Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
1
Kr 258.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående mjölkavgift, m. m.; given Stockholms slott den 12
maj 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till dels förordning angående mjölkavgift,
dels ock förordning örn ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 10
februari 1933 (nr 29) med bestämmelser örn införselmonopol å mjölk och
mejeriprodukter.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Bihang till riksdagens protokoll 1933
1 sami.
Nr 25#.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 258.
Förslag
till
förordning angående mjölkavgift.
Härigenom förordnas som följer:
1 $.
För åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för mjölk
och mejeriprodukter skall, där Kungl. Maj:t så förordnar, enligt bestämmelserna
i denna förordning upptagas viss avgift å mjölk och grädde
(mjölkavgift).
2 §.
Förordnande örn upptagande av mjölkavgift må ej meddelas, med mindre
framställning därom blivit gjord av mejerisammanslutning, som representerar
minst 60 procent av den totala årliga invägda mjölkmängden vid
rikets samtliga mejerier enligt den senaste tillgängliga officiella mejeristatistiken,
och denna framställning biträtts av minst 2/s av sammanslutningens
medlemmar, företrädande sammanlagt minst 3/« av den totala årliga
invägda mjölkmängden vid de till sammanslutningen anslutna mejerierna.
Förordnande, som i första stycket sägs, må ej meddelas för längre tid
än som begärts i den gjorda framställningen.
3 $.
1. Mjölkavgift skall utgå å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom,
i den mån Kungl. Maj:t så förordnar, å mjölk, som kommer till användning
för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu.
2. Avgiften för mjölk skall utgå med det belopp för kilogram, som av
Kungl. Majit bestämmes. Avgiften må ej bestämmas till högre belopp än
som begärts av mejerisammanslutning, som avses i 2 §, samt ej för något
fall högre än till 3 öre för kilogram.
3. Avgiften för grädde skall utgå med jämlikt 2 mom. bestämt belopp
för varje kilogram mjölk, som enligt av Kungl. Majit fastställda beräkningsgrunder
skall anses hava åtgått för gräddens beredande.
4. Vid erläggande i förekommande fall av avgift för mjölk, som använts
för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu, skall den
avgiftspliktiga mjölkmängden beräknas enligt av Kungl. Majit fastställda
grunder.
5. Kungl. Majit äger från avgiftsskyldighet medgiva undantag, där så
med hänsyn till ringa produktion eller andra förhållanden finnes skäligt.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
4 §.
Mjölkavgift skall erläggas, såvitt fråga är om avgiftspliktig vara, som
av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som
sålunda från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan
avgiftspliktig vara av mjölkprodncenten.
5 *.
Mjölkavgift skall inbetalas i den ordning, som Kungl. Maj:t bestämmer.
6 i
Medel, vilka inflyta genom upptagande av mjölkavgift, skola enligt
av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas för det i 1 § angivna
ändamål.
7§.
Förordnande örn upptagande av mjölkavgift må, där förhållandena
därtill föranleda, av Kungl. Majit återkallas.
8 §.
På en särskild av Kungl. Majit tillsatt nämnd, statens mjölknämnd, ankommer
att handlägga frågor i avseende å tillämpningen av denna förordning.
9 §.
Erforderliga föreskrifter beträffande grunderna för mjölkavgifts utgörande
samt ordningen för sådan avgifts fastställande, erläggande och
indrivande ävensom angående restitution, avkortning och avskrivning av
mjölkavgift, så ock närmare bestämmelser i avseende å förordningens tilllämpning
i övrigt meddelas av Kungl. Majit.
Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit bestämmer och
gäller till och med den 30 juni 1035. Genom denna förordning uppbäves
förordningen den 30 juni 1932 (nr 325) örn upptagande av vissa avgifter
för åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättningen av
mjölk och mejeriprodukter; dock att de äldre bestämmelserna äga tilllämpning
beträffande avgifter, som avse tiden före den nya förordningens
ikraftträdande.
4
Kungl. Majlis proposition nr 258.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 10 februari
1933 (nr 29) med bestämmelser örn införselmonopol å mjölk
och mejeriprodukter.
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 10 februari 1933 med
bestämmelser örn införselmonopol å mjölk och mejeriprodukter skall erhålla
följande ändrade lydelse:
1§.
För tid, varunder upptages mjölkavgift jämlikt förordningen angående
mjölkavgift, äger Kungl. Majit, där så finnes erforderligt för vinnande
av det med avgiftens upptagande avsedda syftet, förordna, att mjölk
och grädde (tulltaxenummer 20—22), smör (tulltaxenummer 23) och ost
(tulltaxenummer 24) eller någon av nämnda varor icke må till riket införas
av annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit eller av Kungl.
Majit utsedd myndighet lämnar tillstånd till införsel (förordnande örn införselmonopol).
Denna förordning träder i kraft den
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
5
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlbr, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Den 10 mars 1933 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla utredningsmän för att i enlighet med i statsrådsprotokollet
angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag
rörande revision av gällande bestämmelser i avseende å mjölkavgifters
upptagande och användning. I enlighet med nämnda bemyndigande
tillkallade jag samma dag såsom utredningsmän generaldirektören K.
S. Levinson, tillika ordförande, godsägaren greve C. R. Wachtmeister, avdelningschefen
i kooperativa förbundet G. A. Holmberg, ledamoten av
riksdagens första kammare godsägaren C. L. Bengtsson samt ledamöterna
av riksdagens andra kammare lantbrukaren K. A. M. Andersson i
Löbbo, hemmansägaren O. Jeppsson och hemmansägaren G. Strindlund.
Utredningsmännen antogo benämningen 1933 års mjölkutredning.
Utredningen har med skrivelse den 28 april 1933 avlämnat betänkande
med förslag angående ändrade bestämmelser örn mjölkavgifters
upptagande och användning (st. off. utr. 1933:18). I betänkandet har utredningen
redogjort för gällande bestämmelser i ämnet, det nuvarande
läget å marknaden för mjölk och mejeriprodukter samt mjölkregleringens
funktion i praktiken. Utredningen har vidare anfört vissa allmänna
synpunkter på frågan örn mjölkregleringens ordnande. Med stöd av den
verkställda undersökningen har utredningen därefter framlagt förslag till
revision av det nuvarande mjölkavgiftssystemet och ett härför utarbetat
författningsförslag. Vid betänkandet äro fogade särskilda yttranden av
följande utredningsmän, nämligen dels Wachtmeister och Bengtsson, dels
Holmberg, dels Jeppsson och dels Strindlund.
Den nuvarande mjölkregleringen.
De grundläggande bestämmelserna angående den nuvarande mjölkregleringen
innefattas i förordningen den 30 juni 1932 (nr 325) örn upptagande
av vissa avgifter för åstadkommande av förbättrad organisation
G Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
vid avsättningen av mjölk och mejeriprodukter (mjölkavgiftsförordningen),
som enligt kungörelse den 16 september 1932 (nr 419) trätt i kraft den
20 september 1932.
I 1 § första stycket i denna förordning stadgas, att för åstadkommande
av förbättrad organisation vid avsättningen av mjölk och mejeriprodukter
skola, där Kungl. Majit så förordnar, enligt bestämmelserna i förordningen
upptagas vissa avgifter å mjölk och grädde. Jämlikt 1 § andra
stycket åligger skyldighet att erlägga avgift enligt Kungl. Majits bestämmande
antingen den. som producerar mjölk eller grädde, varå avgift enligt
förordningen skall utgå, eller ock mejeri eller mjölkhandlare, som mottager
sådan vara; ägande Kungl. Majit att från avgiftsskyldighet undantaga
de fall. där så med hänsyn till ringa produktion eller andra förhållanden
finnes skäligt. Enligt 2 § må avgifter, varom i 1 § sägs, upptagas
dels inom hela riket (allmän avgift) och dels inom tillförselområdena till
olika konsumtionsorter (lokal avgift). Förordnande örn upptagande av
allmän eller lokal avgift må icke meddelas, med mindre på visst sätt kvalificerad
framställning därom blivit gjord. Beträffande allmän avgift
stadgas härutinnan i 3 §, att framställning skall hava blivit gjord av
mejerisammanslutning, som representerar minst 60 % av den totala
årliga invägda mjölkmängden vid rikets samtliga mejerier enligt den
senaste tillgängliga officiella mejeristatistiken, samt att framställningen
skall hava biträtts av minst 2/3 av sammanslutningens medlemmar, företrädande
sammanlagt minst 3/4 av den totala årliga invägda mjölkmängden
vid de till sammanslutningen anslutna mejerierna. I fråga örn lokal
avgift stadgas i berörda avseende i 7 §, att framställning skall hava blivit
gjord av mejerisammanslutning, som representerar minst 70 % av den
totala saluförda mjölkmängden inom tillförselområdet enligt beräkning,
som Kungl. Majit finner sig kunna godtaga, samt att framställningen
skall hava biträtts av minst 3/4 av sammanslutningens medlemmar, företrädande
sammanlagt minst 4/5 av den totala årliga invägda mjölkmängden
vid de till sammanslutningen anslutna mejerierna. Avgift må enligt
vad som stadgas i 3 och 7 §§ ej fastställas för längre tid eller till högre
belopp än som begärts i den gjorda framställningen. I 4 § stadgas, att
allmän avgift skall utgå å inom riket saluförd mjölk samt å mjölk, som
kommer till användning för beredande hos mjölkproducenten av grädde,
smör eller ost för avsalu, och i 8 § stadgas, att lokal avgift skall utgå å
sådan inom det ifrågavarande tillförselområdet saluförd mjölk och grädde,
som ej är avsedd för beredande av smör eller ost eller annan mejeriprodukt.
Bestämmelser angående uppbörden av avgifterna och förvaltningen
av influtna avgiftsmedel äro meddelade i 5 och 9 §§. Enligt dessa
bestämmelser gäller beträffande såväl allmän som lokal avgift, att avgiften
skall uppbäras av mejerisammanslutning, på vars framställning
förordnande örn avgiftens upptagande blivit meddelat, samt att förvaltningen
av de genom avgiften influtna medlen skall omhänderhavas av
samma mejerisammanslutning. I 6 § stadgas, att medel, vilka inflyta genom
upptagande av allmän avgift, skola av den mejerisammanslutning,
som förvaltar medlen, enligt av Kungl. Majit fastställd plan användas
till åtgärder för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
inom riket för mjölk och mejeriprodukter. Beträffande lokal avgift stadgas
i samma hänseende i 10 §, att medel, vilka inflyta genom upptagande
av sådan avgift, skola av den mejerisammanslutning, som förvaltar medlen,
enligt av Kungl. Majit fastställd plan användas till utjämnande av
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
skillnaden mellan de priser, som producenterna inom tillförselområdet erhålla
för konsumtionsmjölk, och de priser, som de erhålla för mjölk avsedd
för beredande av mejeriprodukter. Mejerisammanslutning, som uppburit
allmän eller lokal avgift, är enligt 11 § gentemot Kungl. Maj:t redovisningsskyldig
för att medlen användas enligt därför av Kungl. Maj:!
fastställd plan. Enligt 12 § må förordnande örn upptagande av allmän
eller lokal avgift, där förhållandena därtill föranleda, av Kungl. Majit
återkallas. I 13 § meddelas bestämmelser örn tillsättandet av en nämnd
— benämnd statens mjölknämnd — för handläggning av frågor i avseende
å tillämpningen av förordningen. Nämnden skall enligt vad i 13 § stadgas
hava till uppgift att avgiva yttranden i de ärenden, som enligt förordningen
skola avgöras av Kungl. Maj:!, att utöva kontroll över utgörande
och användning av de i förordningen omförmälda avgifter samt att
i övrigt följa den verksamhet, varom här är fråga, ävensom att hos Kungl.
Majit göra de framställningar, vartill förhållandena kunna föranleda.
Slutligen stadgas i 14 §, att erforderliga föreskrifter beträffande ordningen
för allmän eller lokal avgifts fastställande, erläggande och indrivande.
så ock närmare bestämmelser i avseende å förordningens tillämpning
i övrigt meddelas av Kungl. Majit.
Genom kungörelse den 16 september 1932 (nr 420) med tillämpningsföreskrifter
till mjölkavgiftsförordningen (tillämpning skangör elsen) hava
meddelats bestämmelser angående, bland annat, allmänna grunder för
ifrågavarande avgifters utgörande, ordningen för avgifternas fastställande,
avgifternas erläggande och indrivande samt kontrollen över avgifternas
utgörande och användning. Beträffande innehållet av denna kungörelse
torde följande böra anmärkas.
Skyldighet att erlägga allmän avgift skall enligt 3 § 1 mom. åligga, såvitt
fråga är örn avgiftspliktig vara som av mjölkproducent levereras till
mejeri eller mjölkhandlare, den, som sålunda från mjölkproducenten mottagit
varan, samt beträffande annan avgiftspliktig vara mjölkproducenten.
Skyldighet att erlägga lokal avgift skall enligt 3 § 2 morn. åligga,
såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara som saluföres genom mejeri eller
mjölkhandlare, den. som sålunda saluför varan, samt beträffande annan
avgiftspliktig vara mjölkproducenten.
Såväl allmän som lokal avgift skola enligt 12 §. med användande av
särskilt för ändamålet avsett inbetalningskort, till mejerisammanslutning,
som har att uppbära ifrågakommande avgift, av avgiftsskyldig inbetalas
genom insättning å sammanslutningens postgirokonto. Av avgiftsskyldig,
som är ansluten till mejerisammanslutning, vilken har att uppbära allmän
eller lokal avgift, må emellertid sammanslutningen enligt stadgande
i 13 § uppbära avgiften på sätt sammanslutningen finner lämpligt. Avgiftsskyldig
skall tillika enligt 14 § till mejerisammanslutning, som har
att uppbära allmän eller lokal avgift, för den tid avgift skall av honom
erläggas och inom den för avgiftens erläggande gällande tid avlämna på
heder och samvete avgiven deklaration rörande de förhållanden, som äro
av betydelse för beräknande av avgiften. Å nämnda inbetalningskort
skall enligt vad i 14 § vidare stadgas finnas tryckt formulär till deklaration
och deklarationsskyldigheten kan fullgöras genom ifyllande därav i
samband med avgifts inbetalande.
Anser mejerisammanslutning, som har att uppbära allmän eller lokal
8
Kungl. Majlis proposition nr 258.
avgift, att avgiftsskyldig i avlämnad deklaration upptagit för små myckenheter
avgiftspliktiga varor, eller underlåter någon, som avgivit deklaration,
att inom stadgad tid erlägga den avgift, som enligt deklarationens
innehåll skall utgå, äger sammanslutningen enligt 15 § 1 mom. att därom
göra skriftlig anmälan till statens mjölknämnd, som efter verkställd undersökning
och hörande av den, som avgivit deklarationen, fastställer de
myckenheter. för vilka avgift skall erläggas, ävensom avgiftens belopp.
För det fall, att någon, som kan antagas vara skyldig erlägga allmän
eller lokal avgift, icke inom stadgad tid avgivit deklaration, och ej heller
efterkommit vederbörande mejerisammanslutnings anmaning örn deklarations
insändande, må enligt stadgande i 15 § 2 morn., efter anmälan av
sammanslutningen, statens mjölknämnd anlita biträde av länsstyrelsen,
som äger vid lämpligt vite förelägga honom att inom viss tid till sammanslutningen
avlämna deklaration eller en på heder och samvete avgiven
skriftlig förklaring, att för honom anledning saknats att avlämna
deklaration. I enahanda ordning må den, som avgivit ofullständig deklaration,
föreläggas att inkomma med fullständig sådan. Underlåter
den, som erhållit föreläggande, att ställa sig detsamma till efterrättelse,
eller har visserligen deklaration eller förklaring efter föreläggandet avlämnats,
men anser sammanslutningen, att i deklarationen upptagits för
små myckenheter avgiftspliktiga varor eller att förklaringen icke är med
verkliga förhållandet överensstämmande, eller avgives deklaration utan
att den avgift erlägges, som enligt deklarationens innehåll skall utgå,
skall, enligt vad i 15 § 2 mom. vidare stadgas, angående prövningen av
frågan, i vad mån avgiftsskyldighet i det förevarande fallet föreligger
vad i samma paragraf första momentet stadgas äga motsvarande tilllämpning.
Mot beslut, som av statens mjölknämnd meddelats med stöd av bestämmelserna
i 15 § 1 eller 2 morn., må enligt 15 § 3 mom. talan fullföljas
hos Kungl. Majit genom besvär, men nämndens beslut länder utan hinder
av att besvär anförts till efterrättelse intill dess annorlunda förordnas.
För uttagande av avgift, som skall utgå på grund av ett av statens
mjölknämnd jämlikt 15 § 1 mom. eller 2 mom. meddelat beslut, må enligt
stadgande i 16 § utmätning äga rum.
I 23 § stadgas ansvar för den, som underlåter att inom stadgad tid
avlämna deklaration enligt 14 §, och i 24 § äro meddelade bestämmelser örn
straff för den, som mot bättre vetande eller av grov vårdslöshet i deklaration
enligt 14 § eller i deklaration eller förklaring efter ett jämlikt 15 § 2
mom. meddelat föreläggande lämnat oriktig uppgift, så att han därigenom
undgått att betala avgift eller fått erlägga för låg avgift. Förseelse, som
avses i 23 eller 24 §, är icke föremål för allmänt åtal, med mindre den
av statens mjölknämnd eller vederbörande mejerisammanslutning till sådant
åtal angives.
Förordnande om upptagande av allmän mjölkavgift har genom
kungörelse den 14 oktober 1932 (nr 456) meddelats för tiden 1 november
1932—30 juni 1933. Avgiften fastställdes i kungörelsen till följande
belopp för kilogram mjölk, nämligen O.i öre inom Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län samt inom Gävleborgs län
med undantag av landskapet Gästrikland och 0.2 öre inom övriga delar
av riket. För februari—juni 1933 har sedermera genom kungörelser den
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
20 januari 1933 (nr 5) och den 24 mars 1933 (nr 102) förordnats om höjning
av avgiften till dubbla beloppet, eller sålunda till 0.2 öre för Norrland
utom Gästrikland och till 0.4 öre för riket i övrigt. De allmänna
mjölkavgiftsmedlen skola enligt av Kungl. Majit meddelade beslut huvudsakligen
användas till stödjande av det inhemska smörpriset genom
utbetalande enligt vissa grunder av pristillägg å exportsmör, men bidrag
från avgiftsmedlen skola även utgå för viss tillverkning av torrmjölk
samt för viss ur riket utförd grädde, ost och kondenserad mjölk.
Förordnanden örn upptagande av lokal mjölkavgift hava meddelats i
sju fall, nämligen för tiden 1 februari—30 juni 1933 i fråga örn Stockholms
tillförselområde (kungörelse 1933:9), för tiden 1 april—30 juni
1933 beträffande Tjustbygdens tillförselområde, Kalmar läns södra tillförselområde,
Blekinge läns tillförselområde och Skånes tillförselområde
(kungörelser 1933: 89, 91, 93, 103 och 163) samt för tiden 1 maj—30 juni
1933 med avseende å Värmlands mejeriförbunds tillförselområde och
Norrbottens läns producentförenings tillförselområde (kungörelser 1933:
159 och 161). Avgiften har för samtliga tillförselområden tillsvidare
bestämts till 2 öre räknat per kilogram mjölk (kungörelser 1933:
10, 90, 92, 94, 104, 160 och 162), dock har avgiften för Stockholms tillförselområde
för tiden från och med den 1 maj 1933 förklarats skola tillsvidare
utgå med ett till 2.5 öre förhöjt belopp (kungörelse 1933: 164).
De lokala mjölkavgiftsmedlen skola enligt de föreskrifter, som meddelats
i de utfärdade kungörelserna örn avgifternas upptagande, användas
till genomförande inom de olika tillförselområdena av viss prisutjämning
mellan konsumtionsmjölk och produktmjölk.
