Kungl. Majlis ''proposition nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1933/1934 m. m.;
given Stockholms slott den 9 juni 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 juni 1933.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1933/1934, få underställa Kungl. Majit frågan om
vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår samt anför därvid följande:

Utfallet av löpande statsreglering. Vid anmälan av finansplanen i årets
statsverksproposition lämnade jag en redogörelse för kassafondens ställning
samt för de olika omständigheter, som påverkade utfallet av statsregleringen
för innevarande budgetår. Jag erinrade därvid, att kassafonden vid inBihang
till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 27/. 1

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 271.

gången av budgetåret utvisade en behållning av allenast 13.2 7 miljoner
kronor. Emellertid framhöll jag, att detta belopp vore så mycket mera
otillräckligt som det med säkerhet kunde förutses, att den löpande statsregleringen
komme att utfalla med avsevärt underskott. Beträffande storleken
av detta underskott vore det tydligen vid tidpunkten för statsverkspropositionens
avlåtande vanskligt att närmare uttala sig. Man måste dock
utgå ifrån att kassafondens behållning icke komme att förslå för att möta
den väntade belastningen vid budgetårets utgång, för såvitt icke särskilda
åtgärder vidtoges för förstärkning av fonden.

Förslag till åtgärder i sådant syfte framlades i proposition nr 2. Med
bifall till denna proposition har riksdagen fastställt tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933, å vilken bland annat upptagits ett anslag
å 75.6 miljoner kronor till förstärkning av statsverkets kassafond. Därjämte
hava å tilläggsstaten anvisats medel till förstärkning av anslagen till
arbetslöshetens bekämpande och till egnahemslånefonden. För finansieringen
av tilläggsstaten hava tagits i anspråk vissa kapitaltillgångar, nämligen
dels 83 miljoner kronor av rusdrycksmedelsfonden och dels 35 miljoner
kronor av fonden för statsskuldens amortering.

Vid nuvarande tidpunkt av budgetåret föreligga givetvis väsentligt större
möjligheter att överblicka utfallet av löpande statsreglering, än vad fallet
var vid statsverkspropositionens avlåtande. Till stöd för ett bedömande av
läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket, jämlikt dess
instruktion, avgiven beräkning, dagtecknad den 29 april 1933.

Denna beräkning grundar sig — förutom på de inom ämbetsverket förda
bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas
månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — på från
dessa och andra myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende
budgetårets tre sista månader. I de fall, där dessa uppgifter utvisa inkomst-
respektive utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet respektive
anslagsbelastningen under tidigare år eller på grund av i övrigt
kända förhållanden kunna förmodas icke motsvara det blivande utfallet,
har riksräkenskapsverket vidtagit erforderliga jämkningar.

Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna framhålles särskilt
följande:

Inkomst- och förmögenhetsskatt har för de nio första månaderna av innevarande
budgetår influtit med 73.4 0 miljoner kronor. För budgetårets tre
sista månader hava vederbörande länsstyrelser räknat med en behållen inkomst
av 53.0 9 miljoner kronor, huvudsakligen hänförande sig till andra
uppbörden av 1932 års skatt. Då säkra hållpunkter för beräkningen av
sistangivna belopp saknas, måste det sålunda framräknade totalbeloppet för
inkomst- och förmögenhetsskatten, 126.4 9 miljoner kronor, betecknas såsom
mycket approximativt. Med utgångspunkt från att den vid 1932 års skattetaxering
debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten utgjorde 139.9 8 miljoner
kronor, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i förevarande beräkning
upptaga den under budgetåret 1932/1933 inflytande skatten till

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

3

127 miljoner kronor, motsvarande en inflytandeprocent av 90.7. För budgetåret
1931/1932 var procentsatsen 93.4.

I fråga om stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat
en behållen inkomst av 34.0 7 miljoner kronor, har i nära anslutning
till myndigheternas uppskattningar rörande inkomsttillflödet under budgetårets
tre sista månader beräknats en samlad behållen årsinkomst av 48.50
miljoner kronor. I inkomsttillflödet under budgetårets sista kvartal beräknas
härvid i enlighet med av generalpoststyrelsen meddelade upplysningar ingå
5.3 0 miljoner kronor tillfälliga gåvoskattemedel.

