Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtande av
visst område å Djurgården för uppförande av ett tekniskt museum;
given Stockholms slott den 24 februari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över bandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maurts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman,

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet K-ronprinsemRegenten i statsrådet å Stockholms slott
den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch
finansdepartementen anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Ekman:

På inbjudan av ingenjörsvetenskapsakademien bildades år 1923 en av
representanter för akademien, svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund
och svenska uppfinnareföreningen bestående s. k. samarbetsdelegation
med uppgift att verka för åstadkommandet av ett tekniskt
museum i vårt land. Delegationen inriktade till en början sin verksamhet

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 170.

1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

på att organisera insamlandet av olika föremål av teknisk och industriell
natur. I december 1925 ingick delegationen till Kungl. Majit med en
framställning, däri delegationen — under framhållande att ett betydande
antal värdefulla museiföremål redan insamlats men på grund av bristande
lokaler måste förvaras magasinerade på olika platser i landet — hemställde,
att någon statens lokal måtte åtminstone tillfälligt upplåtas för inrymmande
av ett tekniskt museum samt utredning verkställas rörande möjligheterna
att bereda museet lokaler jämväl för framtiden. Byggnadsstyrelsen,
som hördes över framställningen, förordade i utlåtande den 29
september 1927 i enlighet med ett av samarbetsdelegationen framkastat förslag,
att viss del av förutvarande livregementets dragoners kasernområde
a Ivona Djurgården i Stockholm med därå uppförda byggnader provisoriskt
upplätes åt museet. På grund av mellankommande omständigheter
föranledde emellertid byggnadsstyrelsens förslag för det dåvarande icke
någon åtgärd.

I oktober 1932 fastställde ingenjörsvetenskapsakademien — efter godkännande
av svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund och
svenska uppfinnareföreningen — stadgar för tekniska museet. Enligt dessa
utgör museet »en till ingenjörsvetenskapsakademien hörande institution»,
vars angelägenheter förvaltas av en särskild styrelse, utsedd av, bland
annat, de fyra förenämnda sammanslutningarna samt med verkställande
direktören i ingenjörsvetenskapsakademien och museets föreståndare som
självskrivna ledamöter. Museets uppgift är »att samla, vårda och på ett
instruktivt sätt framvisa bilder, ritningar, föremål, redskap, maskiner och
modeller, som kunna vara ägnade att belysa ingenjörskonstens, teknikens
och industriens historiska utveckling till närvarande tid, samt att på lämpligt
sätt hedra minnet av dem, som gjort betydande insatser till fromma
för denna utveckling». I museets uppgift ingår även att utgiva publikationer
ägnade att sprida kunskap örn teknikens och industriens utveckling.

I skrivelse till Kungl. Majit den 18 april 1932 har ingenjörsvetenskapsakademien
hemställt örn, åtgärds vidtagande för beredande av lokaler
åt tekniska museet. Akademien har därvid föreslagit, att västra delen
av förenämnda dragonkasernområde med därå uppförda byggnader
måtte upplåtas för ändamålet.

Till stöd för sin ansökan anför akademien i huvudsak följande:

Det arbete, som sedan 1924 under akademiens inseende bedrivits för att
till tekniska museet sammanföra för museets ändamål lämpligt material,
hade givit ett synnerligen gott resultat tack vare den välvilja och det intresse,
med vilket museitanken omfattats i hela vårt land och i alla kretsar.
Det stora antal föremål, som under de gångna åren sammanförts under
företagna insamlingsresor i skilda delar av landet, hade med få undantag
erhållits såsom gåva och endast till en mindre del såsom deposition
eller köp. Det material, som nu förefunnes, kunde ur många synpunkter
väl mäta sig med motsvarande utländska samlingar. Då stora delar av

Kungl. Maj:tu proposition nr 170.

3

museets samlingar vore oersättliga och i många fall icke ens i andra länder
ägde sin motsvarighet, kunde icke något exakt värde angivas å dessa samlingar.
Desamma vore emellertid åsätta ett brandförsäkringsvärde av
556 400 kronor. Museimaterialet hade under de gångna åren musealt bearbetats
och därefter inpackats och förvarades nu i av museet förhyrda
eller för ändamålet upplåtna magasin på elva olika platser i Stockholm.
Härtill bomme museet tillhöriga samlingar och föremål, som tills vidare
förvarades vid olika industriföretag och på andra platser i landet. De
svårigheter, som vore förenade med bedrivande av museets verksamhet under
sagda förhållanden, läge i öppen dag, och så länge museet saknade
lokaler kunde det ej framvisa sina samlingar och fylla sin stora kulturella
uppgift.

