Kungl. Majlis proposition nr 266.
1
Nr 266.
Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till förordning
om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli
1918 angående handel med skattefri sprit partihandlare medgivna
rätt att inköpa brännvin, som framställes ur avfallslut
vid sulfitcellulosatillverkning, m. m.; given Stockholms slott
den 2 juni 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om tillfällig begränsning
av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel
med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa brännvin, som
framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning,
dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
1 sami.
Ni 266.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Förslag
till
förordning om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den
1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit partihandlare
medgivna rätt att inköpa brännvin, som framställes
ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning.
Härigenom förordnas, att den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 angående
handel med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa
brännvin, som framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, tillsvidare
till och med den 30 juni 1934 skall på det sätt begränsas, att dylikt
brännvin må av partihandlare inköpas allenast i den utsträckning Konungen
bestämmer.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms, slott den 2 juni 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Jag anhåller nu att få upptaga till behandling fråga örn åtgärder för
ökad avsättning av potatis för brännvinstillverkning.
I denna fråga bar jag låtit inom finansdepartementet verkställa viss utredning.
Utredningen har sammanfattats i en promemoria, innefattande
förslag i ämnet. Över promemorian hava infordrade utlåtanden avgivits
av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, lantbruksstyrelsen och kommerskollegium.
Kontrollstyrelsen har därvid överlämnat yttranden av
aktiebolaget Vin- & spritcentralen, aktiebolaget Skattefri sprit, aktiebolaget
Svensk sprit och Sveriges bränneriidkareförening. Vid kommerskollegii
utlåtande bar fogats en till kollegium ingiven skrift i ämnet från
Stidsvigs & Hälsingborgs limfabriker aktiebolag.
I promemorian har anförts följande:
Det vid lantbruksbrännerierna tillverkade brännvinet vinner med bränneribanteringens
nuvarande anordning avsättning allenast för försäljning
till aktiebolaget Vin- & spritcentralen, vid vars reningsverk brännvinet
beredes huvudsakligen till förtäringssprit. Lantbruksbränneriernas leveranser
av brännvin till bolaget hava under senare år uppgått till följande
kvantiteter, i liter av normalstyrka (50 procent alkoholbalt) räknat:
Tillverkningsåret 1925/1926 ............................ 24.9 8 milj.
» 1926/1927 ............................ 23.05 »
» 1927/1928 19.9 6 »
» 1928/1929 23.65 »
» 1929/1930 24.05 »
» 1930/1931 24.04 »
» 1931/1932 20.0 2 »
Dessa kvantiteter avse väsentligen brännvin, tillverkat av spannmål och
potatis (potatisbrännvin). Brännvin av sockerbetor (betbrännvin) samt
melassbrännvin ingå med i medeltal allenast respektive 0.8 miljon liter och
1 miljon liter.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
För innevarande tillverkningsår — 1932/1933 —- hava lantbruksbränneriernas
leveranser av brännvin till aktiebolaget Vin- & spritcentralen
uppgått till 24.02 miljoner liter av normalstyrka, därav 22.24 miljoner liter
utgjorts av potatisbrännvin.
Enligt vad som uppgivits hade emellertid aktiebolaget Vin- & spritcentralens
inköp av råbrännvin för tillverkningsåret 1932/1933 kunnat begränsas
till 20 miljoner liter, därest bolaget haft att taga hänsyn allenast
till det föreliggande inköpsbehovet. Till följd av den synnerligen rikliga
potatisskörd, som 1932 års odling lämnade, föranleddes bolaget dock att vid
sagda års upphandling öka sitt inköp av lantbruksbrännvin till 22 miljoner
liter. Överskottet av fabrikspotatis i potatisodlingsdistrikten visade
sig emellertid enligt till Kungl. Maj:t senare under hösten 1932 inkomna
framställningar vara så betydande, att åtgärder kraftigt påkallades för
ytterligare avverkning av potatis för bränneriändamål. Efter förhandlingar
inom finansdepartementet med aktiebolaget Vin- & spritcentralen
samt Svenska jästfabriksaktiebolaget åtog sig förstnämnda bolag att under
tillverkningsåret 1932/1933 inköpa ytterligare 2 miljoner liter potatisbrännvin.
Jästindustrien å sin sida förklarade sig villig att åt spritcentralen,
vars cisternutrymme hotade att bliva otillräckligt, lagra intill en
miljon liter jästbrännvin samt förband sig att på närmare angivet sätt
inskränka sin brännvinstillverkning med en miljon liter eller ock i sina
stärkelsefabriker förbruka häremot svarande kvantitet potatis.
De opåräknat stora inköpen av brännvin från lantbruksbrännerierna,
tillhopa 24.02 miljoner liter, som aktiebolaget Vin- & spritcentralen under
innevarande tillverkningsår sålunda föranletts att verkställa, måste otvivelaktigt
komma att medföra betydande inskränkningar i sagda bränneriers
leveranser under instundande tillverkningsår. I denna riktning verkar
självfallet även nedgången i spritdryckskonsumtionen, vilken nedgång
enligt från kontrollstyrelsen inhämtad upplysning kan beräknas till cirka
20 procent av 1931 års konsumtion. Enligt en under hand från aktiebolaget
Vin- & spritcentralen tidigare lämnad uppgift kunde bolagets brännvinsinköp
från lantbruksbrännerierna under instundande tillverkningsår,
såvida icke särskilda åtgärder vidtoges, näppeligen väntas uppgå till melån
omkring 15 miljoner liter, eller alltså en myckenhet som med ungefär 9
miljoner liter komme att understiga innevarande tillverkningsårs brännvinsinköp.
Av berörda minskning skulle drygt 8 miljoner liter belöpa sig
å potatisbrännerierna. En inskränkning i brännvinstillverkningen av
denna omfattning måste uppenbarligen komma att medföra stora svårigheter
för jordbruksnäringen i de trakter, där brännerierna äro belägna.
