |
100,000- |
149,900 |
39 |
4,691,100 |
205,305 |
75 |
8,618,500 |
374,080 |
150,000— |
199,900 |
15 |
2,561,600 |
121,505 |
48 |
7,939,300 |
372,057 |
200,000— |
399,900 |
14 |
3,710,100 |
208,262 |
60 |
17,185,200 |
988,157 |
400,000— |
599,900 |
4 |
2,087,300 |
148,730 |
18 |
8,561,500 |
586,150 |
600,000— |
799,900 |
1 |
673,900 |
54,237 |
9 |
6,249,800 |
504,073 |
800,000— |
999,900 |
1 |
942,400 |
91,360 |
2 |
1,902,500 |
185,375 |
1,000,000— |
4,999,900 |
4 |
5,363,800 |
536,380 |
9 |
15,279,100 |
1,376,910 |
5,000,000— |
— |
— |
— |
3 |
18,428,700 |
1,478,465 |
|
tillägg |
101 |
186,100 |
6,258 |
617 |
541,000 |
18,465 |
|
Summa |
4,465 |
59,025,300 |
2,369,383 |
35,698 |
251,210,500 |
9,380,961 |
1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen som avses
i 21 § i samma förordning).
52
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 34.
Tabell III c. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade efter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1931: klass II.
Andelar, som tillkommit fader, |
Andelar, som tillkommit akademi, |
|||||
Storleksgrupper |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt |
Sammanlagt andels-belopp |
Skatt |
||
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
200— 400 |
7,372 |
2,080,100 |
17,677 |
17 |
5,000 |
44 |
500— 900 |
5,219 |
3,461,900 |
39,069 |
24 |
13,300 |
140 |
1,000— 1,900 |
4,611 |
6,217,000 |
94,010 |
52 |
57,000 |
769 |
2,000 - 2,900 |
2,115 |
5,048,700 |
100,445 |
54 |
116,400 |
2,163 |
3,000— 3,900 |
1,211 |
4,140,400 |
103,221 |
27 |
85,800 |
2,028 |
4,000— 4,900 |
749 |
3,295,500 |
98,091 |
24 |
105,800 |
3,157 |
5,000— 9,900 |
1,659 |
11,323,800 |
481,542 |
90 |
525,700 |
19,746 |
10,000— 19,900 |
843 |
11,396,800 |
629,452 |
58 |
665,600 |
34,992 |
20,000— 59,900 |
485 |
15,635,400 |
1,110,420 |
63 |
2,065,400 |
147,276 |
60,000— 99,900 |
66 |
4,889,500 |
414,402 |
9 |
720,600 |
62,164 |
100,000—199,900 |
50 |
6,730,100 |
639,811 |
10 |
1,164,000 |
108,040 |
200,000—399,900 |
17 |
5,039,900 |
545,178 |
6 |
1,541,600 |
162,702 |
400,000—599,900 |
4 |
2,298,500 |
284,775 |
— |
— |
— |
600,000—799,900 |
1 |
763,300 |
103,578 |
— |
— |
_ |
800,000—999,900 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
1,000,000— |
2 |
3,516,800 |
527,520 1 |
1 |
1,687,200 |
253,080 |
tillägg |
347 |
401,600 |
22,465 | |
5 |
6,200 |
543 |
Summa |
24,751 |
86,239,300 |
5,211,656 | |
440 |
8,759,600 |
796,844 |
Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
Beräknad jämlikt 19 § i arvsskattelörordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § i samma förordning).
Kungl. Majlis proposition nr 34.
53
Tabell lil d. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, tördelade elter
skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1931: klass lil.
Klass III avser andelar, som tillkommit kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.
Storleksgrupper |
Sammanlagt andelsbelopp |
Skatt |
|
kr. |
Antal |
kr. |
kr. |
200— 400 |
20 |
5,800 |
98 |
500— 900 |
26 |
14,200 |
296 |
1,000— 1,900 |
26 |
28,100 |
755 |
2,000— 2,900 |
23 |
50,400 |
2,055 |
3,000— 3,900 |
11 |
35,400 |
1,890 |
4,000— 4,900 |
8 |
33,800 |
2,224 |
5,000— 9,900 |
19 |
116,900 |
10,355 |
10,000— 29,900 |
19 |
303,900 |
35,140 |
30,000— 59,900 |
6 |
226,100 |
28,054 |
60,000—119,900 |
6 |
499,000 |
67,650 |
120,000—239,900 |
— |
— |
— |
240,000—999,900 |
1 |
249,500 |
37,425 |
j 1,000,000— |
— |
— |
— |
tillägg |
1 |
100 |
30 |
Summa |
166 |
1,563,200 |
185,972 |
1 Inberäknat gåva i de tall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § i samma förordning).
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell III e. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade
efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, saint arvsskattår 1931: klass IV.
Klass IV avser andelar, som tillkommit annan arvinge eller testamentstagare än sådan, som
inbegripes under de tre föregående klasserna.
i Storleksgrupper kr. |
Sammanlag Antal |
t andelsbelopp kr. |
Skatt kr. |
200— 400 |
949 |
263,100 |
4,238 |
500— 900 |
1,110 |
681,600 |
4,878 |
1,000— 1,900 |
1,235 |
1,499,700 |
44,097 |
2,000— 2,900 |
590 |
1,331,900 |
55,722 |
3,000— 3,900 |
366 |
1,216,700 |
66,222 |
4,000— 4,900 |
173 |
757,700 |
51,475 |
5,000- 9,900 |
521 |
3,368,200 |
305,989 |
10,000— 29,900 |
347 |
5,432,400 |
675,194 |
30,000— 59,900 |
78 |
3,033,800 |
466,420 |
60,000-119,900 |
42 |
3,725,000 |
680,959 |
120,000—239,900 |
8 |
1,309,500 |
255,795 |
240,000—999,900 |
1 |
267,900 |
53,580 |
1,000,000— |
1 |
1,669,600 |
8 251,920 |
tillägg |
98 |
82,700 |
10,333 |
Summa |
5,519 |
24,639,800 |
2,936,822 1 |
1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr
26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,
hava i tabellen redovisats särskilt.
* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses
i 21 § i samma förordning).
8 Avdrag verkställt av förut erlagd gåvoskatt.
Tabell IV. Skatteskalor enligt förslag till kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt.