Å titeln tullmedel har för budgetårets nio första månader redovisats
en nettoinkomst av 89.0 7 miljoner kronor. För budgetårets återstående tre
månader har generaltullstyrelsen beräknat en behållen tullmedelsinkomst
av 28 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle sålunda tullmedelsinkomsterna
för hela budgetåret uppgå till 117.0 7 miljoner kronor. Med hänsyn
till tullmedlens sjunkande tendens linner riksräkenskapsverket generaltullstyrelsens
uppskattning av inkomsttillflödet under budgetårets sista månader
vara väl hög. Emellertid kommer förevarande titel genom omföring från
titeln diverse inkomster att tillföras den hos länsstyrelserna redovisade uppbörden
av tillfällig skatt å kaffe, uppgående till 1.56 miljon kronor. Med
hänsynstagande härtill har riksräkenskapsverket ansett sig i förevarande
beräkning kunna upptaga tullmedlen till 117 miljoner kronor.

Beräkningarna av inkomsterna från de affärsdrivande verken ansluta sig
helt till respektive verksstyrelsers förslag.

Å inkomsttiteln Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, som i riksstaten för
budgetåret 1932/1933 upptagits med allenast ett formellt belopp av 100 kronor,
beräknas uppstå en brist av 1.41 miljon kronor, motsvarande under
budgetåret till betalning förfallna kommunala utskylder.

Titeln riksgäldskontorets inkomstmedel beräknas för hela budgetåret redovisa
ett underskott av 2.2 o miljoner kronor, väsentligen beroende på kursförlusterna
vid inköp av utländska valutor för annuitetslikvider i utlandet.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas understiga de i riksstat
och tilläggsstat uppförda med 33.8 0 miljoner kronor. Av nettounderskottet
hänföra sig 27.6 7 miljoner kronor till sådana titlar, som korrespondera mot
kassafonden, och 6.13 miljoner kronor till sådana titlar, vilkas inkomster
skola användas för särskilda utgiftsändamål. För de till sistnämnda grupp
av titlar hänförliga automobilskattemedlen har beräknats ett underskott av

7 miljoner kronor, medan för övriga hithörande titlar redovisats ett överskott
av 0.8 7 miljon kronor.

Vad utgifterna beträffar, beräknas dessa medföra en nettobelastning av
kassafonden med 13.17 miljoner kronor. Av angivna belopp hänföra sig

8 miljoner kronor till oförutsedda utgifter, medan övriga huvudtitlar tillsammantagna
belasta kassafonden med 5.17 miljoner kronor.

Överskridandet under oförutsedda utgifter hänför sig till anslaget för
oförutsedda utgifter i allmänhet och har förorsakats av Kungl. Maj:ts beslut
den 23 december 1932 att frän detta anslag överföra ett belopp av 8 miljoner
kronor till förstärkning av det under femte huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget till arbetslöshetens bekämpande.

Av övriga huvudtitlar utvisa endast fjärde, femte, åttonde och nionde
huvudtitlarna mera avsevärda överskridanden. Den beräknade merutgiften
på fjärde huvudtiteln faller till huvudsaklig del på de under lantförsvaret
uppförda olika avlöningsanslagen. Merutgiften å femte huvudtiteln har sin

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

orsak i beräknade överskridanden å bland annat anslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, anslaget till statens kostnad för pensionstillägg och
understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring samt anslagen till
fattigvård och barnavård. Åttonde huvudtitelns överskridanden hänföra
sig till största delen till anslagen under folkundervisningen, överskridandet
under nionde huvudtiteln är till huvudsaklig del förorsakat av merutgifter
å, statens avdikningsanslag.