Till belysning av brännvinsbränningens betydelse med hänsyn till avsättningen
av vissa jordbruksprodukter lämnas här nedan en sammanställning
över förbrukningen i lantbruksbrännerierna av spannmål och potatis under
senare år:
Tillverkningsår |
Spannmål Ton |
Potatis Hl. |
1925/1926 .................. |
.................. 6,401 |
1,329,081 |
1926/1927 .................. |
.................. 5,105 |
1,228,167 |
1927/1928 .................. |
.................. 17,515 |
568,303 |
1928/1929 .................. |
.................. 11,946 |
1,028,414 |
1929/1930 ................. |
............... 5,624 |
1,190,832 |
1930/1931 .................. |
.................. 5,601 |
1,277,476 |
1931/1932 .................. |
.................. 5,170 |
1,034,047 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
5
Med utgångspunkt från förbrukningen under tillverkningsåren 1929/1930
—1931/1932 kan beräknas, att de svenska potatisbrännerierna i genomsnitt
avverka omkring 260 ton spannmål och 56,000 hektoliter potatis för framställning
av en miljon liter brännvin. Därest tillverkningen av potatisbrännvin
skulle för nästa tillverkningsår komma att, såsom ovan antagits,
nedgå med cirka 8 miljoner liter, skulle detta alltså medföra en motsvarande
minskning i förbrukningen av spannmål och potatis för bränneriändamål
med omkring 2,000 ton respektive nära 450,000 hektoliter. Enligt
vad erfarenheten givit vid handen kunna avsevärda svårigheter möta att
vinna avsättning för ett dylikt potatisöverskott.
Det svåra läge, i vilket potatisodlarna i bränneridistrikten alltså kunna
komma vid en inskränkning i brännvinstillverkningen av den omfattning,
som ovan antytts, har jämväl uppmärksammats av de enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 17 februari 1933 tillkallade motorbränslesakkunniga, vilkas utredningsuppdrag
innefattar även frågan örn tillverkningen av till förtäring
avsett brännvin och andra därmed sammanhängande frågor. Nämnda
sakkunniga, som förklarat sig icke bliva i stånd att slutföra sitt uppdrag
förrän under senare delen av innevarande år, hava sålunda ansett
sig böra undersöka olika utvägar för att under nästkommande tillverkningsår
bereda möjlighet till ökad avsättning av potatis för bränneriändamål.
Ett resultat härav har redan framkommit därutinnan, att jästfabrikanterna
efter förhandlingar inför de sakkunniga utfäst sig att minska
tillverkningen av jästbrännvin under nästa tillverkningsår till en kvantitet,
motsvarande högst 35 liter brännvin per 100 kilogram pressad jäst
eller med nuvarande jästtillverkning cirka 3.2 miljoner liter brännvin. Med
utnyttjande av det i brännvinstillverkningsförordningen medgivna maximiutbytet
av 60 liter brännvin per 100 kilogram pressad jäst skulle tillverkningen
kunna uppgå till omkring 5.5 miljoner liter eller drygt 2 miljoner
liter mera än den gjorda utfästelsen åsyftar såsom maximikvantitet.
Vidare hava ovannämnda sakkunniga i skrivelse till chefen för finansdepartementet
den 20 maj 1933 hemställt örn utfärdande av förbud mot tillverkning
av brännvin av sockerbetor under tillverkningsåret 1933/1934;
och hava de sakkunniga beräknat den kvantitet brännvin, med vilken potatisbränningen
därigenom under nämnda tillverkningsår skulle komma
att ökas, till omkring 0.6 miljon liter.
Inom finansdepartementet hava ytterligare åtgärder tagits i övervägande
i syfte att under instundande tillverkningsår åstadkomma ökad
avsättning av potatis för bränneriändamål, därvid det särskilt ansetts böra
undersökas, huruvida icke potatissprit skulle i större eller mindre utsträckning
kunna såsom skattefri sprit komma till användning för tekniska och
industriella ändamål i stället för sulfitsprit. Den årliga avsättningen av
sulfitsprit till tekniska och industriella ändamål genom partihandlaren
med skattefri sprit — aktiebolaget Skattefri sprit — kan för närvarande
beräknas uppgå till i runt tal 5 miljoner liter av 95 procent alkoholstyrka,
motsvarande omkring 10 miljoner liter av normalstyrka. Därest lantbruksbrännerierna
finge för nästa tillverkningsår leverera åtminstone en del
av den sprit, som sålunda åtgår för tekniska och industriella ändamål, vore
detta givetvis ägnat att i sin mån underlätta situationen för potatisodlarna
i bränneridistrikten.
Enligt 5 § i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri
sprit har partihandlare, varom förmälas i nämnda förordning, medgivits
rätt att till obegränsad myckenhet inköpa brännvin, som framställts ur
avfallslut vid sulfitcellulosatillvcrkning, varemot partihandlares rätt att
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
för försäljning enligt samma förordning inköpa på annat sätt tillverkat
brännvin gjorts beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Därest den tekniska
sprit, varav behovet för närvarande tillgodoses av sulfitsprit, skall
för nästkommande tillverkningsår få i viss utsträckning levereras av sprit
av jordbruksprodukter, lärer det bliva nödvändigt att genom en tillfällig
inskränkning av den i 5 § i omförmälda förordning partihandlare medgivna
rätt att inköpa brännvin, som framställts ur avfallslut vid sulfitcellulosa
tillverkning, på det sätt begränsa nämnda rätt, att jämväl denna
blir beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning, innefattande bestämmelser i sådan riktning,
finnes såsom bilaga fogat vid denna promemoria.1
Med hänsyn till att tillverkningspriset å jordbrukssprit är högre än tillverkningspriset
å sulfitsprit komme genomförandet av en sådan ordning
som den nu föreslagna att medföra en viss prisförhöjning å den för tekniska
och industriella ändamål tillhandahållna spriten. Då det emellertid
efter den föreslagna ordningens genomförande kommer att bero av Kungl.
Maj:ts prövning, i vilken utsträckning det ena eller andra slaget av sprit
skall för angivna ändamål komma till användning, torde häri få anses
ligga nödig garanti för att en dylik prisförhöjning kommer att hållas inom
skäliga gränser.