Kvarlåtenskap sskatt |
— |
A |
rys |
1 0 t |
t S 8 |
kat |
t |
|||||||
Klass I |
Klass II |
Klass III |
Klass IY |
|||||||||||
Kvarlåten- skap, kr. |
Skatte- belopp, kr. |
Ökning i % ! |
Andels- belopp, kr. |
Skatte- belopp, kr. |
Ökning i %'' |
Andels- belopp, kr. |
Skatte- belopp, kr. |
Ökning i % |
An dels-belopp, kr. |
Skatte- belopp, kr. |
Ökning i % |
Andels- belopp, kr. |
Skatte- belopp, kr. |
Ökning i % |
20,000 |
4.oo |
20,000 |
_ |
4.oo |
2,000 |
— |
3.oo |
1,000 |
— |
4.oo |
1,000 |
— |
4.oo! |
|
50,000 |
1,200 |
8.oo |
30,000 |
400 |
7.oo |
5,000 |
90 |
6.oo |
2,000 |
40 |
8.oo |
2,000 |
40 |
8.oo |
100,000 |
5,200 |
12.00 |
50,000 |
1,800 |
10. oo |
10,000 |
390 |
9.oo |
4,000 |
200 |
12.oo |
4,000 |
200 |
12.oo |
200,000 |
17,200 |
16.00 |
100,000 |
6,800 |
12.00 |
20,000 |
1,290 |
12.oo |
20,000 |
2,120 |
16.oo |
10,000 |
920 |
16.00 |
300,000 |
33,200 |
18.00 |
200,000 |
18,800 |
14.00 |
30,000 |
2,490 |
15.oo |
40,000 |
5,320 |
20.oo |
20,000 |
2,520 |
20. oo |
500,000 |
69,200 |
20. oo |
400,000 |
46,800 |
16.oo |
40,000 |
3,990 |
I8.00 |
60,000 |
9,320 |
24.oo |
40,000 |
6,520 |
24.oo |
1,000,000 |
169,200 |
21.oo |
800,000 |
110,800 |
18.00 |
60,000 |
7,590 |
20.oo |
200,000 |
42,920 |
26.00 |
60,000 |
11,320 |
28.oo |
200,000 |
35,590 |
21.00 |
200,000 |
50,520 |
30.00 |
|||||||||
Maximum 20 %, som in-träder vid belopp uppgå-, ende till 4,080,000 kr. |
Maximum 16 °o> som |
Maximum 20 %, som |
Maximum 24 %, som |
Maximum 28 %, som |
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell V a, utvisande för kvarlåtenskaper resp. arvsandelar å angivna belopp
skattens storlek i kronor dels tor kvarlåtenskapsskatt enligt förslag, dels
för arvslottsskatt enligt förslag, dels för gällande arvsskatt.
1 Belopp kr. |
Kvar- låten- skaps- skatt kr. |
Arvslottsskatt |
enl. förslag, kr. |
Arvsskatt enl. gällande bestäm-melser, kr. i ______ .... |
|||||
kl. I |
kl. II |
kl. III |
kl. IV |
kl. I |
kl. II |
kl. III |
kl. IV : |
||
1,000 |
— |
''1 |
— |
— |
— |
7.50 |
12.50 |
25 |
251 |
2,000 |
— |
— |
40 |
40 |
20 |
35 |
75 |
75; |
|
3,000 |
— |
30 |
120 |
120 |
35 |
67.50 |
150 |
iso'' |
|
4,000 |
— |
— |
60 |
200 |
200 |
50 |
ilo |
250 |
250 |
5,000 |
— |
— |
90 |
320 |
320 |
70 |
162.60 |
375 |
375 |
6,000 |
— |
— |
150 |
440 |
440 |
90 |
230 |
525 |
520 |
8,000 |
— |
— |
270 |
680 |
680 |
140 |
365 |
820! 810! |
|
10,000 |
— |
— |
390 |
920 |
920 |
200 |
500 |
1,100 |
1,100'' |
15,000 |
840 |
1,520 |
1,720 |
375 |
850 |
1,725 |
1,875 j |
||
20,000 |
— |
1,290 |
2,120 |
2,520 |
550 |
1,200 |
2,350 |
2,650 |
|
25,000 |
200 |
200 |
1,890 |
2,920 |
3,520 |
725 |
1,650 |
2,975 3,425! |
|
30,000 |
400 |
400 |
2,490 |
3,720 |
4,520 |
900 |
2,100 |
3,600 |
4,200 |
35,000 |
600 |
750 |
3,240 |
4,520 |
5,520 |
1,100 |
2,550 |
4,300 |
5,200, |
40,000 |
800 |
1,100 |
3,990 |
5,320 |
6,520 |
1,300 |
3,000 |
5,000 |
6,200 |
50,000 |
1,200 |
1,800 |
5,790 |
7,320 |
8,920 |
1,750 |
.3,900 |
6,400 |
8,200 |
60,000 |
2,000 |
2,800 |
7,590 |
9,320 |
11,320 |
2,250 |
4,800 |
7,800 |
10,200 |
70,000 |
2,800 |
3,800 |
9,590 |
11,720 |
14,120 |
2,750 |
5,850 |
9,300 |
12,300 |
80,000 |
3,600 |
4,800 |
11,590 |
14,120 |
16,920 |
3,250 |
6,900 |
10,800 |
14,400 |
90,000 |
4,400 |
5,800 |
13,590 |
16,520 |
19,720 |
3,750 |
7,950 |
12,300 |
16,500 |
100,000 |
5,200 |
6,800 |
15,590 |
18,920 |
22,520 |
4,250 |
9,000 |
13,800 |
18,600 |
125,000 |
8,200 |
9,800 |
20,590 |
24,920 |
29,520 |
5,500 |
11,750 |
17,600 |
23,850 |
150,000 |
11,200 |
12,800 |
25,590 |
30,920 |
36,520 |
6,750 |
14,500 |
21,600 |
29,100 |
200,000 |
17,200 |
18,800 |
35,590 |
42,920 |
50,520 |
10,000 |
20,000 |
29,600 |
39,600 |
300,000 |
33,200 |
32,800 |
56,590 |
68,920 |
80,520 |
17,500 |
32,500 |
45,000 |
60,000 |
400,000 |
51,200 |
46,800 |
77,590 |
94,920 |
110,520 |
25,000 |
45,000 |
60,000 |
80,000 |
500,000 |
69,200 |
62,800 |
98,590 |
120,000 |
140,000 |
35,000 |
60,000 |
75,000 |
100,000 |
600,000 |
89,200 |
78,800 |
119,590 |
144,000 |
168,000 |
45,000 |
75,000 |
90,000 |
120,000 |
700,000 |
109,200 |
94,800 |
140,000 |
168,000 |
196,000 |
57,500 |
92,500 |
105,000 |
140,000 |
800,000 |
129,200 |
110,800 |
160,000 |
192,000 |
224,000 |
70,000 |
110,000 |
120,000 |
160,000 |
1,000,000 |
169,200 |
146,800 |
200,000 |
240,000 |
280,000 |
100,000 |
150,000 |
150,000 |
200,000 |
2,000,000 |
379,200 |
320,000 |
400,000 |
480,000 |
560,000 |
200,000 |
300,000 |
300,000 |
400,000 |
3,000,000 |
589,200 |
480,000 |
600,000 |
720,000 |
840,000 |
300,000 |
450,000 |
450,000 |
600,000 |
4,000,000 |
799,200 |
640,000 |
800,000 |
960,000 |
1,120,000 |
400,000 |
600,000 |
600,000 |
800,000 |
5,000,000 |
1,000,000 |
800,000 |
1,000,000 |
1,200,000 |
1,400,0001 |
500,000 |
750,000 |
750,000 |
1,000,000 |
6,000,000 |
,200,000 |
960,000 |
1,200,000 |
1,440,000 |
1,680,000 |
600,000 |
900,000 |
900,000 |
1,200,000 |
10,000,000 |
2,000,God |
1,600,000 |
2,000,000 |
2,400,000 |
2,800,000 |
1,000,000 |
1,500,000 |
1,500,000 |
2,000,000 |
15,000,000 |
3,000,000 |
2,400,000 |
3,000,000 |
3,600,000 |
4,200,000 |
1,500,000 |
2,250,000 |
2,250,000 |
3,000,000 |
57
Kungl. May.ts proposition nr 34.