Örn så finnes erforderligt för vinnande av det med den allmänna mjölkavgiftens
upptagande avsedda syftet, äger Kungl. Majit enligt en
av innevarande års riksdag (prop. nr 40; bevillningsutskottets utlåtande
nr 2; K. skr. nr 15) antagen, den 10 februari 1933 utfärdad förordning (nr
29) föreskriva, att mjölk och grädde (tulltaxenummer 20—22), smör (tulltaxenummer
23) och ost (tulltaxenummer 24) eller någon av nämnda varor
icke må till riket införas av annan än staten eller den, åt vilken
Kungl. Majit eller av Kungl. Majit utsedd myndighet lämnar tillstånd
till införsel (förordnande om införselmonopol). Samtidigt med förordningens
utfärdande har Kungl. Majit anbefallt statens mjölknämnd att
med uppmärksamhet följa importen av i förordningen nämnda varor för
bedömande av frågan örn och när sådant förordnande bör meddelas samt
att till Kungl. Majit inkomma med de framställningar, som härav må
föranledas. Någon framställning i detta avseende har emellertid hittills
icke blivit gjord av statens mjölknämnd.
Det nuvarande läget å marknaden för mjölk och mejeriprodukter karakteriseras
framför allt av de låga smörpriserna. För att belysa utveck
-
10
Kungl. Majlis proposition nr 258.
lingen å smörmarknaden under den tid, som den allmänna mjölkregleringen
varit i tillämpning, har utredningen gjort en sammanställning
av »Svensk riksnotering å runmärkt smör» och de för varje noteringsvecka
uppnådda medelnettoexportpriserna. Sammanställningen utvisar,
kompletterad med motsvarande siffror för den sista tiden, följande:
Note ringa vecka
Svensk
riks notering -
Medel nettoex portpris -
Öre per kilogram
Noteringsvecka
Svensk riks- notering |
Medel- nettoex- portpris |
Öre per kilogram |
|
170 |
133 |
170 |
125 |
170 |
130 |
160 |
126 |
160 |
123 |
160 |
124 |
160 |
121 |
160 |
116 |
160 |
118 |
160 |
119 i |
170 |
129 |
170 |
133 |
170 |
136 |
180 |
150 |
1932—1933
7»-“/u..............
11/n —^7/ll..............
18/ii—:,4/h..............
”/«- v<»..............
7n— ■/»..............
7lV—1S/l»..............
“/l*-22/»..............
28/n—”/»..............
*7»- */i..............
1933
«/i —12/1..............
8 /i —19/l ...............
20/l —M/I.............
"/i- V*..............
205
220 |
220
220
210
200
190
180
160
150
155
170
170
190
192
183
176
175
171
162
147
138
126
130
146
140
1933 (forts.)
*/*- 7*
“/v-16/*
17/»—"/*
s7»— 73
*/«- 7»
10/3-1S/8
l7s-28/s
“/*-’7«
37s- 7* ■
7»—18/*
U/4—"/* .
”7*- 7*
*/*—“/* •
Under det att sålunda smörpriserna och jämte dessa även ostpriserna
särskilt under 1933 fallit avsevärt, hava däremot konsumtionsmjölkpriserna
kunnat väsentligen hävdas. Även i fråga örn konsumtionsmjölken
kan man emellertid konstatera en viss fallande tendens. Socialstyrelsens
månadsmedeltal för januari—april 1933 äro dock lika med årsmedeltalet
för 1932.
Den nu utgående allmänna mjölkavgiften kan enligt hittills tillgängliga
uppbördssiffror beräknas giva omkring 9,360,000 kronor för helt år.
Denna avgiftssumma motsvarar en årlig avgiftspliktig mjölkmängd av
ungefärligen 2,400,000 ton. De kostnader, som skola bestridas med de allmänna
mjölkavgiftsmedlen, har utredningen uppskattat till omkring
582,000 kronor årligen, eller 360,000 kronor för riksföreningens förvaltningsapparat
för den allmänna mjölkavgiften, 72,000 kronor för uppehållandet
av statens mjölknämnds verksamhet samt 150,000 kronor för organisationsarbete,
propaganda och dylikt. För utbetalande av pristillägg å
mejeriprodukter skulle sålunda av de beräknade årliga avgiftsmedlen efter
avdrag av omkostnaderna återstå omkring 8,778,000 kronor. Förutsätter
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
man, att de tillgängliga medlen uteslutande användas för stödjande av
smörpriset, skulle de vid en årsexport av 15,000 ton räcka till ett pristillägg
av något mer än 58.5 öre per kilogram exporterat smör. Vid ett
medelnettoexportpris av 120 öre per kilogram skulle alltså enligt dessa
beräkningar med den nuvarande allmänna mjölkavgiften mejeriernas
partipris å smör vid försäljning inom landet kunna bringas upp i 178.5
öre per kilogram. Verkningarna av den från och med februari 1933 förhöjda
allmänna mjölkavgiften hava emellertid ännu icke till fullo gjort
sig gällande. De influtna avgiftsmedlen hava dessutom delvis måst an
vändas för amortering och förräntning av ett lån, som riksföreningen
upptagit för att omedelbart i november 1932, innan några avgifter ännu
influtit, kunna igångsätta den allmänna mjölkregleringen. Dessa förhållanden
förklara, såsom utredningen även framhållit, varför smörnoteringen
för närvarande ligger lägre än den borde ligga enligt de angivna
beräkningarna.
I det av riksföreningen upprättade registret över dem, som hava att
erlägga allmän mjölkavgift, finnas upptagna över 500 till riksföreningen
anslutna mejerier, däri inbegripet anslutna mjölkhandlare (härtill komma
cirka 300 undermejerier, som icke äro särskilt registrerade), över 800
i riksföreningen icke organiserade mejerier, nära 950 i riksföreningen
icke organiserade mjölkhandlare samt över 70,000 särskilt registrerade
jordbrukare, vilka försälja mjölk direkt till konsument eller bereda
smör eller ost för avsalu. Den av de särskilt registrerade jordbrukarna
för de tre första avgiftsmånaderna deklarerade avgiftspliktiga
mjölkmängden utgjorde något mer än 10 procent av den för samma månader
deklarerade totala saluförda mjölkmängden. Å var och en av
dessa jordbrukare kom, räknat per månad, en kvantitet avgiftspliktig
mjölk av genomsnittligt 280 kilogram, motsvarande vid en allmän mjölkavgift
av 0.2 öre per kilogram ett månatligt avgiftsbelopp av 56 öre och
vid en allmän mjölkavgift av 0.4 öre per kilogram ett månatligt avgiftsbelopp
av 112 öre. Av den mjölkmängd, som deklarerats av de särskilt
registrerade jordbrukarna, föll ungefärligen 40 procent på mjölk, som
försålts till konsumtion, och 60 procent på mjölk, som kommit till användning
för beredande av grädde, smör eller ost för avsalu.
Uppbörd av lokal mjölkavgift har hittills endast skett inom Stockholms
tillförselområde. För februariuppbörden har utförligt redogjorts
i betänkandet. Av denna redogörelse framgår, att prisutjämningen å
produktmjölken för februarimånaden beräknats giva per kilogram produktmjölk
omkring 1.2 öre i Östergötland och Närke (där prisutjämningsbidrag
utgår med 80 procent) samt något över 1.5 öre inom Stockholmsområdet
i övrigt. För mars månad har enligt av riksföreningen lämnade
upplysningar samma resultat uppnåtts.
Omkostnaderna för den lokala mjölkregleringens genomförande över
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
hela landet hava av utredningen beräknats skola, för år räknat, vid en
till riksföreningen centraliserad uppbörd och förvaltning komma att uppgå
till minst 260,000 kronor. De direkta kostnaderna vid en lokalt organiserad
uppbörd och förvaltning skulle enligt utredningens mening med
säkerhet komma att överstiga kostnaderna vid en centralisation hos riksföreningen.
Vid en lokalt genomförd organisation av uppbörden och förvaltningen
skulle, såsom utredningen framhållit, också tillkomma icke
obetydliga extra kostnader för kontrollen över de lokala uppbörds- och
förvaltningsorganen.
Utredningen har på följande sätt sammanfattat de hittills vunna erfarenheterna
av den nuvarande mjölkregleringen. Uppbörden av den allmänna
mjölkavgiften och kontrollen över avgiftens behöriga utgörande
i enlighet med de givna föreskrifterna kräva en omfattande förvaltningsapparat.
De prisstödjande åtgärder, som avsetts skola med stöd av de
allmänna mjölkavgiftsmedlen vidtagas, hava emellertid kunnat utan större
svårigheter genomföras och hava även lett till åsyftade resultat. Att
produktmjölkpriset det oaktat icke kunnat bringas upp till en i betraktande
av produktionskostnaderna skälig höjd har framför allt berott på
det stora prisfallet å de utländska marknader, där den svenska överskottsproduktionen
måste avsättas. Även uppbörden av de lokala mjölkavgifterna
och kontrollen över deras behöriga utgörande kräva vidlyftiga
anordningar. Vid genomförandet av den lokala mjölkregleringen
hava emellertid därjämte åtskilliga andra svårigheter mött. Redan bestämmandet
av de olika tillförselområdena har visat sig vara förbundet
med stora vanskligheter. Det har också visat sig synnerligen svårt att
avgöra, vilka lokala avgiftsbelopp, som i det särskilda fallet borde fastställas
för att förekomma en pristryckande konkurrens från produktmjölkens
sida å den lokala konsumtionsmjölkmarknaden. Belastningen å
den enskilde jordbrukaren av den lokala mjölkavgiften är väsentligt större
än belastningen av den allmänna mjölkavgiften. Den lokala mjölkavgiften
är därför svårare att bära och för dess uttagande torde man för den
skull i stor utsträckning bliva hänvisad till särskilda indrivningsåtgärder.
I detta sammanhang torde jag även få beröra vissa av utredningen gjorda
uttalanden angående den nuvarande anordningen för smörprisets stödjande
medelst utbetalande av pristillägg å exportsmöret samt beträffande
frågan örn spänningen mellan konsumtionsmjölkpriset och produktmjölkpriset.
I förstnämnda hänseende har utredningen anfört följande.
Den nuvarande anordningen för smörprisets stödjande hade visat sig
vara under föreliggande förhållanden i det väsentliga effektiv och syntes
därför böra bibehållas. Det finge emellertid icke förbises, att anordningens
effektivitet vore beroende av vissa förhållanden, som icke med säkerhet
kunde beräknas alltid komma att föreligga. Anordningen förutsatte,
Kungl. Martts proposition nr 258.
13
att man för upprätthållandet av den inlaudsnotering å smör, som sattes
lika med exportpriset ökat med pristillägget, ägde möjlighet att disponera
viss del av det saluförda smöret på sådant sätt, att inlandsnoteringen ej
därigenom nedpressades. Under den tid, som anordningen hittills tillämpats.
hade några större svårigheter härutinnan icke mött. De låga smörpriserna
hade uppenbarligen stimulerat till en ökad inhemsk konsumtion,
och produktionsöverskottet i förhållande till denna konsumtion hade kunnat
placeras å exportmarknaderna. Utvecklingen under den senare tiden
hade emellertid väsentligen inskränkt den rörelsefrihet i fråga örn det saluförda
smörets disponerande, som krävdes för ett gynnsamt genomförande
av anordningen. Möjligheterna att genom ifrågavarande förfarande åstadkomma
en höjning av smörpriset inom landet vore därför mera begränsade
än tidigare. Framkallade det höjda smörpriset en mera avsevärd minskning
av den inhemska konsumtionen, kunde det komma att ställa sig omöjligt
att i samma utsträckning öka exporten. Inlandsnoteringen måste då
sänkas, örn ej några andra utvägar stöde till buds för den ifrågakommande
smörkvantitetens disponerande på ett sådant sätt, att priserna å den inhemska
marknaden icke trycktes. Utredningen ville, utan att i övrigt
närmare ingå på denna fråga, endast framhålla, att vissa möjligheter syntes
föreligga för placering av överskottet på angivna sätt inom landet hos
exempelvis allmänna inrättningar, som därvid skulle för smöret erlägga
exportpris, samtidigt med att för smöret utbetalades pristillägg såsom vid
export.
Beträffande den inverkan å konsumtionsmjölkpriset, som spänningen
mellan nämnda pris och produktmjölkpriset kan anses utöva, har utredningen
anfört.
Även örn spänningen mellan konsumtionsmjölkpriset och produktmjölkpriset
— beräknad såsom skillnaden mellan, å ena sidan, konsumtionsmjölkpriset
efter avdrag av distributionskostnaderna samt, å andra sidan,
produktmjölkens nettopris såsom råvara för smörberedning — rent aritmetiskt
vore betydande, förelåge kanske i verkligheten ej någon större fara
för konsumtionsmjölkprisets fall. Åtskilliga omständigheter spelade här
in. Man hade först och främst att räkna med att förefintligheten av en
stark producentorganisation skapade vissa garantier för att konsumtionsmjölkpriserna
skulle kunna hållas. Hade en organisation redan inom sig
verkställt en prisutjämning mellan konsumtionsmjolken och produktmjölken,
vore den verkliga spänningen också lägre än den på nyssnämnda sätt
beräknade. Organisationens medlemmar erhölle nämligen då för produktmjölken
ett högre pris än det som svarade mot mjölkens värde som råvara
för produktberedning. Skillnaden mellan detta pris och det nettopris,
som de utanför organisationen stående konsumtionsmjölkleverantörerna
erhölle, utgjorde den spänning, som man i angivna fall hade att räkna med.
Vid bedömandet av spänningens verkningar finge man ej heller förbise,
att anslutningen till en dylik organisation för mjölkproducenten innebure
indirekta fördelar, som kunde mer än uppväga nackdelen av ett något
lägre mjölkpris. En och samma spänning verkade vidare mycket olika
vid olika produktmjölkpris. Där sistnämnda pris vore starkt nedpressat,
förelåge givetvis risk för ökat utbud av konsumtionsmjälk och därmed även
föi- konsumtionsmjölkprisets fall. Kunde man genom en förstärkning av
anordningen för smörprisets stödjande höja smörpriset till en sådan nivå,
att det gåve ett skäligt produktmjölkpris, minskades säkerligen faran för
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
ett dylikt prisfall. Detta bestyrktes av erfarenheterna från tidigare år
med spänningar av uppåt 5 öre, som kunnat hållas säkerligen till stor del
därför, att smöret då betalades med för producenterna jämförelsevis gynnsamma
priser.
Mjölkutredningens förslag.
Utredningen har framhållit, att vid prövningen av frågan örn mjölkregleringens
lämpligaste anordnande hänsyn måste tagas till ett flertal omständigheter.
Mjölkregleringen borde anordnas så, att man på det smidigaste
sättet uppnådde största möjliga effekt. Man måste emellertid
också tillse, att regleringen, som byggde på uttagandet av avgifter hos
mjölkproducenterna, ej belastade dessa mera än nödvändigt. Vid avgifternas
uttagande borde vidare iakttagas, att avgiftsbördan bleve i möjligaste
mån rättvist fördelad. Regleringen borde även ordnas så, att den
främjade arbetet för åstadkommande av ökad samverkan mellan jordbrukarna
på ifrågavarande område. Regleringen finge icke leda till att berättigade
konsumentintressen skadades. Avgiftssystemet och regleringen i
övrigt borde ordnas på ett i möjligaste mån enkelt sätt, så att inflytande
avgiftsmedel icke i alltför stor utsträckning förbrukades för bestridande av
omkostnaderna.
Beträffande sättet för stödaktionens anordnande har utredningen anfört,
att i första hand horde vidtagas åtgärder för smörprisets stödjande. Utredningen
har räknat med, att man med mjölkavgifterna skulle uppnå en
smörnotering av ungefärligen 230 öre. Det vore emellertid ovisst, örn
en sådan smörnotering kunde under föreliggande förhållanden upprätthållas.
Särskilda svårigheter skulle härvid komma att möta, örn genom
smörets noterande till angivna pris en ökning av produktionen framkallades.
Möjligen erfordrades därför, att särskilda åtgärder vidtoges för en
begränsning av smörproduktionen eller för stärkande av smörets konkurrenskraft.
Även örn en smörnotering av 230 öre skulle kunna ernås, syntes
det utredningen vara nödvändigt att för vidmakthållande av skäliga konsumtionsmjölkpriser
bereda ytterligare stöd åt dessa. Mjölkregleringen
borde därför enligt utredningens mening genomföras på ett sådant sätt,
att en viss prisutjämning åvägabringades mellan konsumtionsmjölken och
produktmjölken.
Utredningen har närmare undersökt vissa olika system för mjölkavgifters
upptagande och användning. Härvid har utredningen utgått ifrån,
att avgifterna skulle bestämmas sålunda, att erforderliga medel erhölles
för upprätthållande, vid ett exportpris av 120 öre och en årsexport av
15,000 ton, av en smörnotering i Sverige av ungefärligen 230 öre. Undersökningens
resultat har sammanfattats i en tabell, vilken torde få såsom
bilaga fogas vid detta protokoll (tabellen benämnes i betänkandet »ta
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
15
bell lil»). De i tabellen med A—D betecknade systemen syfta omedelbart
endast till smörprisets stödjande, medan det med E betecknade jämväl avser
genomförande av direkt prisntjämning mellan konsumtionsmjölken
och produktmjölken. Till jämförelse har även det nuvarande systemet
medtagits under beteckningen F. Detta system har redovisats med den för
närvarande utgående allmänna mjölkavgiften och med en antagen lokal
mjölkavgift inom hela riket av 2 öre. De fyra systemen för smörprisets
stödjande innefatta uttagandet av för ändamålet erforderliga medel antingen
genom en avgift å enbart produktmjölk (system A) eller genom en
grundavgift å salumjölk i allmänhet och en särskild tilläggsavgift å konsumtionsmjölk
(system B) eller genom en avgift allenast å konsumtionsmjölken
(system C) eller genom en lika avgift å all salumjölk (system D).
Förhållandet mellan de enligt dessa system erforderliga avgiftsbeloppen
framgår av tabellen, i vilken under angivna förutsättningar beräknats enligt
system A en avgift av 1 öre, enligt system B en grundavgift av 0.4 öre
och en tilläggsavgift av 1 öre, enligt system C en avgift av 2.3 öre samt
enligt system D en avgift av 0.7 öre. Det nya systemet för smörprisets
stödjande och genomförande av en direkt prisutjämning mellan konsumtionsmjölken
och produktmj olken (system E) innefattar, i likhet med system
D, uttagande av en lika avgift å all salumjölk. Med hänsyn till det
dubbla syftet med system E måste emellertid avgiften enligt detta system
sättas högre än avgiften enligt system D. Vid de i tabellen redovisade beräkningarna
av system E har antagits, att den del av avgiftsmedlen, som
härflyter från produktmjölken, användes till stödjande av smörpriset samt
att den del av avgiftsmedlen, som härflyter från konsumtionsmjölken, användes
för prisutjämningen å produktmjölken. För erhållande av erforderliga
medel till upprätthållande under förut angivna förutsättningar av
en smörnotering av 230 öre fordras en avgift enligt system E av 1 öre. Prisutjämningen
har i tabellen beräknats för de olika landsdelar, som där angivas,
sålunda att inom varje särskild landsdel de från den där saluförda
konsumtionsmjölken härflytande medlen fördelats å produktmjölken i
samma landsdel.
Örn de av utredningen framlagda nya systemens fördelar och olägenheter
har utredningen anfört följande. — System A vore ifråga örn uppbörd
och kontroll enklare än alla de andra systemen. Särskilt fördelaktigt
tedde sig detta system, därest avgiftsskyldigheten inskränktes till mejerierna.
Samtidigt med att avgift uttoges av mejerierna, förbättrades priserna
å deras produkter med belopp, som avsevärt överstege avgiften. Systemet
erbjöde också de största möjligheterna för upprätthållande av en
anordning för smörprisets stödjande på frivillig grund. Å andra sidan
medförde systemet i jämförelse med övriga system en högre spänning mellan
konsumtionsmjölk- och produktmjölkpriserna saint måste därför för
närvarande leda till större svårigheter att upprätthålla konsumtionsmjölk
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
priserna. — System B medförde en viss prisutjämning mellan konsurntionsmjölken
och produktmjölken samt därmed också större möjligheter
att stödja konsumtionsmjölkspriserna. Systemet vore emellertid behäftat
med den olägenheten, att man bibehölle två olika avgifter å de olika slagen
av mjölk. Det vore därför ej ägnat att i önskvärd grad främja samverkan
mellan jordbrukarna. Uppbörden och kontrollen bleve enligt detta
system betungande. — System C skulle på det mest effektiva sätt minska
spänningen och erbjöde därför den största garantien mot prisfall å konsumtionsmjölken.