Förslaget att den tekniska sprit, varav behovet för närvarande tillgodoses
av sulfitsprit, skulle för nästkommande tillverkningsår få i viss utsträckning
levereras av sprit av jordbruksprodukter förutsätter, att sulfitspriten
skulle i motsvarande utsträckning vinna ökad avsättning såsom
motorsprit. Då emellertid sulfitspritfabrikerna för den till tekniskt bruk
avsedda skattefria spriten erhålla ett högre pris än för motorspriten, torde
en dylik omläggning av produktionen icke låta sig göra utan en viss prisförhöjning
å motorspriten. Då å andra sidan till följd av konkurrensen
med bensinen även en mindre prisförhöjning å motorspriten torde kunna
äventyra avsättningsmöjligheterna för densamma, torde särskilda åtgärder
hilva erforderliga för att säkerställa motorspritens avsättning.
En lämplig utväg härtill torde erbjuda sig, örn åt Kungl. Majit medgives
befogenhet
att, där så prövas nödigt, förordna, att den, som till riket inför bensin,
skall vara skyldig att av tillverkare av motorsprit eller av denne
antagen återförsäljare inköpa motorsprit i sådan omfattning, att den inköpta
motorspriten minst utgör viss procent av den importerade kvantiteten
bensin, samt att använda den sålunda inköpta motorspriten för inblandning
i bensin enligt vissa grunder;
att medgiva de undantag från angivna inköps- och inblandningsskyldigliet,
som av förhållandena påkallas;
samt att själv eller genom därtill förordnad myndighet meddela närmare
föreskrifter örn inköps- och inblandningsskyldiglieten.
Givet är. att ett förordnande örn inköps- och inblandningsskyldighet förutsätter
prissättning i viss ordning av den sprit, som skall inköpas, samt
ovillkorligt åtagande från sulfitspritindustriens sida att till det sålunda
åsätta priset leverera erforderliga mängder sprit av godkänd kvalitet.
Generaltullstyrelsen har förklarat sig icke i och för sig hava något att
erinra mot förslaget örn skyldighet för den, som till riket inför bensin,
att däri inblanda motorsprit. Styrelsen har i denna fråga anfört följande:
1 Denna bilaga är av samma innehåll som det vid propositionen fogade förslaget till förordning.
7
Kungl. Martts proposition nr 266.
Införsel av bensin sker i regel nied tankfartyg, ur vilka bensinen inpumpas
i större cisterner. Bensinen anmäles i allmänhet till uppläggning
å tullnederlag, varvid cisternerna anses såsom tulluederlagsmagasin. Då
bensin skall förtullas från tullnederlaget, inpumpas den antingen i smärre
tankfartyg eller tankvagnar för transport till olika depåer, eller tappas
den på fat. Största delen av den i cisternerna förvarade bensinen försörjes
i oförändrat skick för användning såsom motorbränsle, men en del
försäljes för användning i färgerier, tvättanstalter eller andra industrier.
Vidare förekommer det, att bensin i särskilda tankar blandas
med motorsprit. Den sålunda uppkomna produkten, bentvl, kan med fördel
i avsevärd omfattning användas såsom motorbränsle för automobiler oell
autobussar men kan enligt uppgift icke användas för drift av vissa för
luftfartyg avsedda motorer.
På grund av sättet för bensinens införsel och förvaring samt bensinens
olika användningssätt kan det möjligen möta vissa svårigheter att, innan
bensin utlämnats från tullverket, blanda densamma med motorsprit på
motsvarande sätt, som sker i fråga örn viss spannmål.
Styrelsen utgår från att, sedan spörsmålet örn sättet för inblandningens
verkställande blivit föremål för närmare övervägande och, i den mån tullverkets
medverkan för kontroll över inblandningen härvid skulle bliva
ifrågasatt, styrelsen blir satt i tillfälle att avgiva yttrande i ärendet.
Kontrollstyrelsen har till en början beträffande gällande bestämmelser
erinrat örn följande:
I förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning
av brännvin särskiljas tre olika slag av brännvinsbrännerier,
nämligen lantbruksbrännerier, jästbrännerier och sulfitbrännerier. I lantbruksbränneri
må tillverkning av brännvin pågå allenast under tiden oktober—april,
medan någon sådan tidsbegränsning icke finnes beträffande
jäst- eller sulfitbränneri. I motsats till vad som gäller för lantbruks- och
sulfitbränneri, har i fråga örn jästbränneri föreskrivits särskild begränsning
beträffande den myckenhet brännvin, som där må tillverkas. I fråga
örn möjligheterna till avsättning för det tillverkade brännvinet äro enligt
bestämmelserna i 21 § i nämnda förordning de olika slagen av brännvin
principiellt sett likaberättigade. Sulfitspriten, som tillverkas ay en eljest
tillspillogiven avfallsprodukt, nämligen den vid sulfitcellulosatillverkningen
uppkommande sulfitluten, intager emellertid härvidlag i viss mån en
särställning. Vid utarbetandet av förordningen den 1 juli 1918 (nr 508)
angående handel med skattefri sprit, enligt vilken tillhandahållandet av
sprit för tekniska och industriella ändamål i huvudsak regleras, ägnades
särskild uppmärksamhet åt frågan örn främjande av sulfitspritens avsättning,
med resultat att de användningsområden för sprit, å vilka förordningen
främst har avseende, förbeliöllos i första hand åt sulfitspriten.
1 5 § i nämnda förordning stadgas nämligen, att partihandlaren med skattefri
sprit får till obegränsad myckenhet inköpa sulfitsprit för sin återförsäljning,
medan partihandlaren allenast efter ansökan hos Kungl. Majit
äger i deli utsträckning, för varje år bestämmes, inköpa annat slag ay
brännvin. Ett direkt syftemål med nyssnämnda stadgande örn sulfitspritens
företräde vid användning såsom skattefri sprit har varit, att statsmakterna
därigenom velat för tekniska och industriella ändamål sörja för
tillgången till en sa prisbillig sprit som möjligt, i vilket avseende sulfitspriten
genom sin vida lägre tillverkningskostnad intager ett avgjort för
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
steg i jämförelse med annan inhemsk sprit. För att icke detta syfte skall
a1ve.^;yras.’ aar ^ § i rusdrycksförsäljningsförordningen intagits en före
svf.