Tabell V b, utvisande för kvarlåtenskaper resp. arvsandelar å angivna belopp
skattens storlek i procent dels för kvarlåtenskapsskatt enligt förslag, dels för
arvslottsskatt enligt förslag, dels för gällande arvsskatt.
Belopp kr. |
Kvar- låten- skaps- skatt, % |
Arvslottsskatt enl. förslag, % |
Arvsskatt enl. gällande bestämm ser O/ 7o |
||||||
kl. I |
kl. II |
kl. III |
kl. IY |
kl. I |
kl. II |
kl. III |
kl. IY |
||
1,000........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
0.75 |
1.25 |
2.50 |
2.60 |
2,000........................ |
— |
— |
— |
2.oo |
2.oo |
1.00 |
1.75 |
3.75 |
3.75 |
3,000....................... |
— |
— |
1.00 |
4.oo |
4.oo |
1.17 |
2.25 |
5.oo |
5.oo |
4,000........................ |
— |
— |
1.50 |
5.oo |
5.oo |
1.25 |
2.75 |
6.2 5 |
6.25 |
5,000........................ |
— |
— |
1.80 |
6.40 |
6.40 |
1.40 |
3.25 |
7.50 |
7.60 |
6,000....................... |
— |
— |
2.50 |
7.38 |
7.38 |
1.50 |
3.88 |
8.75 |
8.67 |
8,000 ....................... |
— |
— |
3.38 |
8.50 |
8.50 |
1.75 |
4.56 |
10.2 5 |
10.13 |
10,000........................ |
— |
— |
3.90 |
9.20 |
9.20 |
2.oo |
5.oo |
11.00 |
11.00 |
15,000........................ |
— |
— |
5.60 |
10.13 |
11.47 |
2.60 |
5.67 |
11.50 |
12.50 |
20,000........................ |
— |
— |
6.45 |
10.60 |
12.60 |
2.75 |
6.oo |
11.75 |
13.26 |
25,000........................ |
0.80 |
0.80 |
7.56 |
11.68 |
14.08 |
2.90 |
6.60 |
11.90 |
13.70 |
30,000........................ |
1.88 |
1.33 |
8.30 |
12.40 |
15.07 |
3.oo |
7.oo |
12.00 |
14.oo |
35,000........................ |
1.71 |
2.14 |
9.2 6 |
12.91 |
15.77 |
3.14 |
7.29 |
12.2 9 |
14.86 |
40,000........................ |
2.oo |
2.7 5 |
9.98 |
13.30 |
16.30 |
3.25 |
7.60 |
12.50 |
15.50 |
50,000........................ |
2.40 |
3.60 |
11.58 |
14.64 |
17.84 |
3.50 |
7.80 |
12.80 |
16.40 |
60,000........................ |
3.38 |
4.67 |
12.65 |
15.53 |
18.87 |
3.75 |
8.oo |
13.00 |
17.oo |
70,000........................ |
4.00 |
5.48 |
13.70 |
16.74 |
20.17 |
3.93 |
8.86 |
13.29 |
17.57 |
80,000........................ |
4.50 |
6.oo |
14.49 |
17.65 |
21.16 |
4.06 |
8.68 |
13.50 |
I8.00 |
90,000........................ |
4.S9 |
6.44 |
15.10 |
18.86 |
21.91 |
4.17 |
8.83 |
13.67 |
18.33 |
100,000........................ |
5.20 |
6.80 |
15.59 |
18.92 |
22.5 2 |
4.25 |
9.oo |
13.80 |
18.60 |
125,000........................ |
6.56 |
7.84 |
16.47 |
19.94 |
23.02 |
4.40 |
9.40 |
14.08 |
19.08 |
150,000........................ |
7.4 7 |
8.58 |
17.06 |
20.61 |
24.35 |
4.50 |
9.6 7 |
14.40 |
19.40 |
200,000........................ |
8.60 |
9.40 |
17.80 |
21.46 |
25.2 6 |
5.oo |
lO.oo |
14.80 |
19.80 |
300,000........................ |
11.07 |
10.98 |
18.86 |
22.9 7 |
26.84 |
5.88 |
10.83 |
15.00 |
20.oo |
400,000........................ |
12.80 |
11.70 |
19.40 |
23.73 |
27.63 |
6.25 |
11.26 |
15.00 |
20.oo |
500,000........................ |
13.84 |
12.56 |
19.7 2 |
24.00 |
28.0 0 |
7.oo |
12.oo |
15.oo |
20.oo |
600,000........................ |
14.87 |
13.18 |
19.93 |
24.0 0 |
28.00 |
7.50 |
12.50 |
15.00 |
20.oo |
700,000........................ |
15.60 |
13.54 |
20. oo |
24.00 |
28.00 |
8.21 |
13.21 |
15.00 |
20.oo |
800,000........................ |
16.15 |
13.85 |
20. oo |
24.00 |
28.00 |
8.76 |
13.7 5 |
15.00 |
20.oo! |
1,000,000........................ |
16.92 |
14.68 |
20. oo |
24.oo |
28.oo |
10.00 |
15.oo |
15.00 |
20.oo] |
2,000,000........................ |
18.96 |
I6.00 |
20. oo |
24.00 |
28.00 |
10.00 |
15.00 |
15.oo |
20.ooj |
3,000,000........................ |
19.64 |
16.00 |
20. oo |
24.00 |
28.oo |
10.00 |
15.00 |
15.00 |
20.00 |
4,000 000........................ |
19.98 |
16.00 |
20. oo |
24.00 |
28.00 |
10. oo |
15.00 |
15.oo |
20.ooj |
5,000,000........................ |
20.00 |
16.00 |
20.oo |
24.0 0 |
28.0 0 |
lO.oo |
15.00 |
15.oo |
20.0 o| |
fi 000 000 .................... |
20. oo |
16.00 |
20. oo |
24.00 |
28.oo |
lO.oo |
15.oc |
15.oo |
20.oo |
10,000,000....................... |
20. o c |
16.oo |
20. oo |
24.00 |
28.oo |
10.oo |
15.oc |
15.oo |
20.00 |
15,000,000....................... |
20. Of |
16.ot |
1 20.o c |
24.oo |
28.0C |
lO.oo |
IS.oc |
15.00 |
20. oo |
58
Kungl. Martts proposition nr 34.