De under vederbörande huvudtitlar uppförda allmänna dyrtidstilläggsanslagen
utvisa tillsammans en nettobesparing av 1.3 9 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda:

Såsom tidigare angivits, hava skattebudgetens inkomsttitlar beräknats utfalla
med ett underskott att ersättas av kassafonden å 27.6 7 miljoner kronor
samt utgiftstitlarna beräknats belasta kassafonden med ett belopp av 13.17
miljoner kronor. Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen för
budgetåret 1932/1933 tagas i anspråk med ett belopp av 40.8 4 miljoner
kronor. Genom anslag å tilläggsstaten erhåller emellertid kassafonden under
budgetåret en förstärkning av 75.6 0 miljoner kronor. Enligt förestående
beräkning skulle följaktligen kassafonden under budgetåret 1932/1933 komma
att ökas med 34.7 6 miljoner kronor. Då kassafonden vid budgetårets början
uppgick till 13.9 7 miljoner kronor, skulle alltså fonden vid budgetårets
utgång utvisa en behållning av 48.0 3 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning synes mig vara i huvudsak
väl grundad. Kassafondens behållning skulle, enligt vad beräkningen
utvisar, vid början av budgetåret 1933/1934 komma att uppgå till i runt
tal 48 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen. Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition,
utvisade efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida
ett belopp av 788.17 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens
påräkneliga inkomster utgjorde 693.G7 miljoner kronor. I nyssnämnda
utgiftssumma ingick ett belopp av 40 miljoner kronor, motsvarande
den extra amortering, som enligt finansplanen skulle verkställas
av den för finansiering av utvidgade offentliga arbeten erforderliga upplåningen.
För täckande av nämnda amorteringsbelopp borde enligt finansplanen
avses hela avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, vilken
föreslogs skola omläggas och skärpas, så att den kunde beräknas
giva en total inkomst å motsvarande belopp. Efter frånräknande å utgiftssidan
av nyssnämnda amorteringssumma, 40 miljoner kronor, och å
inkomstsidan av arvsskattens enligt nuvarande bestämmelser uppskattade
belopp, omkring 15 miljoner kronor, kvarstod alltså å utgiftssidan ett
belopp av 748.17 miljoner kronor, mot vilket svarade inkomster till belopp
av 678.67 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp av 69.5 miljoner
kronor var sålunda erforderligt för budgetens balansering.

I avseende å täckande av detta underskott innehöll finansplanen följande
förslag.

För att i möjligaste mån begränsa de skattehöjningar, som bleve ofrånkomliga,
borde för nästa statsreglering vissa engångsinkomster tillgodo -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

föras budgeten. Finansplanen räknade i dylikt avseende med dels en inleverering
från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet av redan intjänta
vinstmedel på 10 miljoner kronor, dels en likartad inleverering av 2 miljoner
kronor från Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. Därjämte ifrågasattes
viss omläggning av sättet för redovisande å riksstaten av statsverkets
andel i riksbanksvinsten, varigenom för nästkommande budgetår
kunde — förutom andel i vinsten för år 1932 — beräknas även andel i
vinsten för år 1933, den sistnämnda upptagen till 13 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle dessa engångsinkomster tillföra budgeten 25 miljoner
kronor. Då dessutom 2 miljoner kronor av lotterimedel skulle — under
titeln diverse inkomster — tagas i anspråk för budgeten, återstodo 42.5
miljoner kronor att täcka.

Sistnämnda belopp skulle enligt finansplanen anskaffas genom ökad beskattning
på följande sätt. En höjning av procenttalet för inkomst- och
förmögenhetsskatten med 20 enheter, alltså från 145 till 165, beräknades
inbringa 15 miljoner kronor. Tobaksskatten syntes genom en jämkning
uppåt av vissa skattesatser kunna lämna en årlig merinkomst av 5 miljoner
kronor. Genom viss höjning av omsättningsskatten å spritdrycker
och dess utsträckande att utgå jämväl å s. k. teknisk sprit ansågs ett
ytterligare belopp av 13 miljoner kronor kunna göras tillgängligt. Slutligen
beräknades en skärpning av maltskatten medföra en inkomstökning
av 9.5 miljoner kronor.

Förslag beträffande de särskilda skattehöjningarna. Närmare utformade
förslag rörande de skattehöjningar, som förutsatts i finansplanen,
hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen. Med vissa
undantag hava dessa förslag av riksdagen behandlats.

Sålunda har förslag örn höjning av maltskatten framlagts för riksdagen
genom proposition nr 42 och har av riksdagen godkänts. Höjningen
har frätt i kraft den 14 februari 1933.