1 . av innebörd, att aktiebolaget Vin- och spritcentralen för sin återförsäljmng
äger inköpa sulfitsprit allenast i den utsträckning, Kungl. Maj:t
ärligen bestämmer. Härigenom beredes tillfälle att övervaka, att tillräcklig
tillgång till skattefri sulfitsprit för tekniska och industriella ändamål
förefinnes, innan försäljning av sulfitsprit till reningsverk äger rum.
I fråga örn tillverkning och avsättning av sulfitsprit yttrar styrelsen
härefter:
I den män 1918 års förordning angående handel med skattefri sprit
asyftat att främja avsättningen av sulfitsprit och samtidigt bereda allmänheten
och industrien tillgång till prisbillig skattefri sprit, hava erfarenheterna
under de gångna åren till fullo ådagalagt, att förväntningarna
i detta avseende blivit uppfyllda. Tack vare ett målmedvetet arbete
från aktiebolaget Skattefri sprits sida, varvid bolaget icke lämnat
någon möda ospard att utfinna nya användningsområden för denaturerad
sprit och i samband därmed eftersträvat att hålla priset så lågt som möjligt,
har avsättningen av denaturerad sprit i hög grad stegrats. Till belysande
härav lämnas följande uppgifter, avseende försäljningen av skattefri
sprit åren 1920—1932, därvid även det vid början av varje år gällande
detaljhandelspriset å dylik sprit angives:
Å r |
Försåld kvantitet |
Därav sulfitsprit |
Detaljhandels- pris öre |
1920................................... |
4,789,976 |
1,171,170 |
160 |
1921............................ |
3,466,001 |
966,493 |
170 |
1922................................. |
4,714,835 |
1,078,242 |
113 |
1923.............................. |
5,511,603 |
1,566,452 |
103 |
1924............................. |
7,455,972 |
4,292,452 |
90 |
1925................................ |
7,596,308 |
4,169,218 |
78 |
1926............................. |
8,657,700 |
5,463,245 |
78 |
1927 ................................ |
8,404,908 |
4,185,196 |
80 |
1928 ........................... |
9,251,644 |
5,858,407 |
64 |
1929 ........................ |
9,934,593 |
6,991,207 |
64 |
1930.............................. |
11,116,042 |
8,825,128 |
62 |
1931..................................... |
12,159,802 |
9,198,740 |
62 |
1932 .................................... |
12,938,602 |
8,054,043 |
62 |
1933 (april).................................... |
— |
— |
59 |
Av. den remitterade promemorian framgår icke närmare, i vilken omfattning
det vore avsett att övergå till användning såsom skattefri sprit
av annat brännvin än sulfitbrännvin. Skulle emellertid potatisbrännvin
komma att helt och hållet eller i avsevärdare omfattning tagas i anspråk
härtill mäste, detta stå i strid mot de principer, som legat till grund för
1918 års lagstiftning angående handel med skattefri sprit, samt i praktiken
dels medföra rubbning i det system, efter vilket sulfitspritindustrien så
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
9
som huvudintressent i aktiebolaget Skattefri sprit med framgång sedan
åtskilliga år arbetat för främjande av avsättningen av sin tillverkning,
dels ock åstadkomma en fördyring av spriten för såväl allmänheten som
industrien.
Tillverkningen av sulfitsprit samt dess avsättning för olika ändamål belyses
av följande sammanställning:
Tillverkningsår |
Till- verkning |
För försäljning till |
Använd-ning i egen |
|||
A.-B. Vin-cell sprit-centralen |
A.-B. |
Motorsprit |
Export |
|||
1926/1927 ............ |
15,067,118 |
1,335,931 |
4,473,822 |
7,182,447 |
2,454,251 |
641,751 |
1927/1928 ............ |
13,942,275 |
1,173,613 |
5,687,380 |
5,391,528 |
1,984,497 |
285,669 |
1928/1929 ........... |
21,276,451 |
2,475,113 |
6,730,089 |
8,990,762 |
2,105,833 |
339,947 |
1929/1930 ............ |
28,238,075 |
2,270,801 |
8,408,095 |
14,292,296 |
1,808,159 |
528,440 |
1930/1931 ............ |
28,403,308 |
3,108,802 |
9,008,406 |
16,841,107 |
271,673 |
469,482 |
1931/1932 ............ |
19,681,550 |
2,852,704 |
7,649,984 |
8,437,100 |
114,043 |
338,630 |
Av ovanstående uppgifter framgår, att tillverkningen av sulfitsprit år
från år ökat. I det tidigare aktuella spörsmålet örn avsättningen av den
befintliga sulfitspritindustriens produktion har sålunda numera ernåtts
ett tillfredsställande läge i stort sett utan annat ingripande från statsmakternas
sida än den provisoriska befrielsen för motorspriten från bensinskatt.
Tack vare den låga tillverkningskostnaden för sulfitsprit har försäljningspriset
på sprit för tekniska ändamål kunnat hållas synnerligen lågt, men
samtidigt har det likväl varit av sådan storlek, att därigenom kunnat möjliggöras
att saluhålla motoralkoholen till ett någorlunda konkurrenskraftigt
pris i förhållande till bensinen. Från statsmakternas sida finnes anledning
att med synnerlig tillfredsställelse konstatera, att sulfitspritindustrien
under en fri utveckling genom egna åtgärder varit i stånd att ordna
avsättningsförhållandena för sin produktion, varigenom denna förut tid
efter annan uppkommande fråga kan anses ha fått sin lösning.
Med avseende å prisförhållanden m. m. har kontrollstyrelsen anfört:
För närvarande betingar den för olika ändamål saluhållna sulfitsprilen
följande priser, för jämförbarhetens skull uttryckta i liter av normal
-
styrka :
såsom motoralkohol .............................................. 12 öre
vid försäljning till aktiebolaget Skattefri sprit .................... 17 »
vid försäljning till aktiebolaget Vin- & spritcentralen.............. 19 »
Tillverkningspriset å sulfitsprit är för närvarande av den av Kungl. Majit
tillsatta prissättningsnämnden för skattefri sprit angivet till, för liter av
normalstyrka räknat, 14 öre utan beräknad handelsvinst. Härtill kommer
för motoralkoholen cirka 2 öre i kostnad för spritens omvandling till en
alkoholstyrka av cirka !)9.r, procent. För att kunna försälja motoralkoholen
för inblandning i bensin till ovan angivna pris av 12 öre per liten
måste sulfitspritfabrikanterna tillgodogöra sig merpris å de andra avsättningsområdena
av den storlek, som framgår av de ovan lämnade prisuppgifterna.