Tabell VI a, utvisande storleken av kombinerad kvarlåtenskapsskatt och arvs
lottsskatt
för kvarlåtenskaper & angivna belopp enligt förslag i jämförelse med
arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass I.
(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)
Kvarlåten- skap kr. |
Kvar- låten- skaps- skatt kr. |
Återstå-ende kvar-låtenskap kr. |
Arvs- lotter, 3 andelar |
Arvs-lottsskatt kr. |
Summa arvslotts- skatt kr. |
Summa skatter |
Arvsskatt enligt |
||
kr. |
% |
kr. |
% |
||||||
3,00C |
— |
3,00C |
1,000 |
— |
22.50 |
0.75 |
|||
4,00C |
— |
4,000 |
1,333 |
— |
— |
— |
33.75 |
0.84 |
|
5,OCK. |
— |
5,000 |
1,667 |
— |
— |
— |
— |
45 |
0.90 |
6,00C |
— |
6,000 |
2,000 |
— |
— |
— |
60 |
1.00 |
|
8,000 |
— |
8,000 |
2,667 |
— |
— |
— |
— |
87 |
1.09 |
10,000 |
— |
10,000 |
3,333 |
— |
— |
— |
— |
118.60 |
1.19 |
16,000 |
— |
15,000 |
5,000 |
— |
— |
— |
— |
210 |
1.40 |
20,000 |
— |
20,000 |
6,667 |
— |
- |
— |
— |
315 |
1.58 |
25,000 |
200 |
24,800 |
8,267 |
— |
— |
200 |
0.80 |
447 |
1.79 |
30,000 |
400 |
29,600 |
9,867 |
— |
— |
400 |
1.33 |
600 |
2.00 |
35,000 |
600 |
34,400 |
11,467 |
— |
— |
600 |
1.71 |
768 |
2.19 |
40,000 |
800 |
39,200 |
13,067 |
— |
— |
800 |
2.oo |
946.50 |
2.37 |
50,000 |
1,200 |
48,800 |
16,267 |
— |
— |
1,200 |
2.40 |
1,293 |
2.59 |
60,000 |
2,000 |
58,000 |
19,333 |
— |
— |
2,000 |
3.83 |
1,650 |
2.76 |
70,000 |
2,800 |
67,200 |
22,400 |
96 |
288 |
3,088 |
4.41 |
1,996.50 |
2.85 |
80,000 |
3,600 |
76,400 |
25,467 |
216 |
648 |
4,248 |
5.31 |
2,343 |
2.93 |
90,000 |
4,400 |
85,600 |
28,533 |
340 |
1,020 |
5,420 |
6.02 |
2,700 |
3.00 |
100,000 |
5,200 |
94,800 |
31,600 |
512 |
1,536 |
6,736 |
6.74 |
3,096 |
3.io |
120,000 |
7,600 |
112,400 |
37,467 |
918 |
2,754 |
10,354 |
8.63 |
3,900 |
3.26 |
150,000 |
11,200 |
138,800 |
46,267 |
1,534 |
4,602 |
15,802 |
10.53 |
5,250 |
3.50 |
200,000 |
17,200 |
182,800 |
60,933 |
2,890 |
8,670 |
25,870 |
12.94 |
7,740 |
3.87 |
300,000 |
33,200 |
266,800 |
88,933 |
5,690 |
17,070 |
50,270 |
16.76 |
12,750 |
4.25 |
400,000 |
51,200 |
348,800 |
116,267 |
8,744 |
26,232 |
77,432 |
19.36 |
17,745 |
4.4 4 |
500,000 |
69,200 |
430,800 |
143,600 |
12,032 |
36,096 |
105,296 |
21.06 |
23,487 |
4.70 |
600,000 |
89,200 |
510,800 |
170,267 |
15,224 |
45,672 |
134,872 |
22.48 |
30,000 |
5.oo |
700,000 |
109,200 |
590,800 |
196,933 |
18,428 |
55,284 |
164,484 |
23.50 |
37,492.50 |
5.36 |
800,000 |
129,200 |
670,800 |
223,600 |
22,104 |
66,312 |
195,512 |
24.44 |
44,985 |
5.62 |
1,000,000 |
169,200 |
830,800 |
276,933 |
29,566 |
88,698 |
257,898 |
25.7 9 |
59,992.50 |
6.oo |
1,200,000 |
211,200 |
988,800 |
329,600 |
36,944 |
110,832 |
322,032 |
26.84 |
75,000 |
6.25 |
2,000,000 |
379,200 |
1,620,800 |
540,267 |
69,232 |
207,696 |
586,896 |
29.3 4 |
159,975 |
8.oo |
3,000,000 |
589,200 |
2,410,800 |
803,600 |
111,448 |
334,344 |
923,544 |
30.78 |
300,000 |
10. oo |
4,000,000 |
799,200 |
3,200,800 |
1,066,933 |
158,842 |
476,526 |
1,275,726 |
31.89 |
399,990 |
lO.oo |
5,000,000 |
1,000,000 |
4,000,000 |
1,333,333 |
206,794 |
620,382 |
1,620,382 |
32.41 |
499,980 |
10.00 |
6,000,000 |
1,200,000 |
4,800,000 |
1,600,000 |
254,800 |
764,400 |
1,964,400 |
32.74 |
600,000 |
lO.oo |
9,000,000 |
1,800,000 |
7,200,000 |
2,400,000 |
384,000 |
,152,000 |
2,952,000 |
32.80 |
900,000 |
lO.oo |
12,000,000 |
2,400,000 |
9,600,000 |
1,200,000 |
512,000 |
,536,000 |
3,936,000 |
32.80 |
,200,000 |
10.00 |
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell VI b, utvisande storleken av kombinerad kvarl&tenskapsskatt och arvs
lottsskatt
för kvarl&tenskaper å angivna belopp enligt förslag i Jämförelse med
arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass II.