Förslag örn den avsedda höjningen av tobaksbeskattningen har
framlagts i proposition nr 119 och har likaledes vunnit riksdagens bifall.
De nya skattesatserna hava erhållit tillämpning från och med den 1 mars
1933.

Ändrade grunder för uttagande av omsättningsskatten å
spritdrycker ha i enlighet med vad som förutsattes i finansplanen
föreslagits i proposition nr 60. Förslaget har av riksdagen bifallits för
tiden intill utgången av löpande budgetår, och de därav föranledda författningsändringarna
hava trätt i kraft den 1 februari 1933. Däremot har
riksdagen icke fattat ståndpunkt till förevarande skattefråga såvitt angår
nästa budgetår.

Icke heller har i proposition nr 39 framlagt förslag till förordning
örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1933
ännu varit föremål för riksdagens beslut.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Ändringar ä skattebudgetens utgiftssida. Under riksdagens lopp hava
åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å budgetförslagets utgiftssida.

Vissa av Kungl. Majit i särskilda propositioner framlagda förslag innebära
en nettoökning för skattebudgeten av omkring 1.2 miljon kronor.
Bland anslagsbelopp, som ej upptagits i statsverkspropositionen men under
riksdagens lopp av Kungl. Majit äskats, må nämnas O.17 miljon kronor
för bidrag till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt
vedbränsle, O.13 miljon kronor till rådgivande och kontrollerande verksamhet
m. m. för vedeldningens befrämjande, O.15 miljon kronor till kapitalökning
för spannmålslager husfonden, 0.68 miljon kronor till statsunderstöd
till förlikning i det s. k. Hornborgamålet och O.i miljon kronor till förvaring
och vård av vissa skjutvapen.

I vissa fall har vidare riksdagen på initiativ av enskilda motionärer
anvisat anslag till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna
eller å nästa års riksstat uppfört anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget.
Bland dylika utgiftsökningar må nämnas de höjningar å tillhopa
1.92 miljon kronor, som av riksdagen beslutats i fråga örn åtskilliga
anslag under fjärde huvudtiteln, ävensom av riksdagen vidtagen höjning
med 1.59 miljon kronor utöver Kungl. Majits förslag av åttonde huvudtitelns
anslag till utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet. Dessutom
har riksdagen å allmänna skattebudgeten uppfört väganslag till belopp
av sammanlagt 3.os miljoner kronor, som enligt riksstatsförslaget skulle
bestridas av automobilskattemedel.

Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i
den mån beslut av riksdagen ännu ej fattats, från Kungl. Majits förslag
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag
giver vid handen, hava att räkna med att skattebudgeten i förhållande
till statsverkspropositionen ökats med 8.28 miljoner kronor.

Därest det förslag i fråga örn anslag till dyrtidstillägg under nästkommande
budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, som framlagts
av statsutskottet, vinner riksdagens bifall och örn de i samma förslag angivna
beräkningsgrunderna tillämpas beträffande anslag till dyrtidstillägg
i övrigt å budgeten, uppkommer å andra sidan en anslagsminskning i förhållande
till statsverkspropositionen av i runt tal 4.67 miljoner kronor.
Skattebudgetens ökning begränsas därmed till omkring 3.61 miljoner kronor.

Vid sidan härav skulle emellertid skattebudgeten i betydande omfattning
lättas genom de omläggningar i fråga örn finansieringen av utgifterna
för arbetslöshetens motverkande, vilka torde komma att framgå
såsom resultat av riksdagsbehandlingen av Kungl. Majits förslag i detta
ämne.

I proposition nr 216 angående femte huvudtitelns anslag till bekämpande
av arbetslösheten har medelsbehovet för de med anslaget avsedda ändamålen
för nästa budgetår uppskattats till i runt tal 55 miljoner kronor, därav
för statliga reservarbeten 30 miljoner kronor samt för kontantunderstöd

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

och övriga å anslaget belöpande utgifter 25 miljoner kronor. Då vid innevarande
budgetårs utgång ett belopp av omkring 22 miljoner kronor beräknats
kvarstå av de för budgetåret beviljade anslagsmedlen till arbetslöshetens
bekämpande, har anslaget i propositionen — med beaktande bland
annat av behovet av medelsreserv — ansetts böra för budgetåret 1933/1934
Upptagas med ett till 35 miljoner kronor avrundat belopp.