Härvid har givetvis merinkomsten från försäljningen till ak
-
10
Kungl. May.ts proposition nr 266.
tiebolaget Skattefri sprit den största betydelsen, då dessa leveranser avse
ej mindre än cirka 10 miljoner normalliter. Därest sulfitspritfabrikerna
skulle avskäras från rätten att leverera sprit till sagda bolag, bleve sagda
fabriker icke längre i stånd att själva ekonomisera försäljningen av motorsprit.
För säkerställande av avsättningen av sulfitspriten bleve det
därför oundgängligt att vidtaga åtgärder av den innebörd, som i promemorian
åsyftas, nämligen utfärdande av bestämmelser angående tvångsvis
inblandning av sprit i bensin. Härmed måste förbindas skyldighet för
bensinbolagen att betala ett pris för motoralkoholen, som täcker spritfabrikernas
tillverkningskostnader samt även lämnar dem skälig handelsvinst.
Rörande storleken av detta pris, vilket bör fastställas under statens medverkan,
får styrelsen hänvisa till en till Kungl. Majit den 30 december 1932
av aktiebolaget Svensk sprit avlåten skrivelse, i vilken sulfitspritindustrien
enligt upprättad kalkyl angivit ett tillverkningspris å motoralkohol
av 36 öre per liter, med vilket industrien skulle erhålla kostnaderna
för tillverkning samt ränta och amortering å investerat kapital täckta.
Detta pris, som dock icke innefattar handelsvinst, är 12 öre högre än nuvarande
pris å motoralkoholen, en merutgift, som i sista hand komme att
uttagas av bensinförbrukarna. Därest den provisoriska befrielsen från
skatt å motorsprit — 10 öre per liter — framdeles eventuellt skulle upphöra,
bleve priset å motoralkohol med utgångspunkt från ovannämnda kalkyl
46 öre per liter. Mot detta pris svarar för närvarande ett partipris
å bensin av cirka 18 öre per liter, en prisskillnad som ur allmänna ekonomiska
synpunkter är ägnad att väcka betänkligheter.
Som ovan framhållits, har vid regleringen av handeln med skattefri sprit
ett av syftemålen härvid varit, att den sprit, som tillhandahålles för tekniska
och industriella ändamål, skulle kunna säljas till lägsta möjliga pris.
Priset å denaturerad sprit har i vårt land successivt nedbringats och är
nu lägre än före världskriget samt avsevärt lägre än motsvarande pris i
de övriga nordiska länderna. Detta innebär givetvis en fördel för de industrier,
som förbruka sprit vid sina tillverkningar. Därest potatissprit
skulle tillhandahållas för ifrågavarande ändamål, skulle spritpriset komma
att avsevärt fördyras. Sulfitspritfabrikerna erhålla för närvarande
för sprit för tekniska och industriella ändamål ett pris av i genomsnitt
17 öre per liter, räknat för 50 procents alkohollialt. Priset å potatisbrännvin
har vid leverans från brännerierna till aktiebolaget Vin- & spriteentralen
under senare år fastställts till följande belopp, grundade å nedan
angivna potatispris per hektoliter:
Tillverkningsår |
Brännvinspris |
Potatispris |
1928/1929 ................................... |
..... 39 öre |
352 öre |
1929/1930 .................................. |
..... 37 » |
375 » |
1930/1931 ................................... |
..... 32 » |
275 » |
1931/1932 .................................. |
..... 33 » |
300 » |
1932/1933 .................................. |
..... 29 » |
240 » |
1932/1933 (tilläggskvantitet). |
..... 26.3 » |
183 » |
Även med utgångspunkt från ett till 25 öre reducerat pris å potatisbrännvin
skulle priset å skattefri sprit av nämnda slags brännvin vid leverans
till partihandlaren ställa sig icke mindre än cirka 50 procent dyrare
än sulfitspriten. Härvid har hänsyn dock icke tagits till den ökning i fraktkostnader,
varmed är att räkna vid transport av brännvinet från de i landets
sydligaste del belägna potatisbrännerierna, ej heller till kostnader för
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
uppsamling och eventuell omdestillation. Under det att sulfitspriten levereras
direkt från de på skilda platser i landet liggande sulfitspritfabrikerna
till de olika mottagarna, lärer nämligen bliva nödvändigt, att potatisbrännvinet,
därest några större kvantiteter därav skola ifrågakomma
för leverans såsom skattefri sprit, av bränneriet levereras till ett uppsamlingsställe
och där i mån av behov omdestilleras för uppbringande av alkoholhalten
till den erforderliga styrkan. Denna bör utgöra cirka 95 procent
för att spriten lämpligen skall kunna komma till användning för tekniska
och industriella ändamål. På grund av mindre tillfredsställande
apparatur kommer allenast ett fåtal potatisbrännerier upp till nämnda
styrka på det tillverkade brännvinet. Vid landets 103 potatisbrännerier
bade det tillverkade brännvinet under senast tilländalupna tillverkningsår
följande alkoholstyrka:
Vid 10 brännerier .................................... 70 — 75 procent
» 55 » .................................... 75—80 »
» 20 » ................................... 80—85 »
» 9 » .................................... 85—90 »
» 9 » .................................... 90 — 95 »
I enlighet härmed skulle högst 9 potatisbrännerier för närvarande vara
tekniskt i stånd att tillverka sprit, som utan omdestillation skulle kunna
godkännas för leverans till partihandlaren med skattefri sprit. I verkligheten
skulle det sålunda bliva de sistnämnda brännerierna ävensom
jäst- och melassbrännerierna, på vilka det skulle ankomma att få leverera
sprit till sagda partihandlare, i den mån sulfitbrännerierna skulle
avkopplas från ifrågavarande leveranser.