Detta gällde dock i huvudsak för områden, där produktmjölkförsäljningen
övervägde och stödet för konsumtionsmjölkpriserna
alltså för jordbruket vore av mindre betydelse. Systemet innebure en hårdare
belastning av konsumtionsmjölkförsäljningen än något annat system,
I förhållande till den nytta systemet medförde verkade det också alltefter
omfattningen av nämnda försäljning synnerligen ojämnt i olika delar av
landet. Mot detta system kunde dessutom anmärkas, att det försvårade det
frivilliga samarbetet mellan jordbrukarna samt att det i uppbörds- och
kontrollhänseende ej medförde någon nämnvärd förenkling. — Systemen D
och E innebure såtillvida samma fördelar, att de byggde på en gemensam
avgift å all salumjölk, att de vore ägnade att främja jordbrukarnas samverkan
samt att de medförde förenkling av uppbörd och kontroll. System
D vore emellertid förenat med den olägenheten, att det ej verkade tillräckligt
prisutjämnande. I detta avseende skilde sig system E fördelaktigt
från system D därigenom, att det avsåge medels upptagande även för direkt
prisutjämning. System E vore dessutom överlägset system D genom
den smidigare anpassning efter förhållandena, som det i tillämpningen
medgåve.
Av de nya systemen har det synts utredningen, att system E allmänt taget
bäst tillgodosåge de önskemål, som utredningen uppställt. Även i förhållande
till det nuvarande systemet (system F) innebure emellertid system E enligt
utredningens mening avgjorda fördelar. Samtidigt som system E byggde
på en viss prisutjämning mellan konsumtionsmjölk och produktmjölk,
överträffade detsamma nuvarande system därigenom, att samma avgift uttoges
av alla mjölkproducenter, att systemet även med en måttlig avgift
tillgodosåge det avsedda syftet, att det ställde sig enklare i tillämpningen
samt att det medgåve en smidigare anpassning efter skiftande förhållanden.
Av de inflytande avgiftsmedlen skulle enligt grunderna för systemet viss
del användas för smörprisets stödjande genom utbetalandet av pristillägg
å smör och viss del disponeras för prisutjämning mellan konsumtionsmjölken
och produktmjölken. Denna fördelning hade utredningen visserligen i första
hand tänkt skola ske på så sätt, att vad som beräknades inflyta från produktmjölken
skulle användas för smörprisets stödjande och att vad som beräknades
härflyta från konsumtionsmjölken skulle disponeras för nämnda prisutjämning.
Fördelningen borde emellertid enligt utredningens mening
kunna ske även på annat sätt i anpassning till förhållandena, så att an
-
17
Kungl. Maj-.ts proposition nr 258.
tingen proportionsvis mera användes för smörprisets stödjande eller proportionsvis
mera för prisutjämningsändamål. Vid en och samma avgift
skulle sålunda avgiftsmedlen kunna disponeras på det ena eller andra sättet
alltefter förhållandenas krav. Prisutjämningen förutsatte utredningen
skola verkställas lokalt, därest mejeriorganisation inom vederbörande
område därom gjorde framställning och åtoge sig prisutjämningsmedlens
fördelning utan att därför någon ökad kostnad uppstode. Genom den lokalt
ordnade prisutjämningen komme system E att i avseende å sina verkningar
nära överensstämma med det nuvarande systemet. Då enligt system
E förutsattes uttagande av en lika avgift över hela riket, komme emellertid
gränsfrågorna beträffande de olika områdena ej att få samma betydelse,
som de hade enligt den nuvarande lokala mjölkregleringen. Man
vunne sålunda i förevarande avseende samma fördelar, som uppnåddes med
det nuvarande systemet, men undginge i huvudsak alla de därmed förenade
olägenheterna.
Under åberopande av anförda skäl har utredningen förordat, att angivna
grunder för system E i huvudsak måtte vinna tillämpning vid den ifrågasatta
revisionen av gällande bestämmelser örn mjölkavgifters upptagande
och användning.
Utredningen har utarbetat ett förslag till ny mjölkavgiftsförordning,
vilket torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll. Beträffande erforderliga
tillämpningsföreskrifter till denna har utredningen förutsatt,
att dessa borde i tillämpliga delar utformas med ledning av den nuvarande
kungörelsen i ämnet. Förslaget till mjölkavgiftsförordning överensstämmer
i huvudsak med nu gällande föreskrifter angående den allmänna
mjölkavgiften med de modifikationer, som betingas av de utav utredningen
förordade ändringarna i mjölkavgiftssystemet. Utredningen har utgått
ifrån, att mjölkregleringens genomförande alltjämt borde bindas vid
villkoret, att framställning härom gjorts från en representativ producentsammanslutning.
I författningsförslaget (2 §) har härutinnan upptagits
de nu beträffande det allmänna mjölkavgiftssystemet i detta avseende
gällande bestämmelserna. I fråga örn de avgiftsbelagda varorna skiljer
sig författningsförslaget från stadgandena örn den allmänna mjölkavgiftens
uttagande, i det att enligt förslaget (3 §) mjölkavgift icke skall utgå
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducenten
av smör eller ost för avsalu. Denna mjölk har undantagits med hänsyn
till att i avseende å densamma kostnaderna för avgiftens upptagande
och kontrollen över dess behöriga utgörande enligt utredningens mening
icke kunde anses stå i .skälig proportion till de medel, som erhölles genom
mjölkens avgiftsbeläggande. Utredningen har i detta avseende dessutom
framhållit, att de nuvarande bestämmelserna örn avgiftsskyldighet för
denna mjölk icke stöde i full överensstämmelse med motsvarande bestämmelser
i fråga om den vid sidan örn mejerier och mjölkhandlare direkt
Bihang till riksdagens protokoll 193,1. 1 sami. Nr 258.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
försålda mjölken, beträffande vilken undantag gjorts för vissa mindre
försäljningar. Örn motsvarande undantag skulle göras för ifrågavarande
mjölk, torde man, då den övervägande delen av lantsmöret och lantosten
avyttrades i mycket små kvantiteter, praktiskt taget komma till i det
närmaste samma resultat som genom mjölkens totala undantagande från
avgiftsskyldighet. Genom att helt undantaga den för beredande av lantsmör
och lantost använda mjölken från avgiftsskyldighet vunne man
emellertid den fördelen, att kontrollkostnaderna kunde avsevärt nedbringas.
Utredningen har förutsatt, att, därest avsedda mjölk sålunda undantoges
från avgiftsskyldighet, densamma ej skulle komma i åtnjutande av
något prisutjämningsbidrag. Avgiftsskyldigheten har i författningsförslaget
(4 §) blivit, i överensstämmelse med vad som nu angående den allmänna
mjölkavgiften stadgas i 3 § 1 mom. i tillämpningskungörelsen, bestämd
sålunda, att mjölkavgift skall erläggas, såvitt fråga är örn mjölk
och grädde som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare,
av den, som sålunda från mjölkproducenten mottagit varan, samt
beträffande annan mjölk och grädde av mjölkproducenten. Mjölkavgiften
skall enligt författningsförslaget (5 §) uppbäras av mejerisammanslutning,
på vars framställning förordnande örn sådan avgifts upptagande
blivit meddelat, och förvaltningen av de genom avgiften influtna
medlen skall omhänderhavas av samma mejerisammanslutning. Författningsförslaget
överensstämmer härutinnan med gällande förordning. För
möjliggörande av den ifrågasatta lokala prisutjämningen mellan konsumtionsmjölken
och produktmjölken har emellertid i författningsförslaget
(5 §) tillika införts en bestämmelse örn att, i den mån Kungl. Majit
för visst område så bestämmer, kan förvaltning av avgiftsmedel överlämnas
till inom området verksam mejerisammanslutning. Övriga bestämmelser
i författningsförslaget (1 och 6—10 §§) överensstämma i allt
väsentligt med motsvarande bestämmelser i den nuvarande mjölkavgiftsförordningen
(1 och 6 samt 11—14 §§).
Utredningen har vidare framhållit, att även vid mjölkregleringens
ordnande i enlighet med vad utredningen angivit uppenbarligen förelåge
behov av enahanda bestämmelser örn införselmonopol å mjölk och
mejeriprodukter som de, vilka meddelats genom förordningen den 10 februari
1933 (nr 29). Med hänsyn härtill har utredningen ansett en förklaring
böra utfärdas därom, att vad i nämnda förordning sägs örn allmän
avgift enligt 1932 års mjölkavgiftsförordning i stället skall avse
den nya mjölkavgiften.
Utredningen har i sitt betänkande även yttrat sig beträffande uppbörd
och förvaltning vid bibehållande av nuvarande
system. Utredningen har härutinnan först anfört, att för det fall, att
allmän mjölkavgift även i fortsättningen skulle komma att utgå enligt
1932 års förordning i ämnet, enligt utredningens mening tillräckliga skäl
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
icke förelåge att nu vidtaga någon ändring beträffande ordningen för
uppbörden och förvaltningen av nämnda avgift. Vidare har utredningen
i detta avseende anfört följande. Med hänsyn till de fördelar en centralisering
av uppbörden och förvaltningen av de lokala mjölkavgifterna till
det organ, som handhade motsvarande bestyr i fråga örn den allmänna avgiften,
erbjöde, hade i de fall, där förordnande örn upptagande av lokal
avgift hittills meddelats, genom överenskommelser mellan riksföreningen
och de lokala organisationerna, träffats anordningar i sådan riktning.
För underlättandet av en dylik centralisering syntes emellertid lämpligen
böra göras ett tillägg till 9 § i mjölkavgiftsförordningen av innehåll,
att uppbörden och förvaltningen av lokal mjölkavgift enligt Kungl.
Majrts bestämmande kunde överlämnas till mejerisammanslutning, som
omhänderhade uppbörd och förvaltning av allmän mjölkavgift. Vid ett
bibehållande av nuvarande avgiftssystem syntes utredningen även vissa
ändringar böra göras i tillämpningskungörelsen. Frågan härom torde
emellertid få bero på framställning från statens mjölknämnd.
Vid betänkandet hava, såsom förut nämnts, fogats särskilda yttranden
av vissa utredningsmän. Beträffande dessa yttranden
torde följande böra anföras.
Herr Holmberg har förklarat sig fullt instämma i utredningens beslut
örn förordande av system E såsom varande ägnat att i rätt betydande
delar avlägsna de stora praktiska olägenheter, som vidlådde nuvarande
system med både allmän och lokal avgift. Den största förenkling och fördel
för jordbruket kunde man dock enligt hans mening ernå genom att
i stället stanna för system A. — Herr Strindlund har i första hand förordat,
att medel till stödjande av priserna å mjölk och mejeriprodukter
skulle anskaffas dels genom uttagande av mjölkavgifter enligt system A
dels ock genom upptagande av en accis å margarin och en kraftfoderavgift.
Örn emellertid det erforderliga stödet fortfarande skulle beredas
uteslutande genom mjölkavgifter, har han, då system E syntes honom ur
flera synpunkter erbjuda påtagliga fördelar framför såväl nuvarande
som övriga av utredningen diskuterade system, funnit sig böra förorda,
att, i händelse av revision av gällande bestämmelser örn mjölkavgifter,
för system E angivna grunder måtte därvid vinna tillämpning. — Herr
Jeppsson har anfört, att, då den nuvarande mjölkregleringen ännu icke
varit i funktion mer än en kortare tid, tillräckliga skäl icke syntes honom
vara förebragta för att nu företaga en revision av densamma. Däremot
funne han läget å smörmarknaden göra en höjning av den allmänna
mjölkavgiften nödvändig. Skulle emellertid en revision av de gällande
bestämmelserna anses böra redan nu komma till stånd, anslöte han sig
till majoritetens uppfattning beträffande riktlinjerna för en dylik revision.
— Greve Wachtmeister och herr Bengtsson hava anfört, att stödet
åt mjölkproduktionen enligt deras mening kunde lämpligast ordnas efter
grundprinciperna för nu tillämpade system genom en allmän och lika avgift
å såväl produktmjölk som konsumtionsmjolle samt därjämte en tillläggsavgift
å konsumtionsmjölk. Vissa förändringar borde emellertid
vidtagas i det nuvarande systemet, så att de olägenheter, som visat sig
vidlåda detsamma, i huvudsak avlägsnades. Såväl den allmänna avgif
-
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 258.''
ten som tilläggsavgiften å konsumtionsmjölken borde fastställas efter
framställning från en riksorganisation för landets mejerihantering. Uppbörden
och förvaltningen av de båda avgifterna borde handhavas av samma
organisation. Fördelningen av de genom tilläggsavgiften influtna
medlen borde ske distriktsvis, såsom i fråga örn system E föreslagits,
varigenom de belopp, som influtit för konsumtionsmjölk inom ett visst
distrikt, fördelades på produktmjölken inom samma distrikt. Emellertid
vore det enligt deras mening nödvändigt, att möjlighet bereddes att härvid
företaga viss gradering beträffande pristilläggen å produktmjölk
inom olika delar av ett distrikt. Med hänsyn till växlingarna i exportpriserna
och exportkvantiteterna kunde det bliva erforderligt, att den
allmänna avgiftens storlek ändrades från tid till annan. Tilläggsavgiften
å konsumtionsmjölk borde visserligen vara i huvudsak ensartad men
möjlighet borde förefinnas att med hänsyn till de starkt skiftande förhållandena
inom skilda landsdelar tillämpa något olika avgift inom vissa
större distrikt, sålunda att för Norrland och Skåne skulle kunna fastställas
andra avgifter än för övriga delar av landet. Åstadkommandet av
sådan höjning av smörpriset, som av utredningen ansetts påkallad, förutsatte
enligt deras mening samtidiga åtgärder till motverkande av konsumtionsförskjutning
från smör till margarin. Även en avgift å kraftfodermedel
av utländskt ursprung vore under nuvarande förhållanden
motiverad i det dubbla syftet att därmed hålla tillbaka användningen av
importerade kraftfodermedel samt att erhålla medel till stöd för smörprisnivån.
Utlåtanden över mjölkutredningens förslag.
Över utredningens betänkande hava infordrade utlåtanden avgivits av
kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och statens mjölknämnd. Härjämte
hava från Sveriges allmänna lantbrukssällskap och Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a., som beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet,
inkommit särskilda yttranden.
Kommerskollegium, som förklarat sig sakna anledning att i detta sammanhang
återkomma till de betänkligheter av handelspolitisk natur, som
kollegium tidigare anfört mot mjölkregleringen, har ej haft någon erinran
att göra mot det av majoriteten bland utredningsmännen förordade
systemet.
Lantbruksstyrelsen har anfört följande.
Den förebragta utredningen belyste på ett enligt lantbruksstyrelsen
förmenande klart och övertygande sätt såväl det nuvarande läget som de
antagliga verkningarna av de framförda olika förslagen till ändring av
gällande bestämmelser. Vad som anförts i fråga örn den allmänna mjölkavgiften
och dess verkningar gåve tydligt vid handen, att genomförandet
av denna avgift stött på jämförelsevis små svårigheter. Verkningarna
av den prisreglering, som genom denna avgift kunnat genomföras, vore
tydligen goda. Den stora prisskillnaden mellan det inländska partipriset
å smör och världsmarknadspriset för denna vara torde emellertid icke,
såsom utredningen förmenade, uteslutande vara beroende av prisregleringens
verkningar. Erfarenheten syntes nämligen hava lärt, att priset
å exportvaran icke vore absolut avgörande för prisläget å den inhem
-
21
Kungl. May.ts proposition nr 258.
ska marknaden, utan att, särskilt vid låga prislägen, det inhemska priset
även utan de prisregleringar, som genomförts i fråga örn smör, ofta
kunde hållas något högre än det pris, som uppnåddes vid export. Örn sålunda
styrelsen icke funne sig övertygad, att denna prisreglering i och
för sig tillförde landets mjölkproducenter angivet antal miljoner kronor,
funne styrelsen det dock vara klart, att denna form för prisreglering varit
till fördel för alla de mjölkproducenter, vilkas mjölk nyttiggjordes genom
smörproduktion.
Då landets överskott av mjölk exporterades såsom smör, hade man utgått
från att stöd åt smörexporten komme att återverka på prissättningen
för all produktmjölk. Ur teoretisk synpunkt förefölle ett dylikt
antagande riktigt, men i praktiken visade det sig, att också andra faktorer
påverkade prisbildningen å den inhemska marknaden i sådan utsträckning,
att exportsmöret icke utövade det inflytande på prissättningen
för andra mejeriprodukter — åtminstone icke på kort sikt — varpå
organisationen av den hittills tillämpade krishjälpen vilat. Styrelsen
syftade härvid på prisnivån för ost i jämförelse med den för smör. I vad
mån annan mejeriproduktion, särskilt ostproduktionen, haft gagn av den
allmänna mjölkavgiften och dess användning i prisreglerande syfte, belystes
såvitt styrelsen kunde finna icke av utredningen. Det vore givetvis
svårt att siffermässigt fullt objektivt belysa dessa förhållanden. Det
syntes styrelsen emellertid klart, att, även örn ett visst samband kunde
konstateras emellan smörpris och ostpris, detta dock icke vore så intimt,
att prisregleringen å den ena varan direkt och i motsvarande grad återverkade
på prisläget för den andra. Särskilt vid de abnorma prisförliållanden,
som för närvarande vore rådande, funne styrelsen det ligga nära
till hands, att prissättningarna å ost och smör komme att bliva i högre
grad oberoende av varandra än eljest. Utvecklingen på ostmarknaden
syntes styrelsen giva belägg för ett sådant antagande. Såvitt styrelsen
vore riktigt underrättad, torde man kunna räkna med, att ostproduktionen
i allmänhet taget för närvarande betalade mjölken sämre än smörproduktionen.
Fara förelåge därför enligt styrelsens förmenande för att
de mjölkproducenter, vars mjölk användes till ostproduktion, finge betala
allmän mjölkavgift utan att komma i åtnjutande av däremot svarande
fördelar. Det vore knappast möjligt att genom export av ost och
reglering av priset å exportost i någon avsevärd grad påverka det inhemska
ostpriset. Ostexporten från Sverige vore av gammalt liten eller
ingen och att under rådande förhållanden åstadkomma någon avsevärd
sådan syntes styrelsen vara så gott som uteslutet, ökade möjligheter
härför torde icke heller vara att förvänta inom den närmaste tiden, utan
torde man snarare få motse ökade svårigheter, då de av gammalt ostexporterande
länderna med säkerhet kunde förväntas göra allt för att
bibehålla världsmarknaden för sin räkning. Att ostproduktionen väl
finge pekuniär! medverka till prisregleringen men måste anses få jämförelsevis
ringa gagn därav, skulle ju sakna större betydelse, därest smöroch
ostproduktionen ginge liand i hand, det vill säga samma mejerier
producerade båda slagen av mejeriprodukter. Så vore emellertid ingalunda
alltid fallet. Ostproduktionen hade av ålder lokaliserats till vissa
mejerier och till och med till vissa, delar av landet. Styrelsen erinrade
om det allmänt kända faktum, att inom Västergötland och vissa delar av
Norrland den övervägande delen av produktmjölken användes till ostproduktion
och att den stiirsta delen av landets ost producerades inom
nämnda delar av landet.
22 Kungl. May.ts proposition nr 258.
Då samtliga nu föreliggande förslag åsyftade en ökning av den allmänna
mjölkavgiften, vilken komme att drabba jämväl den för osttillverkning
använda mjölken, hade styrelsen särskilt velat framhålla de
nyss anförda synpunkterna. Enligt styrelsens förmenande vore redan
den nu utgående allmänna mjölkavgiften av 0.4 öre per kilogram allt för
betungande för ostproduktionen i förhållande till de fördelar, som prisregleringarna
beredde densamma. Komme denna allmänna avgift att bibehållas
eller höjas, syntes det därför nödvändigt, att särskilda åtgärder
vidtoges för en reglering av mjölkpriserna till de ostproducerande mejerierna.