(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)
Kvarlåten- skap kr. |
Kvar- låten- skaps- skatt kr. |
Återstå-ende kvar-låtenskap kr. |
Arvs- lotter, 3 andelar |
Arvs-lottsskatt kr. |
Summa arvslotts- skatt kr. |
Summa skatter |
Arvsskatt enligt |
||
kr. |
% |
kr. |
% |
||||||
3,000 |
3,000 |
1,000 |
_ |
— |
— |
— |
37.50 |
1.25 |
|
4,000 |
— |
4,000 |
1,333 |
— |
— |
— |
— |
57.75 |
1.44 |
3,000 |
— |
5,000 |
1,667 |
— |
— |
— |
— |
78 |
1.56 |
6,000 |
6,000 |
2,000 |
— |
— |
— |
- |
105 |
1.76 |
|
8,000 |
— |
8,000 |
2,667 |
18 |
54 |
54 |
0.68 |
163.50 |
2.04 |
10,000 |
— |
10,000 |
3,333 |
39 |
117 |
117 |
1.17 |
240.7 5 |
2.41 |
13,000 |
— |
15,000 |
5,000 |
90 |
270 |
270 |
1.80 |
487.50 |
3.26 |
20,000 |
— |
20,000 |
6,667 |
186 |
558 |
558 |
2.79 |
811.50 |
4.06 |
25,000 |
200 |
24,800 |
8,267 |
282 |
846 |
1,046 |
4.18 |
1,155.76 |
4.62 |
30,000 |
400 |
29,600 |
9,867 |
378 |
1,134 |
1,534 |
5.11 |
1,500 |
5.oo |
33,000 |
600 |
34,400 |
11,467 |
516 |
1,548 |
2,148 |
6.14 |
1,836 |
5.25 |
40,000 |
800 |
39,200 |
13,067 |
660 |
1,980 |
2,780 |
6.95 |
2,193 |
5.48 |
50,000 |
1,200 |
48,800 |
16,267 |
948 |
2,844 |
4,044 |
8.09 |
2,886 |
5.77 |
60,000 |
2,000 |
58,000 |
19,333 |
1,227 |
3,681 |
5,681 |
9.47 |
3,600 |
6.oo |
70,000 |
2,800 |
67,200 |
22,400 |
1,578 |
4,734 |
7,534 |
10.76 |
4,491 |
6.4 2 |
80,000 |
3,600 |
76,400 |
25,467 |
1,938 |
5,814 |
9,414 |
11.77 |
5,382 |
6.73 |
90,000 |
4,400 |
85,600 |
28,533 |
2,310 |
6,930 |
11,330 |
12.59 |
6,300 |
7.00 |
100,000 |
5,200 |
94,800 |
31,600 |
2,730 |
8,190 |
13,390 |
13.89 |
7,191 |
7.19 |
120,000 |
7,600 |
112,400 |
37,467 |
3,600 |
10,800 |
18,400 |
15.38 |
9,000 |
7.50 |
150,000 |
11,200 |
138,800 |
46,267 |
5,106 |
15,318 |
26,518 |
17.68 |
11,700 |
7.80 |
200,000 |
17,200 |
182,800 |
60,933 |
7,770 |
23,310 |
40,510 |
20.26 |
16,479 |
8.24 |
j 300,000 |
33,200 |
266,800 |
88,933 |
13,370 |
40,110 |
'' 73,310 |
24.44 |
27,000 |
9.oo |
400,000 |
51,200 |
348,800 |
116,267 |
18,830 |
56,490! 107,690 |
26.92 |
37,989 |
9.50 |
|
1 500,000 |
69,200 |
430,800 |
143,600 |
24,310 |
72,930 |
142,130 |
28.4 3 |
48,978 |
9.80 |
1 600,000 |
89,200 |
510,800 |
170,267 |
29,630 |
88,890 |
178,090 |
29.68 |
60,000 |
lO.oo |
700,000 |
109,200 |
590,800 |
196,933 |
34,970 |
104,910 214,110 |
30.5 9 |
72,487.50 |
10.86 |
|
800,000 |
129,200 |
670,800 |
223,600 |
40,546 |
121,638 |
250,838 |
31.35 |
84,975 |
10.6 2 |
1,000,000 |
169,200 |
830,800 |
276,933 |
51,739 |
155,217 |
324,417 |
32.44 |
109,987.50 |
11.00 |
1,200,000 |
211,200 |
988,800 |
329,600 |
62,806 |
188,418 |
399,618 |
33.80 |
135,000 |
11.35 |
2,000,000 |
379,200 |
1,620,800 |
540,267 |
107,032 |
321,096 |
700,296 |
35.01 |
259,965 |
13.00 |
3,000,000 |
589,200 |
2,410,800 |
803,600 |
160,720 |
482,160 |
1,071,360 |
35.71 |
450,000 |
15.oo |
4,000,000 |
799,200 |
3,200,800 |
1,066,933 |
213,380 |
640,140 |
1,439,340 |
35.98 |
599,985 |
15.oo |
5,000,000 |
1,000,000 |
4,000,000 |
1,333,333 |
266,660 |
799,980 |
1,799,980 |
36.00 |
749,970 |
15.oo |
6,000,000 |
1,200,000 |
4,800,000 |
1,600,000 |
320,000 |
960,000 |
2,160,000 |
36.00 |
900,000 |
15.00 |
9,000,000 |
1,800,000 |
7,200,000 |
2,400,000 |
480,000 |
1,440,000 |
3,240,000 |
36.00 |
1,350,000 |
15.oo |
12,000,000 |
2,400,000 |
9,600,000 |
3,200,000 |
640,000 |
O c o ö 71 |
1 4,320,000 |
36.00 |
1,800,000 |
15.oo |
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
Tabell VI c, utvisande storleken av kombinerad kvarlåtenskapsskatt och arvs
lottsskatt
tor kvarlåtenskaper å angivna belopp enligt förslag i jämförelse med
arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass lil.