Sin ståndpunkt till det föreliggande förslaget har kontrollstyrelsen
sammanfattat på följande sätt:
Den avsevärda fördyring av den skattefria spriten, som enligt vad ovan
påvisats skulle inträda, därest sulfitspriten helt eller till större delen
såsom skattefri sprit ersattes av potatissprit eller annat slag av sprit,
komme att kännbart drabba olika industrier, vilka i större utsträckning
begagna sprit i sin rörelse. Hit höra följande användningsområden: tillverkning
eller beredning av vissa apoteksvaror samt tekniska preparat
av skilda slag, såsom färger, lacker och fernissor, polér- och putsmedel,
etyleter och kollodium, krut, läder och tvål, varjämte särskilt en del
större industrier använda sprit såsom lösningsmedel oell för rengöringsändamål.
För ett flertal större förbrukare hava hittills betydande rabatter
lämnats å spritpriset — ända upp till 30 procent, avseende en sammanlagd
kvantitet av cirka 2 miljoner liter å 50 procent. Någon motsvarande
rabatt skulle det på grund av höga tillverkningskostnader å
spriten i fortsättningen icke bliva möjligt att lämna, därest annan sprit
än sulfitsprit skulle tillhandahållas som skattefri sprit. En tillbakagång
i såväl allmänhetens som industriens användning av skattefri sprit
komme helt säkert att inträda som följd av prisfördyringen, och olika
andra ämnen, i regel av utländskt ursprung, skulle för användning i såväl
hemmen som inom industri och hantverk träda i stället för sprit för
tekniskt bruk.
Hur berättigat det än må vara, att åtgärder från statsmakternas sida
under nuvarande svåra ekonomiska förhållanden vidtagas för tryggande
av avsättningen av fabrikspotatis i landet, anser kontrollstyrelsen för sin
del det principiellt oriktigt, att detta skall komma till genomförande på
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
sådant sätt, att kostnaderna härför väsentligen drabba den tekniska produktionen
inom landet genom höjda priser å den sprit, som inom densamma
förbrukas. Det synes vara stridande mot en sund ordning att i
tider, då industri och hantverk arbeta under svåra ekonomiska förhållanden,
genom lagstiftningsåtgärder tvinga dess utövare att arbeta med
dyrare råvaror än dem, som finnas tillgängliga. I detta avseende står,
såsom ovan påvisats, den i promemorian föreslagna åtgärden i direkt
motsats till statsmakternas tidigare intagna ståndpunkt, nämligen att
den prisbilliga sulfitspriten skall förbehållas användningen såsom teknisk
sprit. Ett frångående av denna princip, efter vilken spritindustrien
inrättat sig, måste vara ägnat att medföra vittgående rubbningar i sagda
industris nuvarande avsättningsförhållanden oell i förevarande fall bland
annat aktualisera den komplicerade frågan om tvångsinblandning av
sprit i bensin. Då samtliga frågor angående tillverkning och avsättning
av inom landet tillverkat brännvin för närvarande äro under utredning
av därtill utsedda sakkunniga, synes det enligt kontrollstyrelsens mening
innebära ett anmärkningsvärt föregripande på en viktig punkt av sagda
utredning att, låt vara provisoriskt, vidtaga ändring i gällande grunder
i fråga örn användningsområdena för olika slag av inom landet tillverkat
brännvin.
På grund av vad sålunda anförts har kontrollstyrelsen icke ansett sig
kunna biträda det i den remitterade promemorian framförda förslaget.
Styrelsen har vidare anfört, att den korta tid, som stått styrelsen till
förfogande för avgivande av yttrande i denna för bränneriindustrien och
för stora delar av vår tekniska industri liksom även för allmänheten så
betydelsefulla fråga icke möjliggjort att så ingående, som det varit önskvärt,
utreda hithörande spörsmål. Styrelsen hade sålunda icke medhunnit
att närmare skärskåda de tekniska spörsmål och kontrollfrågor, som
vore förknippade med inblandningen tvångsvis av sprit i bensin. Såvitt
styrelsen kunnat finna, syntes större svårigheter icke möta i nämnda
avseende att, i förekommande fall, realisera det i promemorian framförda
förslaget härom. Styrelsen vore beredd att härutinnan framdeles avgiva
förslag. Styrelsen ville här endast erinra, att det lagstadgade inblandningstvånget
givetvis skulle åvila icke allenast bensinimportörerna utan
även utövare av inhemsk tillverkning av bensin.
I det av kontrollstyrelsen överlämnade yttrandet från Sveriges bränneriidkareförening
har anförts följande:
Av motiveringen till det vid promemorian fogade förslaget till förordning
finna vi, att tillämpning av förordningen skulle komma att äga
rum i det fall eventuellt överskott av potatis jämväl i höst är förefintligt.
En så beskaffad anordning måste vi hälsa med uppriktig glädje, då
därigenom ernås utökad garanti för användning av potatisöverskottet.
Givetvis är det omöjligt att nu förutsäga utfallet av årets potatisskörd,
men vi kunna ej underlåta att i detta sammanhang påpeka att
den planerade regleringen av potatisstärkelsen (potatismjöl) kommer, örn
den förverkligas, att med en till visshet gränsande sannolikhet medföra,
att man även i år har att motse ett betydligt potatisöverskott.
Föreningen kan därför icke annat än på det livligaste tillstyrka, att det
remitterade förslaget till förordning måtte bifallas.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Beträffande övriga av kontrollstyrelsen överlämnade yttranden torde
jag, då däri angivna synpunkter i väsentlig mån kommit till uttryck i
styrelsens eget utlåtande, kunna inskränka mig till att hänvisa till handlingarna.
Lantbruksstyrelsen har förordat ett genomförande av det i promemorian
framlagda förslaget.