Vad utredningen anfört örn de lokala mjölkavgifterna och svårigheten
för deras genomförande, hade ytterligare styrkt styrelsens uppfattning
örn olämpligheten att genom statliga tvångsåtgärder genomföra prisregleringar
av den art dessa avsåge. Sådana prisutjämningar kunde jämväl
enligt styrelsens förmenande vara fullt befogade, men de måste framgå
såsom resultat av producenternas frivilliga samverkan till gemensamt
bästa. Styrelsen ansåge sig därför böra ansluta sig till utredningens uppfattning,
att tvångsvis genomförda mjölkavgifter borde hava formen av
allmänna avgifter, det vill säga avse hela landet och icke genomföras
till fördel för vissa begränsade områden.
Utgångspunkten för samtliga framförda system hade varit, att smörpriset
i parti borde uppbringas till ett prisläge av cirka 2 kronor 30 öre
per kilogram och mjölkpriset för hela landet till cirka 10.3 öre per kilogram.
Någon utredning angående riktigheten av just dessa prislägen
hade, såvitt styrelsen kunnat finna, icke förebragts. En närmare utredning
på denna punkt hade emellertid enligt styrelsens förmenande varit
önskvärd. Örn också ett smörpris av nämnda storlek ur mjölkproduktionens
synpunkt måste anses önskvärt och med hänsyn till det allmänna
prisläget kunde synas skäligt, torde det dock kunna tänkas, att ett sådant
smörpris under rådande depression skulle komma att minska smörkonsumtionen,
därest icke särskilda åtgärder vidtoges i syfte att hindra en
alltför påfrestande spänning mellan prislägena för smör och ersättningsmedel
för denna vara, speciellt margarin. Ett sådant prisläge för smör
stöde vidare i ett sådant förhållande till prisläget för andra lantmannaprodukter,
att det kunde tänkas snarare locka till ökad mjölkproduktion
än till en inskränkning av produktionen. Så länge icke någon klargörande
utredning förelåge på dessa punkter, syntes det styrelsen ligga nära till
hands att antaga, att en reglering av smör- och mjölkmarknaden från
dessa utgångspunkter kunde komma att påverka produktions- och avsättningsmöjligheterna
på sådant sätt, att regleringen i sin helhet kunde
bliva mer eller mindre illusorisk.
En sida av det här föreliggande spörsmålet, som enligt styrelsens förmenande
förtjänat en ingående undersökning, vore, huruvida icke en
efter behovet avpassad inskränkning av mjölkproduktionen skulle med
utnyttjande av producenternas egna organisationer kunna åvägabringas.
Såvitt styrelsen kunnat finna, hade emellertid utredningens majoritet icke
ifrågasatt åtgärder till förhindrande av för starkt stegrad produktion
eller till utjämnande av den ökade spänningen mellan priserna för smör
och dess ersättningsmedel. Den enda åtgärd till lättnad av trycket mellan
en eventuell överproduktion och avsättningssvårigheterna för smör,
som utredningen ifrågasatt, vore att placera en del av ett eventuellt
smöröverskott på allmänna inrättningar inom landet, vilka då skulle
kunna erhålla smöret till världsmarknadspriset. Skillnaden mellan detta
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
pris och inlandspriset skulle utjämnas genom anlitande ay medel, som
de allmänna mjölkavgifterna inbragt. Den sålunda angivna^ utvägen
kunde emellertid knappast anses såsom ett direkt förslag från utredningsmännens
sida utan syntes endast hava i förbigående anförts såsom
en möjlighet, utan att någon närmare utredning eller något ställningstagande
förelegat. Styrelsen ansåge sig under sådana förhållanden sakna
möjlighet att bedöma lämpligheten av en sådan åtgärd eller huruvida
den ens vore genomförbar. _
Styrelsen funne ur rent principiell synpunkt ganska starka skal tala
för det av utredningsmännen Wachtmeister och Bengtsson reservationsvis
framförda förslaget i fråga om avgiftsregleringens konstruktion. Med hänsyn
emellertid till den relativa svårigheten vid dess praktiska genomforande
och övervakande ansåge sig styrelsen dock böra förorda det av utredningens
majoritet omfattande förslaget. ,
Ur många synpunkter funne styrelsen de reservationsvis Iramiorda
synpunkterna i fråga örn möjligheten att på annat sätt än genom direkta
mjölkavgifter anskaffa en del av de för prisregleringarna i fråga erforderliga
beloppen värda beaktande. En mjölkavgift av 1 öre per kilogram
vore en mycket betungande avgift, vars betydelse för producenterna
tillfullo belystes genom det av utredningen förebragta materialet. En
sådan avgift syntes knappast kunna tvångsvis påläggas, utan att säkerhet
förelåge för att de producenter, som drabbades därav, också komme i
åtnjutande av därmed avsedda ekonomiska fördelar, såvitt icke fråga
vöre örn den relativt ekonomiskt välställda produktionen av konsumtionsmjölk.
Som styrelsen redan nämnt, funne styrelsen stora svårigheter
föreligga att med en sådan avgift skapa ekonomisk rättvisa åt de mjölkproducenter,
vars mjölk användes för ostproduktion. Därest inga särskilda
åtgärder vidtoges, syntes till och med den nuvarande allmänna avgiften
ur deras synpunkt väl hög. Under sådana förhållanden vore det
i hög grad önskvärt, örn en del av kostnaderna för prisregleringarna
kunde överflyttas på andra inkomstkällor. De möjligheter, som i sådant
hänseende syntes kunna tagas i anspråk, vore importavgifter på. sådant
kraftfoder, som enbart eller huvudsakligen komme till användning vid
mjölkproduktion, samt avgifter, åsätta i syfte att minska spänningen
mellan prislägena för smör och dess ersättningsmedel. Enligt styrelsens
förmenande borde en skälig avgift, förslagsvis 20 kronor per ton, införas
i fråga örn importerade oljekaka’ och därmed jämnställda fodermedel,
ävensom en motsvarande avgift pa den x-avara, som komme till användning
vid tillverkning av dylika fodermedel inom landet. Intäkten av
dessa avgifter, som lantbruksstyrelsen på grund av 1931 års importstatistik
beräknat kunna komma att uppgå till cirka 5 miljoner kronor, borde
enligt styrelsens förmenande sammanföras med intäkterna av den
allmänna mjölkavgiften och utnyttjas i samma prisreglerande syfte som
denna. Genom en sådan åtgärd skulle en välbehövlig lättnad vinnas i
fråga örn den för mjölkproduktionen betungande allmänna mjölkavgiften,
samtidigt som produktionen av mjölk mera komme att överföras till inhemska
fodermedel och på ett naturligt sätt vissa förutsättningar skulle
skapas för att mjölkproduktionen hölles inom efter förhållandena rimliga
gränser. En motvikt komme härigenom att skapas av en på grund
av prisregleringen framalstrad för stark ökning av produktionen. För
minskande av prisspänningen mellan smör och margarin kunde, tänkas
införande av accis å margarin eller tull och tillverkningsavgift a
denna vara. Åtgärder av sistnämnda slag måste, därest de skulle bliva
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
fullt effektiva, vidtagas så, att de drabbade såväl råvarorna för margarintillverkningen
som importen av annat matfett. Genom importtull å
dessa varor vunnes, att avgifternas verkan utsträcktes till alla konstfettprodukter,
som i matlagningen eller eljest kunde ersätta smör, ävensom
till konstfettemulsioner (ersättningsmedel för mjölk och grädde), vilka
eljest komme att draga oförtjänt nytta av åtgärderna till reglering av
mjölkpriset. Effekten av sådana avgifter skitlie ur smörproduktionens
synpunkt bliva större, därest någon del av intäkterna utav avgifterna
finge tagas i anspråk för samma syfte som den allmänna mjölkavgiften
eller till reglering av priset på mejeriprodukter. Styrelsen hyste den uppfattningen,
att endast örn dessa synpunkter vunne beaktande någon säkerhet
skapades för att de med mjölkregleringen avsedda syftena komme
att vinnas. Några principiella invändningar emot dessa synpunkter torde
icke med fog kunna göras från mjölkproduktionens eller konstfettproduktionens
sida. Att en del av de avgifter, som måste åläggas mjölkproduktionen
i och för förbättrande av dess avsättningsmöjligheter, uttoges genom
viss kraftfoderavgift och således särskilt drabbade de producenter,
som frestades att genom ökat kraftfoderinköp öka sin prodiiktion, måste,
syntes det styrelsen, från produeenthåll finnas berättigat. Konstfettproduktionen,
som genom prisregleringsåtgärder för mejeriprodukterna måste
få jämväl sin marknad förbättrad, syntes icke heller med skäl kunna göra
någon erinran mot avgifter, som bidroge till nämnda reglering, under
förutsättning att garanti skapades för att denna produktions export undantoges
från verkningarna av avgifterna, samt att importen av ifrågavarande
produkter underkastades skälig tullförhöjning.
Skulle såsom utredningsmannen Strindlund föreslagit cirka 10 miljoner
kronor av de medel, som kunna komma att uttagas genom avgifter
på konstfettproduktionens produkter, få utnyttjas för prisregleringen å
mejeriprodukter och, såsom styrelsen ifrågasatt, cirka 5 miljoner kronor
uttagas för samma syfte genom avgifter på vissa kraftfodermedel, skulle
för genomförande av det av utredningen förordade systemet för reglering
av mejeriproduktprisen genom allmän mjölkavgift endast behöva uttagas
cirka 8 V* miljoner kronor.
Ett genomförande av det av utredningen föreslagna systemet med de
av lantbruksstyrelsen ifrågasatta ändringarna skulle enligt lantbruksstyrelsen
förmenande leda till ett säkrare och bättre resultat samt skapa
vissa garantier för att regleringsåtgärderna icke motverkades varken genom
alltför starkt ökad mjölkproduktion eller för hög prisspänning mellan
smör och konstfett samt för att större rättvisa bleve rådande de olika
mjölkproducenterna emellan.
Statens mjölknämnd har anfört följande.
De anmärkningar mot nu gällande avgiftssystem, som utredningen framställt,
ansåge sig mjölknämnden kunna i huvudsak biträda. Att nuvarande
anordning för mjölkavgifters upptagande i åtskilliga hänseenden
vore behäftad med allvarliga brister torde näppeligen kunna bestridas.
Redan den omständigheten, att av de avgiftspliktiga två särskilda avgifter
skulle upptagas enligt väsentligt olika grunder, vore ägnad att ingiva
betänkligheter mot systemet. Nackdelarna därav hade visserligen reducerats
därigenom, att vid uppbörden av de båda avgifterna samt avgiftsmedlens
förvaltning tillämpats likartade grunder, varför avgifterna i upp
-
25
Kungl. May.ts proposition nr 258.
bördstekniskt hänseende i viss utsträckning kunnat behandlas som en
enda avgift. Även i åtskilliga andra avseenden hade det nuvarande avgiftssystemet
kunnat i praktiken förenklas. Det torde dock enligt mjölknämndens
förmenande vara uteslutet att med bibehållande av systemet
i dess grunddrag kunna ernå den enkelhet och överskådligliet, som utgjorde
en förutsättning för att mjölkregleringen skulle fungera tillfredsställande.
De principer, efter vilka nuvarande avgiftssystem uppbyggts,
syntes nämligen lägga hinder i vägen därför.
De anmärkningar, som i angivna hänseende kunde göras mot nuvarande
avgiftssystem, gällde i mindre grad den allmänna avgiften. För denna
samt de med dess uppbärande förbundna svårigheter hade utredningen
utförligt redogjort i sitt betänkande. På grundval därav hade utredningen
uttalat, att uppbörden av sagda avgift och kontrollen över dess
behöriga utgörande krävde en omfattande förvaltningsapparat. Några
mera påtagliga nackdelar av avgiften hade dock ej kunnat påvisas. De
prisstödjande åtgärder, som avsetts skola med stöd av de allmänna avgiftsmedlen
vidtagas, hade även kunnat utan större svårigheter genomföras.
I vad utredningen sålunda anfört kunde mjölknämnden i allt väsentligt
instämma.
Nackdelarna med nu gällande mjölkavgiftssystem vore därför i allt väsentligt
förbundna med de lokala avgifterna. Vad utredningen anfört angående
hittills vunna erfarenheter av de lokala mjölkavgifterna ville
mjölknämnden för sin del vitsorda. Svårigheterna att rättvist avgränsa
de särskilda tillförselområdena hade i betänkandet tydligt belysts. Minst
lika allvarliga ansåge mjölknämnden de svårigheter vara, som framträdde
vid avgiftsbeloppens bestämmande. Till en del sammanhängde dessa
svårigheter därmed, att vederbörande organisationer icke alltid begränsade
sina yrkanden i fråga örn avgiftsbeloppets storlek till vad som oundgängligen
erfordrades för konsumtionsmjölkprisets bevarande på skälig
nivå. Men även det väsentligt lägre belopp, vartill den lokala avgiften i förekommande
fall bestämts, hade givit anledning till klagomål från konsumtionsmjölkförsäljande
jordbrukares sida. I sådana fall, där genom avgiftens
uttagande ett motsvarande prisfall å konsumtionsmjölk förhindrades,
hade den givetvis sitt berättigande, även örn det vore svårt för den enskilde
jordbrukaren att inse detta. I stora delar av riket, särskilt å den
egentliga landsbygden, befunne sig dock konsumtionsmjölkpriset redan
på en sådan nivå, att någon risk för ett dylikt prisfall åtminstone vid ett
någorlunda rimligt smörpris ej torde föreligga. Även i sådana fall, då
konsumtionsmjölken levereradas enligt flerårigt kontrakt, syntes den lokala
mjölkregleringen ur den enskilde mjölkleverantörens synpunkt opåkallad.
Någon garanti förelåge ej heller för att genom lokal avgift den
avsedda prisutjämningen mellan konsumtionsmjölk och produktmjölk ernåddes.
Att avgiften kraftigt reducerade konsumtionsmjölkförsäljarnas
nettopris vore otvivelaktigt, men i vad mån en däremot svarande förbättring
av produktmjölkens nettopris ernåddes vore oj utan vidare klart.
Av vad sålunda anförts framginge, att mjölknämnden ansåge det nuvarande
mjölkavgiftssystemet i skilda hänseenden och icke minst med hänsyn
till jordbrukarnas egna intressen behäftat nied sa stora olägenheter,
att en revision av systemet vore påkallad. Den omständigheten,
att detsamma varit i tillämpning endast under en jämförelsevis kort tid,
syntes oj böra utgöra något hinder därför. I fråga örn de allmänna riktlinjerna
för en dylik revision funne sig mjölknämnden kunna i allt väsentligt
ansluta sig till vad utredningen härom i betänkandet anfört.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Mjölkregleringen borde även enligt mjölknämndens mening i främsta
rummet syfta till smörprisets stödjande. Därigenom bringades mjölkprisnivån
inom landet i dess helhet upp, och ett gynnsamt utgångsläge för
jordbrukarnas självverksamhet på hithörande område erhölles. Med den
nuvarande stödanordningen, vilken i korthet innebure, att utbudet av
smör å den inhemska marknaden begränsades genom att exporten stimulerades,
hade man ock ernått jämförelsevis tillfredsställande resultat utan
större kostnader. En förutsättning härför vore dock, att mjölkproduktionen
ej samtidigt ökades. Det borde ej heller förbises, att anordningens
effektivitet även i övrigt vore beroende av åtskilliga osäkra faktorer. Den
förutsatte sålunda, bland annat, att det städse vore möjligt undandraga
marknaden den för prisets bevarande å önskvärd höjd erforderliga smörmängden.
Denna möjlighet förelåge visserligen i och med att smörexporten
vore fri, men tyvärr syntes utsikterna för att detta tillstånd
skulle fortfara ej alltför ljusa. De skärpta avsättningssvårigheterna för
svenskt smör utomlands gjorde det nödigt tillse, att avsättningen å den
inhemska marknaden i möjligaste mån tryggades. I detta hänseende
borde erinras örn, att Kungl. Majit vid innevarande års riksdag bemyndigats
utfärda föreskrifter angående införselmonopol beträffande mjölk
och mejeriprodukter. Ehuru detta bemyndigande ännu ej behövt tagas i
anspråk, vore det tydligt, att, därest marginalen mellan smörpriset i
Sverige och å världsmarknaden i någon större grad stegrades, det torde
bliva ofrånkomligt, att en reglering av importen av mjölk och mejeriprodukter
till Sverige skedde. Även skyddsåtgärder mot konkurrensen
från inhemska ersättningsmedel kunde visa sig erforderliga i ovan angivna
syfte.
Ehuru man sålunda borde eftersträva en sådan höjning av smörpriset,
att vidare statsåtgärder för mjölkprisets stödjande ej erfordrades, syntes
detta mål dock näppeligen kunna nås under nu rådande förhållanden.
Trots de stora betänkligheter, som enligt mjölknämndens förmenande
mötte mot ett statligt inbegripande i syfte att genom direkt tilldelning
understödja vissa mjölkproducenter på andras bekostnad, funne sig därför
mjölknämnden kunna förorda, att, såsom utredningen föresloge, ytterligare
stöd bereddes produktmjölkpriset genom att åtgärder vidtoges för
prisutjämning mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken. I trakter,
där det förra slaget av mjölk övervägde, komme på så sätt även konsumtionsmjölkpriserna
att ytterligare skyddas.
Med utgångspunkt från vad ovan anförts angående mjölkregleringens
anordnande hade mjölknämnden vid prövning av de olika av utredningen
diskuterade förslagen funnit det av utredningens majoritet förordade
system E vara att föredraga. Principiellt sett erbjöde detta system
påtagliga fördelar framför såväl det nuvarande som övriga ifrågavarande
system. Enär avgiften utginge med lika belopp å konsumtionsmjölk
och produktmjölk, skärpte den på intet sätt motsättningen mellan olika
jordbrukare. Därjämte bleve uppbörden av avgiften och framför allt
kontrollen över dess utgörande jämförelsevis enkel och billig. I de trakter
av landet, varest produktmjölken övervägde, verkade systemet fördelaktigt
i första hand å smörpriset, medan i konsumtionsmjölkområdena
avgiftsmedlen i huvudsak komme till användning för konsumtionsmjölkprisets
stödjande. Något orättvist gynnande av vissa landsändar
på andras bekostnad skedde sålunda ej. I detta hänseende skilde system
E sig fördelaktigt från det i betänkandet med C betecknade systemet.
Den kanske mest betydelsefulla fördelen med system E vöre dock, att
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
detsamma möjliggjorde en anpassning av mjölkregleringen efter förhandenvarande
förhållanden på ett enkelt och smidigt sätt. Allt efter tillfälliga
växlingar i behovet kunde sålunda en större eller mindre del
av avgiftsmedlen användas för smörprisets stödjande. Skulle smörpriset
försämras, kunde ökade medel tagas i anspråk för smörprisets bevarande
å önskvärd nivå, utan att de avgiftsskyldiga därav berördes. Inträdde
däremot en förbättring i smörpriset, kunde — genom att avgiftsmedlen
överfördes från att användas för smörprisets stödjande till direkt
prisutjämning — det inhemska mjölkpriset successivt anpassas efter
marknadsläget. Även med hänsyn till sina ekonomiska verkningar erhjöde
system E stora fördelar. Redan en avgift av 1 öre möjliggjorde i
nuvarande läge en höjning av smörpriset till 229 öre. Jämsides därmed
åstadkommes, att spänningen mellan priserna å konsumtionsmjölk och
priserna å produktmjölk avsevärt reducerades. Därest denna reduktion
ej ansåges tillräcklig, mötte ej hinder mot att avgiften höjdes. Som i betänkandet
angåves borde man emellertid därvid ej fasthålla vid att vad
som belöpte å produktmjölken skulle användas till smörprisets stödjande,
utan man hade i dylikt fall att utgå ifrån att visst belopp av medlen
användes för sagda ändamål samt resten för prisutjämning. Utredningen
hade förutsatt, att prisutjämningen skulle verkställas lokalt. Ehuru
det i betänkandet icke uttryckligen angivits, torde hinder icke möta mot att
fördelningen av prisutjämningsmedlen å olika områden kunde äga rum
i förhållanden till mängden saluförd mjölk inom områdena. Den blivande
områdesindelningen måste självfallet hilva beroende på särskild prövning
i samband med framställningar örn lokal prisutjämnings anordnande.