Alltsedan museets början hade därför museets byggnadsfråga stått i
förgrunden. Det hade synts akademien vara av största betydelse, att museet
förlädes inom Stockholm i närheten av andra museer med likartat
innehåll. Ehuru flera förslag varit uppe till diskussion om museets förläggning
till annan plats inom staden, hade akademien likväl funnit sig
föranlåten att fasthålla vid förslaget örn museets förläggande till dragonkasernområdet,
vilket uppenbarligen innebure mycket stora fördelar. Av
Kungl. Maj:ts proposition nr 244 till 1930 års riksdag angående åtgärder
för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning m. m. framginge, att ett flertal myndigheter uttalat sig för
lämpligheten av tekniska museets förläggning på nämnda område i omedelbar
närhet av etnografiska museet och det till förläggning väster örn dragonkasernen
ifrågasatta sjöhistoriska museet.

Av den utredning, som i ärendet företagits, hade framgått, att den enda
framkomliga vägen för erhållande av lokaler, som kunde giva en värdig
ram kring de av tekniska museet erhållna samlingarna, vore uppförande
av en nybyggnad. Enligt ett på akademiens föranstaltande uppgjort förslag
skulle det å förenämnda område befintliga s. k. östra stallet rivas och
å dess plats en museibyggnad uppföras. Då museets verksamhet och samlingar
vore av den art, att museet framdeles bomme att behöva ytterligare
utställnings- och magasinslokaler ävensom mark för friluftsuppställning
av vissa föremål, varjämte syntes kunna påräknas, att en del mindre specialmuseer
av teknisk art i en framtid komme att förenas med tekniska
museet, vore det emellertid angeläget, att även angränsande byggnader,
nämligen norra och södra stallen, exercishuset och ridhuset, reserverades
för museets ändamål. Genom det framförda förslaget skulle på dragonkasernområdet
och området härintill skapas en museistadsdel.

I ärendet har byggnadsstyrelsen, efter remiss, avgivit ett den 8 september
1932 dagtecknat utlåtande. Styrelsen hemställer häri, att Kungl.
Majit måtte medgiva, att västra delen av dragonkasernområdet måtte
upplåtas för tekniska museets ändamål för uppförande å den plats, där
(»strå stallet vöre beläget, av en museibyggnad, vartill förslag skulle underställas
byggnadsstyrelsen för godkännande, med den inskränkning ifråga
örn dispositionen av övriga på området befintliga byggnader, som tillsvidare
kunde betingas av dessas användning för militära förråd. För
att lämna östra arméfördelningen, som för förrådsändamål disponerade
området jiimte byggnader, ersättning för östra stallet Ilar styrelsen tillika
föreslagit dels att ett till förutvarande positionsartilleriregementets ka -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

sernetablissement hörande f. d. exercishus med 560 kvadratmeters golvyta
ställes till östra arméfördelningens förfogande som förrådslokal, dels ock
att som villkor för områdets upplåtande föreskrives, att ingenjörsvetenskapsakademien,
örn och när så erfordras, låter å artillerikasernområdet
uppföra ett förrådshus med en golvyta av minst 850 kvadratmeter.

Sedan riksmarskalksämbetet anbefallts avgiva utlåtande i ärendet, har
ämbetet med skrivelse den 27 oktober 1932 överlämnat och som eget utlåtande
åberopat ett av intendenten för Djurgården avgivet yttrande, däri
denne förklarar, bland annat, att från Djurgårdsförvaltningens sida intet
hinder möter för upplåtelse av ifrågavarande område till ett tekniskt museum,
när från de militära myndigheternas sida ett avträdande härav
kan ske.

I ett, efter remiss avgivet, den 29 december 1932 dagtecknat utlåtande har
vidare arméförvaltningen såsom eget utlåtande åberopat innehållet i ett
från chefen för östra arméfördelningen infordrat, utlåtandet bifogat
yttrande.