Efter vad jag inhämtat torde numera kunna förutsättas, att enligt den
finansieringsplan beträffande arbetslöshetsutgifterna, vilken lärer komma
att framläggas av särskilda utskottet, kostnaderna för reservarbeten överföras
från femte huvudtitelns förevarande anslag till de under utgifter för
kapitalökning upptagna lånemedelsanslagen till allmänna arbeten. Medelsbehovet
under femte huvudtitelns anslag skulle då komma att minskas med
omkring 30 miljoner kronor, i följd varav anslagsbeloppet torde böra upptagas
till 5 miljoner kronor. Vidare torde man hava att räkna med att
från de av lånemedel finansierade kapitalökniugsanslagen under fonden
för förlag till statsverket kommer att till statens järnvägars fond överflyttas
det föreslagna anslaget å 4 miljoner kronor till inlandsbanans fortsättande,
vilket anslag därvid bör anvisas att utgå av skattemedel. Man
torde slutligen hava att utgå ifrån att det av riksdagen enligt särskilda utskottets
hemställan anvisade förslagsanslaget å 0.3 miljon kronor till täckande
av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid statens
stationära anläggningar —• vilket anslag icke upptagits i Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet — kommer att uppföras å skattebudgeten. Genom
dessa omläggningar skulle alltså en minskning av skattebudgetens utgiftssida
med 25.7 miljoner kronor inträda.

Efter de ändringar å riksstatens utgiftssida, vilka sålunda vidtagits
eller kunna förutsättas bliva beslutade av riksdagen, skulle skattebudgetens
totalsumma komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete
en nettominskning av 22.oo miljoner kronor och alltså utgöra — frånsett
det särskilda amorteringsanslaget under avbetalning å statsskulden —
726.08 miljoner kronor.

Vid nu återgivna beräkningar har hänsyn ej tagits till de jämkningar
i anslagen till räntor å statsskulden, vilka kunna föranledas av riksdagens
beslut i anslagsfrågor berörande lånebudgeten eller av annan anledning.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Under förhandenvarande förhållanden
har jag ansett lämpligt att på nuvarande skede av budgetbehandlingen
upptaga spörsmålet om inkomstberäkningarna till förnyad prövning.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med
vad som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk
och företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den
sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,
nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

olika rusdrycksmedelstitlarna, inkomst av myntning oell justering, kontrollstämpelmedel,
fyr- ock båkmedel, lotspenningar samt överskotten å
affärsverken ock å statens utlåningsfonder, varjämte jag kos förste deputeraden
i riksgäldskontoret begärt ny beräkning beträffande riksgäldskontorets
inkomstmedel. För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst-
och förmögenhetsskatten bar jag låtit införskaffa material från
taxeringsnämndsordförandena i riket.

Enligt de från cheferna för vederbörande verk och företag mottagna
svaren skulle —- frånsett stämpelmedlen, till vilka jag senare skall återkomma
— anledning till sänkning av de av Kungl. Majit tidigare föreslagna
beräkningarna föreligga beträffande accis å silke med 0.3 miljon
kronor, beträffande tobaksskatten med 2 miljoner kronor, beträffande rusdrycksmedelstitlarna
med sammanlagt 9 miljoner kronor, beträffande kontrollstämpelmedlen
med O.075 miljon kronor, beträffande vissa av statens
utlåningsfonder med tillhopa 0.563 miljon kronor samt beträffande riksgäldskontorets
inkoinstmedel med 0.7 miljon kronor. Minskningarna utgöra
tillhopa 12.64 miljoner kronor. Höjning har föreslagits allenast beträffande
titeln fyr- och båkmedel med O.i miljon kronor.