(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)
Kvarlåten- skap kr. |
Kvar- låten- skaps- skatt kr. |
Återstå-ende kvar kr. |
Arvs- lotter, 3 andelal |
Arvs-lottsskatt i kr. |
Summa arvslotts skatt kr. |
Summa |
skatter |
j j Arvsskatt enligt |
|
kr. |
°/ ''° |
kr. |
% |
||||||
3,000 |
— |
3,000 |
[ 1,000 |
1 |
75 |
2.50 |
|||
4,000 |
— |
4,000 |
1,333 |
12 |
36 |
36 |
0.90 |
120 |
3.oo |
5,000 |
— |
5,000 |
1,667 |
24 |
72 |
72 |
1.44 |
165 |
3.30 |
6,000 |
— |
6,000 |
2,000 |
40 |
120 120 |
2.00 |
225 |
3.7 5 |
|
8,000 |
_ |
8,000 |
2,667 |
88 |
264 |
264 |
3.30 |
360 |
4.50 |
10,000 |
10,000 |
3,333 |
144 |
4321 432 |
4.32 |
540 |
5.4 0 |
||
15,000 |
— |
15,000 |
5,000 |
320 |
960 |
960 |
6.40 |
1,125 |
7.50 |
20,000 |
— |
20,000 |
6,667 |
512 |
1,536} 1,536 |
7.68 |
1,845 |
9.23 |
|
25,000 |
200 |
24,800 |
8,267 704 |
2,112 |
2,312 9.3 5 |
2,586 |
10.34 |
||
30,000 |
400 |
29,600 |
9,867 |
896 |
2,688 |
3,088 10.2 9 |
3,300 |
11.00 |
|
35,000 |
600 |
34,400 |
11,467 |
1,088 |
3,264 |
3,864 |
11.04 |
3,900 |
11.14 |
40,000 |
800 |
39,200 |
13,067 |
1,280 |
3,840 |
4,640 |
11.60 |
4,537.6 0 |
11.34 |
50,000 |
1,200 |
48,800 |
16,267 |
1,664 |
4,992 |
6,192 |
12.38 |
5,775 |
11.55 |
60,000 |
2,000 |
58,000 |
19,333 |
2,036 |
6,108 |
8,108 |
13.51 |
7,050 |
11.76 |
70,000 |
2,800 |
67,200 |
22,400 |
2,504 |
7,512 |
10,312 |
14.78 |
8,287.50 |
11. S4 |
80,000 |
3,600 |
76,400 |
25,467 |
2,984 |
8,952 |
12,552 |
15.69 |
9,525 |
11.91 |
90,000 |
4,400 |
85,600 |
28,533 |
3,480 |
10,440 |
14,840 |
16.49 |
10,800 |
12.oo |
100,000 |
5,200 |
94,800 |
31,600 |
3,976 |
11,928 |
17,128 |
17.13 |
12,186 |
12.19 |
120,000 |
7,600 |
112,400 |
37,467 |
4,904 |
14,712 |
22,312 |
18.59 |
15,000 |
12.50 |
150,000 |
11,200 |
138,800 |
46,267 |
6,560 |
19,680 |
30,880 |
20.59 |
19,200 |
12.80 |
200,000 |
17,200 |
182,800 |
60,933 |
9,536 |
28,608 |
45,808 |
22.90 |
26,370 |
13.19 |
300,000 |
33,200 |
266,800 |
88,933 |
16,256 |
48,768 |
81,968 |
27.32 |
41,400 |
13.80 |
400,000 |
51,200 |
348,800 |
116,267 |
22,808 |
68,424 |
119,624 |
29.91 |
56,784 |
14.20 |
500,000 |
69,200 |
430,800 |
143,600 |
29,384 |
88,152 |
157,352 |
31.47 |
72,768 |
14.55] |
600,000 |
89,200 |
510,800 |
170,267 |
35,768 |
107,304 |
196,504 |
32.75 |
88,800 |
14.80 |
700,000 |
109,200 |
590,800 |
196,933 |
42,176 |
126,528 |
235,728 |
33.68 |
104,784 |
14.97 |
800,000 |
129,200 |
670,800 |
223,600 |
49,056 |
147,168 |
276,368 |
34.55 |
119,970 |
15.oo |
1,000,000 |
169,200 |
830,800 |
276,933 |
62,914 |
188,742 |
357,942 |
35.7 9 |
149,985 |
15.00 |
1,200,000 |
211,200 |
988,800 |
329,600 |
76,616 |
229,848 |
441,048 |
36.75 |
180,000 |
15.00 |
2,000,000 |
379,200 |
1,620,800 |
540,267 |
129,664 |
388,992 |
768,192 |
38.41 |
299,970 |
15.oo |
3,000,000 |
589,200 |
2,410,800 |
803,600 |
192,864 |
578,592 |
1,167,792 |
38.93 |
450,000 |
15.00 |
4,000,000 |
799,200 |
3,200,800 |
1,066,933 |
256,056 |
768,168 |
1,567,368 |
39.18 |
599,985 |
15.00 |
5,000,000 |
1,000,000 |
4,000,000 |
1,333,333 |
319,992 |
959,976 |
1,959,976 |
39.2 0 |
749,970 |
15.oo |
6,000,000 |
1,200,000 |
4,800,000 |
1,600,000 |
384,000 |
1,152,000 |
2,352,000 |
39.20 |
900,000 |
15.oo |
9,000,000 |
1,800,000 |
7,200,000 |
2,400,000 |
576,000 |
1,728,000 |
3,528,000 |
39.20 |
1,350,000 |
15.oo |
12,000,000 |
1,400,000 |
9,600,000 |
3,200,000 |
768,000 |
2,304,000 |
4,704,000 |
39.2 0 |
1,800,000 |
15.oo |
Kungl. Majlis proposition nr 34.
61
Tabell VI d, utvisande storleken av kombinerad kvarlåtenskapsskatt och arvs
lottsskatt
för kvarlåtenskaper å angivna belopp enligt förslag i jämförelse med
arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass IV.