I sistnämnda yttrande avstyrker arméfördelningschefen den av byggnadsstyrelsen
gjorda hemställan vad beträffar .upplåtande av hela västra
delen av dragonkasernområdet. Däremot tillstyrker arméfördelningschefen
upplåtande för museet av det område, som erfordras för uppförande
av en ny museibyggnad på östra stallets nuvarande plats, under villkor,
bland andra, att i ersättning för östra stallet förenämnda å artillerikasernområdet
befintliga exercishus ställes till fördelningens förfogande,
samt ingenjörsvetenskapsakademien uppför och till staten överlämnar ett
förrådshus örn cirka 1,850 kvadratmeters golvyta, att byggnadsstyrelsen,
då dispositionen av till arméfördelningens förfogande ställda byggnader
frånhändes fördelningen, ställer motsvarande lokaler till förfogande utan
kostnad för lantförsvaret, samt att medel för gäldande av i samband med
sagda dispositioner föranledda kostnader för flyttnings- och inredningsarbeten
m. m. jämväl ställas till förfogande utan att försvarshuvudtiteln
belastas.

I skrivelse till Kungl. Majit den 23 februari 1933 har ingenjörsvetenskapsakademien
slutligen i anslutning till sin tidigare skrivelse i ämnet
meddelat, att styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom i
skrivelse av den 20 februari 1933 meddelat beslut beviljat ett anslag av
2,000,000 kronor till uppförande och iordningställande av byggnader för
tekniska museet under villkor, att staten innevarande år kostnadsfritt
ställer nödig mark — i enlighet med akademiens hemställan i ärendet av
den 18 april 1932 — till förfogande för uppförandet av ett tekniskt museum.
samt att arbetet med uppförandet, för att motarbeta arbetslösheten, påbörjas
snarast möjligt, dock senast inom 1934 års utgång.

Efter att hava framhållit, att museet förutom nyssnämnda gåvomedel

Kungl. Maj:ts proposition nr 170. 5

jämväl disponerar över en byggnadsfond å omkring 250,000 kronor, anför
akademien vidare:

Omförmälda donation hade föregåtts av en utredning rörande tekniska
museets lokalbehov. Av byggnadsrådet Ragnar Hjorth hade sålunda på
akademiens uppdrag utarbetats ritningar till en nybyggnad för museet,
avsedd att placeras på förenämnda kasernområde. Med ledning av de
utarbetade ritningarna hade kostnadsberäkning för nybyggnaden utförts.
Enligt denna hade byggnadskostnaderna befunnits uppgå till sammanlagt
1,935,000 kronor. I samband härmed hade även företagits en utredning rörande
kostnaderna för installation av museets samlingar i nybyggnaden,
vilka beräknats draga en kostnad av 300,000 kronor. Sammanlagda kostnaderna
belöpte sålunda till 2,235,000 kronor. Då de för ändamålet till förfogande
stående medlen uppginge till 2,250 000 kronor, vore akademien
alltså i stånd att omedelbart realisera byggnadsplanerna.

Akademien anför härefter, att det område, som akademien, i anslutning
till sin skrivelse av den 18 april 1932, med hänsyn till nuvarande och framtida
behov anser sig böra begära, är den del örn cirka 26,000 kvadratmeter
av förutvarande livregementets dragoners kasernområde, som begränsas
i norr av Kavallerivägens södra begränsningslinje, i väster av en linje
dragen från Kavallerivägen i riktning mot Djurgårdsbrunnsviken på ett
avstånd från norra och södra stallens västra gavlar örn ungefär 5 meter,
i söder av en linje dragen parallellt med och 5 meter söder örn södra stallet
samt i öster av västra trädraden i den i linje med östra stallet öster om
detta gående allén.

Akademien fortsätter vidare:

En förutsättning för uppförande av museibyggnaden på den föreslagna
tomten vore, att östra stallet reves, så snart byggnadsarbetena, igångsättas,
vilket beräknades kunna äga rum den 1 juli 1933. För iordningställandet
av museigården vore avsikten att sedermera jämväl riva exercishuset.
Med hänsyn till den mycket tillfredsställande lösning av museets lokal
fråga, som nybyggnaden erbjöde, hade det ansetts möjligt att ställa frågan
om såväl exercishusets som övriga byggnaders användning för museets
ändamål på framtiden, varvid beräknades, att dessa byggnader icke
skulle behöva tagas i anspråk förrän omkring år 1943. Akademien vöre
dock villig att, örn tillfälle därtill yppades, tidigare övertaga dispositionsrätten
till sagda byggnader. Därjämte förutsatte akademien att, örn be
hov skulle uppstå att för museets utvidgningar tidigare komma i besittning
av exercishuset, akademien finge möjlighet att då erhålla dispositionsrätten
till denna byggnad. För sådant fall vore akademien emellertid villig
att i ersättning för exercishuset ställa till förfogande ett plåtmagasin med
motsvarande golvyta eller annat likvärdigt magasinsutrymme.