Rörande beräkningen av de olika inkomsttitlarna vill jag till en början
erinra, att svårigheterna för en tillförlitlig uppskattning av särskilt vissa
för konjunkturläget känsliga inkomsttitlar under nu rådande ekonomiska
förhållanden äro osedvanligt stora. Även kassafondens ställning motiverar
enligt min uppfattning en viss försiktighet i inkomstberäkningarna.
Till nu löpande statsreglering beräknas kassafonden, såsom framgår av
riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna skrivelse, få lämna ett
tillskott av omkring 40 miljoner kronor; härigenom skulle fonden — trots
den extraordinarie förstärkning fonden erhållit genom särskilt kapitalökningsanslag
å den vid årets riksdag beslutade tilläggsstaten — komma
att nedbringas under 50 miljoner kronor. För en försiktig inkomstberäkning
talar också, att det måste anses ovisst, örn vid bifall till statsutskottets
förslag i fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst utgifterna för dyrtidstillägg under nästkommande budgetår komma
att hålla sig inom ramen för de för ändamålet avsedda anslagen, vilka
enligt förslaget skulle beräknas efter en medelindex av 152.

De beräkningar rörande avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som verkställts med ledning av det från taxeringsnämndsordförandena
inkomna materialet, ge efter min uppfattning vid
handen, att det sammanlagda debiterade skattebeloppet bör beräknas något
lägre än det belopp, som legat till grund för statsverkspropositionens
beräkning av inkomsttiteln. Skillnaden hänför sig huvudsakligen till
utfallet av bolagens taxeringar. Under föreliggande förhållanden finner
jag icke tillrådligt att bibehålla denna inkomsttitel vid det i riksstatsförslaget
beräknade beloppet utan anser mig böra föreslå, att titeln
nedsättes med 8 miljoner kronor till 120 miljoner kronor.

9

Kungl. Mårds proposition nr 271.

Däremot torde anledning icke föreligga till jämkning av det belopp å 9
miljoner kronor, varmed extra inkomst- och förmögenhetsskatten
uppförts i budgetförslaget.

Såsom förut nämnts, hava stämpelmedlen, frånsett inkomsterna av
arvs- och gåvobeskattningen, i statsverkspropositionen uppskattats till 30
miljoner kronor. Lägges härtill den avkastning av nämnda beskattning, som
kunde beräknas inflyta, örn nu gällande bestämmelser bibehölles, skulle
under denna inkomsttitel enligt statsverkspropositionens beräkningsgrund
inflyta 45 miljoner kronor. Chefen för postverket har ansett försiktigheten
böra bjuda att för nästkommande budgetår icke beräkna större stämpelmedelsuppbörd
genom postverket än 40 miljoner kronor. Även jag finner
en nedräkning av denna inkomsttitel vara tillrådlig. Örn jag alltjämt
bortser från inkomsten av arvs- och gåvobeskattningen —- vilken inkomst,
på sätt nyss erinrats, enligt finansplanen är avsedd att svara mot ett amorteringsanslag
till enahanda belopp — har jag ansett mig kunna stanna
vid en sänkning av stämpelmedlen i övrigt från 30 miljoner kronor till 27
miljoner kronor. Jag anser mig kunna förutsätta, att den härav betingade
jämkningen i stämpelmedlens sammanlagda belopp vidtages av bevillningsutskottet
vid utskottéts beräkning av bevillningarna för nästkommande
budgetår.

I fråga örn beräkningen avtullmedlen har generaltulldirektören — under
förutsättning att större förändringar i gällande tullsatser eller mera
genomgripande nya importregleringsåtgärder icke komma att vidtagas -—
ansett nettouppbörden av tullmedlen under budgetåret 1933/1934 kunna
uppskattas till 120 miljoner kronor eller samma belopp som upptagits i
statsverkspropositionen. Såsom framgår av den föregående redogörelsen
torde denna inkomsttitel komma att för innevarande budgetår giva omkring
117 miljoner kronor. Jag finner mig böra föreslå, att tullmedlen i
riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagas med sistnämnda belopp.

I likhet med generaltulldirektören anser jag en nedsättning böra ske
av den i statsverkspropositionen beräknade inkomsten av accis å silke
till 0.5 miljon kronor.

I anslutning till vad från Tobaksinonopolets sida ifrågasatts beträffande
beräkningen av tobaksskatten förordar jag, att denna inkomsttitel för
nästa budgetår upptages med ett till 73 miljoner kronor nedsatt belopp.