Mjölknämnden ansåge sig i detta sammanhang höra något närmare
beröra det avgiftssystem, som förordats i det av utredningsmännen
Wachtmeister och Bengtsson avgivna särskilda yttrandet. Sistnämnda
system innebure, att en grundavgift, förslagsvis 0.7 öre för kilogram,
skulle uttagas å all salumjölk för smörprisets stödjande samt att en tillläggsavgift,
förslagsvis 1 öre för kilogram, skulle uttagas, å konsumtionsmjölk
för prisutjämning. Å produktmjölk skulle i det angivna
exemplet uttagas en avgift av 0.7 öre och å konsumtionsmjölk en avgift
av 1.7 öre för kilogram. Vid ett dylikt system skulle produktmjölkpriset
efter utjämning bliva 9,4 öre för kilogram i genomsnitt inom riket samt
spänningen reduceras till 2.9 öre. Identiskt samma resultat ernåddes
emellertid vid system E. därest avgiften bestämdes till 1.7 öre för kilogram.
Den sämre verkan, som reservanterna tillskreve system E, berodde
helt på att vid den av dem verkställda jämförelsen avgifterna i de
båda systemen ej motsvarat varandra. Ehuru system E och det av reservanterna
förordade systemet till sina ekonomiska verkningar sålunda
helt sammanfölle, erbjöde det förra ur andra synpunkter betydande fördelar.
För det första vore system E, vilket byggde på lika avgift å konsumtionsmjölk
och å produktmjölk, i väsenligt högre grad ägnat att
främja jordbrukarnas samverkan än det av reservanterna föreslagna
systemet. För det andra saknade sistnämnda system helt den stora smidighet,
som kännetecknade system E. Betydelsen av denna omständigdighet
borde under nu rådande osilkra förhållanden icke underskattas.
Slutligen vore för det tredje system E avgjort att föredraga ur uppbördsoch
framför allt kontrollsynpunkt. Reservanterna syntes visserligen ur
sist angivna synpunkt ej tillmäta den omständigheten någon större betydelse,
att enligt system E avgiften utginge med lika belopp å konstini
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
tionsmjölk och produktmjölk, medan enligt deras system avgiften utginge
med olika belopp. I reservationen framhölles sålunda, att vid tilldelning
av prisutjämningsbidrag alltid måste skiljas mellan de båda slagen
mjölk. Detta behövde emellertid enligt mjölknämndens mening ej
vara fallet, enär vid system E prisutjämningsbidrag lämpligen kunde
bestämmas att utgå å den beredda produkten i viss relation till den därvid
använda mjölken. Det finge vidare ej förbises, att det vid den tidpunkt,
då mjölken borde avgiftsbeläggas, ofta ej läte sig avgöra, huruvida
densamma vore att anse som konsumtionsmjölk eller som produktmjölk.
Hittills gjorda erfarenheter av nämndens verksamhet hade klart
ådagalagt svårigheterna att fastslå, när mjölk vore att räkna som konsumtionsmjölk.
Att till sådan hänföra all mjölk, som omedelbart ej användes
för produktberedning, vore ej utan vidare genomförbart, enär
produktmjölk ofta passerade genom flera mellanhänder.
Mot det framlagda förslaget till förordning i ämnet hade mjölknämnden
ej funnit anledning till erinran. Ej heller hade mjölknämnden något
att invända emot vad utredningen anfört beträffande uppbörd och förvaltning
vid bibehållande av nuvarande system.
Under åberopande av vad sålunda anförts har mjölknämnden hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas för revidering snarast möjligt av gällande
bestämmelser örn mjölkavgifter i enlighet med för system E angivna
grunder.
I mjölknämndens handläggning av ifrågavarande ärende hava deltagit
nämndens ordförande, generaldirektören K. S. Levinson, samt ordinarie
ledamöterna greve C. E. Wachtmeister, G. A. Holmberg, J. Ahlsten,
J. E. Björnsson och K. H. A. Westerström ävensom suppleanten P.
Persson. Särskilda yttranden hava avgivits av nedannämnda ledamöter.
Greve Wachtmeister har anfört: »Enligt mjölknämndens yttrande sammanfaller
system E till sina ekonomiska verkningar med det i Wachtmeisters
och Bengtssons reservation angivna förslaget, vilket innebär en
allmän avgift för all mjölk samt en särskild tilläggsavgift på konsumtionsmjölk.
Att detta är riktigt, då man räknar med landet
i sin helhet, har för reservanterna alltid stått klart men är
ej oemotsägligt, när det gäller de olika landsdelarna med olika
procent konsumtionsmjölk. Örn man, såsom reservanterna gjort, tolkar
förslaget så, att medel till smörprisets höjande helt skall tagas från
produktmjölken, (något som ordalydelsen i utredningens förslag ger anvisning
örn och även tillämpats i tab. III) så blir förhållandet väsentligt olika
för skilda landsdelar, i det att utredningens förslag gynnar de delar av landet,
som lia förhållandevis mycket konsumtionsmjölk. Nu har mjölknämnden
givit en sådan tolkning av förslaget, att resultatet av dess tillämpning
kan bliva detsamma som av reservanternas, en tolkning som dock
svårligen kan utläsas ur betänkandet. Kommer mjölknämndens tolkning
att tillämpas, förfalla givetvis en del av de skäl, som tala till förmån
för reservationslinjen. Kvar står dock svårigheten att med system E pålägga
så stor avgift, att spänningen minskas i tillräcklig mån och ett annars
oundvikligt prisfall på konsumtionsmjölken förhindras. Det måste
nämligen befaras, att en så hög avgift, som härför erfordras, kommer
att framkalla missnöje bland det stora antal produktmjölkleverantörer,
som nominellt träffas härav och svårligen torde kunna förstå fördelen
29
Kungl. Martts proposition nr 258.
med anordningen.» — Herrar Björnsson och Holmberg hava anfört: »Genom
det system för mjölkprisreglering, som utredningen föreslår och nämnden
förordar, skapas möjlighet att höja det inhemska smörpriset över
världsmarknadspriset vida mera än man hittills kunnat. Örn med utnyttjande
av denna möjlighet avsättningen av smör å den inhemska marknaden
skulle försvåras i någon större grad, ''finner nämndens majoritet ''skyddsåtgärder
mot konkurrensen från inhemska ersättningsmedel’ kunna visa
sig erforderliga. Här åsyftade skyddsåtgärder lära väsentligen bestå i
skärpt konsumtionsskatt å margarin eller därmed likvärdiga åtgärder.
Enligt vår uppfattning böra sådana skyddsåtgärder få ifrågakomma
endast försåvitt det visar sig, att olägenheterna därav för de av krisen
drabbade konsumentgrupperna bliva eller kunna göras överkomliga.» •—
Herr Ahlsten har anfört: »Utgår man ifrån nu rådande förhållanden, under
vilka särskilt skydd för smörpriset mot konkurrensen från margarin saknas,
synes mig det nuvarande systemet, varigenom stöd beredes produktmjölkpriset
i viss omfattning utan att smörpriset liöjes, till sina
verkningar erbjuda åtskilliga fördelar. Då jag förutsätter, att åtgärder
från statsmakternas sida i en eller annan form komma att vidtagas till
försvårande av sagda konkurrens samt tryggande av avsättningen av
inhemskt smör inom landet, finner jag mig emellertid kunna förorda en
revision av gällande avgiftssystem enligt i betänkandet för system E angivna
grunder. Nämnda system synes mig nämligen ur skilda synpunkter
vara överlägset övriga av mjölkutredningen diskuterade system. Jag
utgår därvid ifrån, att avgiften sättes tillräckligt hög samt att den kan
under vissa förhållanden, örn så erfordras, bestämmas till olika belopp
i skilda delar av landet. I fråga örn avgiftsmedlens användning anser
jag den i betänkandet angivna principen, att stödet åt smörpriset skall
bäras av produktmjölken samt att avgiftsmedlen, i den mån de härröra
av konsumtionsmjölken, skola användas för prisutjämning, vara i allt väsentligt
riktig.» — Herr Persson har anfört: »Enligt min mening fordrar en
tillämpning av det i yttrandet förordade system E såväl en lämpligt avvägd
accis å margarin som importavgifter å kraftfoder. Det torde icke
vara möjligt att åstadkomma den av mjölkutredningen avsedda prishöjningen
för smör utan att åtgärder vidtagas för att i motsvarande grad
höja margarinpriset. Det bör dessutom påpekas, att örn smörpriset i enlighet
med utredningens förslag höjes till omkring 2 kronor 30 öre per
kilogram, måste producenterna direkt bidraga härtill med 25 öre per
kilogram. Det verkliga pris, producenterna erhålla, blir alltså endast 2
kronor 5 öre, men margarinfabrikanterna sättas i tillfälle att i konkurrenshänseende
räkna med 2 kronor 30 öre per kilogram för smöret. Vad
beträffar importavgifter å kraftfoder äro sådana enligt min mening
nödvändiga såväl för begränsning av mjölkproduktionen som för att befordra
avsättningen av hemmaproducerade fodermedel. Då det icke torde
vara möjligt att med nuvarande exceptionellt låga mjölkpriser uttaga
så höga avgifter, som mjölkutredningen föreslagit, anser jag, att en del
av kostnaderna för den föreslagna regleringens genomförande bör bestridas
av inflytande accis- och importavgifter å margarin och fodermedel.»
Lantbrukssällskapet tiar anfört följande.
Lantbrukssällskapet ville först något beröra spörsmålet örn den prisnivå,
som man borde söka uppehålla med hjälp av stödåtgärderna. Det
vöre nämligen enligt sällskapets mening nödvändigt, att vissa ungefärliga
30
Kungl. Majlis proposition nr 258.
priser angåves, som det borde vara stödåtgärdernas uppgift att förverkliga.
Eljest kunde en gång vidtagna åtgärder snart nog visa sig otillräckliga.
varjämte ständig osäkerhet skulle råda, örn vad de betydde för jordbrukarna
och örn vad dessa kunde hava rätt att påräkna med avseende på
stödets omfattning.
Utredningen hade angivit, att man vad smöret beträffade skulle med
stödåtgärderna söka uppnå en notering av ungefärligen 230 öre per kilogram.
En notering av denna höjd vore i och för sig väl motiverad. Beaktas
borde även, att producenterna för dess ernående enligt utredningens
förslag skulle få erlägga en avgift av under nu rådande förhållanden 1
öre per kilogram mjölk, motsvarande 25 öre per kilogram smör. Den angivna
noteringen motsvarade följaktligen ett nettopris av endast 205 öre.
En smörnotering av 230 öre syntes emellertid vara den högsta, som man
under nuvarande förhållanden kunde räkna med att uppehålla såsom genomsnittligt
marknadspris. För uppehållande av denna notering vore det
dessutom nödvändigt, att särskilda åtgärder samtidigt vidtoges för att
stärka smörets konkurrenskraft gentemot margarin och andra ersättningsmedel
på den inhemska marknaden. Prisförhöjningen å smöret komme
eljest att som ofrånkomlig följd medföra en förskjutning av konsumtionen
från smör till margarin, varigenom större smöröverskott skulle uppstå.
För att möjliggöra dess absolution å den inhemska marknaden måste smörpriset
därstädes sänkas, tills jämvikt mellan ntbnd och efterfrågan erhölles.
Utredningen hade tänkt sig möjligheten, att den inhemska förbrukningen
skulle ökas genom att smör försåldes till sjukhus och andra allmänna
inrättningar för exportpris, varvid detta smör skulle erhålla samma
pristillägg som exporterat smör. Härtill ville sällskapet framhålla,
att ett smörpris av 230 öre i och för sig vore lågt och att det syntes rimligt,
att även de offentliga institutionerna betalade efter detsamma. Enligt
sällskapets mening borde man i stället genom andra åtgärder förhindra
en ökning av margarinförbrukningen inom landet på smörets bekostnad,
en tanke som icke heller utredningen syntes hava varit främmande
för. Sällskapet ville icke förneka, att en höjning av smör- och mjölkprisen
även kunde medföra en ökning av mjölk- och därmed också smörproduktionen
visserligen icke på den grund, att de höjda mjölkprisen i och
för sig skulle bliva så fördelaktiga, att de lockade till ökad produktion,
utan av det skälet, att förutsättningar torde uppstå att uppnå ett fördelaktigare
utnyttjande av de hemmaproducerade fodermedlen medelst ökad
användning av äggviterikt kraftfoder. En avgift å kraftfodermedel av
utländskt ursprung i syfte att förhindra en dylik utveckling kunde därför
ifrågasättas. Emellertid torde det vara otvivelaktigt, att en på nämnt
sätt ökad mjölk- och smörproduktion beredde sysselsättning åt större antal
personer än en motsvarande tillverkning av margarin. Sällskapet förmenade
därför, att man vid en tid, då det svåraste problemet vore att bereda
sysselsättning åt landets befolkning, borde lämna företräde för en produktionsökning
av mjölk och, örn så erfordrades, i stället vidtaga åtgärder för
minskning av margarinanvändningen. Även med hänsyn till handelsbalansen
syntes detta vara motiverat.
Smörprishöjningens verkliga storlek måste givetvis bliva en viktig utgångspunkt
för graden av den prisutjämning, som därjämte borde genomföras
mellan konsumtionsmjölk och produktmjölk till stöd åt konsumtionsmjölkpriserna.
Bestämdes denna utjämning med hänsyn till ett antaget
smörpris av 230 öre, men kunde detta sedermera icke uppehållas, bleve tyd
-
Kungl. Majlis proposition nr 258.
31
ligen konsekvensen för jordbrukarna, att icke blott produktmjölkpriset
bleve lägre utan att även till följd härav priset å konsumtionsmjölk komme
att falla. Det vore därför synnerligen viktigt, att det smörpris, som vid
åtgärdernas vidtagande toges till utgångspunkt, också verkligen uppehölles.
Då utjämningen mellan konsumtionsmjölk och produktmjölk hade till
syfte att stödja konsumtionsmjölkprisen, torde det också böra angivas,
huru höga konsumtionsmjölkpriser, som man därmed ville söka uppehålla.
Att därvid endast utgå från den spänning, som nu mångenstädes
utbildats på grund av fri prisbildning, syntes icke tillfredsställande. På
åtskilliga håll kunde konsulntionsmjölkpriset nämligen hava fallit och
nära anpassat sig efter produktmjölkpriset, så att någon större spänning
icke funnes att utjämna, när utjämningen skulle påhörjas. Skulle konsumtionsmjölkavgiften
avpassas endast med hänsyn härtill, måste den
tydligen bliva mycket låg och nödigt stöd åt konsuln tionsmjölkpriset erhölles
därvid icke. Man borde därför enligt sällskapets mening ungefärligen
bestämma de konsumtionsmjölkpris, som med stödåtgärder borde
uppehållas, samt avpassa avgiften därefter, så att detta bleve möjligt. I
vissa fall kunde detta givetvis få till resultat en mindre höjning av förutvarande
konsumtionsmjölkpris.
Vid bestämmande av de konsumtionsmjölkpris, som borde eftersträvas
med stödåtgärderna, syntes man icke lämpligen kunna taga minutpriserna
till utgångspunkt, enär dessa starkt differerade från ort till annan till
följd av de mycket växlande försäljningskostnaderna. Det vore också att
märka, att en avsevärd ökning av mellanhandskostnaderna under de senare
åren mångenstädes ägt rum som följd av att produktmjölkpriserna
sänkts mycket starkare än minutpriserna å konsumtionsmjölk. Dessa mellanhandskostnader
komme att reduceras genom prisutjämningen. Lämpligast
kunde man därför taga nettoprisen å konsumtionsmjölk (d. v. s.
detaljhandelspriserna efter avdrag av mejeri-, handels- och fraktkostnader)
till utgångspunkt. Enligt sällskapets mening vore det rimligt och
skäligt att uppehålla nettopriser (utan avdrag av mjölkavgift) av 17 öre
per kilogram i norra Sverige, 16 öre i mellersta Sverige och 15 öre i södra
Sverige eller i medeltal för hela landet omkring 16 öre. För vidmakthållande
av de angivna nettopriserna å konsumtionsmjölk erfordrades enligt
sällskapets mening en utjämning av prisspänningen mellan desamma samt
nettopriserna å produktmjölk till högst 2 öre, vilket vid ett smörpris av
230 öre kunde vinnas med en mjölkavgift av följande storlek, nämligen i
Stockholmsområdet 2.5 öre, Värmland, Dalarna och Norrland 2 öre samt
i övriga Sverige 3 öre. Resultaten under de angivna förutsättningarna
belystes av följande tablå.
32 Kungl. Majlis proposition nr 258.
Erforderliga tilläggsavgifter å konsumtionsmjölk, öre per kilogram.
0 m r |
iden |
|||||
I |
II |
III |
IV |
V |
VI |
|
Sthlms- |
Syd- |
Krbg o. |
Väst- |
Värmland, |
Norr- |
|
området |
Sverige |
Jkps län |
Sverige |
Dalarna |
land |
|
Utan avdrag av avgifter: |
||||||
Pris å produktmjölk .................. |
9.5 |
9.5 |
9.5 |
9.5 |
9.7 |
9.7 |
» » konsumtionsmjölk ............ |
16.0 |
15.0 |
15.0 |
15.0 |
17.0 |
17.0 |
Tilläggsavgift å konsumtionsmjölk ■■■ |
2.5 |
3.0 |
3.o |
3.0 |
2.0 |
2.0 |
Pristillägg till produklmjölk ............ |
2.0 |
0.6 |
1.0 |
1.0 |
3.3 |
3.6 |
Nettopris efter avdrag och pristillägg: |
||||||
Produktmjölk ........................... |
10.8 |
9.4 |
9.8 |
9.8 |
12.3 |
12.6 |
Konsumtionsmjölk ..................... |
12.8 |
11.3 |
11.3 |
11.3 |
14.3 |
14.3 |
All mjölk ................................. |
11.7 |
9.7 |
10.2 |
10.2 |
13.5 |
13.7 |
Spänning ................................... |
2.0 |
1.9 |
1.5 |
1.5 |
2.0 |
1.7 |
Nettopris å konsumtionsmjölk örn E- |
12.4 |
12.2 |
||||
linjen följes .............................. |
11.3 |
10.6 |
10.3 |
10.3 |
Beräkningarna vore utförda i anslutning till i utredningens betänkande
angiven distriktsindelning samt där uppskattade kvantiteter av produktmjölk
och konsumtionsmjölk i varje område. Allmän avgift hade antagits
utgå med 0.7 öre per kilogram å all saluförd mjölk. På den nedersta raden
i tablån hade till jämförelse angivits det nettopris per kilogram konsumtionsmjölk,
som kunde antagas uppkomma, örn utredningens E-förslag tilllämpades
och konsumtionsmjölkpriset sjönke, så att spänningen bleve lika
med den i tablån angivna. Som av tabellen framginge bleve detta nettopris
0.7 till 2.i öre lägre än örn de av sällskapet föreslagna avgifterna uttoges.
Sällskapet ville i detta sammanhang understryka, att det avgörande för
leverantören av konsumtionsmjölk givetvis icke vore avgiftens höjd utan
vilket nettopris, som erhölles per kilogram konsumtionsmjölk, sedan avgiften
fråndragits. Det vore sålunda betydligt fördelaktigare för ifrågavarande
leverantörer att betala en tilläggsavgift av t. ex. 2 öre i Norrlandsdistriktet
och erhålla ett nettopris av 14.3 öre, såsom tablån utvisade, än att
i enlighet med utredningens E-förslag betala blott 1 öres totalavgift per
kilogram men erhålla ett nettopris av endast 12.2 öre, vilket kunde antagas
bli det sannolika resultatet, örn E-förslaget genomfördes.