Kmnmerskollegii utlåtande är av följande innehåll:
Enligt vad som framgår av den remitterade promemorian beräknas
det för Vin- och spritcentralens räkning vid utgången av tillverkningsåret
1932/1933 i lager befintliga överskottet av råbrännvin, som levererats
från lantbruksbrännerierna, till cirka 4 miljoner liter av normalstyrka
(50 procent). Då därjämte inköpen för nästkommande tillverkningsår
av konsumtionssprit på grund av nedgång i spritdryckskonsumtionen
anses böra minskas i förhållande till årets förbrukning från cirka
20 till 15 miljoner liter, skulle följden härav bliva en totalminskning i
inköpen av råbrännvin, vid jämförelse med den under tillverkningsåret
1932/1933 inköpta kvantiteten, av cirka 9 miljoner liter, varav drygt 8 miljoner
liter komme att belöpa sig på potatisbrännerierna. Av de lämnade
uppgifterna synes visserligen framgå, att såsom resultat av en med jästbrännerierna
träffad överenskommelse tillverkningen av jästbrännvin
kommer att minskas med omkring 2 miljoner liter, varjämte ett föreslaget
förbud mot tillverkning av brännvin av sockerbetor komme att
innebära en möjlighet till ökad avsättning för potatisbrännvin av ytterligare
0.6 miljon liter. Även efter avdrag av dessa kvantiteter från det
beräknade överskottet av potatisbrännvin vid en tillverkning härav, motsvarande
den under innevarande tillverkningsår, skulle alltså återstå en
kvantitet av mellan 5 och 6 miljoner liter potatisråbrännvin av normalstyrka,
varför avsättning under nu gällande förhållanden saknas. Förslaget
går nu ut på att denna kvantitet, eller i varje fall en mera avsevärd
del därav, skulle finna avsättning som teknisk sprit och att för
sådant ändamål den åt den aiiktoriserade partihandlaren med skattefri
sprit medgivna rätten till inköp av sulfitsprit för tekniska ändamål skulle
i motsvarande grad begränsas.
Den kvantitet potatissprit, varom det kan komma att röra sig, lärer
uppenbarligen bliva i hög grad beroende av årets skörderesultat och torde
sålunda knappast för närvarande kunna med någon större grad av sannolikhet
angivas. Under antagande av att densamma skulle komma att
uppgå till 6 miljoner liter råhrännvin av normalstyrka skulle detta motsvara
cirka 3 miljoner liter teknisk 95-procentig sprit, vilken kvantitet
alltså skulle tillhandahållas av partibolaget i form av rektificerad potatissprit
i stället för motsvarande mängd sulfitsprit.
Såsom jämförelse med hänsyn till storleksordningen av denna kvantitet
anföres i följande tabell uppgift rörande tillverkningen av sulfitsprit
under de senaste tre tillverkningsåren ävensom rörande avsättningen
för olika ändamål:
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
Inom |
landet försåld sprit |
||||
Å r |
Tillverkad sprit |
Exporterad sprit |
Till renings-verken |
Till hushålls-och tekn. |
Till motor-ändamål |
1930 ..................fkg'' l Ht. |
13.543.063.8 16.719.831.9 |
408,776.1 504,661.9 |
973,711.1 1,202,112.5 |
3,761,475.4 4,643,796.8 |
6.125.692.5 7.657.115.6 |
1931 .................fkg'' lut. |
12,281,427.0 15,162,255.6 |
79,739.5 98,443.8 |
1,533,716.2 1,893,476.8 |
3,747,760.6 4,626,864.9 |
6,982,721.0 8,728,401.3 |
1932 ..................j kg'' l Ht. |
9,704,590.0 11,980,975.8 |
36,112.9 44,583.8 |
1,692,611.8 2,089,644.2 |
3.282.798.2 4.052.837.3 |
3,071,314.4 3,839,143.0 |
Siffrorna äro hämtade ur styrelseberättelsen för aktiebolaget Svensk
sprit år 1932, varvid omräkning av de angivna viktmängderna i liter
tillfogats. (Specifika vikten har antagits till 0.8io utom för motorsprit,
där den beräknats uppgå till O.soo.) Nedgången under 1932 är beroende
av den under året pågående, omfattande arbetsinställelsen inom cellulosaindustrien.
Den totala kvantiteten sprit för kemisk-teknisk fabrikation
och allmänförsäljning från aktiebolaget Skattefri sprit, vilket bolag
är den enda auktoriserade partiförsäljaren av sådan sprit inom riket,
uppgick enligt kontrollstyrelsens statistik över rusdrycksförsäljningen
m. m. under samma år till nedanstående:
Liter 50 % Motsvarande cirka liter 95 %
1930 ................................ 11,116,042 5.5 miljoner
1931 ................................ 12,159,842 6.i »
1932 ................................ 12,938,602 6.5 »
Skillnaden i kvantitet mellan den totala kvantiteten 95-procentig sprit,
använd för tekniska och husbållsändamål och den enligt ovanstående härtill
förbrukade sulfitspriten torde i huvudsak hava motsvarats av den sekundasprit,
som levererats från reningsverken.
Då prisläget för de olika slagen av sprit är i hög grad skiftande, medför
ett utbyte av ett billigare slags sprit mot ett dyrare en synnerligen kännbar
prisförhöjning för konsumenterna. Skillnaden i det genomsnittliga
fabrikspriset för 95-procentig sulfitsprit, använd till hushålls- och tekniska
ändamål, å ena, och dylik sprit, som förbrukas till motorbränsle, å andra
sidan, torde alltså uppgå till omkring 20 öre, medan sprit av potatisråbrännvin
torde ställa sig i ett prisläge vid rådande råvara- och tillverkningskostnader,
som i sin ordning med cirka 18 å 20 öre överstiger förstnämnda
pris. En överflyttning av 3 miljoner liter 95-procentig hushålls- och teknisk
sprit från sulfitbrännerierna till potatisbrännerierna torde alltså komma
att drabba konsumenterna med en merkostnad av minst 0.6 miljon
kronor.
För att under dessa förhållanden möjliggöra ett uppehållande av sulfitspritfabrikationen
i oförminskad omfattning torde därjämte en motsvarande
förhöjning av priset för motorsprit böra beräknas, vilken prisskillnad
enligt det framlagda förslaget finge bestridas av bensinimportörerna och
indirekt av motorsamfärdseln. Med hänsyn till den betydande importkvantitet
bensin, varpå denna prisskillnad skulle uttagas, torde densamma
emellertid knappast spela någon mera avsevärd roll. Den inköpta mängden
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
15
motorsprit måste härvid givetvis förutsättas bliva tillhandahållen allmänheten
i för motordrift lämplig bensinblandning, framför allt såsom s. k.
lättbentyl (med 25 procent alkoholhalt). Den alldeles övervägande mängden
bensin bomme därför allt fortfarande att försäljas såsom oblandad.