Kostnadskalkyler för museets drift, sedan detsamma installerats i nybyggnaden
och denna öppnats för allmänheten, hade utförts. Det hade därvid
befunnits möjligt att framdeles utan statens medverkan driva museets
verksamhet.

Akademien ansåge sig slutligen icke böra underlåta att framhålla de
betydande ekonomiska och andra värden, som komme att genom museiplanernas
förverkligande ställas i det allmännas tjänst. Den storslagna do
nation, som erhållits från Knnt och Alice Wallenbergs stiftelse, möjlig

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

gjorde uppförandet av en representativ byggnad, bildande ett värdigt
Hem tor de skatter, som museet ägde eller bomme att erhålla till belysande
av ingenjörskonstens och industriens utveckling. Ett studium av de
pedagogiska samlingarna kunde även förväntas i många fall bliva direkt
fruktbärande ej endast för individen utan för hela landet. De kulturhistoriska
vardén, som i avsaknad av ett tekniskt museum och av andra
anledningar tidigare löpt risken att spolieras, kunde i museet bliva räd*ran}Uden.
Under de senaste åren hade museet från statliga institutioner
fått i deposition mottaga vissa äldre föremål och samlingar,
som vederbörande institutioner icke ansett sig längre hava möjlighet att
förvara, och vårda. Museet hade funnit med sin fördel förenat att taga
hand örn dessa samlingar, men hade samtidigt fått ikläda sig de betydande
kostnader, som vöre förenade med magasinering, katalogisering
och vård av dessa depositioner.

Undei åberopande av vad sålunda anförts hemställer akademien, att
åtgärder måtte vidtagas för att ett område örn cirka 26,000 kvadratmeter
av västra delen av dragonkasernområdet, i huvudsaklig överensstämmelse
med förut angivna gränser, jämte å området befintliga byggnader måtte
upplåtas för tekniska museets ändamål, dock med den begränsning i fråga
örn dispositionsrätten till byggnaderna, som förut angivits, samt att museet
måtte medgivas rätt att å området uppföra en museibyggnad och för
ändamålet riva östra stallet tidigast med början den 1 juli 1933.

Vid akademiens förenämnda skrift är fogad en skiss över berörda område,
vilken skiss torde få biläggas detta protokoll.

De samlingar av maskiner, verktyg, apparater, modeller m. fl. föremål —
belysande olika sidor av den svenska teknikens och industriens utveckling

över vilka tekniska museet förfogar, äro otvivelaktigt av stort värde
för vetenskaplig forskning och uppfinnarverksamhet liksom icke minst
såsom ett instruktivt åskådningsmaterial i folkbildningens tjänst. På
grund av saknaden av utställningslokaler har hittills endast en ringa del
av dessa föremål kunnat göras tillgänglig för allmänheten. Den av Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse beslutade åtgärden att anslå ett belopp av
2,000,000 kronor till uppförande av en nybyggnad för tekniska museet, varigenom
tillfälle beredes att omedelbart realisera byggnadsplanerna, är
därför att hälsa med största tillfredsställelse.

Såsom villkor för donationen har föreskrivits, att staten kostnadsfritt
ställer nödig mark, i enlighet med ingenjörsvetenskapsakademiens i ärendet
gjorda framställning, till förfogande för uppförande av en mnseibyggnad.
Det av akademien därvid avsedda området, västra delen av
f. d. livregementets dragoners kasernområde å Norra Djurgården, har
en areal av omkring 26,00Q kvadratmeter och begränsas i norr av Kavallerivägen,
i väster av en rak linje dragen 5 meter väster örn norra
och södra stallens västra gavlar, i söder av en linje dragen 5 meter söder
örn södra stallet samt i öster av västra trädraden i den väster örn
etnografiska museet gående allén.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Förenämnda område disponeras för närvarande av östra arméfördelningen,
som i vissa av de å området befintliga byggnaderna inrymt en del
förrådsmateriel, medan några byggnader, bland dem det av trä uppförda
östra stallet, uthyrts till enskilda.