Det nu förefintliga systemet medgåve mycket väl åstadkommandet av
erforderligt stöd. Såväl den allmänna prisutjämningen som den lokala
läte sig anpassa efter förekommande behov. Liksom en av utredningens
ledamöter hyste sällskapet också den uppfattningen, att det nuvarande
systemet icke prövats tillräckligt länge för att motivera en förändring.
Sällskapet ville emellertid icke förneka, att vissa förbättringar kunde ernås
enligt de i utredningens betänkande framförda linjerna. Sådana förbättringar
syntes särskilt vara, att avgifterna för utjämning mellan konsumtionsmjölk
och produktmjölk kunde upptagas över hela landet utan
avvaktande av att organisationerna erhållit nödig omfattning i de enskilda
områdena. Ävenså syntes vissa förenklingar i uppbörd och förvalt
-
33
Kungl. Martts proposition nr 25S.
ning utan större olägenheter kunna åstadkommas genom utjämningens
ordnande mera ensartat för större distrikt, varigenom kostnaderna för
administrationen även torde kunna nedbringas.
Av de system, som framlagts av utredningens majoritet samt av reservanterna
Wachtmeister och Bengtsson, vore system E i den utformning,
som det erhållit i betänkandet, enligt sällskapets mening icke ur jordbrukets
synpunkt til'' fredsställande, särskilt icke örn avgiften skulle fastlåsas
vid 1 öre. Den anordning, som föreslagits i reservationen, syntes avgjort
lämpligare. Sällskapet fäste sig härvid icke blott vid vad reservanterna
anfört beträffande verkningarna av de båda systemen. Reservationslinjen
vore att föredraga icke minst därför, att den medgåve fastställandet av
olika konsumtiousmjölkavgifter för olika områden, något som med hänsyn
till de mycket olikartade förhållandena i exempelvis Skåne och Norrland
syntes absolut nödvändigt. Att vid system E helt befria den för tillverkning
av lantsmör och lantost använda mjölken från avgiftsplikt vore även
allt för betänkligt, då denna tillverkning inom många områden skulle
komma i avgjort fördelaktigare ställning än mejeritillverkningen. Pristillägget
till produktmjölken från konsumtionsmjölken kunde nämligen
i södra och västra Sverige icke väntas uppväga den avgift, som produktmjölken
finga betala. En övergång till hemmatillverkning skulle därför
säkerligen b? iva följden av denna tillverknings befriande från avgiftsplikt.
Vid det av ] eservanterna föreslagna tillvägagångssättet vore dessa vådor
givetvis mindre, enär avgiften för produktmjölkens vidkommande där
bleve lägre. Även i detta fall torde dock befrielse från avgiftsplikt böra
inskränkas på sådant sätt, att tillverkning av smör och ost hänfördes till
mejeridrift, örn den överstege en viss kvantitet per månad.
Ehuru enligt lantbrukssällskapets mening hittills vunnen erfarenhet
icke motiverat en revidering av nu gällande bestämmelser, har lantbrukssällskapet
dock funnit sådana fördelar vara förenade med den av utredningsmännen
Wachtmeister och Bengtsson angivna reservationslinjen, att
lantbrukssällskapet icke funnit sig böra avstyrka förändringar i överensstämmelse
med denna. Med avseende på tillämpningen av reservationslinjen
har sällskapet påpekat, att den allmänna avgiften i Norrland utom
Gästrikland borde liksom nu utgå med lägre belopp än i övriga delar av
landet. Det område, som sålunda skulle erhålla lägre allmän avgift, borde
enligt sällskapets mening sammanfalla med det distrikt, som erhölle från
andra delar av landet avvikande särskild konsumtionsmjölkavgift. Lantbrukssällskapet
har slutligen förklarat sig utgå ifrån att genom avgifterna
inflytande medel skulle liksom nu till mindre del få användas för rationaliserings-
och organisationsåtgärder.
Svenska mejeriernas riksförening har anfört huvudsakligen följande.
Gentemot vad utredningen anfört örn den allmänna mjölkavgiften hade
riksföreningen i stort sett icke något att erinra. För uppehållande av det
av utredningen förordade smörpriset måste emellertid enligt riksföreningens
bestämda förmenande särskilda åtgärder vidtagas. Riksföreningen
vore av den uppfattningen, att endast en utväg vore möjlig, nändigen att
åtgärder vidtogcs mot den konkurrens, som utövades från margarinets och
andra fettämnens sida. Riksföreningen delade utredningens uppfattning,
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 258.
34
K luigi. Marits proposition nr 258.
att ökad avsättning av smör skulle kunna vinnas genom försäljning till
allmänna inrättningar men måste ställa sig tveksam till vad utredningen
anfört örn, att dessa skulle för smöret erlägga exportpris samtidigt med att
för smöret utbetalades pristillägg såsom vid export. Då avsikten med stödåtgärderna
allenast vore att uppnå ett skäligt pris för smöret, syntes alla
köpare inom landet böra erlägga detta pris. Riksföreningen ställde sig
också tveksam till den av utredningen föreslagna generella avgiftsfriheten
för sådan mjölk, som åtginge till beredande av lantsmör och lantost.
Enligt till riksföreningen inkomna deklarationer torde den mjölk, som åtginge
för produktionen av avgiftspliktigt lantsmör samt lantost, med en
allmän avgift av 0.4 respektive 0.2 öre lämna minst 600,000 kronor per är,
och skulle den allmänna avgiften i enlighet med utredningens förslag sättas
till 1 öre. bomme den angivna produktionen årligen att lämna minst
1.6 miljoner kronor. Icke blott ur ekonomisk synpunkt vore emellertid en
sådan avgiftsbefrielse ogynnsam. I en sådan reglering, varom nu vore
fråga, borde örn möjligt envar producent deltaga. Det vore vidare att märka,
att den prisförhöjning, som inträdde med den medelst den allmänna avgiften
genomförda prisutjämningen, bomme tillverkarna av lantsmör och
lantost till godo i ungefärligen samma utsträckning som mejerileverantörerna.
Erfarenheten hade till fullo ådagalagt, att priset på lantsmör
regelmässigt inställde sig efter smörnoteringen. Ur principiell synpunkt
syntes det även på grund härav mindre lyckligt att medgiva avgiftbefrielse
för den mjölk, som åtginge till beredande av lantsmör och lantost. Med
vad nu sagts hade riksföreningen dock icke velat uttala, att sådan befrielse
icke borde efter riksföreningens förslag kunna medgivas av Kungl.
Majit, där särskilda skill talade därför, exempelvis så vitt anginge mera
avlägset belägna orter.
Den lokala mjölkavgiften hade icke ännu någon gång fastställts såsom
från början avsetts, nämligen sålunda att en högsta avgift skrdle utgå för
mjölk, som infördes till området från ort utanför detsamma, medan en
särskild avgift skulle utgå för mjölk inom området efter den faktiska prisspänningens
storlek. I stället för denna anordning hade det systemet tilllämpats,
att någon maximiävgift icke vid något tillfälle fastställts, medan
för mjölk inom området en mindre avgift bestämts lika för de tillförselområden,
som kommit i fråga, ehuru prisspänningen varit väsentligt olika
inom dessa områden. Det torde vara ofrånkomligt, att den lokala avgiften
med en sådan omläggning icke kunnat verka såsom från början avsetts. Väl
hade avgiften något avtrubbat den förefintliga prisspänningen, men någon
verklig utjämning hade icke kommit till stånd.
Vad utredningen anfört gentemot den lokala avgiften syntes kunna karaktäriseras
såsom invändningar av teknisk art. Riksföreningen ville
ingalunda bestrida, att svårigheter förelegat och alltfort kunde uppstå vid
avgränsningen av ett tillförselområde för en tillämnad lokal avgift. Riksföreningen
ansåge sig emellertid kunna hävda, att dessa svårigheter icke
hade varit av den omfattning, som utredningen angåve. De hittills av statens
mjölknämnd tillstyrkta framställningarna örn upptagande av lokal
mjölkavgift hade huvudsakligen avsett tillförselområden, som sammanfallit
med de sökande organisationernas och deras medlemmars verksamhetsområden
och förty måste utgöra ett uttryck för vad som kunnat anses
utgöra naturliga tillförselområden. Enligt riksföreningens förmenande
måste det ock anses, att ett fullt tillfredsställande korrektiv mot sådana
olämpliga sammanträffanden, som utredningen sökte giva exempel på, funnes
i de anvisningar, som Kungl. Majit givit i samband med förordnande
-
Kungl. Muj:ts proposition nr 2r>8.
35
na örn upptagande av lokal avgift, nämligen anbefallningen ät statens
mjölknämnd att ägna uppmärksamhet åt frågan, huruvida smärre jämkningar
borde ske av gränserna för de fastställda tillförselområdena särskilt
med hänsyn till att mejeri, som vore beläget inom ifrågakommande
tillförselområde, befunnes dittills hava regelmässigt från producenter utanför
tillförselområdet mottagit mjölk eller grädde för avsalu. Med angivna
bestämmelse förefunnes möjlighet att snabbt och utan alltför stora
svårigheter vinna rättelse i en tillfälligtvis olämplig gränsdragning av
tillförselområdet. Att hittills fastställda tillförselområden måste anses
hava varit naturliga sådana, torde framgå därav, att till riksföreningens
kännedom icke kommit något fall, då ändring begärts i gränsdragningen
eller exempel framförts på sådan olämplig gränsdragning, som av utredningen
angåves. Riksföreningen kunde ej heller instämma i vad utredningen
anfört därom, att det skulle ställa sig synnerligen svårt att avgöra,
vilket avgiftsbelopp, som i det särskilda fallet borde bestämmas för
att förekomma en pristryckande konkurrens å den lokala konsumtionsmjölkmarknaden.
Ett fastställande av den s. k. spänningen torde nämligen
icke behöva, såsom utredningen framhållit, möta de »största svårigheter».
Då konsumtionsmjölkpriserna inom ett tillförselområde efter avdrag
av transport- och försäljningskostnaderna som regel torde vara i
stort sett desamma, torde fastmera ett fastställande av spänningen vara
relativt lätt i de flesta fall. Det kunde ock erinras därom, att smörpriset
sedan riksnoteringens tillkomst icke varit underkastat de tidigare svängningarna.
Vad utredningen anfört därom, att även vid en rätt avsevärd
prisskillnad den verkliga spänningens inverkan ej behövde vara betydande,
syntes riksföreningen vederlagt av de faktiska förhållandena.
Det vore riksföreningen bekant, att det på grund av det låga smörpriset i
en del fall icke lyckats organisationer att upprätthålla priset på konsumtionsmjölken.
Det vore förklarligt, att produktmjölkleverantörer försökte
försälja mjölk till konsumtion, även örn de utvunne något öre mindre
än vad de tidigare konsumtionsmjölkleverantörerna erhållit för sin mjölk.
Men härmed vore konsumtionsmjölkpriset utsatt för att bliva nedpressat
och därmed kunde hela organisationsarbetet också lida allvarligt men. Ett
upphörande av den lokala avgiften kunde sålunda verka söndrande på
organisationen bland mjölkproducenterna, varav följde, att konkurrensen
örn konsumtionsmjölkförsäljningen ytterligare skärptes med än mer sänkta
priser och än mindre utbyte av produktionen samtidigt som möjligheterna
att genomföra önskvärd rationalisering av mjölkhandeln försvårades.
Under förevarande förhållanden torde en sä stark förbättring av smörpriset
överhuvud icke låta sig genomföras, att enbart med denna förbättring
konsumtionsmjölkpriset vore säkerställt. I det av utredningen förordade
E-systemet hade huvudvikten lagts vid det stöd. som skulle beredas
produktmjölken genom att smörpriset skulle hållas vid 230 öre per
kilogram, medan det stöd, som skulle beredas konsumtionsmjölken genom
en mindre utjämning mellan priset å konsumtionsmjölk och priset å produktmjölk
mera vore av sekundär natur. Riksföreningen ville bestämt
framhålla, att det av utredningen förordade smörpriset icke, jämte den
föreslagna mindre prisutjämningen, skulle vara tillräckligt för att undanröja
faran för minskat pris på konsumtionsmjölken. Med ett tillämpande
av E-systemet uppgåve utredningen, att prisspänningen i Stockholms tillförselområde.
det ur konsumtionsmjölkförsäljning viktigaste i hela landet,
skulle bliva 4.:, öre. Riksföreningen vågade hävda, att angivna prisskillnad
vöre allt för stor. Det torde säkerligen med en sådan prisskillnad icke
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
bliva möjligt att upprätthålla priset på konsumtionsmjölk i Stockholm.
Konsumtionsmjölkbehovet i Stockholm kunde helt och hållet tillgodoses av
mjölkproducenter inom en relativt liten rayon omkring Stockholm. Utanför
detta område började det egentliga mejeriområdet. Örn nu prisskillnaden
uppginge till angivna belopp, 4.5 öre, torde det vara givet, att producenter
inom det egentliga mejeriområdet, måste finna det förmånligare att
försälja sin mjölk till konsumtion i Stockholm, även örn de betalade den
därigenom förhöjda fraktkostnaden. Men härmed vore otvivelaktigt möjligheterna
att upprätthålla priset i Stockholm å konsumtionsmjölk tillspillogivna.
Vad nu sagts örn Stockholms tillförselområde gällde jämväl
örn övriga i tabell III i betänkandet angivna områden. Även där spänningen
efter vad utredningen anfört skulle bliva som lägst torde den med
hänsyn till den stora kvantiteten mjölk i förhållande till behovet av konsumtionsmjölk
bliva så hög, att fara för sammanbrott på marknaden förelåge.
Riksföreningen förmenade därför, att ett antagande av det förordade
E-systemet skulle medföra sänkning av konsumtionsmjölkpriset på
ett flertal orter, möjligen inom större delen av landet.
Riksföreningen finge alltså för sin del anföra, att riksföreningen icke
funne vad utredningen anfört gentemot den lokala avgiften i fråga om
systemets tekniska tillämpning vara av beskaffenhet att föranleda ett frångående
av det nuvarande systemet samt att tillräckliga skäl ej heller eljest
hade visats för att det av utredningen förordade E-systemet skulle bemästra
svårigheterna på mjölkmarknaden på bättre sätt än det nuvarande
systemet.
Vad anginge det aA^ utredningsmännen Wachtmeister och Bengtsson avgivna
särskilda yttrandet funne riksföreningen det i och för sig tilltalande
och riktigt, att den av dem föreslagna tilläggsavgiften skulle uttagas å all
konsumtionsmjölk efter framställning från vederbörande riksorganisation.
Då emellertid priset å konsumtionsmjölk liksom också relationen mellan
mängderna konsumtionsmjölk och produktmjölk växlade starkt i skilda
delar av landet, skulle med en i stort sett ensartad tilläggsavgift spänningen
fortfarande komma att bliva alltför stark mellan priserna a konsumtionsmjölk
och å produktmjölk med den risk för mjölkmarknadens desorganisation,
som härav kunde följa. För att i sådana fall mera fullständigt
utjämna spänningen skulle det enligt riksföreningens mening vara
oundgängligt, att en förhöjd tilläggsavgift bestämdes efter framställning
från de lokala mejeriförbunden, varvid de belopp, som uttoges inom ifrågavarande
områden skulle komma den där framställda produktmjölken tillgodo.
På så sätt kompletterat holle riksföreningen för sannolikt, att systemet
skulle på ett tillfredsställande sätt kunna tjäna det med hela regleringen
avsedda syftet.
Beträffande det i betänkandet intagna författningsförslaget ville riksföreningen
uttala följande. I 4 § i förslaget föresloges, att mjölkavgift
skulle erläggas, så vitt fråga vore örn mjölk och grädde som av mjölkproducent
levererades till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som sålunda
från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan mjölk och
grädde av mjölkproducenten. Utredningen angåve, att med detta förslag
avsåges ett frångående av den i 3 § 2 mom. i tillämpningsföreskrifterna till
mjölkavgiftsförordningen angivna principen, att skyldighet att erlägga den
lokala avgiften skulle åligga, såvitt fråga vore örn avgiftspliktig vara som
salufördes genom mjölkhandlare, den, som sålunda saluförde varan. Därest
särskild avgift i någon form skulle utgå å konsumtionsmjölken, tilläte sig
riksföreningen hemställa, att den princip, som kommit till uttryck i till
-
Kungl. Muj:ts proposition nr 258.
37
lämpningsföreskrifterna, måtte bibehållas. Givet vore ju, att mjölken icke
antoge karaktär av konsumtionsmjölk, förrän den avyttrats av mjölkhandlaren;
först därmed vore det uppenbart till vilket ändamål den skulle användas.
Väl kunde det anses, att vissa tekniska fördelar skulle vinnas, örn
skyldigheten att erlägga den allmänna avgiften skulle sammanfalla med
skyldigheten att erlägga den lokala avgiften. Riksföreningen ifrågasatte
emellertid, örn dessa tekniska fördelar icke kunde ernås samtidigt som den
i nuvarande tillämpningsföreskrifter angivna principen bibehölles, nämligen
örn i författningen föreskreves, att mejeri vore, gentemot uppbördsorganet
ansvarigt för erläggandet av den lokala avgiften men med rätt
att av mjölkhandlaren utbekomma den erlagda avgiften. Det syntes riksföreningen
icke heller lämpligt, att, sedan handeln väl ordnats efter den i
tillämpningsföreskrifterna angivna regeln, en omläggning vidtoges. Vidare
finge riksföreningen framföra en erinran gentemot 9 § i förslaget, i
vad densamma avsåge, att statens mjölknämnd skulle äga utöva tillsyn
över mejerisammanslutning, som uppbure mjölkavgift. Riksföreningen
funne skäl icke hava visats för en sådan allmän tillsyn över mejerisammanslutningar
och måste hävda, att en sådan tillsyn icke stöde i överensstämmelse
med den näringspolitik, som sedan årtionden tillbaka kommit till
uttryck i vårt land. Däremot hade riksföreningen icke något att erinra
emot en tillsyn från nämndens sida, örn densamma begränsades att avse
vad som sammanhängde med uppbörden och förvaltningen av avgiftsmedlen.
Riksföreningen har på följande sätt sammanfattat sin ståndpunkt. Med
hänsyn till det rådande låga smörpriset och det försämrade smörpris på
utlandsmarknaderna, som kunde befaras i fortsättningen, vore en ytterligare
förhöjning av den allmänna avgiften nödvändig. För en sådan förhöjning
erfordrades icke någon författningsändring. Ett uppehållande av
det av utredningen föreslagna smörpriset vore emellertid icke möjligt, med
mindre åtgärder vidtoges för att säkerställa avsättningen inom landet.
Då det av utredningen förordade E-systemet enligt riksföreningens förmenande
skulle medföra sänkta priser å konsumtionsmjölken, möjligen inom
större delen av landet, och jämväl menligt inverka på organisationsarbetet,
ansåge sig riksföreningen icke kunna förorda detsamma framför det nuvarande
systemet, som, tillämpat på sätt från början avsetts, syntes vara
bättre ägnat att bringa mjölkproducenterna erforderligt stöd i de rådande
svårigheterna.
I skrivelse den 10 maj 1933 har vidare hushållningssällskapens ombuds
förvaltningsutskott framfört vissa synpunkter i anledning av mjölkutredningens
betänkande.
Stödåtgärderna för mjölkproduktionen måste enligt förvaltningsutskottets
mening vara av tvåfaldig natur, att åstadkomma en välbehövlig återhämtning
av smörpriset för att förbättra priset på produktmjölken samt
att säkerställa priset på konsumtionsmjölken. Viii kunde sist angivna
säkerställande vinnas genom en sådan förbättring av smörpriset, att konkurrensen
från produktmjölken upphörde. Ett sådant pris a smöret torde
emellertid av olika anledningar icke ens mera tillfälligtvis kunna uppnås
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
än mindre upprätthållas. Särskilda åtgärder till skydd för konsumtionsmjölkpriset
vore efter förvaltningsutskottets uppfattning vid angivna förhållanden
ofrånkomliga.