(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)
Kvarlåten- skap kr. |
Kvar- låten- skaps- skatt kr. |
Återstå-, kr. |
Arvs- lotter, 3 andelar |
Arvs-lottsskatt kr. |
Summa arvslotts- skatt kr. |
Summa skatter |
Arvs ska tt enligt |
||
I kr. |
kr. |
% |
|||||||
3,000 |
_ |
3,000 |
1,000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
75 |
2.60 |
4,000 |
— |
4,000 |
1,333 |
12 |
36 |
36 |
0.90 |
120 |
3.oo |
5,000 |
— |
5,000 |
1,667 |
24 |
72 |
72i |
1.44 |
165 |
3.30 |
6,000 |
— |
6,000 |
2,000 |
40 |
120 |
120 |
2.oo |
225 |
3.75 |
8,000 |
— |
8,000 |
2,667 |
88 |
264 |
264 |
3.30 |
360 |
4.60 |
10,000 |
— |
10,000 |
3,333 |
144 |
432 |
432 |
4.32 |
540 |
5.40 |
15,000 |
— |
15,000 |
5,000 |
320 |
960 |
960 |
6.40 |
1,125 |
7.60 |
20,000 |
— |
20,000 |
6,667 |
512 |
1,536 |
1,536 |
7.68 |
1,821 |
9.11 |
25,000 |
200 |
24,800 |
8,267 |
704 |
2,112 |
2,312 |
9.25 |
2,560.50 |
10.24 |
30,000 |
400 |
29,600 |
9,867 |
896 |
2,688 |
3,088 |
10.2 9 |
3,300 |
11.00 |
35,000 |
600 |
34,400 |
11,467 |
1,144 |
3,432 |
4,032 |
11.52 |
4,044 |
11.56 |
40,000 |
800 |
39,200 |
13,067 |
1,400 |
4,200 |
5,000 |
12.50 |
4,834.50 |
12.09 |
50,000 |
1,200 |
48,800 |
16,267 |
1,912 |
5,736 |
6,936 |
13.87 |
6,369 |
12.74 |
60,000 |
2,000 |
58,000 |
19,333 |
2,408 |
7,224 |
9,224 |
15.37 |
7,950 |
13.26 |
70,000 |
2,800 |
67,200 |
22,400 |
3,000 |
9,000 |
11,800 |
16.86 |
9.484.60 |
13.55 |
80,000 |
3,600 |
76,400 |
25,467 |
3,600 |
10,800 |
14,400 |
18.00 |
11,019 |
13.7 7 |
90,000 |
4,400 |
85,BOO |
28,533 |
4,220 |
12,660 |
17,060 |
18.96 |
12,600 |
14.00 |
100,000 |
5,200 |
94,800 |
31,600 |
4,840 |
14,520 |
19,720 |
19.72 |
14,580 |
14.58 |
120,000 |
7,600 |
112,400 |
37,467 |
6,000 |
18,000 |
25,600 |
21.33 |
18,600 |
15.60 |
150,000 |
11,200 |
138,800 |
46,267 |
8,008 |
24,024 |
35,224 |
23.48 |
24,600 |
16.40 |
200,000 |
17,200 |
182,800 |
60,933 |
11,572 |
34,716 |
51,916 |
25.96 |
34,758 |
17.38 |
300,000 |
33,200 |
266,800 |
88,933 |
19,412 |
58,236 |
91,436 |
30.4 8 |
55,800 |
18.60 |
400,000 |
51,200 |
348,800 |
116,267 |
27,056 |
81,168 |
132,368 |
33.09 |
76,779 |
19.19 |
500,000 |
69,200 |
430,800 |
143,600 |
34,728 |
104,184 |
173,384 |
34.6 8 |
97,758 |
19.65 |
600,000 |
89,200 |
510,800 |
170,267 |
42,176 |
126,528 |
215,728 |
35.96 |
118,800 |
19.80 |
700,000 |
109,200 |
590,800 |
196,933 |
49,652 |
148,956 |
258,156 |
36.88 |
139,779 |
19.97 |
800,000 |
129,200 |
670,800 |
223,600 |
57,600 |
172,800 |
302,000 |
37.75 |
159,960 |
20.oo |
1,000,000 |
169,200 |
830,800 |
276,933 |
73,590 |
220,770 |
389,970 |
39.00 |
199,980 |
20. oo |
1,200,000 |
211,200 |
988,800 |
329,600 |
89,400 |
268,200 |
479,400 |
39.96 |
240,000 |
20. oo |
2,000,000 |
379,200 |
1,620,800 |
540,267 |
151,256 453,768 |
832,968 |
41.65 |
399,960 |
20. oo |
|
3,000,000 |
589,200 |
2,410,800 |
803,600 |
225,008 675,024 |
1,264,224 |
42.14 |
600,000 |
20.oo |
|
4,000,000 |
799,200 |
3,200,800 |
1,066,933 |
298,732 896,196 |
1,695,396 |
42.88 |
799,980 |
20.oo |
|
5,000,000 |
1,000,000 |
4,000,000 |
1,333,333 |
373,324 |
1,119,972 |
2,119,972 |
42.40 |
999,960 |
20. oo |
6,000,000 |
1,200,000 |
4,800,000 |
1,600,000 |
448,00( |
1,344,000 |
2,544,000 |
42.40 |
1,200,000 |
20. oo |
9,000,000 |
1,800,000 |
7,200,000 |
2,400,000 |
672,00C |
2,016,00( |
3,816,000 |
42.4 0 |
1,800,000 |
20. oo |
12,000,000 |
2,400,000 |
9,600,000 |
3,200,000 |
896,000 2,688,000 |
5,088,000 |
42.40 |
2,400,000 |
20. oo |
62
Kungl. Majlis proposition nr 34.
Tabell VII, utvisande beräknad kvarl&tenskapsskatt år 1930 för kvarlåtenskaper
i olika storleksgrupper enligt förslag.
[ Storleksgrupper '' kr. |
Antal |
Kvarl&tenskap, medelstorlek, kr. |
Kvarl&tenskaps-skatt per kvarl&ten-skap av medel-storlek, |
Summa kvarlåtenskaps- skatt, kr. |
20,000— 49,999 |
2,153 |
30,289 |
411: 56 |
886,089 |
50,000— 99,999 |
657 |
69,256 |
2,740: 48 |
1,800,495 |
100,000— 199,999 |
275 |
138,629 |
9,835: 48 |
2,704,757 |
200,000— 299,999 |
39 |
218,171 |
20,107: 3 0 |
784,187 |
300,000— 499,999 |
137 |
368,153 |
45,467: 54 |
6,229,053 |
500,000— 999,999 |
31 |
732,201 |
115,640: 20 |
3,584,846 |
1,000,000 - |
27 |
1,859,695 |
349,735: 95 |
9,442,871 |
3,319 |
25,432,298 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
63
Tabell VIII, utvisande beräknad arvslottsskatt år 1930 för arvslotter i olika stor
Ieksgrupper
enligt förslag.
