Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
1
Nr 195.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående beteckning för vissa slag av vin; given
Stockholms slott den 10 mars 1933.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande
över härvid fogade förslag till förordning angående beteckning för vissa slag
av vin; och har Kungl. Majit för avsikt att, efter mottagande av riksdagens
svar, företaga den slutliga prövningen av samma förslag.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fritjof Ekman.
Bihang titt riksdagens protokoll 19é3. 1 samt. Nt läö;
l
2
Kungl. Maj;ts proposition nr 195.
Förslag:
till
förordning angående beteckning för vissa slag av vin.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid utbjudande eller försäljning av dryck, som jämlikt 1 § förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, sådant detta författningsrum
lyder enligt förordning den 11 juni 1926 (nr 208), är att anse såsom
vin men icke är framställd av saft av färska druvor, skall för drycken användas
beteckning, varav tydligt framgår att den är framställd av annat än
sådan druvsaft, såsom »fruktvin», »bärvin», »äppelvin» eller dylikt, och må
icke såsom beteckning för drycken användas ordet vin eller motsvarande ord
å främmande språk annat än i ordsammanställning av det slag som ovan
nämnts.
2 §•
Den som bryter mot vad i 1 § föreskrivits straffes med dagsböter.
Har någon under tid, då lian är ställd under åtal för förseelse mot denna
förordning, fortsatt samma förseelse, skall han för varje gång åtal därför
anhängiggöres fällas till särskilt ansvar.
3 §.
Förseelse mot denna förordning åtalas av allmän åklagare vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.
Denna förordning träder i kraft
Kungl. Maj.ts proposition nr 195.
3
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-R eg euten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Ekman:
Enligt 1 § förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker,
såsom detta författningsrum lyder enligt förordningen den 11 juni
1926 (nr 208), förstås med vin varje genom alkoholisk jäsning framställd
dryck, som är tillverkad av saft, pressad av druvor, bär, frukt eller andra
växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugotvå
volymprocent alkohol. Såsom vin betecknas alltså såväl drycker, vilka framställts
genom jäsning av druvsaft, som drycker, tillverkade av saft från frukt,
bär eller andra växtdelar. Samma bestämmelser gälla för dessa olika slag
av drycker.
Det har emellertid vid olika tillfällen ifrågasatts, huruvida icke skilda beteckningar
borde användas för utmärkande av sådana viner, som tillverkats
av druvsaft, samt sådana, som framställts av andra safter. I ett av särskilt
tillkallade sakkunniga den 10 juli 1918 avgivet betänkande med förslag till
förordning angående tillverkning, införsel och behandling av vin upptogo de
sakkunniga till övervägande frågan om meddelande av bestämmelser i sådant
syfte, varvid de sakkunniga erinrade om, att i lagstiftningen i de främmande
länder, där vinodling förekomme, under begreppet vin inrymdes allenast produkter
av den färska druvan. De sakkunniga föreslogo vissa bestämmelser,
avsedda att reglera tillverkningen av vin, samt särskilda föreskrifter angående
de svenska vinernas försäljning, gående ut på, bland annat, förbud att åt
vin, tillverkat inom riket, gåves sken av att det vore utländskt druvvin. Syftet
med dessa föreskrifter angavs vara att uppställa en bestämd skillnad mellan
å ena sidan vin, framställt av bär och frukter, samt å andra sidan druvvin.
De sakkunnigas förslag har icke föranlett åtgärd från statsmakternas sida.
Skälet härtill torde främst vara att söka däri, att man efter monopoliseringen
av partihandeln med vin ansett flertalet av de av de sakkunniga föreslagna
föreskrifterna överflödiga.
Enligt såväl i Norge som i Danmark gällande rusdrycksförfattningar betecknas
drycker, som framställas genom alkohol jäsning av frukt, bär- eller
växtsaft, med ett gemensamt namn fruktvin, medan såsom vin betecknas endast
sådana drycker, som tillverkas genom alkoholjäsning av druvsaft. I Danmark
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 195.
äro meddelade noggranna föreskrifter angående användningen — å etiketter,
emballage, i priskuranter, fakturor o. s. v. — av de olika beteckningarna.
Från olika druvvinproducerande länder hava upprepade gånger framförts
önskemål örn en reglering av hithörande frågor i svensk lagstiftning. Någon
druvodling för vintillverkning förekommer icke i vårt land utan äro de produkter,
vilka här kunna ifrågakomma vid vintillverkning •— frånsett de av
torkade druvor framställda s. k. russinvinerna — uteslutande andra frukter,
bär och växtdelar. Den svenska vintillverkningen har under de senaste åren
ökat i omfattning och därmed hava också ifrågavarande spörsmål ånyo aktualiserats.
På grund härav och i samband med vissa handelspolitiska underhandlingar
har jag ansett mig nu böra upptaga frågan örn vinbeteckningarna
till behandling. Jag anser det riktigt och överensstämmande med de
principer, som förut kommit till uttryck i svensk lagstiftning, att en beteckning
å en vara i möjligaste mån skall motsvara varans sammansättning och beskaffenhet,
och finner därför de framförda önskemålen böra tillgodoses genom
meddelande av bestämmelser rörande användningen av vissa vinbeteckningar.
Jag har därför låtit inom handelsdepartementet utarbeta förslag till
förordning angående beteckning för vissa slag av vin.
Förslaget innehåller i 1 § dels bestämmelser örn skyldighet att vid utbjudande
eller försäljning av dryck, som jämlikt rusdrycksförsäljningsförordningen
är att anse som vin men icke är framställd av saft av färska druvor, för drycken
använda beteckning, varav tydligt framgår, att den är framställd av annat än
sådan druvsaft, t. ex. »fruktvin», »bärvin», »äppelvin» eller dylikt, och dels
ett förbud att såsom beteckning för sådan dryck använda ordet vin eller motsvarande
ord å främmande språk annat än i ordsammanställning av det slag
som nyss nämnts. Vidare innehåller förordningen i 2 § straffbestämmelser
snutt i 3 § vissa processuella föreskrifter.
Jag förutsätter, att i förordningen lämpliga övergångsbestämmelser meddelas.
över förslaget har kontrollstyrelsen avgivit infordrat utlåtande och därvid
lämnat detsamma utan anmärkning.
Föredraganden uppläser härefter förenämnda förslag samt hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte besluta inhämta riksdagens yttrande över samma förslag,
med förklarande därvid att Kungl. Maj :t har för avsikt att, efter mottagande
av riksdagens svar, företaga den slutliga prövningen av förslaget.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg,
Stockholm 1933''. Kungli Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söners
3307-36