Såsom förut nämnts, är avsikten att, örn det önskade markområdet
ställes till förfogande, riva östra stallet och å dess plats uppföra en
museibyggnad. Därmed vore museets närmaste behov av lokaler fyllt.
I planerna ingår att sedermera taga i anspråk jämväl övriga byggnader
a området. Dessa skulle dock icke erfordras förrän omkring år
1943. Då emellertid behov att disponera exercishuset kan uppstå tidigare,
har akademien förutsatt att, när så blir fallet, mot ersättning i likvärdiga
lokaler få komma i besittning av detsamma.

Det av akademien till museiplats föreslagna området synes mig ur flera
synpunkter vara för ändamålet särskilt lämpligt. Såsom förut angivits,
har den öster därom befintliga delen av kasernområdet reserverats för naturhistoriska
museets etnografiska avdelning, varjämte sjöhistoriska museet
är planerat att uppföras väster örn det för tekniska museet ifrågasatta
området. Jag finner mig därför — med behjärtande av museets allmännyttiga
ändamål och med uppskattande av den till museet lämnade donationen
— böra tillstyrka, att museet får förläggas till förevarande område.
För att bereda museet framtida utvecklingsmöjligheter förordar jag därvid,
att i enlighet med donationsvillkoren hela det av akademien begärda
området jämte därå befintliga byggnader för ändamålet upplåtes, samt att
upplåtelsen sker utan ersättning.

I anslutning till vad som ägt rum vid tidigare liknande upplåtelser av
tomtområden å Norra Djurgården synes åt upplåtelsen böra givas form
av nyttjanderätt att gälla, så länge tomten användes för nu ifrågavarande
ändamål.

Då för uppförande av den planerade museibyggnaden erfordras, att östra
stallet rives, bör detta ställas till akademiens disposition, såsnart byggnadsarbetena
kunna igångsättas, dock tidigast den 1 juli 1933. Jag förutsätter,
att i enlighet med byggnadsstyrelsens uttalande det å förutvarande
positionsartilleriregementets kasernområde befintliga exercishuset vid
samma tid ställes till östra arméfördelningens förfogande.

Beträffande övriga byggnader å förevarande område torde det få ankomma
på Kungl. Majit att framdeles bestämma, när dispositionsrätten
till desamma skall övergå till akademien. Därest för museets utvidgning
skulle visa sig erforderligt att tidigare än år 1943 taga i anspråk
exercishuset, bör, efter prövning av Kungl. Majit, medgivande härtill
kunna förbindas med skyldighet för akademien att för återstående tiden
lämna arméfördelningen ersättning i likvärdiga lokaler. Underhållet
av de å området befintliga byggnaderna bör givetvis åligga innehavaren.

Den mellan exercishuset och ridhuset belägna delen av gården torde få

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

av arméfördelningen tillsvidare disponeras, liksom arméfördelningen bör
äga rätt till fri utfartsväg från de under fördelningens disposition stående
byggnaderna.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör föreskrivas, att ritningarna
till den planerade museibyggnaden före byggnadsarbetenas påbörjande
skola godkännas av byggnadsstyrelsen. I övrigt lärer det få ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma de ytterligare villkor, som i samband med
upplåtelsen kunna finnas erforderliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av
mig i det föregående anförts, till ingenjörsvetenskapsakademien
må för tekniska museets räkning för museiändamål
upplåtas ett område med en areal av omkring
26,000 kvadratmeter å västra delen av förutvarande
livregementets dragoners kasernområde å Norra
Djurgården med de ungefärliga gränser, som av mig
förut angivits, jämte å området befintliga byggnader,
att med nyttjanderätt och i övrigt på de villkor Kungl.
Majit bestämmer av akademien innehavas, så länge
området användes för nu nämnt ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förord
nar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet!
N. Tolstoy.

Bihang till riksdagens protokoll 193,1. 1 sami. Nr 110.

Södra drath t

SJÖHIST.

MUSEET

ETNOGR.

MUSEET

Örstra städet

TEKNISKA MUSEET

Norra dta/tet

Situationsplan,

Kungl. Majlis proposition nr 170.