(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)
Storleksgrupper kr. |
Antal arvs- lotter |
Arvslott, medelstorlek, kr. |
Kvarlåten-skapsskatt |
Återstående arvslott, medelstorlek, kr. |
Arvslotts-skatt pr |
Summa arvslotts- skatt, kr. |
|
Arvsklass |
I A: |
||||||
20,000— |
29,999 |
199 |
24,645 |
1,038 |
23,607 |
144.28 |
28,712 |
30,000— |
49,999 |
124 |
38,433 |
2,345 |
36,088 |
826.16 |
102,444 |
50,000— |
99,999 |
lil |
67,677 |
5,895 |
61,782 |
2,978.20 |
330,580 |
100,000- |
199,999 |
50 |
138,394 |
17,978 |
120,416 |
9,249.92 |
462,496 |
200,000— |
399,999 |
15 |
285,453 |
46,824 |
238,629 |
24,208.06 |
363,121 |
400,000— |
799,999 |
7 |
523,571 |
96,350 |
427,221 |
51,155.36 |
358,088 |
800,000— |
1,659,999 |
— |
— |
— |
— |
- |
|
1,660,000— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
506 |
1645 441 |
||||||
Arvsklass |
I B: |
||||||
20,000— |
29,999 |
557 |
24,579 |
1,033 |
23,546 |
141.84 |
79,005 |
30,000— |
49,999 |
381 |
38,593 |
2,364 |
36,229 |
836.03 |
318,527 |
50,000— |
99,999 |
345 |
68,270 |
5,990 |
62,280 |
3,028.oo |
1,044,660 |
100,000— |
199,999 |
180 |
136,765 |
17,684 |
119,081 |
9,089.7 2 |
1,636,150 |
200,000— |
399,999 |
76 |
279,392 |
45,612 |
233,780 |
23,529.2 0 |
1,788,219 |
400,000— |
799,999 |
20 |
563,690 |
104,775 |
458,915 |
56,226.4 0 |
1,124,528 |
800,000—1,659,999 |
14 |
1,092,407 |
215,805 |
876,602 |
124,588.8 6 |
1,744,237 |
|
1,660,000— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
1,573 |
7,736,326 |
||||||
Arvsklass |
II A: |
||||||
2,000— |
4,999 |
3,532 |
3,079 |
3,079 |
32.3 7 |
114,331 |
|
5,000— |
9,999 |
1,345 |
6,856 |
8 |
6,848 |
200.88 |
270,184 |
10,000— |
19,999 |
702 |
14,002 |
293 |
13,709 |
723.81 |
508,115 |
20,000— |
29,999 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000— |
39,999 |
447 |
32,033 |
1,629 |
30,404 |
2,550.60 |
1,140,118 |
40,000— |
59,999 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
f 63 |
77,497 |
7,466 |
70,031 |
9,596.2 0 |
604,561 |
||
60,000— |
199,999 |
*4 |
125,233 |
15,609 |
109,624 |
17,514.80 |
420,355 |
r 14 |
270,464 |
43,826 |
226,638 |
41,183.98 |
576,576 |
||
200,000— |
640,999 |
) 1 4 |
503,425 |
92,119 |
411,306 |
79,964.26 |
319,857 |
641,000— |
1 |
1,602,600 |
320,520 |
1,282,080 |
256,416.0 0 |
256,416 |
|
6,132 |
4,210,513 |
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 3 i.
Tabell VIII (forts.), utvisande beräknad arvslottsskatt år 1930 för arvslotter i olika
storleksgrupper enligt förslag.
(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)
Storleksgrupper kr. |
Antal arvs- lotter |
Arvslott, medelstorlek, kr. |
Kvarlåten-skapsskatt |
. Återstående arvslott, medelstorlek, kr. |
Arvslotts-skatt pr |
Samma arvslotts- skatt, Kr. |
|
Arvsklass |
IIB: |
||||||
2,000— |
4,999 |
69 |
2,797 |
— |
2,797 |
23.91 |
1,650 |
5,000— |
9,999 |
72 |
5,993 |
_ |
5,993 |
149.58 |
10,770 |
10,000— |
19,999 |
74 |
12,280 |
225 |
12,055 |
574.95 |
42,546 |
20,000— |
29,999 |
42 |
30,045 |
1,470 |
28,575 |
2,319.oo |
97,398 |
30,000— |
39,999 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
40,000— |
59,999 |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
( 13 |
78,331 |
7,600 |
70,731 |
9,736.2 0 |
126,571 |
||
60,000— |
199,999 |
116,900 |
14,109 |
102,791 |
16,148.2 0 |
16,148 |
|
1 1 |
200,000 |
29,733 |
170,267 |
29,643.40 |
29,643 |
||
200,000— |
640,999 |
1 |
500,200 |
91,442 |
408,758 |
79,429.18 |
79,429 |
641,000— |
1 |
890,000 |
173,300 |
716,700 |
143.340.oo |
143,340 |
|
274 |
547,495 |
||||||
Arvsklass |
lii: |
||||||
1,000— |
1,999 |
38 |
1,168 |
— |
1,168 |
6.72 |
255 |
2,000— |
3,999 |
28 |
2,575 |
— |
2,575 |
86.00 |
2,408 |
4,000— |
19,999 |
48 |
10,810 |
166 |
10,644 |
997.28 |
47,869 |
20,000— |
39,999 |
5 |
41,020 |
2,656 |
38,364 |
5,058.24 |
25,291 |
40,000— |
59,999 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
60,000— |
199,999 |
4 |
97,850 |
10,723 |
87,127 |
15,830.48 |
63,322 |
200,000- |
453,999 |
1 |
481,300 |
87,473 |
393,827 |
93,315.02 |
93,315 |
454,000— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
124 |
232,460 |
||||||
Arvsklass |
IV: |
||||||
1,000— |
1,999 |
1,135 |
1,209 |
— |
1,209 |
8.86 |
9,489 |
2,000— |
3,999 |
839 |
2,745 |
— |
2,745 |
99.60 |
83,564 |
4,000— |
9,999 |
718 |
5,799 |
— |
5,799 |
415.88 |
298,602 |
10,000— |
19,999 |
401 |
15,223 |
342 |
14,881 |
1,700.96 |
682,085 |
20,000— |
39,999 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
40,000— |
59,999 |
54 |
43,257 |
2,924 |
40,333 |
6,599.92 |
356,396 |
60,000— |
199,999 |
44 |
108,693 |
12,631 |
96,062 |
21,417.86 |
942,364 |
200,000— |
473,999 |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
474,000— |
5 |
727,420 |
139,158 |
588,262 |
164,713.36 |
823,567 |
|
3,196 |
3,196,067 |
823174. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.