Den av t. f. chefen för kontrollstyrelsen beräknade nedgången i inkomsterna
a rusdrycksmedelstitlarna, tillhopa 9 miljoner kronor,
fördelar sig med 1 miljon kronor på brännvinstillverkningsskatten, 3 miljoner
kronor på rusdrycksförsäljningsmedlen från partihandelsbolag, 3 mil
joner kronor på rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolag och
2 miljoner kronor på maltskatten. Dessa beräkningar finner jag mig kunna
godtaga.

Erinras må härefter, att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förslag örn
Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 1 sami. .Yr 271. 2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

viss höjning av de enligt olycksfallsförsäkringslagen utgående tilläggsavgifterna
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten, i följd varav den i
statsverkspropositionen beräknade inkomstökningen å O.09 miljon kronor
under titeln bidrag till för säkrings rådet och riksförsäkringsanstalten
bortfaller.

Beträffande kontrollstämpelmedlen biträder jag myntdirektörens
beräkning, enligt vilken denna inkomsttitel för nästa budgetår skulle
upptagas till 375,000 kronor.

Med avseende a fyr- oell b åkmedlen finner jag icke anledning till
ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Beräkningen av affärsverkens överskott påverkas tydligen av kostnaderna
för dyrtidstilläggen. I anslutning till vad jag nyss anfört synes det
mig kunna ifrågasättas, huruvida det kan anses tillrådligt att i nuvarande
läge för affärsverkens vidkommande beräkna utgifterna för dyrtidstillägg
under nästa budgetår efter den medelindex av 152, som lagts
till grund för statsutskottets beräkning av de å riksstaten uppförda dyrtidstilläggsanslagen.

Med hänsyn till den minskning av utgifterna för dyrtidstillägg, som
vid bifall till statsutskottets förslag torde uppkomma, har jag likväl funnit
mig kunna förorda, att överskottet å telegrafverkets verksamhet,
som i statsverkspropositionen beräknats till 26 miljoner kronor, upptages
till 26.5 miljoner kronor.

Postverkets överskott har av chefen för verket uppskattats till 14.s
miljoner kronor, men verkschefen har dock ansett det i budgetförslaget
upptagna beloppet, 15 miljoner kronor, kunna bibehållas. Denna siffra
har jag ansett mig kunna godtaga.

I fråga örn överskottet å statens järnvägars verksamhet har
chefen för verket framhållit, att under de månader av innevarande år, för
vilka driftsresultatet vore känt, inkomsten varit mindre än som vid budgetförslagets
uppgörande förutsatts samt att, därest någon förbättring ej
skulle inträda, risk förelåge, att det beräknade överskottet skulle kunna
förbytas i driftsunderskott. Trots denna försämring i driftsresultatet och
trots de alltjämt oklara utsikterna för framtiden har verkschefen emellertid,
i betraktande av de under senaste tiden framträdande tecknen till en
återhämtning i konjunkturutvecklingen, ansett, att man borde kunna våga
sig på att i riksstaten för budgetåret 1933/1934 bibehålla den i statsverkspropositionen
framlagda beräkningen, 4.5 miljoner kronor. För egen del
finner jag med hänsyn till föreliggande driftsresultat under den gångna
delen av innevarande år en nedräkning av förevarande inkomsttitel påkallad.
Till följd av de minskade utgifterna för dyrtidstillägg åt verkets
personal anser jag emellertid nedräkningen kunna begränsas till 1.5 miljon
kronor. Jag föreslår alltså, att statens järnvägars överskott uppföres med
3 miljoner kronor.

Beträffande överskotten från övriga affärsdrivande verk

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

föreligger efter min uppfattning ej tillräcklig anledning till ändring i de
i statsverkspropositionen beräknade beloppen.

Minskningen i överskotten å utlåningsfonder fördelar sig på följande
sätt: statens bostadslånefond 150,000 kronor, allmänna järnvägslåne
fonden 300,000 kronor, vattenkraftslånefonden 35,000 kronor, luftfartslånefonden
5,000 kronor, fiskerilånefonden 10,000 kronor, jordförmedlingsfonden

5.000 kronor, täckdikningslånefonden 10,000 kronor och rederilånefonden

50.000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.