Genom den av 1932 års riksdag antagna mjölkavgiftsförordningen och i
anslutning därtill utfärdade tillämpningsföreskrifter hade ett instrument
skapats, som skulle kunnat medföra de angivna önskemålen, örn det tilllämpats
på från början avsett sätt. Det av utredningen föreslagna E-systemet
syntes också vara väl ägnat att efter hand möjliggöra en önskvärd
reglering av smörpriset. Enligt det i tabell III i betänkandet framställda
exemplet på regleringen efter detta system torde emellertid prisspänningen
mellan produkt- och konsumtionsmjölken på de flesta orter bliva alltför
hög och det avsedda ändamålet därigenom icke uppnått. Örn åter vid
E-systemets tillämpning grundavgiften sattes betydligt högre än som i
tabell III förutsatts, skulle möjligen på vissa orter en nöjaktig lokal prisreglering
kunna genomföras. På andra orter skulle motsatsen åter kunna
bliva följden, då prisutjämningen med samma avgift över hela landet
skulle kunna bliva både för liten och för stor allt efter prisspänningen
inom området. Genomförandet av en allmän avgift av den storlek, som
skulle behövas för ett nöjaktigt tillgodoseende av den lokala regleringen,
skulle ock säkerligen genom sin höjd verka i hög grad motbjudande för
lantmännen. Förvaltningsutskottet vill som sin mening framhålla, att det
av utredningsmännen Wachtmeister och Bengtsson föreslagna systemet
i förhållande till E-systemet syntes erbjuda större säkerhet för
vinnande av de uppställda önskemålen. Enligt detta skulle särskild tillläggsavgift
efter riksorganisationens framställning utgå å all konsumtionsmjölk
och denna avgift kunde differentieras efter den faktiska prisspänningen.
Det synes därför förvaltningsutskottet, att ett sådant system
vore att föredraga framför E-systemet.
Riksföreningen Landsbygdens Folk har i skrivelse den 11 maj 1933 förklarat
sig till fullo instämma i de av Svenska mejeriernas riksförening
framförda synpunkterna ävensom uttalat den förhoppningen, att den nuvarande
mjölkregleringen måtte innan den utsattes för alltför genomgripande
förändringar prövas under en längre tid än som hittills skett.
Framställningar i mjölkfrågan hava slutligen blivit gjorda dels av vissa
föreningar dels av möten av jordbrukare och dels av enskilda personer.
Över vissa av dessa framställningar hava utlåtanden avgivits av statens
mjölknämnd och mjölkutredningen.
Inom jordbruksdepartementet har verkställts en utredning angående den
nuvarande förbrukningen av smör och margarin vid
vissa allmänna och enskilda inrättningar. Uppgifter härutinnan
hava införskaffats dels från arméförvaltningens intendentsdepartement,
marinförvaltningen, flygstyrelsen, medicinalstyrelsen och fångvårdsstyrelsen
i fråga örn de till dessa myndigheters förvaltningsområden
hörande statliga inrättningar dels ock från länsstyrelserna och Överståthållarämbetet
såvitt angår landstingsinrättningar samt större kommunala
inrättningar för fattigvård, utspisning eller dylikt och sådana en
-
39
Kungl. Maj:ts proposition nr ‘253.
skilda inrättningar, där smör eller margarin användes i större mängd.
Enligt de lämnade uppgifterna skulle förbrukningen av smör och margarin
vid ifrågavarande inrättningar kunna för helt år uppskattas till
ungefärligen följande kvantiteter:
Smör |
Margarin |
|
kg |
kg |
|
Statliga inrättningar: |
||
armén ................................................ |
............................ 7,300 |
353,000 |
marinen ............................................ |
............................. 400 |
113,000 |
flygvapnet ........................................ |
............................ 700 |
17,000 |
fångvården ....................................... |
............................. — |
18,000 |
sinnessjukhusen ............................... |
............................ 5,600 |
215,000 |
14,000 |
716,000 |
|
Landsting sinrättning ar |
............................ 427,000 |
217,000 |
Kommunala inrättningar.................. |
............................ 164,000 |
358,000 |
Summa för allmänna inrättningar 605,000 |
1,291,000 |
|
Vissa enskilda inrättningar |
............................. 76,000 |
72,000 |
Tillhopa 681,000 |
1,363,000 |
Den av mjölkutredningen verkställda undersökningen Ilar bestyrkt, att
en revision i vissa hänseenden av det nuvarande mjölkavgiftssystemet är
■av behovet påkallad. Detta gäller i mindre mån den allmänna mjölka! -giften, som i huvudsak visat sig vara för ändamålet tjänlig. I fråga örn
de lokala mjölkavgifterna hava däremot — såsom utredningen närmare
framhållit och statens mjölknämnd ytterligare understrukit — avsevärda
olägenheter framträtt. Nackdelarna med det nu tillämpade systemet sammanhänga
till stor del med att två särskilda avgifter upptagas enligt väsentligt
olika grunder.
Mjölkregleringen bör givetvis såsom hittills i främsta rummet syfta till
smörprisets stödjande. De prisstödjande åtgärder, som härutinnan vidtagas,
böra emellertid i överensstämmelse med vad som nu är fallet i mån av
behov utvidgas till att avse även andra mejeriprodukter än smör. Det
torde dessutom vara nödvändigt att ordna mjölkregleringen på ett sådant
sätt, att ett särskilt stöd beredes konsumtionsmjölkpriserna genom
en viss prisutjämning mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken.
Avgiftsmedlen torde också enligt Kungl. Maj:ts bestämmande böra få till
viss mindre del användas till främjande av organisationsarbetet å mejerihanteringens
område, propaganda och dylikt.
Av olika system för mjölkavgifternas upptagande och användning synes
mig det av utredningen framlagda E-systemet, som även förordats av kommerskollegium,
lantbruksstyrelsen och mjölknämnden, äga väsentliga fördelar
framför såväl det nuvarande systemet som övriga av utredningen
diskuterade system. Jag biträder därför utredningens förslag, att E-syste
-
Departementschefen.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
met måtte läggas till grund för revisionen. Den avgift av 1 öre, som
utredningen räknat med i fråga örn E-systemet, torde emellertid vara alltför
låg för att i tillräcklig grad nedbringa prisspänningen mellan konsumtionsmjölken
och produktmjölken. Avgiften torde sålunda böra sättas
något högre än utredningen förutsatt. För att klarlägga verkningarna
av en avgift enligt E-systemet av 1.5 respektive 2 öre hava inom jordbruksdepartementet
verkställts vissa beräkningar i överensstämmelse med tabell
III i utredningens betänkande. Beräkningarna hava sammanfattats
i en tabell, vilken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll. Vid
dessa beräkningar har antagits, att avgiftsmedlen vid en lokalt genomförd
prisutjämning mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken skulle användas
antingen så, att kostnaderna för smörprisets stödjande skulle
helt bäras av produktmjölken samt att avgiften å konsumtionsmjölken
skulle helt användas för prisutjämningen, eller ock så, att kostnaderna
för smörprisets stödjande skulle bäras med lika belopp för kilogram produktmjölk
och konsumtionsmjölk samt att återstoden av inflytande avgiftsmedel
skulle användas för prisutjämning. Genom avgiftens ökning
vinnes, vare sig avgiftsmedlen disponeras på det ena eller det andra av de
angivna sätten, att spänningen mellan konsumtionsmjölkpriset och produktmjölkpriset
blir mindre än enligt utredningens förslag. Med hänsyn
särskilt till att utvecklingen av smörpriset å världsmarknaden ej kan med
någon säkerhet förutses, är det knappast möjligt att nu bestämma avgiftens
lämpliga höjd. Jag vill därför i detta sammanhang endast uttala, att jag
förutsätter, att vid avgiftens fastställande skälig hänsyn tages till nedbringandet
av berörda spänning. Av de vid nämnda beräkningar tillämpade
två olika sätten för avgiftsmedlens disponerande synes mig det sist nämnda
vara att föredraga. Det torde böra framhållas, att en förhöjning av avgiften
såtillvida allenast skenbart innebär en ökad belastning av produktmjölken,
att vad som av avgiften å denna mjölk icke kommer till användning
för smörprisets stödjande återgår till produktmjölken såsom prisutjämningsbidrag.
Genom en på lämpligt sätt anordnad clearing mellan
mjölkavgift och prisutjämningsbidrag bör det dessutom kunna så ordnas,
att avgiften å produktmjölken i verkligheten blir mycket liten eller
i vissa fall helt bortfaller.
Prisutjämningen mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken har
utredningen tänkt sig skola verkställas lokalt för det fall, att en mejeriorganisation
inom vederbörande område därom gör framställning. Det
torde emellertid böra övervägas, örn icke lokal prisutjämning lämpligen
bör verkställas oberoende av sådana framställningar. Vid distriktsindelningens
uppgörande torde i dylikt fall böra tillses, att spänningen mellan
konsumtionsmjölkpris och produktmjölkpris icke företer alltför stora olikheter
de olika områdena emellan.
Mjölkavgiften skall principiellt vara densamma över hela riket.
Någon nedsättning för vissa delar av landet bör följaktligen icke ifråga
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. 41
komma. Däremot torde hinder icke höra möta för att fastställa den del
av avgiften, som är avsedd att användas till stödjande av smörpriset,
lägre för landsändar, där smörpriset är av mindre betydelse för mjölkproduktionen,
än för riket i övrigt. Mot utredningens förslag att
från avgiftsskyldigliet undantaga mjölk, som kommer till användning
för beredande av lantsmör och lantost, hava vissa anmärkningar
framställts av lantbrukssällskapet och riksföreningen. För egen
del anser jag, att Kungl. Majit hör äga möjlighet att i den utsträckning
så finnes skäligt och lämpligt stadga avgiftsplikt för mjölk, som kommer
till användning för beredande hos mjölkproducenten av smör eller
ost för avsalu. Avgiften för mjölk torde böra bestämmas att utgå med
visst belopp för kilogram, och avgiften för grädde torde böra utgå med
det sålunda bestämda beloppet för varje kilogram mjölk, som enligt av
Kungl. Majit fastställda beräkningsgrunder skall anses hava åtgått för
gräddens beredande. Vid erläggande i förekommande fall av avgift för
mjölk, som användes för beredande hos mjölkproducenten av smör eller
ost för avsalu, torde den avgiftspliktiga mjölkmängden böra beräknas enligt
av Kungl. Majit fastställda grunder. Vid mjölkregleringens tillämpning
torde hinder ej möta för Kungl. Majit att förordna om mjölkavgifts
uttagande hos avgiftsskyldiga jordbrukare efter en viss skäligen beräknad
genomsnittlig myckenhet avgiftspliktig mjölk per ko.
Produktionsöverskottet av smör i förhållande till den inhemska konsumtionen
torde, såsom för närvarande sker, få till väsentlig del placeras
å exportmarknaderna och därvid komma i åtnjutande av pristillägg från
mjölkavgiftsmedlen i huvudsaklig överensstämmelse med nu tillämpade
grunder.
Såsom utredningen antytt torde emellertid vissa möjligheter föreligga
för att, örn så skulle vara erforderligt, placera en del av smöröverskottet
hos allmänna och enskilda inrättningar. Utredningen har därvid tänkt
sig, att dessa skulle för smöret erlägga exportpris, samtidigt med att för
detsamma betalades pristillägg, såsom vid export. Samma syfte torde
jämväl kunna nås, örn dessa inrättningar upphandlade smöret till marknadspris
men sedermera under vissa förutsättningar erhölle bidrag från
mjölkavgiftsmedlen. Det synes emellertid kunna ifrågasättas, örn icke
här avsedda inrättningar skulle kunna i avsevärd utsträckning öka användningen
av smör utan att därför lämnades tillskott från mjölkavgiftsmedlen.
I så fall bleve följden allenast, att staten, respektive landsting och
kommuner finge medgiva, att smör komrne till användning i stället för
margarin. Även på ett annat område synas möjligheter föreligga att
på frivillighetens väg öka smörförbrukningen inom landet. Jag syftar
här på den jordbrukande befolkningen, särskilt den del diirav, som levererar
mjölk till mejerier, vars huvuduppgift är smörtillverkning. Antalet
av dylika leverantörer torde uppgå till ungefär 70,000. Det bör
undersökas, örn det ej vore möjligt att på ett eller annat sätt stimulera
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
denna befolkningsgrupp till att i största utsträckning använda smör i
stället för margarin. Genom anordningar av nu angivet slag torde det
enligt mitt förmenande låta sig göra att, såvida ej förhållandena väsentligt
förändras, vinna avsättning för vår smörproduktion, även örn en
måttlig höjning av smörpriset åstadkommes.
Vid revisionen av det nuvarande mjölkavgiftssystemet bör även tillses, att
detsamma bringas i bättre överensstämmelse med allmänna rättsprinciper.
Bestämmelserna örn avgifternas upptagande och användning böra byggas
på principen, att dessa avgifter skola vara avgifter till det allmänna. Avgifternas
uppbärande och deras förvaltning bör rättsligt sett åvila statlig
myndighet, och å sådan myndighet bör även ankomma att förordna
örn avkortning och avskrivning av avgifter. Med denna utgångspunkt
borde givetvis helst nuvarande anordning, enligt vilken avgifterna uppbäras
och förvaltas av enskilda föreningar, avskaffas samt uppbörd och
förvaltning helt övertagas av statligt organ. Då emellertid inom Svenska
mejeriernas riksförening redan finnes ett organ för dessa uppgifter, är
det av praktiska skäl mindre lämpligt att göra en dylik omläggning. Avgiftssystemets
anordnande enligt angivna principiella grunder synes därför
ej böra utgöra hinder för att Kungl. Maj:t med enskild organisation
träffar avtal örn att den skall under kontroll av det allmänna och mot viss
ersättning, som skall utgå av avgiftsmedlen, ombesörja uppbörden och förvaltningen
av avgifterna. Jag förutsätter nämligen, att riksföreningen
skall ombesörja uppbörden av avgiften samt att förvaltningen av avgiftsmedlen
skall överlämnas till denna förening och de lokala organisationer,
som kunna finnas lämpade för den lokala prisutjämningens verkställande.
Kungl. Maj :ts rätt att förordna örn mjölkavgifts upptagande torde böra
till tiden begränsas samt visst högsta avgiftsbelopp, som Kungl. Majit
icke skall äga överskrida, fastställas. Avgiftssystemet bör dessutom så
ordnas, att alla åtgärder för ett tvångsvis fastställande av avgiftsbelopp
samt för indrivning av avgifter vid fall av tredska skola helt ankomma på
statliga organ.
I enlighet med nu angivna grunder har inom jordbruksdepartementet
verkställts en omarbetning av det utav utredningen framlagda förslaget
till ny mjölkavgiftsförordning, som därvid även undergått vissa redaktionella
jämkningar. Det högsta belopp, vartill mjölkavgift skall kunna
fastställas, har synts mig kunna bestämmas till 3 öre räknat per kilogram
mjölk. Den nya förordningen torde böra träda i kraft den dag Kungl.
Majit bestämmer och gälla till och med den 30 juni 1935. Ikraftträdandet
torde örn möjligt böra ske den 1 juli 1933. Tillämpningsföreskrifterna till
den nya förordningen torde få utarbetas med ledning av den nuvarande
kungörelsen i ämnet med iakttagande av förut angivna principer.
Såsom utredningen framhållit torde slutligen även förordningen den 10
februari 1933 (nr 29) med bestämmelser örn införselmonopol å mjölk och mejeriprodukter
böra sålunda ändras, att vad i förordningen sägs om allmän
Kungl. Maj:ts proposition nr 258. 43
avgift enligt 1932 års mjölkavgiftsförordning i stället skall gälla den nya
mjölkavgiften.
Frågan, huruvida vissa beredskapsåtgärder redan nu höra vidtagas för
att möta ändrade förhållanden i fråga örn smörexporten, är föremål för
övervägande, och kommer chefen för finansdepartementet att, örn så
skulle anses erforderligt, sedermera därom framställa förslag.
Departementschefen uppläser härefter förslag till dels förordning angående
mjölkavgift dels ock förordning örn ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 10 februari 1933 (nr 29) med bestämmelser örn införselmonopol
å mjölk och mejeriprodukter samt hemställer, att förslagen måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Bilaga.
1933 års m j ö 1 k u t r e d n i n gs förslag
till
förordning om upptagande av viss avgift för åstadkommande
av förbättrad organisation vid avsättningen av mjölk och
mejeriprodukter.
Härigenom förordnas som följer:
1 §.
För åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättningen av
mjölk och mejeriprodukter skall, där Kungl. Maj:t så förordnar, enligt bestämmelserna
i denna förordning upptagas viss avgift å mjölk och grädde
(mjölkavgift).
2 §.
Förordnande örn upptagande av mjölkavgift må ej meddelas, med mindre
framställning därom blivit gjord av mejerisammanslutning, som representerar
minst 60 % av den totala årliga invägda mjölkmängden vid rikets
samtliga mejerier enligt den senaste tillgängliga officiella mejeristatistiken,
och denna framställning biträtts av minst 2/3 av sammanslutningens
medlemmar, företrädande sammanlagt minst 3/4 av den totala årliga invägda
mjölkmängden vid de till sammanslutningen anslutna mejerierna.
Mjölkavgift må ej fastställas för längre tid eller till högre belopp än som
begärts i framställning, varom i första stycket sägs.
3 §.
Mjölkavgift skall utgå å inom riket saluförd mjölk och grädde; ägande
Kungl. Maj:t att från avgiftsskyldighet undantaga de fall, där så med
hänsyn till ringa produktion eller andra förhållanden finnes skäligt.
4 §.
Mjölkavgift skall erläggas, såvitt fråga är örn mjölk och grädde som av
mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som sålunda
från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan
mjölk och grädde av mjölkproducenten.
5 §.
Mjölkavgift skall uppbäras av mejerisammanslutning, på vars framställning
förordnande örn avgiftens upptagande blivit meddelat, och förvalt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
45
ningen av de genom avgiften influtna medlen skall omhänderhavas av
samma mejerisammanslutning.
I den mån Kungl. Majit för visst område så bestämmer, kan förvaltning
av avgiftsmedel överlämnas till inom området verksam mejerisammanslutning.
6 $.
Medel, vilka inflyta genom upptagande av mjölkavgift, skola av den
mejerisammanslutning, som förvaltar medlen, enligt av Kungl. Majit fastställd
plan användas till åtgärder för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
inom riket för mjölk och mejeriprodukter.
7 $.
Mejerisammanslutning, som förvaltar influtna avgiftsmedel, är gentemot
Kungl. Majit redovisningsskyldig för att medlen användas enligt därför
av Kungl. Majit fastställd plan.
8 §.
Förordnande örn upptagande av mjölkavgift må, där förhållandena därtill
föranleda, av Kungl. Majit återkallas.
9 §.
På en särskild av Kungl. Majit tillsatt nämnd, statens mjölknämnd, ankommer
att handlägga frågor i avseende å tillämpningen av denna förordning.
Nämnden skall hava till uppgift att avgiva yttranden i de ärenden,
som enligt förordningen skola avgöras av Kungl. Majit, att utöva
tillsyn över mejerisammanslutning, som uppbär mjölkavgift eller förvaltar
influtna avgiftsmedel, samt att i övrigt följa den verksamhet, varom
här är fråga, och hos Kungl. Majit göra de framställningar, vartill förhållandena
kunna föranleda.
Närmare föreskrifter örn nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av Kungl. Majit.
10 §.
Erforderliga föreskrifter beträffande grunderna för mjölkavgifts uttagande
samt ordningen för sådan avgifts fastställande, erläggande och indrivande,
så ock närmare bestämmelser i avseende å förordningens tilllämpning
i övrigt meddelas av Kungl. Majit.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933, då förordningen den 30
juni 1932 (nr 325) örn upptagande av vissa avgifter för åstadkommande av
förbättrad organisation vid avsättningen av mjölk och mejeriprodukter
skall upphöra att gälla utom beträffande avgifter, som avse tid före förstnämnda
dag.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Bilaga.
1933 års mjö1kutrednings tabell
(»tabell lil» i betänkandet)
över verkningarna i olika hänseenden av vissa mjölkavgiftssystern.