Kollegium har ansett sig böra särskilt framhålla detta med anledning av
de betänkligheter, som framförts i en vid utlåtandet fogad, till kollegium
inkommen skrivelse från Stidsvigs & Hälsingborgs limfabrikers aktiebolag
ävensom vid vissa muntliga förfrågningar.
Den största olägenhet, som skulle bliva en följd av den ovannämnda planens
genomförande, skulle uppenbarligen ligga i den desorganisation, som
densamma i viss mån skulle medföra i handeln med skattefri sprit för
tekniska och hushållsändamål, och den minskade förbrukning för sådana
syften, som kan befaras bliva en följd av prisförhöjningen och ovissheten
örn prisläget. Erinras må härvid att den ifrågavarande marknaden för
hushållssprit m. m. målmedvetet upparbetats under en lång följd av år —
ett arbetsresultat, som genom de föreslagna åtgärderna skulle i viss utsträckning
äventyras. Svårigheterna härvidlag ökas naturligtvis i hög
grad genom den ovisshet rörande omfånget av potatissprittillverkningen
för tekniska ändamål, som kan förväntas ifrågakomma.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har kollegium förklarat sig finna
önskvärt, att den ifrågasatta omläggningen, därest densamma med hänsyn
till jordbrukets läge anses oundgängligen nödvändig, i möjligaste män,
begränsas. Körande de alternativa åtgärder i sådant syfte, som skulle
kunna tänkas ifrågakomma, har kollegium med hänsyn bland annat tillden
knappa tid, som stått till förfogande för remissens besvarande, ansett
sig icke kunna göra något uttalande.
På grund av förhållanden, som antytts i den i ärendet upprättade Departements■
promemorian, torde man kunna utgå från att möjligheterna till avsättning
av potatis för brännvinstillverkning under nästkommande tillverkningsår
komma att bliva avsevärt mindre än under närmast föregående
period. Örn potatisskörden blir god, kan man därför befara ett betydande
överskott av potatis, för vars avsättning synnerliga svårigheter komma
att möta. Det bekymmersamma läge, som härigenom skulle uppkomma
för stora grupper av den jordbrukande befolkningen inom vissa delar av
landet, påkallar enligt min mening särskilda åtgärder.
Vissa dylika åtgärder hava redan vidtagits. Sålunda har, såsom i promemorian
omnämnts, förbindelse utverkats från jästfabrikanternas sida
att i viss omfattning minska tillverkningen av jästbrännvin under nästkommande
tillverkningsår. Vidare må omnämnas, att efter förhandlingar,
som förts under min medverkan, preliminärt avtal träffats örn nedläggande
av nu befintliga betbrännerier. De möjligheter till ökad avsättning av
potatis, som härigenom yppas, torde emellertid vid normal potatisskörd
knappast bliva tillräckliga. Jag finner fördenskull angeläget, att möjlighet
beredes Kungl. Majit att, för den händelse behov därav inträder,
vidtaga ytterligare åtgärder för tryggande av potatisskördens använd
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
ning i vidgad omfattning för bränneriändamål. En begränsning av sulfitspritens
användning för tekniska ändamål och dess ersättande med
potatissprit på sätt i den remitterade promemorian föreslagits torde i
detta syfte närmast ifrågakomma. På skäl, som framgå av promemorian
samt vissa av de avgivna yttrandena, torde emellertid ett ingripande
av denna art icke lämpligen böra göras alltför vittgående. Behovet
av stödåtgärder av ifrågavarande slag blir för övrigt beroende på utfallet
av innevarande års potatisskörd, och det kan därför icke för närvarande
bedömas, i vilken mån en reglering av sulfitspritens användning
till här avsedda ändamål blir behövlig. Ej heller är det möjligt att nu
angiva den närmare utformningen av de åtgärder, som kunna bliva erforderliga.
I betraktande av dessa omständigheter finner jag lämpligt och nödvändigt,
att det, såsom en av de rådande förhållandena betingad beredskapsåtgärd,
lägges i Kungl. Maj:ts hand att begränsa användningen av
sulfitsprit för de ändamål, som avses i förordningen den 1 juli 1918 angående
handel med skattefri sprit. Självfallet bör ett sådant ingripande
äga rum endast örn och i den utsträckning det med hänsyn till potatisodlarnas
berättigade intressen finnes oundgängligen nödvändigt. I anslutning
till vad nyss anförts bör vidare tillses, att utbyte av sulfitsprit
mot potatissprit för tekniska ändamål över huvud taget icke äger rum
i sådan omfattning, att det genomsnittliga priset å den sprit, som tillhandahålles
för dylika ändamål, undergår någon mera avsevärd förhöjning.
I den mån en begränsning av sulfitspritens användning för angivna
ändamål kommer till stånd, torde det kunna bliva erforderligt att säkerställa
en motsvarande ökning av avsättningen av dylik sprit till motorbränsle.
I sådant syfte lärer, i anslutning till vad i promemorian föreslagits,
bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att, i den mån så
prövas nödigt, förordna, att den som till riket inför bensin eller inom riket
tillverkar sådan vara skall vara skyldig att av tillverkare av motorsprit
eller av denne antagen återförsäljare inköpa motorsprit i sådan omfattning,
att den inköpta motorspriten minst utgör viss procent av den importerade
eller tillverkade kvantiteten bensin, samt att använda den sålunda
inköpta motorspriten för inblandning i bensin enligt vissa grunder.
Erforderliga närmare föreskrifter örn inköps- och inblandningsskyldigheten
torde därvid få meddelas av Kungl. Majit eller efter Kungl. Majits
bestämmande av därtill förordnad myndighet.
Föredraganden uppläser härefter upprättat förslag till förordning om tillfällig
begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående
handel med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa
brännvin, som framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, och
hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 266.
dels antaga nämnda förslag;
dels och bemyndiga Kungl. Majit att för tiden till
och med den 30 juni 1934, i den mån så prövas nödigt,
utfärda föreskrifter örn tvångsinblandning av sulfitsprit
i importerad eller inom riket tillverkad bensin.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
TJr protokollet:
B. Borgström.
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
1 sami.
Nr 266.
2