Ej heller finner jag anledning till avvikelse från den av riksgäldskontoret
nu föreslagna beräkningen av riksgäldskontorets inkomstmedel,
slutande å 12.i miljoner kronor.

Slutligen torde den under rubriken i anspråk tagna kapitaltillgångar
uppförda inkomsttiteln för statens produktiva fonder böra underkastas
viss jämkning. I statsverkspropositionen har under denna titel beräknats
ett belopp av 28,900 kronor. Jag erinrar nu, att i propositionerna nr 177
och nr 189 förordats, att vissa anslagsbelopp å skattebudgeten örn sammanlagt
0.45 miljon kronor, vilka icke beräknats i statsverkspropositionen,
skola täckas genom att å budgeten tages i anspråk erforderligt belopp ur
norrländska nyodlingsfonden. I ett den 22 februari 1933 avgivet utlåtande
i ärende angående bland annat kapitalökning för statens mejerilånefond
(se proposition nr 182, sid. 6) har statskontoret uttalat, att av norrländska
nyodlingsfonden borde — utan risk för kapitalbrist — kunna för
budgeten disponeras förslagsvis minst 1.6 miljon kronor, därav 0.96 miljon
kronor skattemedel och 0.64 miljon kronor lånemedel. I anslutning till
vad statskontoret sålunda föreslagit torde här ifrågavarande inkomsttitel
böra ökas med 0.96 miljon kronor, medan nyssnämnda lånemedelsbelopp
bör i budgeten beräknas under titeln »Återbetalningar av lånemedel».
I samband härmed bör inkomsttiteln Övriga lånemedel min
skås med 0.64 miljon kronor.

Sammanfattning. Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat,
skulle för finansiering av nästkommande budgetårs riksstat stå till förfogande
— frånsett avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen, vilken å
utgiftssidan motsvaras av anslag till avbetalning å statsskulden — 726.49
miljoner kronor eller 21.7? miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen
beräknats.

På sätt jag förut angivit beräknas skattebudgetens utgiftssida komma
att minskas med 22.09 miljoner kronor eller -— fransett det särskilda anslaget
under avbetalning å statsskulden — till 726.08 miljoner kronor.

Enligt här gjorda uppskattningar skulle följaktligen de i budgetförslaget
upptagna inkomsterna bereda täckning för de utgifter, som beslutats eller
kunna beräknas bliva beslutade av riksdagen, och därjämte lämna ett överskott
å 0.52 miljon kronor. Jag erinrar emellertid, att, såsom av det föregående
framgår, på nuvarande stadium av budgetbehandlingen hänsyn icke
kunnat tagas till samtliga poster å riksstatens utgiftssida.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte, med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag
angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1933/1934 av vissa inkomsttitlar,
föreslå riksdagen att i nämnda riksstat beräkna följande inkomsttitlar
sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
........................ kronor 120,000,000

Tullmedel, bevillning ............ » 117,000,000

Accis å silke, bevillning............ » 500,000

Tobaksskatt, bevillning ............ » 73,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning
............................ » 16,000,000

Kusdryeks torså ljningsmedel, bevillning: Partihandelsbolag

............ » 9,000,000

Detaljhandelsbolag ............ » 16,000,000

Maltskatt, bevillning .............. » 28,000,000

Bidrag till försäkringsrådet och

riksförsäkringsanstalten ........ » 1,060,000

Kontrollstämpelmedel ............ » 375,000

Telegrafverket .................... » 26,500,000

Statens järnvägar ................ » 3,000,000

Statens bostadslånefond .......... » 3,150,000

Allmänna järnvägslånefonden ____ » 675,000

Vattenkraftslånefonden .......... » 400,000

Luftfartslånefonden .............. » 35,000

Fiskerilånefonden ................ » 90,000

Jordförmedlingsfonden ............ » 15,000

Täckdikningslånefonden .......... » 140,000

Bederilånefonden .................. » 900,000

Riksgäldskontorets inkomstmedel .. » 12,100,000

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

Statens produktiva fonder ...... » 988,900

Lånemedel: Återbetalningar ...... » 4,433,032.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Hj. Ekengren.

3S1514. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.