Vid nedanstående beräkningar har förutsatts, ali all vid mejeri invägd mjölk samt 50 %
av den vid sidan av mejeri försålda konsumtionsmjölken äro i förekommande fall avgiftspliktiga,
att årsexporten av smör utgör 15 000 ton, att medelnettopriset å exporterat smör
vid fri prisbildning är 120 öre för kilogram samt att produktmjölkens nettopris är detsamma
som mjölkens smörvärde med tillägg av 0’5 öre för kilogram, motsvarande skillnaden mellan
skummjölkens värde och mejerikostnaderna. Vid beräkningarna har hänsyn ej tagits till
kostnaderna för förfarandet. Beträffande systemens närmare anordning se kap. V i mjölkutredningens
betänkande.
System A |
System |
System C |
System D |
System E |
System F1 |
|
Avgift å produktmjölk, öre för kilogram...... |
1*0 |
0-4 |
0*7 |
1-0 |
0*4(0*2) |
|
» » konsumtionsmjölk, » » » ...... |
— |
1''4 |
2-3 |
0-7 |
1-0 |
2’4(2''2) |
Hela riket. |
||||||
Total mängd avgiftspliktig mjölk...... 2 350 000 ton därav produktmjölk .................. 1 630 000 » » konsumtionsmjölk............... 720 000 » |
||||||
Inflytande avgiftsmedel ..................... milj. kr. |
16-3 |
lö’6 |
16-6 |
16-5 |
23-5 |
23-6 |
därav för stöd åt exporten ............ » » |
16-3 |
16-6 |
16 c |
16-5 |
16-3 |
9-1 |
» » prisutjämningsbidrag å pro-duktmjölk .................. » » |
— |
— |
— |
— |
7-2 |
14-4 |
Smörnoteringen i Sverige ..................öre för kg |
229 |
231 |
231 |
230 |
229 |
181 |
Nettoproduktmjölkpris efter avdrag för å produktmjölken utgående avgift... » » » |
■ 8-7 |
9-3 |
9*7 |
9*o |
8-7 |
7*3 |
Prisutjämningsbidrag........................ » » » |
— |
— |
— |
— |
0''4 |
0-9 |
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » » » |
8-7 |
9 3 |
97 |
9o |
9i |
8-3 |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
14-o |
14-o |
14-o |
14-o |
14-o |
14-o |
Nettopris (efter avdrag av avgift) ri kon-sumtionsmjölk .............................. » » » |
14o |
12 6 |
11 7 |
133 |
13o |
lie |
Spänning ....................................... » » » |
53 |
3’3 |
2-o |
4''3 |
3-9 |
34 |
Medelnetlopris å saluförd mjölk......... » » » |
103 |
10-3 |
10-3 |
10-3 |
ltl’3 |
9-2 |
Stockholms tillförselområde. |
||||||
(Stockholms stad och län, Uppsala, Söderman-lands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands |
||||||
Total mängd avgiftspliktig mjölk......... 630 000 ton därav produktmjölk ..................... 350 000 » » konsumtionsmjölk.................. 280 000 v |
1 Nuvarande system med för närvarande utgående avgifter och antagen lokal mjölkreglering
i hela riket. Smörnoteringen blir härvid 181 öre. För ernående av en smörnotering
å 230 öre fordras en höjning av den allmänna avgiften till 0''7 öre.
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
47
System A |
System B |
System System |
System E |
1 System |
||||
Nettoproduktmjölkpris efter avdrag |
för kg |
8*7 |
9*3 |
9-7 |
9-o |
8-7 |
7-3 |
|
Prisutjämningsbidrag........................ » |
» |
» |
— |
—. |
— |
— |
0-8 |
I*6 |
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » |
» |
* |
8-7 |
9 3 |
9 7 |
9-o |
9 5 |
8''s |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
» |
» |
15*0 |
15''0 |
15’0 |
15o |
15''0 |
15‘0 |
Nettopris (efter avdrag av avgift) d kon-sumtionsmjölk .............................. » |
» |
» |
15''o |
13-e |
12-7 |
14''3 |
14 o |
12 e |
Spänning ...................................... » |
» |
6-3 |
4‘3 |
3-o |
5’ 3 |
4s |
37 |
|
Medelnettopris å saluförd mjölk......... » |
* |
» |
lis |
lis |
ll-o |
lil |
lis |
lOs |
Sydsverige. (Skåne, Blekinge, Kalmar län och Gotland. |
||||||||
Total mängd avgiftspliktig mjölk......... 890 000 därav produktmjölk ..................... 740 000 » konsumtionsmjölk ............... 150 000 |
ton » » |
|||||||
Nettoproduktmjölkpris efter avdrag för |
för kg |
8-7 |
9-8 |
97 |
9o |
8-7 |
7-3 |
|
Prisutjämningsbidrag........................ » |
» |
■> |
— |
— |
— |
— |
0-2 |
0-4 |
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » |
» |
» |
8-7 |
9-3 |
9-7 |
9o |
8-9 |
7-7 |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
» |
» |
12-o |
12-3 |
12-5 |
12-5 |
12-6 |
12-5 |
Nettopris (efter avdrag av avgift) å kon-sumtionsmjölk .............................. » |
» |
» |
12 5 |
lil |
10 3 |
lis |
lis |
10 i |
Spänning ....................................... » |
» |
» |
3-8 |
1’ 8 |
0s |
2-8 |
2a |
24 |
Medelnetlopris å saluförd mjölk......... » |
» |
» |
9 3 |
9-6 |
9-8 |
9-6 |
9‘3 |
8i i |
Kronobergs och Jönköpings län. |
||||||||
Total mängd avgiftspliktig mjölk......... 120 000 därav produktmjölk .............. ...... 90 000 » konsumtionsmjölk ............... 30 000 |
ton » |
j |
||||||
Nettoproduktmjölkpris efter avdrag för å produktmjölken utgående avgift . . . öre för kg |
8-7 |
9-3 |
9-7 |
9o |
8-7 |
7-3 |
||
Prisutjämningsbidrag..................... • • • » |
» |
» |
— |
— |
— |
— |
0-3 |
0''7 |
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » |
» |
» |
8-7 |
9-3 |
,9 7 |
9o |
9o |
8o |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
» |
» |
14-o |
14-o |
14-0 |
14-o |
14-o |
14-o |
Nettopris (efter avdrag av avgift) å kon-sumtionsmjölk .......................... » |
* |
» |
14o |
12 o |
11-7 |
13 3 |
13 o |
lie |
Spänning ...................................... » |
» |
» |
03 |
3''3 |
2-0 |
4‘3 |
4 o |
3 6 J |
Medelnetlopris d saluförd mjölk......... » |
» |
» |
10O |
10 i |
10 3 |
10-i |
10''o |
8-9 | |
48
Kungl. Majlis proposition nr 258.
System |
System |
System [system |
System |
System |
||||
A |
B |
C |
D |
E |
F |
|||
Västsverige. |
||||||||
(Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och |
||||||||
Skaraborgs län.) |
||||||||
Total mängd avgiftspliktig mjök ......... 490 000 därav produktmjölk ..................... 370 000 » konsumtionsmjölk ............... 120 000 |
ton » |
|||||||
Nettoproduktmjölkpris etter avdrag tor |
8-7 |
9-3 |
9-7 |
9-o |
8-7 |
7-3 |
||
å produktmjölken utgående avgift ... öre |
för kg |
|||||||
Prisutjämningsbidrag........................ » |
x> |
— |
— |
— |
— |
0-3 |
0-7 |
|
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » |
* |
* |
8-7 |
9-3 |
9‘7 |
9o |
9 o |
8o |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
14-0 |
14-0 |
14-o |
14-o |
||||
av distributionskostnaderna........... » |
» |
» |
14-o |
14o |
||||
Nettopris (efter avdrag av avgift) å kon- |
12 6 |
Ur |
133 |
13o |
||||
sumtionsmjölk.............................. » |
» |
* |
14''o |
U''6 |
||||
Spänning ....................................... » |
» |
5''3 |
3-3 |
2 o |
4 3 |
4’o |
Sfi |
|
Medelnettopris å saluförd mjölk......... » |
» |
» |
10 o |
10''i |
10''2 |
10i |
10''0 |
8-9 |
Värmlands och Kopparbergs län. |
||||||||
Total mängd avgiftspliktig mjölk ...... 80 000 därav produktmjölk .................... 30 000 » konsumtionsmjölk ............... 50 000 |
ton |
|||||||
Nettoproduktmjölkpris efter avdrag för |
8-7 |
9-3 |
9-7 |
9*0 |
8-7 |
7*3 |
||
å produktmjölken utgående avgift -, öre för kg |
||||||||
Prisutjämningsbidrag........................ » |
» |
» |
— |
— |
— |
— |
1-7 |
3-3 |
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » |
» |
» |
8-7 |
9-3 |
9-7 |
9 o |
10''4 |
10 6 |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
15-o |
15''0 |
15-o |
lB-o |
15-o |
|||
av distributionskostnaderna ........... » |
» |
» |
15-o |
|||||
Nettopris (efter avdrag av avgift) å kon- |
13 6 |
12-7 |
14-3 |
14''o |
||||
sumtionsmjölk .............................. » |
» |
» |
15o |
126 |
||||
Spänning ....................................... » |
» |
» |
6''3 |
4 3 |
3 o |
53 |
3-6 |
2o |
Medelnettopris å saluförd mjölk......... * |
» |
» |
12-e |
12 0 |
lie |
123 |
126 |
lis |
Norrland. |
||||||||
Total mängd avgiftspliktig mjölk ...... 140 000 därav produktmjölk ..................... 50 000 » konsumtionsmjölk ............... 90 000 |
ton » |
|||||||
Nettoproduktmjölkpris efter avdrag för |
8-7 |
9-s |
9*7 |
9-o |
8-7 |
|||
å produktmjölken utgående avgift • • • öre för kg |
/‘O |
|||||||
Prisutjämningsbidrag........................ » |
» |
» |
— |
— |
— |
— |
1-8 |
3-c |
Nettoproduktmjölkpris efter utjämning » |
» |
» |
8-7 |
9-3 |
9-7 |
9o |
10''6 |
lii |
Pris å konsumtionsmjölk efter avdrag |
16o |
16-o |
16-o |
16o |
16o |
|||
av distributionskostnaderna............ » |
» |
» |
16-o |
|||||
Nettopris (efter avdrag av avgift) å kon- |
16o |
14'' 6 |
13-7 |
lös |
15''o |
13''S |
||
sumtionsmjölk.............................. » |
» |
» |
||||||
Spänning ....................................... » |
» |
» |
7''3 |
Ö''3 |
4''o |
6-3 |
4''S |
27 |
Medelnettopris d saluförd mjölk......... » |
» |
» |
13-4 |
12 7 |
12-3 |
13i |
134 |
12 a |
Kungl. Majlis proposition nr 258.
49
Bilaga.
Tabell över verkningarna i vissa hänseenden av en avgift enligt system E av
antingen 1.5 öre eller 2 öre.
Avgift av 1.5 öre.
j I. Kostnaderna för smörprisets stödjande bäras helt av produktmjölken och avgiften å
jionsumtionsmjölken användes helt för prisutjämning.
0 m r å d |
e n |
|||||||
I |
ii |
lil |
IV |
V |
VI |
|||
Hela riket |
Sthlms- om- rådet |
Syd- Sverige |
Krbg o. |
Yäst- Sverige |
Värm- land, Dalar- na |
Norr- land |
||
Inflytande avgiftsmedel ...... |
milj. kr. |
35.2 |
9.5 |
13.8 |
1.8 |
7.3 |
1.2 |
2.1 |
från avgifter å produktmjölk...... |
» » |
24.4 |
5.3 |
11.1 |
1.8 |
5.5 |
0.5 |
0.7 |
från avgifter å konsumtionsmjölk |
* * |
10.8 |
4.2 |
2.2 |
0.5 |
1.8 |
0.7 |
1.4 |
våndas |
> |
|||||||
för exportens stödjande ......... |
» » |
16.3 |
3.5 |
7.4 |
0.9 |
3.7 |
0.8 |
0.5 |
för prisutjämning.................. |
» » |
18.9 |
H.O |
5.9 |
0.9 |
3.6 |
0.9 |
1.6 |
Smörnoteringen i Sverige.........öre för kg. |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
|
Nettoproduktmjölkpris efter av- |
||||||||
drag för å produktmjölken ut-gående avgift .................... » |
» » |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
Prisutjämningsbidrag |
||||||||
från avgiften å produktmjölk » |
X> » |
0.5 |
0.5 |
0.5 |
0.5 |
0.5 |
0.5 |
0.5 |
mjölk ........ ...................... » Neltoproduklmjölkpris efter ut- |
» » |
0.6 |
1.2 |
0.8 |
0.5 |
0.6 |
2.5 |
2.7 |
jåmning.............................. » |
» » |
9.8 |
9.9 |
9.o |
9.2 |
9.2 |
11.2 |
11.4 |
Nettopris å konsumtionsmjölk-■■ » |
» » |
12.5 |
13.5 |
11.0 |
12.5 |
12.5 |
13.5 |
14.5 |
Spänning.............................. » |
» » |
3.2 |
3.6 |
2.o |
3.8 |
3.3 |
2.3 |
3.1 |
Medelneltopris å saluförd mjölk » |
» 3> |
10.8 |
11.5 |
9.8 |
lO.o |
lO.o |
12.6 |
13.4 |
II. Kostnaderna för smörprisets stödjande bäras med lika belopp för kilogram produktmjölk
och konsumtionsmjölk och återstoden av inflytande avgiftsmedel användes för prisr
utjämning.
1 • . , |
0 m |
råd |
n |
|||||
I |
11 |
ni |
IV |
V |
VI |
|||
Hela riket |
Still ms- om- rådet |
Syd- Sverige |
Krbg o. |
Väst- Sverige |
Värm- land, Dalar- na |
Norr- land |
||
Inflytande avgiftsmedel ...........milj. kr. |
35.2 |
9.6 |
13.3 |
1.8 |
7.3 |
1.2 |
2-1 i |
|
fran avgifter a pröduktmjölk ... |
» » |
24.4 |
5.3 |
11.1 |
1.8 |
5.6 |
0.5 |
0.7 |
från avgifter å konsumtionsmjölk |
» » |
10.8 |
4.2 |
2.2 |
0.6 |
1.8 |
0.7 |
1.4 |
våndas |
||||||||
för exportens stödjande ......... |
» » |
16.4 |
4.4 |
8.2 |
0.8 |
3.4 |
0.6 |
1.0 |
för prisutjämning ............... |
» » |
18.s |
5.1 |
7.1 |
1.0 |
3.9 |
0.6 |
1.1 |
Smörnoter ingen i Sverige......... öre Nettoproduktmjölkpris efter av- |
för kg. |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
drag för å produktmjölken ut-gående avgift .................... » |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
8.2 |
|
Prisujjamningsbidrag ............ » .Nettoproduktmjölkpris efter ut- |
» » |
l.l |
1.5 |
1.0 |
l.l |
1.1 |
2.0 |
2.2 |
järn liing....... ..................... » |
» » |
9.3 |
9.7 |
9.2 |
9.8 |
9.3 |
10.2 |
10.4 |
Nettopris å konsumtionsmjölk-■■ » |
» » |
12.5 |
13.5 |
11.0 |
12.5 |
12.5 |
13.5 |
14.5 |
Spänning.......................... » |
» » |
3.2 |
3.8 |
1.8 |
3.2 |
3.2 |
3.8 |
4.1 |
Medel nettopris å saluförd mjölk » |
» » |
10.8 |
11.8 |
9.6 |
10.1 |
10.0 |
12.2 |
13.0 |
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 258. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 258.
Avgift av 2 öre.
I. Kostnaderna för smörprisets stödjande bårås helt av produktmjölken och avgiften å
konsumtionsmjölken användes helt för prisutjämning.
0 m |
råd |
e n |
|||||||
I |
ii |
III |
IT |
V |
VI |
||||
Hela riket |
Sthlms- om- rådet |
Syd- Sverige |
Krbg o. |
Väst- Sverige |
Värm- land, Dalar- na |
Norr- land |
|||
Inflytande avgiftsmedel ............ |
milj. |
kr. |
47.0 |
12.6 |
17.8 |
2.4 |
9.8 |
1.6 |
2.8 |
från avgifter å produktmjölk .. |
» |
» |
32.6 |
7.0 |
14.8 |
1.8 |
7.4 |
0.6 |
1.0 |
från avgifter å konsumtionsmjölk |
» |
» |
14.4 |
5.6 |
3.0 |
0.6 |
2.4 |
1.0 |
1.8 |
vändas |
|||||||||
för exportens stödjande ......... |
» |
» |
16.3 |
3.6 |
7.4 |
0.9 |
3.7 |
0.3 |
0.5 |
för prisutjämning.................. |
» |
» |
30.7 |
9.1 |
10.4 |
1.5 |
6.1 |
1.3 |
2.3 |
Smörnoteringen i Sverige.........öre för |
kg- |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
|
Nettoproduktmjölkpris efter av- |
|||||||||
drag för å produktmjölken ut-gående avgift .................... » |
» |
> |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
Prisutjämningsbidrag |
|||||||||
från avgiften å produktmjölk » |
» |
» |
1.0 |
1.0 |
1.0 |
1.0 |
1.0 |
1.0 |
1.0 |
mjölk ............................. » Nettoproduktmjölkpris efter ut- |
* |
* |
0.9 |
1.6 |
0.4 |
0.7 |
0.7 |
3.8 |
3.6 |
jämning.............................. » |
» |
» |
9.6 |
10.3 |
9.1 |
9.4 |
9.4 |
12.0 |
12.8 |
Nettopris å konsumtionsmjölk- ■ ■ » |
» |
» |
12.0 |
13.0 |
10.6 |
12.0 |
12.0 |
13.0 |
14.0 |
Spänning........................... » |
» |
» |
2.4 |
2.7 |
1.4 |
2.6 |
2.6 |
1.0 |
1.7 |
Medelnettopris å saluförd mjölk » |
» |
» |
10-3 |
11.6 |
9.3 |
10. o |
10. o |
12.6 |
13.4 |
II. Kostnaderna för smörprisets stödjande bäras med lika belopp för kilogram produktmjölk
och konsumtionsmjölk och återstoden av inflytande avgiftsmedel användes för prisutjämning.
0 m |
råd |
n |
|||||
Hela riket |
I Sthlms- om- rådet |
II Syd- Sverige |
in Krbg o. |
IV Väst- Sverige |
V Värm- land, Dalar- na |
VI Norr- land |
|
Inflytande avgiftsmedel ............milj. kr. |
47-o |
12''6 |
17-8 |
2-4 |
9-8 |
1*6 |
2*8 |
från avgifter å produktmjölk ••• » » |
32-6 |
7-0 |
14-8 |
1-8 |
7-4 |
0-6 |
1*0 |
från avgifter å konsumtionsmjölk » » |
14.4 |
5.6 |
3.0 |
0.6 |
2.4 |
1.0 |
1.8 |
Av inflytande avgiftsmedel an-vändas |
|||||||
för exportens stödjande ......... » » |
16.4 |
4.4 |
6.2 |
0.8 |
3.4 |
0.6 |
1.0 |
för prisutjämning.................. » » |
30.6 |
8.2 |
11.8 |
1.6 |
6.4 |
1.0 |
1.8 |
Smörnoteringen i Sverige.........öre för kg. |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
229 |
Nettoproduktmjölkpris efter av-drag för å produktmjölken ut- |
7.7 |
||||||
gående avgift .................... » » » |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
7.7 |
|
Prisutjämningsbidrag ............ » » » |
1.9 |
2.3 |
1.6 |
1.8 |
1.7 |
3-8 |
3.6 |
Nettoproduktmjölkpris efter ut- |
11.8 |
||||||
jämning............................. » » » |
9.6 |
10.o |
9.8 |
9.5 |
9.4 |
11.0 |
|
Nettopris d konsumtionsmjölk• ■ • » » » |
12.0 |
13.0 |
10.5 |
12.0 |
12.0 |
13.o |
14.0 |
Spänning............................ » » » |
2.4 |
3.0 |
1.2 |
2.5 |
2.6 |
2.0 |
2.7 |
Medelnettopris å saluförd mjölk » » » |
10.8 |
11.8 |
9.5 |
10.1 |
10.0 |
12.2 |
13.0 |
8S1390. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.